Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning a-v Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19 november 1920 om hy g g nådeskatt.

1921-03-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:84, Skrivelse till Konungen i anledning a-v Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19 november 1920 om hy g g nådeskatt.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 84.

3

Nr 84.

Godkänd av första kammaren den 15 mars 1921.

Godkänd av andra kammaren den 15 mars 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning a-v Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19 november 1920

om hy g g nådeskatt.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 10 )

Till Konungen.

I en den 4 februari 1921 dagtecknad proposition, nr 60, bär Eders

Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit liksdagen

att antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19

november 1920 (nr 765) om byggnadsskatt.

Härigenom förordnas, att 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19

november 1920 om byggnadsskatt skola hava följande ändrade lydelse:

2 §•

Byggnadsskatt skall samtidigt men utan sammanblandning med

den allmänna bevillningen påföras den, som ifrågavarande år är pliktig

utgöra bevillning för bebyggd annan fastighet än jordbruksfastighet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 84.

och utgår med 20 öre för varje fulla 100 kronor av det vid 1918 års

taxering åbyggnaden åsätta särskilda taxeringsvärde, minskat med 10,000

kronor.

Finnes ej särskilt sådant värde åsatt, utgår skatt med 15 öre för

varje fulla 100 kronor av fastighetens hela taxeringsvärde för nämnda

år, minskat med 15,000 kronor.

År fastighet underkastad fastighetsbevillning blott för viss del av

sitt taxeringsvärde, utgår byggnadsskatten allenast för motsvarande del

av det år 1918 åsätta taxeringsvärdet, i den mån denna del överstiger

i fall, som i första stycket avses, 10,000 kronor och i fall, som i andra

stycket avses, 15,000 kronor.

Har taxeringsvärdet på grund av nedrivning av byggnader eller

annan sådan anledning, som omförmäles i 1 § av de vid bevillningsförordningen

fogade särskilda anvisningar, efter 1918 års allmänna fastighetstaxering

blivit nedsatt, skall byggnadsskatten därefter jämkas.

3 §.

För åbyggnad, vilkens värde icke inbegripits i det fastigheten år

1918 åsätta taxeringsvärdet, utgår icke byggnadsskatt.

Staten vare från utgörande av byggnadsskatt fri.

6 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut fastighetens taxeringsvärde ändras eller fastighet varder

för år 1918 åsatt taxeringsvärde, vidtages den jämkning i redan påförd

byggnadsskatt eller den påföring av sådan skatt, som därav må föranledas.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Då 1920 års riksdag antog förordningen om byggnadsskatt, gällde

utan inskränkning regeln, att staten var befriad från skyldighet att utgöra

fastighetsbevillning. Byggnadsskattens anknytande till sagda bevillning

såsom förutsättning medförde således, såsom jämväl var avsett,

att staten skulle vara befriad även från denna skatt.

Efter det riksdagens beslut om byggnadsskatten redan fattats, vidtog

riksdagen i samband med kommunalskattefrågans provisoriska lösning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 84.

vissa ändringar i bevillningsförordningen, innebärande bi. a. att staten

i vissa fall ålades bevillningsplikt såsom grundval för kommunal skattskyldighet.

Genom förevarande proposition har nu Kungl. Maj:t velat

förhindra den konsekvensen, att staten i motsvarande fall jämväl skulle

bliva skyldig utgiva byggnadsskatt, och har stadgande i sådant syfte

förslagsvis införts i 3 § av förordningen om byggnadsskatt.

Genom propositionen har vidare åsyftats att förekomma sådan med

gällande lydelse av förordningen om byggnadsskatt möjlig tolkning, att,

då fastighet är underkastad bevillning blott för en del av sitt taxeringsvärde,

byggnadsskatt ändock skulle utgå efter hela detta värde. Något t

sådant har givetvis icke av riksdagen avsetts, utan har meningen synbarligen

varit att bevillning och byggnadsskatt skulle i avseende å tilllämpningsområdet

sammanfalla. Det förtydligande härutinnan, som nu

föreslås i 2 §, torde vara på sin plats.

Emot vad Eders Kungl. Maj:t sålunda och i övrigt genom denna

proposition föreslagit har riksdagen icke funnit något att erinra, och

har riksdagen i följd härav, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, nr 60, antagit ovan införda förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19 november

1920 (nr 765) om byggnadsskatt; vilket riksdagen härmed får för Eders

Kungl. Maj:t tillkännagiva.

Stockholm den 15 mars 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.