Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1921-06-15 · 225 sidor, varav 218 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 218 av 225 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:8a, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen

av utgifterna under riksstatens för år 1922 åttonde

huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8 A, 58, 62, 89, 90, 91, 92,

. 94, 95, 96, 97, 109, 110, 121,- 149 och 176 samt memorial

nr 83, 84, 85 och 117).

Till Konungen.

1 avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år

1922 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet,

får riksdagen för Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I enlighet med av Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen

den 7 januari 1921 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd

och behov, åttonde huvudtiteln, punkt 1, gjord framställning

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Departe
mentet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Departe
mentet.

2 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

samt under hänvisning till vad riksdagen under punkten 1 i sin skrivelse

nr 2 A anfört, får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels från och med år 1922 höjt det ordinarie anslaget till departementschefen,

nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000

kronor;

dels beslutat, att utbetalningen skall ske månadsvis i efterskott;

dels beslutat, att vid ingången av januari månad 1922 skall

till departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han

skulle för sagda månad i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser

fortfarande varit gällande;

dels och för sistnämnda ändamål anvisat på extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

2:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 2) gjorda

framställning får riksdagen, under åberopande av riksdagens beslut

angående definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement

och centrala ämbetsverk, anmäla,

att riksdagen

dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för ecklesiastikdepartementet

på nedanstående sätt:

Befattningshavare. Lönegrad.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i reglementet......... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i reglementet......... —

6 kansliråd............ B 20

6 förste kanslisekreterare................................ B 16

1 registrator ........................................... B 14

8 andre kanslisekreterare ............................... B 13

2 kontorsskrivare, kvinnliga............................. C 5

2 kanslibiträden, kvinnliga.............................. C 3

5 kontorsbiträden, kvinnliga................ C 2

1 förste expeditionsvakt................................ B 3

3 expeditionsvakter..................................... B 1

dels godkänt följande stat för ecklesiastikdepartementet att tillämpas

från och med år 1922:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 3

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags1

anslag.................................... kronor 261,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 6,200: —

Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst................ » 33,000: —

Förslagsanslag kronor 300,200: —

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande

av det under rubriken: Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli uppförda ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik

uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 300,200 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har under åberopande av punkt 3 av det

vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1921 föreslagit riksdagen att till extra

föredragande m. m. inom ecklesiastikdepartementet anvisa på extra

stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 24,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag

av 17,200 kronor. Den nu föreslagna höjningen av anslaget är betingad

av den utav riksdagen beslutade definitiva löneregleringen för

befattningshavare inom statsdepartement och centrala ämbetsverk.

Riksdagen, som förutsätter, att de arvodesbelopp, som äro avsedda

att utgå ur ifrågavarande anslag, varda av Eders Kungl. Maj:t

fastställda efter hörande av vederbörande lönenämnd, har icke något

att erinra mot den föreslagna anslagshöjningen och får alltså anmäla,

att riksdagen till extra föredragande in. in. inom echlesiastikdepartementet

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag:, högst, av

24,000 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

4:o) I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under år 1922 har Eders

Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten 4, föreslagit riksdagen

att i avbidan på proposition angående ny stat för riksarkivet m. in. —

Departe
mentet.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

4 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

med uteslutande av det under åttonde huvudtiteln avdelningen B.

Arkiv, bibliotek och museer för riks- och landsarkiven uppförda ordinarie

bestämda anslaget å 137,805 kronor — under samma avdelning

dels beräkna ett ordinarie förslagsanslag för riksarkivet å 187,000

kronor, dels ock uppföra ett ordinarie bestämt anslag för landsarkiven

å 89,405 kronor. Vidare bar Eders Kungl. Maj:t under samma huvudtitel,

punkten 5, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition

angående ny stat för riksarkivet, till förstärkande av tillgängbga

medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare m. m. beräkna

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj :t i en till riksdagen avlåten, den 11

mars 1921 dagtecknad proposition, nr 287, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för

riksarkivet på nedanstående sätt:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 riksarkivarie......................... A 2

2 arkivråd............................. B 20

5 förste arki vaner..........c............ B 15

4 andre arkivarie!’...................... B 13

1 registrator........................... B 13

2 kanslibiträden, kvinnliga............... C 3

1 förste expeditionsvakt................. B 3

3 expeditionsvakter..................... B 1

1 eldare............................... B 1

dels godkänna följande stat för riksarkivet att tillämpas från

och med år 1922:

Stat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

anslag .................................kronor 139,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 3,500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst.............. » 29,000: -

Förslagsanslag kronor 171,500:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande av

det under rubriken riks- och landsarkiven uppförda ordinarie bestämda och museer,

anslaget 137,805 kronor, uppföra å ordinarie stat, ej mindre under

rubriken riksarkivet ett förslagsanslag å 171,500 kronor än även

under rubriken landsarkiven ett bestämt anslag å 39,405 kronor;

dels och till förstärkande av tillgängliga medel till avlönande

av icke-ordinarie befattningshavare vid riksarkivet m. m. anvisa på

extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

I statsverkspropositionen bar Eders Kungl. Maj:t vidare under

åttonde huvudtiteln, punkten 7, föreslagit riksdagen att anvisa på extra

stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 11,200 kronor, att utgå till

arvode åt en amanuens vid vart och ett av landsarkiven i Uppsala,

Vadstena och Gföteborg med högst 1,800 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t, vad angår vart och ett av dessa belopp, att, om särskilda

förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande

till ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga,

samt till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Uppsala med

högst 2,000 kronor, vid landsarkivet i Lund med högst 2,200 kronor,

vid landsarkivet i Göteborg med högst 1,000 kronor och vid landsarkivet

i Vadstena med högst 600 kronor.

Nu omförmälda framställningar, vilka samtliga avse medels

beviljande för tillgodoseende av arkivvården i riket, har riksdagen

ansett sig böra upptaga i en och samma punkt med hänsyn till

såväl framställningarnas inbördes sammanhang som ärendets budgetära

behandling.

Vad först angår riksarkivet, behandlar Eders Kungl. Maj:ts förslag

en organisationsfråga av en från arkivvårdens synpunkt sett principiell

betydelse. Förslaget avser nämligen att bringa till slutligt avgörande

den snart hundraåriga frågan om ett bättre tillvaratagande av kammarkollegii

arkivälier.

Efter en ingående utredning i ärendet, däri skilda meningar

gjort sig gällande om den lämpligaste vägen för att nå det åsyftade

målet, har departementschefen anslutit sig till ett under utredningsarbetet

framställt medlingsförslag, som innebär en uppdelning av

kamm arko! legd arkiv på det sätt, att det egentliga kammararkivet

överflyttas på riksarkivets stat och dess förvaltning .övertages av

riksarkivet, under det att de i kammarkollegii ämbetslokaler förvarade

arkivalierna bibehållas under kollegiets förvaltning. De till

s. 6 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer

6 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kammararkivet hörande arkivalierna skulle fortfarande inrymmas i

samma lokaler som hittills, nämligen i huset nr 13 vid Birger Jarls

torg, och skulle för kollegiets räkning därstädes finnas ett tjänsterum,

avsett för den kollegiets tjänsteman, som hade att göra utredningar

i arkivet. För realiserande av detta förslag erfordras, vad riksarkivet

beträffar, uppförande å riksarkivets stat av en ny förste arkivarie

samt av en expeditionsvakt, vilken sistnämnde föreslagits överflyttad

från kammarkollegii stat. Härjämte skulle erfordras medel till viss

extra personal, jämväl denna personal överflyttad från kammarkollegii

stat, ävensom slutligen ökning av riksarkivets anslagsmedel till bestridande

av renskrivningskostnader. I fråga om kammarkollegium

medför förslaget uppförande å kollegii stat av en ny andre arkivarie

för arkivvården.

Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts framställning en omläggning

av riksarkivets stat i anslutning till den beslutade löneregleringen

för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk

ävensom i anslutning till samma lönereglering en ökning

av ovan omförmälda anslag till förstärkande av tillgängliga medel

till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Riksdagen vill till en början erinra om, att riksdagen för ett

bättre tillvaratagande och ordnande av kammarkollegii arkivalier

beviljat betydande anslag, och att såväl från riksdagens som från Eders

Kungl. Maj:ts sida vid upprepade tillfällen understrukits kravet på

förbättrad vård av de oersättliga och ur olika synpunkter ytterst

värdefulla arkivaliesamlingarna. De samlings- och restaureringsarbeten,

som företagits i arkiven, synas dock icke i allo hava varit

fullt ändamålsenliga. Att det tillstånd, i vilket arkiven för närvarande

befinna sig, icke är tillfredsställande och att något med det

snaraste maste atgöras för deras försättande i bättre skick, finner riksdagen

vara till fullo adagalagt genom den av Eders Kungl. Maj:t framlagda

utredningen i ämnet. Den av departementschefen förordade

lösningen av ifrågavarande spörsmål finner riksdagen vara den, som

bäst tillgodoser de olika intressen, som under utredningens fortgång

gjort sig gällande, och har riksdagen icke funnit anledning till erinran

mot det förslag, som härutinnan framställts. För att emellertid

fullt säkerställa kammarkollegii behov av att äga omedelbar

tillgång till kammararkivets arkivalier, synes riksdagen bestämmelser

böra meddelas av innehåll, att kammarkollegiets tjänstemän skola

s. 7 Kontrollera mot PDF

jRiksdagens skrivelse Nr 8 A. 7

i och. för utredningar äga obehindrad tillgång till de under riksarkivets

vård ställda delarna av kollegiets arkiv.

I detta sammanhang har riksdagen velat framhålla, hurusom

riksarkivarien vilken tillförene i avlöningshänseende intagit en

ställning lika med överdirektör av lägre grad, men genom beslut av

1920 års riksdag uppflyttats till jämnställdhet med överdirektör av

högre grad, vilken likställighet jämväl i förevarande förslag bibehållits

även vid den av riksdagen nu beslutade utökningen av

riksarkivets ämbetsförvaltning synes intaga en tjänstställning, som

maste anses vara väl avvägd i betraktande av den riksarkivarien

tillkommande ledningen över arkivvården i landet.

Vidare har riksdagen velat erinra om den utökning av riksarkivets

arbetskrafter, som genom beslut av 1920 års riksdag vidtogs,

i det att då å riksarkivets stat uppfördes två nya tredjegradstjänster,

benämnda arkivrad. Pa förekommen anledning anser sig riksdagen

böra påpeka, att nämnda arkivrad givetvis icke böra inom riksarkivet

intaga en annan ställning än den, som tillkommer byråchef i

centralt styrelseverk. Vidare vill riksdagen erinra, att nämnda års

riksdag uttalade, att, till dess viss utredning ägt rum, en av förste

arkivarietjänsterna borde i händelse av ledighet icke ånyo tillsättas.

Under sådana omständigheter anser riksdagen ej erforderligt, att en

ny förste arkivariebefattning för närvarande uppföres på ordinarie

stat, utan torde den arkivarietjänst, om vilken 1920 års riksdaguttalade

sig och som för närvarande är vakant, i stället böra besättas

med ordinarie innehavare. Antalet förste arkivarier å riksarkivets

stat skulle härigenom komma att bibehållas vid nuvarande

antalet 4.

Vad angår Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel å

extra stat till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän vid landsarkiven,

innebär detsamma en _ förhöjning av ersättningen åt extra biträden

vid landsarkivet i Uppsala med 1,000 kronor, vid landsarkivet i

Lund med 1,200 kronor samt vid landsarkivet i Vadstena med 200

kronor. Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslag till landsarkiven.

Den förändrade anslagsbeteckning, som skulle tillkomma det

föreslagna ordinarie anslaget till riksarkivet, föranleder en indelning

av det nuvarande anslaget till riks- och landsarkiven på sådant sätt,

att anslaget till riksarkivet skulle uppföras för sig såsom förslagsan
-

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

slag och anslaget till landsarkiven bibehållas såsom bestämt anslag.

Det förra anslaget kommer att belöpa sig till 163,000 kronor och

det senare till 39,405 kronor. Riksdagen har bifallit vad sålunda

föreslagits.

Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot

Eders Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag, får alltså anmäla,

att riksdagen

dels i anledning av Eders Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag

a) bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för riksarkivet

på nedanstående sätt:

Befattningshavare.

1 riksarkivarie..........

2 arkivråd..............

4 förste arkivarier.......

4 andre arkivarier.......

1 registrator............

2 kanslibiträden, kvinnliga

1 förste expeditionsvakt. . .

3 expeditionsvakter......

1 eldare ................

Avlönings
grad.

A 2

B 20

B 15

B 13

B 13

C 3

B 3

B 1

B 1

b) godkänt följande stat för riksarkivet att tillämpas från och

med år 1922:

Stat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 130,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 3,500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst................ »_29,000: —

Förslagsanslag kronor 163,000: —

c) under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken riks- och landsarkiven uppförda ordinarie bestämda

anslaget, 137,805 kronor, uppfört å ordinarie stat xmder rubriken

riksarkivet ett förslagsanslag å 163,000 kronor;

dels till förstärkande av den i staten för riksarkivet uppförda

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. i

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 4,000

kronor;

dels uppfört å ordinarie stat under riksstatens åttonde huvudtitel

under rubriken landsarkiven ett bestämt anslag å 39,405 kronor;

dels ock anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 11,200 kronor, att utgå till arvode åt en amanuens vid varf

och ett av landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Gröteborg med

högst 1,800 kronor, med rätt för Eders Kung! Maj:t, vad angår

vart och ett av dessa belopp, att, om särskilda förhållanden skulle

därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning

åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga, samt till ersättning

åt extra biträden vid landsarkivet i Uppsala med högst 2,000 kronor,

vid landsarkivet i Lund med högst 2,200 kronor, vid landsarkivet

i Gröteborg med högst 1,000 kronor och vid landsarkivet i Vadstena

med högst 600 kronor.

5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 6) gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, anvisat på extra stat för år 1922

dels till fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar,

som äro av vikt för fäderneslandets historia, ett reservationsanslag

av 6,000 kronor;

dels ock till fortsatt registrering av Svea hovrätts domar under

1600-talet och av hittills outgivna delar av rådets protokoll i justitieärenden

för samma tid, i vad angår till Eders Kungl. Maj:t

fullföljda mål av civil och kriminell natur, ett förslagsanslag, högst,

1,800 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande stat för kungl. biblioteket att tillämpas från

och med år 1922:

Stal.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 125,300: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 2,800: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst............... » 56,000: —

Böckers inköp och inbindning, förslaqsanslaq,

högst.................................... » 45,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 2

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

10 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Nattlig bevakning vid kungl. bibliotekets byggnad,

förslagsanslag, högst...................... kronor 2,400: -

Förslagsanslag kronor 281,500: —

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel med uteslutande

av det under rubriken Kungl. biblioteket uppförda ordinarie bestämda

anslaget å 155,500 kronor under samma rubrik uppföra ett

ordinarie förslagsanslag å 281,500 kronor.

Den i staten föreslagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie

tjänstemän å 125,300 kronor är till detta belopp upptagen

under förutsättning av bifall till Eders Kungl. Maj:ts i annat sammanhang

framlagda förslag angående viss placering å löneskalan av förste

bibliotekarierna vid kungl. biblioteket. Då nu emellertid riksdagens

beslut i nämnda hänseende — på sätt framgår av riksdagens skrivelse

nr 55 —- innebär en avvikelse från Eders Kungl. Maj:ts förslag och

ett godtagande av det av löneregleringskommittén ursprungligen

gjorda förslaget, torde anslagsposten i fråga böra upptagas till av

kommittén beräknat belopp, 121,500 kronor.

Till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. hade

löneregleringskommittén beräknat ett belopp av 44,000 kronor.

Sagda belopp har departementschefen med hänsyn till den relativt

mycket låga avlöning, som för närvarande utgår till amanuenserna

vid biblioteket, samt vid det förhållande, att av samma belopp beräknats

skola utgå jämväl ersättning till vaktmästare för mistade

naturaförmåner, ansett vara alltför lågt tilltaget och föreslagit en

höjning med 12,000 kronor till 56,000 kronor. Då det ursprungligen

beräknade beloppet å 44,000 kronor redan i och för sig förutsätter

en väsentlig höjning av amanuensarvoden och jämväl i övrigt

är rundligt beräknat, anser sig riksdagen, i saknad av närmare

utredning rörande behovet av ytterligare höjning av sagda arvoden,

icke kunna för ändamålet bifalla ett högre belopp än det av löneregleringskommittén

beräknade å 44,000 kronor.

I övrigt åberopande sitt beslut angående definitiv lönereglering

för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk,

får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för kungl.

biblioteket på följande sätt:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 11

Befattningshavare. '' Avlöningsgrad. bibliotek

1 riksbibliotekarie................................... A 1 och mU3eer

4 förste bibliotekarier................................ B 15

7 andre bibliotekarier................................ B 13

2 kanslibiträden, kvinnliga. . . ......................... C 3

1 kontorsbiträde, kvinnligt............................ C 2

1 förste expeditionsvakt .............................. B 3

4 expeditionsvakter................................. B 1

dels godkänt följande stat för kung! biblioteket att tillämpas

från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 121,500 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.............. 2,800 > »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst......................... 44,000 »

Böckers inköp och inbindning, förslagsanslag, högst 45,000 »

Nattlig bevakning vid kungl. bibliotekets byggnad,

förslagsanslag, högst . ....................... 2,400 »

Förslagsanslag 215,700 kronor

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande

av det under rubriken kungl. biblioteket uppförda ordinarie bestämda

anslaget å 155,500 kronor, under samma rubrik uppfört ett ordinarie

förslagsanslag å 215,700 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att

anvisa på extra stat för år 1922 till bokinköp och bokbindning för

kung!, biblioteket ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

Å kungl. bibliotekets ordinarie stat är till böckers inköp och

inbindning uppförd en anslagspost å 45,000 kronor, varjämte sedan

flera år å extra stat medel anvisats till inbindning av böcker i

Kungl. biblioteket. För år 1921 utgör det extra anslaget 20,000

kronor.

Riksbibliotekarien har nu, under erinran om, att av berörda

ordinarie anslagspost å 45,000 kronor ett belopp av 35,000 kronor

plägat användas till bokinköp och återstoden, 10,000 kronor, reserverats

till bindning, föreslagit en höjning av denna post med 40,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

12 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor, därav 20,000 kronor avsetts för bokinköp och 20,000 kronor

för bindning; det extra anslaget å 20,000 kronor till bindning

skulle fortfarande utgå. Departementschefen har emellertid med

hänsyn till osäkerheten av prislägets stabilisering tillstyrkt allenast

en förhöjning av det extra anslaget med 25,000 kronor, varjämte

detta anslag enligt departementschefens förslag skulle avse såväl

bokinköp som bindning.

Riksdagen beaktar fullväl vikten av, att kung! biblioteket beredes

möjlighet att verkställa bokinköp i önskvärd omfattning och

att genom bindning sörja för bokförrådets bestånd. Att under nu

rådande abnorma förhållanden inom såväl bokmarknaden som bokbinderibranschen

svårigheter i angivna hänseende uppkommit för

biblioteket, torde ligga i öppen dag. Men med största sannolikhet

kan man dock antaga, att dessa svårigheter nu äro stadda i avtagande;

den sjunkande tendens på arbetsmarknaden, som på ett

flertal håll redan gjort sig gällande, kommer givetvis att sträcka

sina verkningar även till sådana områden, varom nu är tal. Riksdagen

har därför ställt sig tveksam inför frågan om lämpligheten att

höja det extra anslaget, på sätt Eders Kung!. Maj:t föreslagit, och

detta så mycket mera som erfarenheten givit vid handen, att en

vidtagen höjning av ett dylikt anslag i allmänhet plägar bliva beståndande.

I stället synes det riksdagen lämpligt, att ett engångsanslag

beviljas till mötande av vissa extra ordinarie utgifter för ifrågavarande

ändamål. Då, enligt vad riksdagens vederbörande utskott

inhämtat, vid senaste årsskiftet obetalta bokbinderiräkningar förelågo

till ett belopp av något mera än 20,000 kronor, synes en

summa av denna storlek böra ställas till bibliotekets disposition.

Riksdagens vederbörande utskott har vidare försport, att biblioteket

använder sig av i regel endast två bokbinderifirmor; i detta

hänseende vill riksdagen framhålla, att genom att bereda flera firmor

tillfälle till inlämnande av anbud möjlighet kan förefinnas att bland

ett flertal konkurrenter träffa ett val, som kan ställa sig för statsverket

ekonomiskt fördelaktigare, än om man är bunden vid allenast

ett fåtal anbudsgivare. Under alla förhållanden bör dock tillses, att

vid valet av bokbinderi kvaliteten av arbetet ej blir lidande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen anvisat på extra stat

för år 1922

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 13

dels till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket ett

reservationsanslag av 20,000 kronor;

dels ock såsom tillfällig förstärkning av den å ordinarie stat

för kungl. biblioteket uppförda anslagsposten till böckers inköp och

inbindning ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att

till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket, enligt av Eders

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, anvisa på extra stat för år

/1922 ett förslagsanslag, högst, 27,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag

^ 18,450 kronor. Anslaget avser beredande av avlöningar åt vissa

med katalogiseringsarbeten sysselsatta tjänstemän. Med hänsyn till

riksdagens beslut rörande ny definitiv lönereglering för befattningshavare

vid bland andra verk kungl. biblioteket, iföljd varav jämväl

avlöningarna till extra tjänstemän komma att omregleras, torde ifrågavarande

anslag böra beräknas till 25,200 kronor. De närmare avlöningsbeloppen

till de befattningshavare, varom nu är tal, torde det

ankomma på Eders Kungl. Maj:t att bestämma efter hörande av den

i samband med den definitiva regleringen beslutade lönenämnden.

Riksdagen har alltså, till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket,

enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, å 25,200 kronor.

9ro) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att

till redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma

accessionskatalogens 86:e årgång, omfattande år 1921, anvisa på

extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 7,500 kronor, att

användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag

av 4,500 kronor. Av detta belopp har 1,000 kronor beräknats såsom

tilläggsarvode åt en andre bibliotekarie samt 8,500 kronor till en

vid biblioteket anställd extra tjänsteman. Då några närmare beräkningsgrunder

för den av Eders Kungl. Maj:t äskade summan av

7,500 kronor saknas och riksdagen anser tillfyllest, att detta anslag

liksom i andra motsvarande fall höjes med i runt tal 33 procent eller

alltså till 6,000 kronor, har riksdagen till redigering av den för

Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 36:e

årgång, omfattande år 1921, anvisat på extra stat för år 1922 ett

Arkiv,

bibliotek

och museer

s. 14 Kontrollera mot PDF

Arkiv,

bibliotek

och museer.

14 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

förslagsanslag, högst, å 6,000 kronor, att användas enligt av Eders

Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

10:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 12) därom gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till arvodesökning åt bibliotekarien vid stift- och läroverksbiblioteket

i Linköping och till arvode åt vaktmästaren vid

samma bibliotek anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 2,600 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att

såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet

anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 11,700

kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Å tilläggsstat för år 1921 har äskats ett belopp av 349 kronor

till bestridande av ökade utgifter för bibliotekslokalernas uppvärmning

under år 1921.

Riksdagen, som ej har något att erinra mot förevarande framställningar,

av vilka den som avser anslag för år 1922 icke innebär

någon anslagsökning i förhållande till vad för år 1921 äger rum,

och som i annat sammanhang anmäler sitt beslut om anslaget å

tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för

innevarande år ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska

bibliotekets verksamhet anvisat på extra stat för år 1922

ett förslagsanslag, högst, 11,700 kronor, att utgå under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 14) därom

gjorda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie

vid nordiska avdelnmgen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor, att

utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott meddela.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen

att dels godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseum,

att tillämpas från och med år 1922:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SA. 15

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
TT.

, a^a9.................................kronor 101,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 2 100:_

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag, högst..................... » 40 00O:_

Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter,

förslagsanslag, högst..................... » x 400:_

Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden,

förslagsanslag, högst. .................... » 9,600:_

Förslagsanslag kronor 154,100: —

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande

av det under rubriken Nationalmuseet: Museet uppförda ordinarie

bestämda anslaget, nu 102,400 kronor, under samma rubrik uppföra

ej mindre ett ordinarie förslagsanslag å 154,100 kronor,

än även till utländska studieresor ett ordinarie reservationsanslag

av 3,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en

brom riksdagen väckt motion (II: 43), däri hemställes, att riksdagen

måtte bifalla Eders Kungl. Maj:ts hemställan å åttonde huvudtiteln

om anslag till nationalmuseum under förutsättning att

museistyrelsen träffar den anordningen, att musei-tjänstemän kostnadsfritt

två gånger i veckan under månaderna september—maj

med orienterande föredrag vägleda allmänheten genom en del av

konstsamlingarna.

Den av Eders Kungl. Maj:t till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare

föreslagna anslagsposten å 40,000 kronor hade av löneregleringskommittén

i dess betänkande angående ny lönereglering

för bland andra nationalmuseum beräknats till 37,000 kronor. I

likhet med vad riksdagen i fråga om en motsvarande anslagspost vid

kungl. biblioteket anfört, finner riksdagen, jämväl här i saknad av

erforderlig utredning, ej skäl föreligga att frångå kommitténs beräkningar

och har alltså för ändamålet beviljat 37,000 kronor. I fråga

om höjningen av anslaget till utländska studieresor från 1,500 kronor

till 3,000 kronor har riksdagen ej funnit anledning till erinran.

Vad angar det i motionen väckta förslaget om åläggande för

musei-tjänsteman att kostnadsfritt halla orienterande föredrag över

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Biksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arkiv, delar av museets samlingar, belijärtar riksdagen det syftemål, motioochibmuseer.

nären med sitt förslag vill ernå. Enligt vad riksdagens vederbörande

utskott inhämtat, hava allaredan på frivillighetens väg genom tjänstemän

vid museet föreläsningar anordnats, och synes det riksdagen vara

ett steg i rätt riktning att på detta sätt med tillhjälp av museets samlingar

belysa olika epoker eller olika sidor av konstens utveckling. Ett

fortgående i denna riktning torde även väsentligen underlättas av den

utsträckta tjänstgöringsskyldighet, som genom den beslutade löneregleringen

för museet skall åligga tjänstemännen därstädes. Att emellertid

nu uppställa ett åläggande av ifrågavarande art såsom förutsättning

för utgående av anslag till museet, synes riksdagen mindre tillrådligt,

enär en dylik verksamhet kan tänkas komma att inkräkta

på vederbörandes egentliga tjänsteverksamhet och anspråk på ökade

arbetskrafter lätteligen kunna bliva en följd härav. ^ Riksdagen vill

dock uttala sig för en undersökning, huruvida en sådan anordning,

som av motionären föreslagits, kan ur synpunkten av de intressen,

nationalmuseum har att tillvarataga, lämpligen låta sig realisera

och på vad sätt eller i vilken utsträckning densamma, utan att

därigenom i någon mån ökade kostnader asamkas statsverket, kan

och bör genomföras. Efter det en dylik utredning verkställts, torde

Eders Kungl. Maj:t, därest sådant kan av utredningen föranledas, äga

möjlighet att genom beslut i administrativ väg tillgodose det syfte,

som motionären vill ernå.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet befattningshavare å .ordinarie stat för nationalmuseum

på följande sätt:

Befattningshavare.

Avlönings
grad.

1 överintendent.....................................

4 intendenter (avdelningsföreståndare)..................

1 kontorsskrivare, kvinnlig.......................

1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handteckningsoch

gravyravdelningen)............................

1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt...............

2 förste expeditionsvakter............................

1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl....................

10 expeditionsvakter.........................•.........

A 1

B 16

C 5

B 3

B 3

B 3

B 1

B 1

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 17

dels godkänt följande avlöningsstat för nationalmuseum att tilllämpas

från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...........

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst.................

Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter,

förslagsanslag, högst.......................

Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden,

förslagsanslag, högst.......................

kronor 101,000: —

» 2,100: —

» 37,000: —

» 1,400: —

» 9,600: —

Förslagsanslag kronor 151,100: —

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande

av det under rubriken Nationalmuseet: Museet uppförda ordinarie

bestämda anslaget, nu 102,400 kronor, under samma rubrik uppfört

1) ett ordinarie förslagsanslag å 151,100 kronor,

2) till utländska studieresor ett ordinarie reservationsanslaor av

3,000 kronor. °

^ers Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att

till förstärkande av det på ordinarie stat för nationalmuseet upptagna

ordinarie reservationsanslaget å 30,000 kronor till målnino-soch

skulptursamlingarnas ökande anvisa på extra stat för år 1922

ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 188, anmält, har Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning ej vunnit riksdagens bifall.

V*-0), ^ en^ghet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 17) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

ar agt rum, anvisat på extra stat för år 1922 såsom särskilda reservationsanslag:
dels

till försäkring och transport av konstföremål, som äro

eller varda deponerade i nationalmuseet, ett belopp av 2,500 kronor;

dels ock av det utav 1918 års lagtima riksdag till konservering

av handtecknings- och gr avyr samling ar inom nationalmuseet beviljade

anslag å 25,000 kronor, ett belopp av 5,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 8 A.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A...

Arkiv,

bibliotek

och museer.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att

till juridiskt och administrativt biträde hos nationalmuseet anvisa

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 700 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett av riksdagen

beviljat anslag å 500 kronor. Den föreslagna höjningen är betingad

av riksdagens beslut i fråga om ny definitiv lönereglering för befattningshavare

vid statsdepartement och centrala ämbetsverk.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till juridiskt och administrativt

biträde hos nationalmuseet anvisat pa extra stat för ar 1922

ett förslagsanslag, högst, 700 kronor.

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 19) därom

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, nedan angivna belopp:

dels för tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens samlingar

8,800 kronor,

dels till iståndsättande av vissa föremål i nämnda samlingar 1,700

kronor,

dels till arvode åt ett tekniskt biträde för vård av livrustkammarens

samlingar 2,150 kronor,

dels för avskrifter av äldre inventarieförteckningar angående

livrustkammarens samlingar 1,200 kronor,

dels enligt de närmare föreskrifter, som må av Eders Kungl. Maj:t

meddelas, till arvoden åt extra biträden samt vikariatsersättning vid

livrustkammaren 4,300 kronor,

dels till montering av föremål i livrustkammarens samlmgar

1,000 kronor, .

dels ock till påbörjande av samma samlingars etikettenng 1,000

kronor.

18;o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 20) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922:

dels till beredande för sistnämnda år av ett personligt arvodestilläqq

åt assistenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning

G. A. H. Dahlstedt ett förslagsanslag, högst, 500 kronor;

dels av det av 1920 års riksdag till ordnande av vissa svamp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 19

samlingar vid naturhistoriska riksmuseet beviljade anslaget, 2,400

kronor, såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 1,200 kronor;

dels ock av det av 1919 års lagtima riksdag till anskaffande av

skåp och lådor för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning

beviljade reservationsanslaget å 20,000 kronor såsom reservationsanslag

ett belopp av 5,000 kronor.

19:o) Eders Kung!. Maj:t bär (punkt 21) föreslagit riksdagen

att till anskaffande av herbarieskåp för naturhistoriska riksmuseets

botaniska avdelning bevilja på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag

ett belopp av 5,000 kronor.

Riksmuseet har under de senaste åren fått mottaga donationer

å, bland annat, fyra stora svampherbarier. Sedan 1920 års riksdag

beviljat medel till dessa herbariers ordnande, har det nu visat sig

behövligt att anskaffa skåp för deras förvaring. Riksdagen anser sig

med hänsyn till vikten av att de dyrbara samlingarna väl bevaras

böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och har alltså till anskaffande

av herbarieskåp för naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning

beviljat på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp

av 5,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att

till anskaffande av herbarieskåp och mikroskop m. m. för naturhistoriska

riksmuseets paleobotaniska och arkegoniatavdelning bevilja ett

anslag av 18,000 kronor och därav anvisa på extra stat för år 1922

såsom reservationsanslag ett belopp av 9,000 kronor.

I den framställning, som ligger till grund för Eders Kungl. Maj:ts

förslag, har intendenten vid ifrågavarande avdelning hemställt om

anslag till avdelningen för anskaffande av herbarieskåp, dörrar till

hyllor i källarvåningen samt diverse instrument. Av utredningen

framgår, att herbarieskåpen enligt av sakkunnig gjord beräkning

skulle komma att draga en kostnad av 14,000 kronor. Med hänsyn

till tillkommande extra utgifter och sannolika prisförhöjningar

hade bemälde intendent ansett det vara nödvändigt beräkna ett ytterligare

tillägg av 2,000 kronor. Av erforderliga instrument nämnes

främst ett mikroskop, för vilket 1,703 kronor beräknats vara

erforderliga.

Departementschefen har tillstyrkt framställningen i vad den avser

anskaffande för avdelningen av herbarieskåpen och mikroskopet,

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arkiv, därvid hall godtagit intendentens beräkning av kostnaden för skå
och

museer. pen av 16,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot det för inköp av mikroskopet

föreslagna beloppet. Då enligt riksdagens mening kostnaderna för

herbarieskåpens anskaffande böra kunna begränsas till den av sakkunnig

beräknade summan av 14,000 kronor, har riksdagen funnit

det av Eders Kungl. Maj:t nu äskade beloppet böra nedsättas till,

i avrundat tal, 16,000 kronor, varav 8,000 kronor böra anvisas på

1922 års stat.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till anskaffande av

herbarieskåp och mikroskop m. m. för naturhistoriska riksmuseets

paleobotaniska och arkegoniatavdelning beviljat ett anslag av 16,000

kronor och därav anvisat på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag

ett belopp av 8,000 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen

att till arbetsbiträde vid etnografiska avdelningen av naturhistoriska

riksmuseet anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

2,000 kronor.

Med hänsyn till vikten av att museets dyrbara etnografiska

samlingar erhålla en ändamålsenlig förvaring och skötsel har riksdagen

funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och har alltså till arbetsbiträde vid etnografiska avdelningen

av naturhistoriska riksmuseet anvisat på extra stat för år 1922 ett

förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 24) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till nordiska museet anvisat på extra stat för ar 1922

*■ ett förslagsanslag, högst, 126,550 kronor, att, under villkor att en

ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Maj:t förordnad,

ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till

museets ändamål.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen

att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa på extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor, att under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 21

för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas för

museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till avlöning

åt tva vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

På tilläggsstat för år 1921 har Eders Kung! Maj:t äskat ett förslagsanslag,

högst, 5,000 kronor att utgå till nämnda styrelse till stödjande

av föreningens ekonomi under år 1921, under villkor att detsamma

icke användes till samlingarnas ökande utan endast för redan

befintliga samlingars underhåll och vård.

Till museet utgår för innevarande år ett anslag av 25,000 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t för år 1922 ifrågasatta anslagsförhöjningen,

som avser att förhjälpa kulturhistoriska föreningen ur de

ekonomiska svårigheter, vari föreningen för närvarande befinner sig,

anser sig riksdagen böra bevilja. Däremot har riksdagen, som väl

beaktar föreningens ekonomiska trångmål, likväl icke kunnat bifalla

framställningen om anslag å tilläggsstat. Frånsett nödvändigheten

av varsamhet med statens utgifter, bör enligt riksdagens mening tillläggsstaten

tagas i anspråk allenast, då ett oavvisligt behov föreligger.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående

sistnämnda anslagsäskande, har till kulturhistoriska museet

i Lund anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

30,000 kronor, att under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen

för södra Sverige för att användas för museets förvaltningskostnader

och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och

fackmässigt utbildade biträden vid museet.

24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 26) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, till arvode åt en amanuens vid lappska avdelningen av Norrlands

kulturhistoriska museum i Härnösand ett belopp av 5,000

kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Majts (punkt 27) därom

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till musikhistoriska museet anvisat på extra stat för

år 1922 ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor, att på de villkor

Arkiv,

bibliotek

och museer.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Kyrkliga

ändamål.

och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,

utgå till museets styrelse för museets ändamål.

26:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 28) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till svenska skolmuseet anvisat på extra stat för år 1921

ett förslagsanslag, högst, 9,500 kronor, att på de villkor, Eders Kungl.

Majt kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges

allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen''

medgiva, att av förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,

kyrkliga ändamål, må enligt bestämmelser, som av Eders Kungl.

Maj:t meddelas, tills vidare utgå ersättning till kyrkoherden i Karesuando

pastorat för resor i syfte att med själavård och prästerliga

förrättningar betjäna pastoratets lappar under deras flyttningar till

och från platser utom pastoratet.

Mot Eders Kungl. Majrts förslag till beredande av reseersättning

åt kyrkoherden i Karesuando pastorat har riksdagen icke funnit anledning

till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att av förslagsanslaget

till lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, må

enligt bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, tills vidare

utgå ersättning till kyrkoherden i Karesuando pastorat för resor i

syfte att med själavård och prästerliga förrättningar betjäna pastoratets

lappar under deras flyttningar till och från platser utom pastoratet.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt BO) att

höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till ersättning

för prästerskapets tionde från dess nuvarande belopp, 3,626,900

kronor, med 416,600 kronor till 4,043,500 kronor.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen

om indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets

tionde samt om ersättning därför den 9 december 1910 att årligen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 23

stegras intill år 1944, då den slutligen skall fixeras. Anslaget för

ändamålet motsvaras till viss del av de till statsverket från församlingarna

ingående tiondeavgifterna, vilka å riksstatens inkomstsida

upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket indragna tionde».

Nämnda avgifter hava i 1921 års statsverksproposition upptagits med

ett från 2,176,140 kronor till 2,426,100 kronor förhöjt belopp.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det å ordinarie stat

uppförda förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde från

dess nuvarande belopp, 3,626,900 kronor, med 416,600 kronor till

4,043,500 kronor.

29:o) Sedan 1920 års riksdag beviljat ett anslag av 13,500 kronor

till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna

med finska språket, och därav på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag,

högst, anvisat ett belopp av 4,500 kronor, med rätt för

Eders Kung! Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som kunde

erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande, har Eders

Kringl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 31) att av förenämnda

till stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska språket,

förut beviljade medel anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 4,500 kronor, med rätt för Eders

Kung! Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras

rörande de sålunda anvisade medlens användande.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till tre stipendier för utbildande

vid universitet av präster, förtrogna med finska språket,

av förut beviljade medel anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 4,500 kronor, med rätt för Eders

Kung! Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras

rörande de sålunda anvisade medlens användande.

30:o) I enlighet, med Eders Kung! Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 32) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till resestipendier åt prästmän under de villkor och bestämmelser,

Eders ''Kung! Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 16,000 kronor.

31:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 33) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom bidrag till avlönande av svenska sjömanspräster i

Kyrkliga

ändamål.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Kyrkliga

ändamål.

24 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vissa utländska hamnstäder anvisat på extra stat för år 1922 ett

förslagsanslag, högst, 41,500 kronor.

32:o) Med anledning av vad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit

(punkt 84) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till avlöning åt pastorn vid svenska Viktoria för samlingen

i Berlin anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 6,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika

boställen bevilja på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av

19,700 kronor.

För innevarande år har riksdagen till enahanda ändamål anvisat

ett förslagsanslag av 15,000 kronor. Den nu föreslagna höjningen

är betingad av den utav riksdagen beslutade löneregleringen

för befattningshavare inom statsdepartementen och de centrala ämbetsverken.

Under framhållande av att de avlöningsbelopp, som utgå

ur förenämnda anslag, böra av Eders Kungl. Maj:t fastställas efter

hörande av den numera beslutade lönenämnden, har riksdagen intet

att erinra mot framställningen och får alltså anmäla, att riksdagen

till bestridande av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika

boställen beviljat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av

19,700 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen,

att, under förutsättning att den av Eders Kungl. Maj:t framlagda

propositionen med förslag till lag om kantorer varder av riksdagen

antagen, såsom bidrag av statsmedel till avlöning av innehavare av

kantorsbefattningar med begränsad tjänstgöring å ordinarie stat under

åttonde huvudtiteln uppföra ett förslagsanslag, högst, 100,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 7 januari

1921 avlåtna propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921

under punkt 11, åttonde huvudtiteln, föreslagit riksdagen att under

enahanda förutsättning till samma ändamål anvisa på nämnda tillläggsstat

ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

Sedan riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts proposition, nr 22,

med förslag till lag om kantorer m. m., finner riksdagen något

riksdagens beslut i ovanberörda anslagsfrågor icke erfordras.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 25

35:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 37) föreslagit riksdagen att till

förstärkande av det ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner

bevilja på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 29,190

kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett belopp av

22,280 kronor. Den föreslagna höjningen avser beredande av ökade

medel för följande ändamål: vid domkapitlet i Uppsala inrättande

av en amanuensbefattning med arvode av 3,700 kronor, höjning av

arvodet till extra biträde från 1,200 till 1,400 kronor samt anställande

av ytterligare ett extra biträde med arvode av 1,200

kronor, varvid nu utgående arvode å 2,350 kronor till ett biträde

skulle försvinna; vid domkapitlet i Skara höjning med 200 kronor

av nu utgående arvode till ett extra biträde; vid domkapitlet i

Karlstad höjning av arvodet till ett extra biträde från 1,200

kronor till 1,400 kronor; vid domkapitlet i Härnösand ökning av

arvodet till ett extra biträde från 1,400 till 1,800 kronor; vid

domkapitlen i Uppsala, Skara, Strängnäs, Växjö, Lund, Göteborg,

Karlstad och Luleå höjning av ersättningen till vaktbetjäning med

sammanlagt 1,360 kronor; samt ställande till Eders Kungl. Maj:ts disposition

av ett belopp av 2,000 kronor till gratifikationer i förekommande

fall åt extra biträden vid domkapitlen.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot de äskade höjningarna

i annat avseende än beträffande sistnämnda belopp å 2,000

kronor. Förslaget härutinnan är närmast föranlett av en framställning

från domkapitlet i Luleå om höjning av arvodet till det där

anställda biträdet från 1,400 till 1,600 kronor, vilken förhöjning av

200 kronor skulle motsvara ett efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring

utgående ålderstillägg. Riksdagen har i stället för vad av Eders

Kungl. Maj:t härutinnan föreslagits ansett, att ett belopp av 200

kronor bör ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för att efter prövning

disponeras för det av Luleå domkapitel ifrågasatta ändamål.

Anslagsförhöjningen skulle alltså uppgå till 5,110 kronor och anslaget

följaktligen bestämmas till 27,390 kronor.

Till sist vill riksdagen uttala sin anslutning till den av departementschefen

uttalade meningen, att tillfällig löneförbättring måtte

kunna beredas extra biträden och vaktmästare vid domkapitlens expeditioner,

dock under iakttagande att de därigenom icke erhålla

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 4

Kyrkliga

ändamål.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kyrkliga

ändamål.

högre löneförmåner än som tillkommer närmast motsvarande personal

med ordinarie anställning.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det

ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner beviljat på extra

stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 27,390 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att

I. förklara, att för höjande av vikariatsersättningen under semester

för notarierna vid de ecklesiastika konsistorierna må av förslagsanslaget

till provisorisk lönereglering åt tjänstemän vid nämnda

konsistorier (1921: VIII C. 14) för år 1921 utgå ett belopp av högst

883 kronor 33 öre, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare

föreskrifter, som må befinnas erforderliga för användande av

sistnämnda anslag;

II. dels medgiva, att provisorisk lönereglering under år 1922

må enligt följande grunder gälla i fråga om notarier och amanuenser

vid de ecklesiastika konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa

grunder må befinnas erforderliga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp

för hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget

icke må utgå med högre belopp än att detsamma

jämte den inkomst, vederbörande på grund av gällande lönereglering

åtnjuter av sportler, uppgår till: beträffande notarien vid Visby domkapitel

sammanlagt högst 2,500 kronor och beträffande notarie vid

annat domkapitel sammanlagt högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800

kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med

1,700 kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö

och Lund med 1,500 kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Gröteborg,

Karlstad och Härnösand med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två

tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens

utgår avlöningstillägget i samma ordning som arvodet;

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska

lönereglering anvisa på extra stat för år 1922 ett förslags
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 27

anslag av 42,000 kronor, varav högst 883 kronor 33 öre må enligt

av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter användas till höjande av

ersättningen för vikariat under konsistorienotaries semester.

För ändamålet utgår för innevarande år ett förslagsanslag av

41,000 kronor. Då provisorisk lönereglering beretts notarier och

amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna, har det ansetts befogat,

att den, som under notaries semester uppehåller hans tjänst,

erhåller en mot det provisoriska avlöningstillägget, till den del det

är att betrakta såsom tjänstgöringspenningar, svarande höjning av

vikariatsersättningen. Departementschefen har beräknat, att för bestridande

av kostnaderna för en dylik höjning av ersättningen åt

samtliga notariers semestervikarier ett belopp av 883 kronor 33 öre

skulle erfordras. Riksdagen har icke funnit anledning till erinran

mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och får alltså anmäla,

att riksdagen

I. förklarat, att för höjande av vikariatsersättningen under semester

för notarierna vid de ecklesiastika konsistorierna må av förslagsanslaget

till provisorisk lönereglering åt tjänstemän vid nämnda

konsistorier (1921: Vill C. 14) för år 1921 utgå ett belopp av högst

883 kronor 33 öre, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela

de närmare föreskrifter, som må befinnas erforderliga för användande

av sistnämnda anslag;

II. dels medgivit, att provisorisk lönereglering under år 1922

må enligt följande grunder gälla i fråga om notarier och amanuenser

vid de ecklesiastika konsistorierna, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tilllämpning av

dessa grunder må befinnas erforderliga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp

för hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget

icke må utgå med högre belopp än att detsamma

jämte den inkomst, vederbörande på grund av gällande lönereglering

åtnjuter av sportler, uppgår till: beträffande notarien vid Visby domkapitel

sammanlagt högst 2,500 kronor och beträffande notarie vid

annat domkapitel sammanlagt högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800

kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700

Kyrkliga

ändamål.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Kyrkliga

ändamål.

Akademier

m. m.

28 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och

Lund med 1,500 kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg,

Karlstad och Härnösand med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två

tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens

utgår avlöningstillägget i samma ordning som arvodet;

dels och för bestridande av kostnaderna för omför malda provisoriska

lönereglering anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag

av 42,000 kronor, varav högst 883 kronor 33 öre må enligt

av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter användas till höjande

av ersättningen för vikariat under konsistorienotaries semester.

Akademier m. m.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att för gottgörelse till vetenskapsakademien för

av akademien erlagda köpeskillingsmedel för tomterna nr 1, 2, 3

och 4 i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm må under år 1921

tagas i anspråk ett belopp av 60,000 kronor av den under statskontorets

förvaltning ställda fond å 161,480 kronor, som utgöres av deponerade

köpeskillingsmedel för fastigheten nr 7 i kvarteret Näckström

i Stockholm;

dels, vid bifall härtill, från och med år 1922 minska det i riksstaten

för vetenskapsakademien uppförda ordinarie anslaget å 14,460

kronor med 3,000 kronor till 11,460 kronor;

dels ock bestämma, att vetenskapsakademien av ifrågavarande

för år 1921 anvisade räntemedel å 3,000 kronor icke äger uppbära

mera än som av nämnda medel belöper å tiden från årets början

till dagen för köpeskillingens utbetalande.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser uppgörelse

av ett mellanhavande mellan staten och vetenskapsakademien, vilket

härrör från en år 1849 träffad överenskommelse. Att statens inköp

från akademien av ifrågavarande tomter med hänsyn till desammas

nuvarande saluvärde varit för staten synnerligt fördelaktigt, finner

riksdagen lika med departementschefen påtagligt. Riksdagen, som ej

funnit anledning till erinran mot framställningen, får alltså anmäla,

att riksdagen

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 29

dels medgivit, att för gottgörelse till vetenskapsakademien för

av akademien erlagda köpeskillingsmedel för tomterna nr 1, 2, 3

och 4 i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm må under år 1921

tagas i anspråk ett belopp av 60,000 kronor av den under statskontorets

förvaltning ställda fond å 161,480 kronor, som utgöres av

deponerade köpeskillingsmedel för fastigheten nr 7 i kvarteret Näckström

i Stockholm;

dels från och med år 1922 minskat det i riksstaten för vetenskapsakademien

uppförda ordinarie anslaget å 14,460 kronor med

8,000 kronor till 11,460 kronor;

dels ock bestämt, att vetenskapsakademien av ifrågavarande för

år 1921 anvisade räntemedel å 3,000 kronor icke äger uppbära mera

än som av nämnda medel belöper å tiden från årets början till dagen

för köpeskillingens utbetalande.

38:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 40) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, till bestridande av den under år 1922 på Sverige belöpande

andelen i kostnaderna för den internationella jordmätningen anvisat

på extra stat för samma år ett förslagsanslag, högst, 1,424 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har, punkten 41, föreslagit riksdagen

att, i avbidan på proposition angående anslag till utgivande av en

internationell katalog över naturvetenskaplig litteratur samt upprätthållande

av en för katalogarbetet anordnad regionalbyrå för Sverige,

beräkna för ändamålet på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 26,400 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten,

den 11 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 209, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

ej mindre, såsom bidrag för Sveriges del, till bestridande av

kostnaderna för fortsatt utgivande, väsentligen i samma form som

hittills, av den internationella katalog över naturvetenskaplig litteratur,

vars publicerande ombesörjts av Royal Society i London, dels

anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 15,300

kronor, att efter Eders Kungl. Maj :ts bestämmande utgöra tillskott till

en av Royal Society bildad grundfond för katalogen, dels ock bevilja

ett anslag av 43,950 kronor, att utgå såsom bidrag till katalogens

Akademier

m. m.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Akademier

m. m.

30 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

utgivande för åren 1915—1920, och därav på extra stat för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 8,568 kronor, att efter Eders Kungl.

Maj:ts beprövande utgå,

än även för upprätthållande av en för katalogarbetet anordnad

regionalbyrå för Sverige anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 2,500 kronor.

Till inlösen av fullständiga exemplar och enstaka delar av en

genom Royal Society i London utarbetad internationell fortlöpande

katalog över naturvetenskaplig litteratur har på extra stat för vart

och ett av åren 1902—1916 samt 1918—1920 utgått anslag å extra

stat till belopp av 2,000 kronor. Sedan meddelande ingått att katalogen

ej kunde fortsätta att utgivas i samma form som dittills,

äskades ej något anslag för ändamålet på 1921 års stat. Enligt

meddelande från Royal Society föreligger emellertid nu möjlighet

att fortsätta utgivandet av ifrågavarande katalog, under förutsättning

att de olika ländernas bidrag väsentligen ökas. Bidragen till

katalogen äro vidare avsedda att härefter utgå enligt andra grunder

än hittills.

Till regionalbyrån har alltsedan år 1902 anvisats medel å extra

stat; anslagsbeloppet. utgår för närvarande med 1,600 kronor.

Riksdagen, som till fullo uppskattar den stora betydelse ifrågavarande

katalog har för den naturvetenskapliga forskningen, anser

sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om statsanslag till densamma.

Härvid har riksdagen emellertid velat framhålla, hurusom

katalogens värde för vetenskapen givetvis skulle i hög grad

förringas, om densamma icke komme att såsom hittills omfatta den

naturvetenskapliga litteraturen inom alla länder. Eders Kungl. Majrts

framställning om ökat anslag till regionalbyrån finner riksdagen

vara väl grundad.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels, såsom bidrag för Sveriges del, till bestridande av kostnaderna

för fortsatt utgivande, väsentligen i samma form som hittills,

av den internationella katalog över naturvetenskaplig litteratur, vars

publicerande ombesörjts av Royal Society i London, anvisat på extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 15,300 kronor, att efter

Eders Kungl. Maj:ts bestämmande utgöra tillskott till en av Royal

Society bildad grundfond för katalogen;

dels, såsom bidrag för Sveriges del, till samma ändamål beviljat

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 31

ett anslag av 43,950 kronor, att utgå såsom bidrag till katalogens

utgivande för åren 1915—1920, och därav på extra stat för 1922

anvisat ett reservationsanslag av 8,568 kronor, att efter Eders Kungl.

Maj:ts prövning utgå;

dels ock för upprätthållande av en för katalogarbetet anordnad

regionalbyrå för Sverige anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 2,500 kronor.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 60,500:

Yikariatsersättningar, förslagsanslag............ » 1,200:

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst................. » 33,000:

Förslagsanslag kronor 94,700: —

dels ock — med uteslutande av de i riksstaten under rubriken:

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie

anslagen, för år 1921 upptagna till ett belopp av tillhopa 106,600

kronor — för akademien uppföra ej mindre ett ordinarie förslagsanslag

å 94,700 kronor än även följande särskilda ordinarie reservationsanslag,

nämligen

till underhåll och förökande av de under akademiens inseende

ställda samlingar ett belopp av 18,000 kronor,

för tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över

fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum

m. m. ett belopp av 24,000 kronor,

för rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning

m. m. ett belopp av 7,000 kronor,

för underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska

museum och myntkabinettet ett belopp av 2,000 kronor,

till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar

in. m. ett belopp av 6,000 kronor samt

för Visby ruiners vård och underhåll ett belopp av 1,000 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya staten för akademien är

Akademier

m. ed.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Akademier

m. m.

32 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att betrakta som en följd av den utav riksdagen beslutade nya löneregleringen

för befattningshavare vid statsdepartement och centrala

ämbetsverk, och har riksdagen intet att erinra mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag i denna del.

I övrigt innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag ändrad anslagsbeteckning

å flertalet i nuvarande bestämda anslag ingående särskilda poster.

Så är förhållandet med samtliga ovan såsom reservationsanslag föreslagna

anslag med undantag av anslaget till Visby ruiners vård och

underhåll, vilket redan nu har karaktär av reservationsanslag. Den

ändrade naturen av ifrågavarande anslag finner sig riksdagen böra

bifalla.

Härförutom äro vissa höjningar föreslagna: i anslaget till tryckningskostnader

samt utgivande av planschverk över fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. från

nuvarande 18,000 kronor till 24,000 kronor samt i anslaget för underhåll

och fortsättning av inredningen i statens historiska museum

och myntkabinett från nuvarande 1,000 kronor till 2,000 kronor.

Mot de sålunda föreslagna höjningarna har riksdagen ej funnit anledning

till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien på följande sätt:

_ Avlönings
Befattmngshavare.

grad.

1 riksantikvarie......................................... A 1

3 antikvarier (avdelningsföreståndare)..................... B 16

1 kontorsbiträde, kvinnligt.............................. C 2

2 förste expeditionsvakter............................... B 3

dels godkänt följande stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag. kronor 60,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....... » 1,200: —

Avlöningartillicke-ordinariebefattningshavarem.m.,

förslagsanslag, högst........................ » 33,000: —

Förslagsanslag kronor 94,700: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 33

dels ock — med uteslutande av de i riksstat^ under rubriken:

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie anslagen,

för ar 1921 upptagna till ett belopp av tillhopa 106,600 kronor

för akademien uppfört ej mindre ett ordinarie förslagsanslag å

94,700 kronor än även följande särskilda ordinarie reservationsanslag,

nämligen

till underhåll och förökande av de under akademiens inseende

ställda samlingar ett belopp av 18,000 kronor,

för tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över

fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum

m. m. ett belopp av 24,000 kronor,

för rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning

m. m. ett belopp av 7,000 kronor,

för underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska

museum och myntkabinettet ett belopp av 2,000 kronor,

till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar

m. mi. ett belopp av 6,000 kronor samt

för Visby ruiners vård och underhåll ett belopp av 1,000 kronor.

41 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att

till förstärkande av den å ordinarie stat för vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien under nästföregående punkt föreslagna anslagsposten

å 33,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å högst

16,000 kronor.

Till förstärkning av den å vitterhetsakademiens nuvarande stat

uppförda anslagsposten till amanuenser och extra biträden m. in.

har riksdagen för vartdera av åren 1920 och 1921 beviljat ett extra

anslag av 9,800 kronor. Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

innebär dels en höjning med 1,000 kronor av arvodena till en var

av två med 2,600 kronor avlönade amanuenser, dels ock i anslutning

till grunderna för den av riksdagen beslutade löneregleringen

för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk

en generell höjning av det sålunda till 11,800 kronor beräknade

anslaget med i runt tal 33 procent.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot förslaget, får anmäla,

att riksdagen till förstärkande av den å ordinäre stat för

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien under nästföregående

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 8 A. 5

Akademier

m. m.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Akademier

m. m.

34 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

punkt föreslagna anslagsposten å 33,000 kronor till avlöningar till

icke-ordinare befattningshavare m. m. anvisat på extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst, 16,000 kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att

för beredande av ökade medel till bestridande av vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården

anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

18,000 kronor.

För beredande av ökade medel till bestridande av akademiens

utgifter för resekostnader för forminnesvården hava under de senaste

åren anvisats extra anslag, för år 1921 uppgående till 16,000 kronor.

På tilläggsstat för samma år har Eders Kungl. Maj:t nu för

enahanda ändamål äskat ytterligare 2,000 kronor.

Den nu ifrågasatta anslagsökningen för år 1922 liksom ock det

på tilläggsstat för år 1921 föreslagna beloppet, vilka Ökade medelsbehov

påkallas av en höjning av dagtraktamentena i enlighet med

resereglementéts bestämmelser, anser sig riksdagen böra bifalla och

får alltså beträffande 1922 års stat anmäla, att riksdagen för beredande

av ökade medel till bestridande av vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården

anvisat på extra stat för år 19<22 ett reservationsanslag av

18,000 kronor.

43:o) Sedan 1920 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för

fullföljande av Vamb ems klosterkyrkas restaurering beviljat ett belopp

av 126,000 kronor samt därav anvisat på extra stat för år

1921 såsom reservationsanslag 60,000 kronor, har nu Eders Kungl.

Maj:t (punkt 45) föreslagit riksdagen att av förenämnda beviljade

belopp av 126,000 kronor anvisa på extra stat för år 1922 såsom

reservationsanslag återstående beloppet, 66,000 kronor.

Å tilläggsstat för ''år 1921 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för anställande av en dagkontrollant vid restaureringsarbetena

å Värnhems klosterkyrka anvisa på tilläggsstat för år 1921

ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot det å tillläggsstat

för det angivna ändamålet ifrågasatta beloppet, anmäler i

annat sammanhang sitt beslut härom. Beträffande anslaget å riksstaten

får riksdagen nu anmäla, att riksdagen må av det såsom bi
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 35

drag till kostnaderna för fullföljande av Värnhems klosterkyrkas

restaurering beviljade beloppet av 126,000 kronor anvisat på extra stat

för år 1922 såsom reservationsanslag återstående beloppet, 66,000 kronor.

44:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att

till förstärkande av de i staten för akademien för de fria konsterna

uppförda anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m.,

till levande modeller, till samlingarnas. ökande och underhåll, till

städning, renhållning samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas

studieresor på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 24,900 kronor.

För vart och ett av åren 1920 och 1921 har till förstärkande

av ovannämnda anslagsposter av riksdagen på extra stat anvisats

ett belopp av 18,700 kronor. På grund av att detta anslag i vissa

punkter visat sig otillräckligt har Eders Kungl. Maj:t nu på tilläggsstat

för år 1921 äskat dels ett belopp av 6,200 kronor till täckande

av för år 1920 motsedd brist i anslagsposterna till levande modeller

och till städning, renhållning samt betjäningens beklädnad, dels ock

ett belopp av likaledes 6,200 kronor till förstärkande av sistnämnda

anslagsposter för år 1921.

Till levande modeller är å ordinarie stat beräknat ett belopp

av 6,600 kronor, varjämte av det för år 1920 anvisade extra förstärkningsanslaget

är för samma ändamål beräknat 900 kronor,

alltså sammanlagt 7,500 kronor. Då, enligt vad riksdagens vederbörande

utskott inhämtat, till levande modeller under år 1920 utbetalts

inalles 8,715 kronor, skulle alltså å denna anslagspost för år 1920

en brist uppstå å i runt tal 1,200 kronor.

Till städning, renhållning samt betjäningens beklädnad är å

ordinarie stat beräknat ett belopp av 2,500 kronor och av det extra

förstärkningsanslaget för år 1920 en summa av 3,500 kronor, alltså

tillhopa 6,000 kronor. Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat

har å denna anslagspost för år 1920 utbetalts sammanlagt 9,502

kronor 17 öre, vadan en brist uppkommer av i runt tal 3,500 kronor.

Bristerna för år 1920 skulle alltså belöpa sig till 4,700 kronor,

vilket belopp riksdagen för ändamålet beviljat att utgå på 1921

års tilläggsstat. Vad angår förstärkningsanslaget för år 1921, anser

riksdagen detsamma med hänsyn till nedgående konjunkturer kunna

beräknas något lägre än vad för år 1920 erfordrats och har för än
-

Akademier

m. m.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Akademier

m. m.

36 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

damålet beviljat ett belopp av 4,000 kronor att likaledes utgå på

tilläggsstat för år 1921. Beträffande år 1922 anser riksdagen av

samma skäl en nedsättning böra vidtagas i det av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna beloppet och anser sig böra bestämma detsamma till

22,000 kronor.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sina beslut om

anslagen å 1921 års tilläggsstat, har nu till förstärkande av de i

staten för akademien för de fria konsterna uppförda anslagsposterna

till belysning, undervisning smateriell m. m., till levande modeller,

till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning

samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor på

extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 22,000

kronor.

45:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 47) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid den

vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativ konst anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att

till förstärkande av följande anslagsposter i musikaliska akademiens

stat anvisa på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,

högst:

dels beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare och

andra utgifter för undervisningen ett belopp av 5,000 kronor;

dels i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 1,800

kronor;

dels ock vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter,

däribland instrumenters vård och underhåll., ett belopp av 12,000

kronor.

o

A tilläggsstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t till förstärkning

av samma anslagsposter föreslagit resp. 5,000, 3,500 och 12,000

kronor. Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om förstärkning av anslaget

till arvoden åt biträdande lärare och andra utgifter för undervisningen

ävensom av anslaget för biblioteket har riksdagen icke

annat att erinra än att förstärkningen för år 1921 av förstnämnda

anslag torde böra begränsas till 2,500 kronor. Den i gällande stat

för akademien uppförda anslagsposten till expenser m. fl. dylika ut
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

gifter utgår för närvarande med 5,735 kronor. Den begärda för- Akademier

stärkningen av denna anslagspost för såväl år 1921 som år 1922

finner riksdagen, bland annat, med hänsyn till de sjunkande priserna

a bränsle, väl högt beräknad och anser, att första;rkn i n gssnmm an

bestämmes till 10,000 kronor för vart och ett* av nämnda år.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sina beslut om

anslagen å 1921 års tilläggsstat, har nu till förstärkande av följande

anslagsposter i musikaliska akademiens stat anvisat på extra stat

för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst:

dels beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare och

andra utgifter för undervisningen ett belopp av 5,000 kronor;

dels i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 1,800

kronor;

dels ock vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter,

däribland instrumenters vård och underhåll, ett belopp av 10,000

kronor.

• 47:o) I enlighet med Eders Kungl. Eders Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 49) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid

svenska akademiens Nobelbibliotek anvisat på extra stat för år 1922

ett reservationsanslag av 20,000 kronor.*

Universiteten, den medicinska

undervisningen in, m.

48:o) I anledning av Eders Kungl. Majrts (punkt 50) därom fram- Universitet

ställda förslag och i anslutning till riksdagens beslut angående ny dnska^nderdefinitiv

lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och visningen

centrala ämbetsverk får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bestämt antal befattningshavare å ordinarie stat för universitetskanslersexpeditionen

på följande sätt:

Avlönings
-

. Befattningshavare. grad.

1 kanslerssekreterare ................................. B 20

1 kanslibiträde, kvinnligt.............................. C 3

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Universiteten,

den medicinska

under

visningen

m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels godkänt följande stat för nniversitetskanslersexpeditionen

att tillämpas från och. med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag, kronor 14,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............ » 500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst................. » 7,300: —

Expenser, förslagsanslag, högst................ » 2,500: —

Förslagsanslag kronor 24,800: —

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande av

de under rubriken Universitetskanslersexpeditionen uppförda ordinarie

anslagen, under omförmälda rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag

å 23,300 kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på proposition angående inrättande av ett rasbiologiskt

institut för universitetet i Uppsala, beräkna dels en höjning av det

ordinarie bestämda anslaget till Uppsala universitet med 9,000 kronor,

dels ock på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 91,000

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten,

den 11 februari 1921 dagtecknad proposition, nr 114, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

I. besluta inrättandet av ett under särskild av Eders Kungl.

Maj:t förordnad styrelse ställt rasbiologiskt institut med syftemål och

verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i åberopade statsrådsprotokollet angivits; samt

II. för ändamålet i riksstaten under Uppsala universitet såsom

en särskild anslagsgrupp under rubriken: institut för rasbiologi

ej mindre till avlöning åt en chef för nämnda institut uppföra

ett bestämt ordinarie anslag å 8,200 kronor, därav lön 5,700 kronor

och tjänstgöringspenningar 2,500 kronor;

än även till upprätthållande av institutets verksamhet under år

1922 samt dess utrustande anvisa på extra stat för sagda år följande

belopp, att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag, högst, å 82,550

kronor nämligen:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 39

till arvode åt en statistiker, tillika arkivarie och chefens ställföreträdare

.........................v.........kronor 6,000: —

därav 2,000 kronor skola anses motsvara

tj änstgöringspenningar;

till arvode åt en assistent (läkare).............. » 5,200: —

av. därav 1,800 kronor skola anses motsvara tj änstgöringspenningar

;

till arvode åt en genealog..................... » 3,600: —

därav 1,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar;
till

arvode åt ett kvinnligt biträde............ > 1,750: —

därav 500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar

;

till arvoden åt extra arbetskrafter.............. » 15,500: —

till driftkostnader för institutet................ » 26,500: —

till kostnader för institutets första utrustning .... » 24,000: —

sistnämnda båda anslagsposter att enligt Eders Kungl. Maj:ts

bestämmande användas i huvudsakhg överensstämmelse med vad

i åberopade statsrådsprotokollet av departementschefen föreslagits.

Alltsedan år 1917 har av riksdagen anvisats extra anslag såsom

understöd åt docenten vid universitetet i Uppsala Herman Lundborg

för utförande av rasbiologiska undersökningar. För år 1921 utgör

anslaget 9,500 kronor, därav 1,500 kronor till avlönande av biträden

åt Lundborg vid statistiska bearbetningar m. m. För år 1922 både

universitetet bland sina övriga riksdagspetita upptagit beredande av

ett anslag av 15,000 kronor till fullföljande av omförmälda undersökningar.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser

emellertid att giva de rasbiologiska undersökningarna en bättre ekonomisk

grundval och en fastare ställning än universitetets nämnda

framställning innebar.

Uppslaget härtill har givits genom en av 1920 års riksdag i

dess skrivelse nr 8 A, punkt 297, i enlighet med statsutskottets förslag

och på grund av särskilda motioner framställd anhållan att

Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning angående upprättandet

av ett svenskt rasbiologiskt institut samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. I sagda skrivelse

framhöll riksdagen, hurusom det ville synes, som om ifråga
-

Universi te
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
in.

m.

varande spörsmål vore av synnerlig vikt från såväl vetenskaplig som

social synpunkt.

Efter verkställd utredning liar nu Eders Kungl. Maj:t framlagt

förslag till upprättande av ett svenskt rasbiologiskt institut. Enligt

den verkställda utredningen har det nämligen befunnits icke vara tillfyllest,

att tillfälligt, mer eller mindre tillräckligt statsunderstöd lämnas

åt enskilda vetenskapsmän; det erfordrades i stället ett fast organiserat

forskningsarbete under samverkan av väl kvalificerade arbetskrafter.

Ändamålet skulle bäst ernås genom upprättande av ett rasbiologiskt

forskningsinstitut. Departementschefen har vidare framhållit

vikten av att ett institut ej uppstode, grundat på en enda mans vetenskapliga

kompetens och verksamhet för att, när han trädde tillbaka,

upphöra av brist på andra krafter, i stånd att uppbära detsamma;

genom ett fast organiserat institut skulle utbildas personer, skickade

att i framtiden fullfölja det forskningsarbete, som igångsattes.

Ändamålet med institutet skulle vara att efter förmåga deltaga

i det för närvarande livligt pågående forskningsarbetet på den mänskliga

ärftlighetslärans område, därvid verksamheten vid institutet

skulle särskilt inriktas på ett planmässigt utforskande av det svenska

folkets biologiska egenskaper. Tills vidare skulle vid institutet upprättas

endast en medicinsk-genealogisk avdelning.

Beträffande frågan om institutets förläggning hava delade meningar

gjort sig gällande, i det att såväl Stockholm, som de båda

universitetsstäderna, Uppsala och Lund, tävlat om företrädet härvid.

Vid valet mellan dessa orter har departementschefen förordat Uppsala

dels på grund därav, att denna stads i förhållande till Lund

mera centrala läge borde ge densamma ett företräde med avseende

å institutets verksamhet i bygderna samt att fullständigheten av

kyrkoböckerna för äldre tider vore större i mellersta Sverige än i

övriga delar av landet, dels ock emedan i viss mån en rasbiologisk

institution under Lundborgs ledning redan funnes i Uppsala.

Institutet skulle, enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag, icke organiseras

som en universitetsinstitution, utan göras till en fristående

statsinstitution under en av Eders Kungl. Maj:t tillsatt styrelse av 5

eller högst 7 personer, i vilken plats borde beredas åt representanter

för medicinska vetenskaper, för statistik och biologi, varjämte chefen

för det blivande institutet borde hava säte och stämma i densamma.

Chefens avlöning, som föreslagits till belopp, motsvarande vad över
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 41

direktör av lägre grad i lön och tjänstgöringspenningar åtnjuter, skulle

utgå å ordinarie stat, och skulle därtill komma tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg enligt enahanda regler, som kunna komma att

gälla för andra med honom jämförliga befattningshavare i statens

tjänst. Institutets chef skulle äga medicinsk utbildning samt hava

professors titel och kompetens. Övriga utgifter för institutet skulle

uppföras på extra stat. Förutom chefen skulle enligt Eders Kung!

Maj:ts förslag finnas en vetenskapligt utbildad statistiker, varförutom

chefen borde kunna påräkna hjälp av en vid institutet fast anställd

läkare. Vidare behövdes för forskning i kyrkböcker och arkiv en med

dylikt arbete förtrogen genealog. Slutligen erfordrades medel till extra

arbetskrafter, lokalhyra, materiel och uppvärmning m. m. ävensom

såsom engångskostnad medel till institutets första utrustning.

Vad angår institutets plats inom statsförvaltningen, har departementschefen

uttalat, att, så länge institutet vore förlagt till Uppsala,

en förbindelse mellan institutet och universitetet borde upprätthållas.

Institutet syntes departementschefen dock icke böra inrangeras inom

ramen för den egentliga staten för universitetet, utan borde man

under Uppsala universitet i riksstaten såsom en särskild anslagsgrupp

under rubriken: institut för rasbiologi uppföra dels ett särskilt ordinarie

förslagsanslag, högst, för chefen-professorns avlöning, dels

ock de för institutet erforderliga extra anslagen.

Riksdagen delar till fullo departementschefens uppfattning angående

betydelsen av de forskningsarbeten, som det rasbiologiska

institutet är avsett att främja. I betraktande härav och med

hänsyn till den uppfattning, åt vilken riksdagen förra året gav

uttryck, då riksdagen begärde utredning i ämnet, anser sig riksdagen

böra uttala sin principiella anslutning till Eders Kung! Maj:ts

förslag. Ett ytterligare skäl härför förefinnes enligt riksdagens mening

i den omständigheten, att till föreståndare för institutet för närvarande

kan förvärvas eu förtjänt forskare, som länge arbetat inom

området, och vilkens verksamhet synes riksdagen böra bevaras åt fullföljandet

av det arbete, han så framgångsrikt begynt. Om riksdagen

sålunda ansett sig böra i princip lä fall a Eders Kung! Maj:ts

förslag, har riksdagen dock på grund av de statslinansiella förhållandena

icke funnit sig kunna i allo biträda detsamma. Riksdagen

håller jämväl före, att ett institut av ifrågasatt art bör så småningom

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 6

Universite
ten,

den medi

cinska under

visningen

m. m.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

42 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

få organisatoriskt utveckla sig, i den mån en dylik utveckling motiveras

av de vunna vetenskapliga resultaten.

Vad beträffar den ifrågasatta organisationen och de i samband

därmed stående kostnaderna har riksdagen emellertid vidkommande

institutföreståndarens avlöning och ställning beslutat, att denne erhåller

professors titel och avlöning lika med övriga universitetsprofessorer,

d. v. s. 7,500 kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600

kronor, ävensom att sagda avlöning uppföres å ordinarie stat. Beträffande

frågan huruvida ålderstillägg bör utgå till Lundborg, därest

han förordnas till institutets chef, kan en dylik anordning måhända

synas skälig, men torde detta spörsmål böra ankomma på Eders

Kungl. Maj:ts prövning. Chefen-professorn bör vid sin sida hava en

av Eders Kungl. Maj:t utsedd styrelse, i vilken han är självskriven

medlem och som bör vara sammansatt av på ärftlighetsforskningens

område sakkunniga personer, representerande såväl de naturvetenskapliga

som de medicinska ämnesgrupperna, varjämte en representant för

statistiken torde vara önskvärd. Styrelsen synes riksdagen böra direkt

sortera under kanslern för rikets universitet.

I fråga om övriga kostnader för institutet har det synts riksdagen

lämpligast, att till bestridande härav på extra stat beviljas ett

belopp i ett för allt, över vilket styrelsen må förfoga i enlighet med

av Eders Kungl. Maj:t godkänd plan. Det synes riksdagen riktigare,

särskilt efter den nedsättning av anslaget, som riksdagen vidtagit,

att användningen av detsamma bestämmes på nu nämnt sätt i stället

för att i detalj angivas av riksdagen. Riksdagen har bestämt det

belopp, som sålunda skall ställas till disposition av det rasbiologiska

institutets styrelse för år 1922, till 60,000 kronor. Ett mindre

belopp torde icke böra ifrågakomma med hänsyn till att därmed

skola bestridas alla utgifter för biträden, för resor, för inköp av

möbler, böcker, kartor m. m. ävensom för lokalens städning och

uppvärmning samt för hyra, i den mån den nu disponerade lokalen

ej är tillräcklig. Då sagda belopp enligt riksdagens mening i sig

jämväl bör inbegripa sådana ändamål, som äro avsedda att tillgodoses

förmedelst det av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta engångsanslaget,

har riksdagen icke funnit sig böra bevilja ett sådant anslag.

Riksdagen förbiser härvid ingalunda, att med den reduktion av

det utav Eders Kungl. Maj:t för ändamålet begärda anslaget, som

riksdagen sålunda vidtagit, institutets arbetsresultat givetvis icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

% t

Riksdagens skrivelse Nr SA. 43

kunna förväntas bliva desamma som vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag oförändrat. Under nuvarande statsfinansiella läge bär riksdagen

emellertid ansett denna omständighet vara av mindre betydelse

än att det avväges, huru stort belopp, som det ekonomiska läget vid

varje särskild tidpunkt synes medgiva att för ändamålet disponera.

Beträffande sättet för täckande av det sålunda av riksdagen beviljade

driftkostnadsanslaget har riksdagen med hänsyn till beskaffenheten

av det ifrågavarande forskningsarbetet och då dessutom,

såsom ovan antytts, den finansiella situationen manar till att i möjligaste

mån bereda lättnad för statsregleringen, funnit., att rusdrycksmedelsfonden

lämpligen bör kunna tagas i anspråk för ändamålet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

I. beslutat inrättandet av ett under särskild av Eders Kungl.

Maj:t förordnad styrelse ställt rasbiologiskt institut med syftemål och

verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11

februari 1921 angivits och vad riksdagen här ovan anfört;

II. beslutat, att chefen för nämnda institut skall i avlöningshänseende

vara likställd med universitetsprofessor;

III. för ändamålet i riksstaten under Uppsala universitet såsom

en särskild anslagsgrupp under rubriken: institut för rasbiologi

dels till avlöning åt en chef för nämnda institut uppfört ett bestämt

ordinarie anslag å 7,500 kronor,

dels ock till upprätthållande av institutets verksamhet under år

1922 anvisat på extra stat för sagda år ett reservationsanslag av

60,000 kronor att utgå ur statsverkets fond av rusdrvcksmedel och

disponeras enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att

för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. in. vid universitet i Uppsala anvisa

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 47,410 kronor,

att med iakttagande av de för vissa fall i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 angivna grunder med särskilda

belopp av Eders Kungl. Maj: t användas för av departementschefen

i samma statsrådsprotokoll omförmälda ändamål; skolande de

belopp, som ur omförmälda förslagsanslag, högst, anordnas till anställande

av lektorer i tyska, franska och engelska språken samt till

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. in.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

44 Riksdagens skrivelse Nr 8 ''A.

arvode åt en assistent vid fysiska institutionen, anses utgå ur vederbörande

av 1919 och 1918 års riksdagar för dessa ändamål beviljade

anslag.

För såväl Uppsala som Lunds universitet samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet finnas å extra stat för år 1921 under särskilda

punkter uppförda en stor mängd anslag, av vilka somliga

utgått sedan en lång följd av år, andra tillkommit under något av

de senaste åren. Departementschefen har nu ansett ömkligt och möjligt

att i de fall, då han funnit samma belopp som hittills höra ställas

till vederbörandes förfogande för år 1922, sammanföra anslagen i

vissa grupper. Därigenom skulle enligt departementschefens mening

vinnas en minskning av antalet anslagspunkter för ovannämnda

undervisningsanstalter och en bättre översikt över anslagen, varjämte

departementschefen väntade, att ändringen skulle medföra lättnad

vid ärendenas behandling såväl hos Eders Kungl. Maj:t som hos

riksdagen.

Eiksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

rn. rn. vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst, 47,410 kronor, att med iakttagande

av de för vissa fall i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1921 angivna grunder med särskilda belopp av Eders

Kungl. Maj:t användas för av departementschefen i samma statsrådsprotokoll

omförmälda ändamål; skolande de belopp, som ur omförmälda

förslagsanslag, högst, anordnas till anställande av lektorer i

tyska, franska och engelska språken samt till arvode åt en assistent

vid fysiska institutionen, anses utgå ur vederbörande av 1919 och

1918 års riksdagar för dessa ändamål beviljade anslag.

51:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 53) och under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående

punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till

materiell för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 37,520 kronor,

att av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 omförmälda

ändamål.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 45

52:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 147, anmält, har

riksdagen

dels förordnat, att Danmarks, Uppsala-Näs, Hagby-Ramsta och

Börje pastorat inom Uppsala stift skola, Danmarks pastorat från och

med den 1 maj 1922 och de övriga från och med den 1 maj 1921,

befrias från att vara prebenden vid lärostolar inom teologiska fakulteten

vid universitetet i Uppsala, i följd varav innehavarna av

vederbörande lärostolar från och med nämnda tidpunkter upphöra

att åtnjuta inkomsten från sagda pastorat;

dels föreskrivit, att ur universitetets utgiftsstat skall från och

med år 1922 uteslutas allt vad där förekommer rörande inkomst

från nyssberörda fyra pastorat för vissa befattningshavare inom teologiska

fakulteten, vederbörande prebendaries rätt likväl oförkränkt

att under tiden den 1 januari— den 30 april 1922 åtnjuta vad som

motsvarar på denna tid belöpande prebendeinkomst av Danmarks

pastorat;

dels bestämt, att till vederbörande befattningshavare skall av

allmänna medel utgå ersättning för de inkomstbelopp, som genom

prebendenas indragning frångå dem, med respektive 1,075 kronor

beträffande Danmarks pastorat, 95 kronor beträffande Uppsala-Näs

pastorat, 460 kronor så vitt angår Hagby-Ramsta pastorat och 960

kronor beträffande Börje pastorat, allt för år räknat;

dels och för ändamålet ökat det ordinarie bestämda anslaget

till universitetet i Uppsala med ett belopp av 2,590 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att dels

höja det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B)

Till materiell m. m. under rubriken: Medicinska poliklinikerna uppförda

anslaget från dess nuvarande belopp, 1,000 kronor, till 2,500

kronor, dels och för ändamålet höja det ordinarie bestämda anslaget

till universitetet i Uppsala med ett belopp av 1,500 kronor.

Den föreslagna anslagsökningen är betingad av de under de

senare åren starkt ökade driftkostnaderna vid poliklinikerna.

Enligt vad departementschefen upplyst, hava såväl Uppsala läns

landsting som Uppsala stad på gjorda framställningar ökat sina anslag

till nämnda institutioner till belopp, som av medicinska fakulteten

i dess skrivelse i ämnet förutsättas.

Då riksdagen varit tveksam om lämpligheten av att definitivt

Universite
ten,

denmedi
cinska

under
visningen
m.

m.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

46 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fastslå en höjning av den nu för ändamålet å ordinarie stat uppförda

anslagsposten, har riksdagen, som ej har något att erinra mot

det äskade beloppet i och för sig, likväl ansett att detsamma bör

utgå å extra stat.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkning av

det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B) Till

materiell m. in. under rubriken: Medicinska poliklinikerna uppförda

anslaget å 1,000 kronor anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 1,500 kronor.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att till

materiell m. m. för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala

anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 7,000

kronor.

För imievarande år utgår för ändamålet ett extra anslag av

5,000 kronor. Riksdagen, som ej har något att erinra mot den föreslagna

anslagsökningen, får anmäla, att riksdagen till materiell m. m.

för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala anvisat på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till

utrustning av fysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala

med. ett uppvärmbart rum i dess djurstall samt med inventarier och

instrument anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 3,372 kronor.

Riksdagen, som finner Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

väl grundad, får anmäla, att riksdagen till utrustning av

fysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala med ett uppvärmbart

rum i dess djurstall samt med inventarier och instrument

anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 3,372

kronor.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen, att

för anställande under sex år vid universitetet i Uppsala av en lektor i

danska språket och litteraturen med den undervisningsskyldighet,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, bevilja ett anslag av 33,000

kronor, att användas till årligt arvode av 5,500 kronor åt bemälde lektor

ävensom av detta anslag anvisa på extra stat för år 1922 såsom

förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,500 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 47

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning torde vara att betrakta

som ett led i den strävan, som under senare tid framträtt att

åstadkomma ökad samförståelse de nordiska folken emedan. Det

gäller här i främsta rummet ett tillgodoseende av ett sedan länge

vitsordat behov av undervisning i norska och danska språken vid våra

universitet. På sätt av statsrådsprotokollet inhämtas, finnes i Danmark

vid Köpenhamnsuniversitetet sedan åtskilliga år tillbaka anstånd

en svenskfödd lektor i svenska språket. Vid Kristiania universitet

har under en följd av år en svensk f. d. universitetslärare

pa särskild kallelse givit en kurs 1 nysvenska, och inom det akademiska

kollegiet i Kristiania har väckts tanke på inrättande av fasta

lararplatser 1 svenska och danska språken. Vid Uppsala universitet

däremot har man endast kunnat tillgodose de studerandes allra mest

trängande behov av praktisk undervisning i norska och danska språken

genom inkallande av universitetsmän från Kristiania och Köpenhamn,

vilka givit kortare kurser i nämnda språk.

Från norsk och dansk sida hava sålunda åtgärder vidtagits för

meddelande av universitetsundervisning i svenska språket. Riksdagen

anser göda skal förefinnas, att även från svensk sida något åtgöres

for astadkommande av en förbättrad undervisning i grannländernas

språk. Det föreliggande förslaget avser närmast inrättande av ett

lektorat 1 danska i Uppsala, och har departementschefen tänkt sig

att 1 smom tid ett lektorat i norska vid Lunds universitet skulle

tillkomma. . Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anställande

under sex ar vid universitetet i Uppsala av en lektor i danska språket

och litteraturen med den undervisningsskyldighet, som av Eders

.Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat ett anslag av 33,000 kronor att

anvandas till ärligt arvode av 5,500 kronor åt bemälde lektor ävensom

av detta anslag anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 5,500 kronor.

.... 1Eders Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att

till statistiska seminariet vid universitetet i Uppsala anvisa på extra

stat för ar 1922 ett reservationsanslag av 3,500 kronor, därav 2,500

kronor till materiell m. m.

.... E?r innevarande år utgår till seminariet ett anslag å extra stat

till belopp av 2,400 kronor. Riksdagen har ej funnit anledning till

erinran mot den föreslagna förhöjningen och får alltså anmäla, att

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

48 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

riksdagen till statistiska seminariet vid universitetet i Uppsala anvisat

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 3,500 kronor,

därav 2,500 kronor till materiell m. m.

58:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 61) föreslagit riksdagen att

såsom bidrag till uppehållande av verksamheten å pedagogiska seminariet

vid universitetet i Uppsala och den därmed förbundna övningsskolan

anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 15,100 kronor.

För innevarande år utgår ett extra anslag till pedagogiska seminariet

med ett belopp av 8,000 kronor. Den föreslagna anslagsökningen

är betingad av övningsskolans utvidgning från tre- till

fyraklassig samt en ökning av timarvodet till lärarna vid skolan.

Härtill kommer att utgifterna till belysning och städning m. m.,

som år 1920 bestritts av universitetets reservfond, från och med år

1922 äro avsedda att utgå av statsmedel.

Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av

verksamheten å pedagogiska seminariet vid universitetet i Uppsala

och den därmed förbundna övningsskolan anvisat på extra stat för

år 1922 ett reservationsanslag av 15,100 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen

att till uppvärmning av det s. k. Gfustavianum anvisa på extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 11,500 kronor.

För enahanda ändamål har riksdagen på extra stat för år 1921

anvisat ett belopp av 17,500 kronor.

Med hänsyn til 1 de numera i nedåtgående stadda priserna å

bränsle anser riksdagen en begränsning av det ifrågasatta beloppet

böra vidtagas och har bestämt detsamma till 9,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till uppvärmning av

det s. k. Gustavianum anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 9,000 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t här (punkt 63) föreslagit riksdagen att

till arvode åt en assistent vid universitetets i Uppsala astronomiska

observatorium anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 2,500 kronor.

Riksdagen, som finner behovet av den föreslagna assistentbefattningen

vara styrkt, anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 49

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till arvode åt en assistent

vid universitetets i Uppsala astronomiska observatorium anvisat på

extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att

till bestridande av driftkostnader vid den universitetet i Uppsala tillhöriga

Klubbans biologiska station anvisa på extra stat för år 1922

ett reservationsanslag av 4,600 kronor.

För ändamålet har riksdagen på extra stat för vart och ett av

åren 1917—1921 beviljat ett anslag av 2,200 kronor, av vilket belopp

500 kronor beräknats till arvode åt institutionens föreståndare,

avsett att betacka hyres- och resekostnader, varjämte riksdagen på

tilläggsstat för vart och ett av åren 1919 och 1920 anvisat 1,400

kronor för sagda ändamål, varav 100 kronor beräknats utgöra förhöjning

av ovannämnda arvode.

Till det belopp av 3,600 kronor, vartill de senaste årens anslag

till Klubbans biologiska station uppgått, bör enligt departementschefens

beräkning läggas dels 600 kronor för höjda löner och arvoden,

dels 400 kronor för materiellanskaffning.

Riksdagen, som finner behovet av den äskade anslagsförhöjningen

adagalagt, far anmäla, att riksdagen till bestridande av driftkostnader

vid den universitetet i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska

station anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

4,600 kronor.

62:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att

höja det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen A) Avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m., under rubriken Biblioteket uppförda

anslaget till arvoden, flitpenningar åt extra biträden, renskrivning,

eftermiddagstjänst m. m. från dess nuvarande belopp, 28,200 kronor,

med 1,500 kronor till 29,700 kronor samt förty öka det ordinarie

bestämda anslaget till Uppsala universitet med sagda belopp, 1,500

kronor.

Till 1920 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t höjning av omförmälda

anslag till arvoden, flitpengar etc. från dess .dåvarande belopp,

19,300 kronpr, till 29,700 kronor, vilken framställning innebar,

bland annat, en förhöjning av ersättningen åt vaktmästare för eftermiddagstjänst

från 1,500 kronor till 3,000 kronor. Ersättningen för

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 7

Universite
ten,

den medi

önska under

visningen

m. m.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

50 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vaktmästarnas tjänstgöring under varje afton skulle ökas från 2

kronor BO öre till 5 kronor. Härjämte föreslog Eders Kung! Maj;t 1920

års riksdag höjning av motsvarande anslag för Lunds universitet

från dess dåvarande belopp, 11,400 kronor, till 21,100 kronor, vilken

ökning jämväl innefattade en motsvarande förhöjning av vaktmästarnas

ersättning i likhet med vad för Uppsala universitet ifrågasattes.

Eders Kung! Maj:ts ovannämnda framställningar tillstyrktes av

statsutskottet. Första kammaren biföll utskottets förslag, varemot

andra kammaren med bifall till under debatten i kammaren framställda

yrkanden beträffande båda anslagen gick under Eders Kungl. Maj:ts

anslagsäskande med 1,500 kronor. Vid den gemensamma voteringen

segrade andra kammarens mening. Riksdagen höjde alltså det i

utgiftsstaten för universitetet i Uppsala uppförda anslaget till 28,200

kronor och motsvarande anslag å staten för universitetet i Lund

till 19,600 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har nu såväl i förevarande punkt som nedan

under punkten 80 föreslagit höjning av respektive för de båda universiteten

uppförda anslagen till arvoden, flitpenningar etc. med

1,500 kronor, d. v. s. med samma belopp, varmed det av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna beloppet av 1920 års riksdag nedsattes. Härjämte

hava å tilläggsstat för år 1921 föreslagits för båda universiteten

förstärkningsbelopp av 1,500 kronor till möjliggörande av den högre

ersättningen åt vaktmästare redan från och med år 1921.

Departementschefen har till stöd för förslaget aberopat ett av

1920 års riksdag fattat beslut i fråga om motsvarande anslag å

kungl. bibliotekets stat. Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts härom framlagda

förslag höjdes sistnämnda anslag av 1920 års riksdag från dess

dåvarande belopp, 31,600 kronor, till 84,000 kronor. Nämnda anslagsansökning

var avsedd att i sin helhet användas till att bereda

vaktmästare samt extra ordinarie tjänstemän en fördubbling av ersättningen

för eftermiddagstjänst, vad vaktmästarna angick en förhöjning

av ersättningen från 2 kronor 50 öre till 5 kronor, såsom

av Eders Kungl. Maj:ts föreslagits i fråga om vaktmästarna vid universitetsbiblioteken.

Huru efter den för kungl. biblioteket numera beslutade definitiva

löneregleringen kan bliva ordnat i avseende å särskild ersättning

för vaktmästarnas eftermiddagstjänstgöring om sådan ersättning

fortfarande skall utgå eller icke — är riksdagen nu icke i

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 51

tillfälle att bedöma. I allt fall synes riksdagen billigheten kräva,

att vaktmästarna vid universitetsbiblioteken ej varda försatta i en i

förhållande till kungl. bibliotekens vaktmästare alltför ogynnsam

ställning, men finner riksdagen, med hänsyn bland annat till den

förestående regleringen av universitetsstaterna, det vara tillfyllest,

att ersättningen för tjänstgöring under varje afton ökas från 2 kronor

50 öre till 4 kronor i stället för av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

5 kronor. Härigenom skulle anslagsökningen för vartdera

universitetet belöpa sig till 900 kronor.

Beträffande de åtilläggsstat föreslagna förstärkningsbeloppen anser

sig riksdagen med hänsyn till den åberopade konsekvensen beträffande

kungl. biblioteket böra bevilja desamma, dock med begränsning

av anslaget till 900 kronor, i likhet med vad bestämts för år 1922.

Riksdagen, som i det följande anmäler sitt beslut angående motsvarande

anslagshöjning för Lunds universitet och i annat sammanhang

sina beslut om anslagen å 1921 års tilläggsstat, får nu anmäla,

att riksdagen höjt det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,

avdelningen A) Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte

vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., under rubriken

Biblioteket uppförda anslaget till arvoden, flitpenningar åt extra

biträden, renskrivning, eftermiddags tjänst m. m. från dess nuvarande

belopp, 28,200 kronor, med 900 kronor till 29,100 kronor samt förty

ökat det ordinarie bestämda anslaget till Uppsala universitet med

sagda belopp, 900 kronor.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att

till inköp av böcker för universitetsbiblioteket i Uppsala anvisa på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

För ändamålet har alltsedan år 1908 årligen utgått extra anslag

till ett belopp av 10,000 kronor. En ökning av anslaget, på

sätt av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, finner riksdagen väl motiverad.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till inköp av böcker för

universitetsbiblioteket i Uppsala anvisat på extra stat för år 1922

ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen medgiva,

att av det med ritmästarbefattningen vid universitetet i Uppsala

förenade arvode å 800 kronor ett belopp av 300 kronor för år

räknat må fortfarande till 1923 års slut utgå till arvode åt en ama
-

Universite
ten,

den medi

duska under

visningen

m. m.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

52 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nuens vid universitetets konstmuseum, samt att återstoden av ritmästararvodet,

eller 500 kronor för år, må under samma tid användas

till arvode åt en lärare, som i enlighet med av det större

akademiska konsistoriet givna bestämmelser skall meddela undervisning

i utförande av ritningar för vetenskapligt ändamål.

Den nu föreslagna anordningen beträffande användningen av

det i utgiftsstaten för Uppsala universitet upptagna arvodet till en

ritmästare har av riksdagen medgivits för åren 1911—1920. De skäl,

varpå de vid föregående tillfällen av Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningarna

i omförmälda avseende grundat sig, torde alltjämt förefinnas,

och riksdagen har intet att erinra mot att ifrågavarande

provisoriska anordning fortfarande uppehälles. Riksdagen har alltså

medgivit, att av det med ritmästarbefattningen vid universitetet i

Uppsala förenade arvode å 800 kronor ett belopp av 300 kronor för

år räknat må fortfarande till 1923 års slut utgå till arvode åt en

amanuens vid universitetets konstmuseum samt att återstoden av

ritmästararvodet, eller 500 kronor för år, må under samma tid användas

till arvode åt en lärare, som i enlighet med av det större

akademiska konsistoriet givna bestämmelser skall meddela undervisning

i utförande av ritningar för vetenskapligt ändamål.

I anledning av riksdagens under punkterna 52 och 61 anmälda

beslut har det ordinarie bestämda anslaget till Uppsala universitet,

nu* 1,050,857 kronor, ökats med 3,490 kronor till 1,054,347 kronor.

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 68) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 50

här ovan anfört i fråga om motsvarande anslag till Uppsala universitet,

får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisat på extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 70,350 kronor, att med iakttagande

av de för vissa fall i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1921 angivna grunder med särskilda belopp

av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen i samma

statsrådsprotokoll omförmälda ändamål, skolande de belopp, som ur

berörda förslagsanslag, högst, anordnas till anställande av lektorer i

tyska, franska och engelska språken anses utgå ur det av 1919 års

riksdag för detta ändamål beviljade anslag.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 53

66:0) I enlighet med Eders- Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 69) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 50

här ovan anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till materiell

för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 24,725 kronor, att

av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 omförmälda

ändamål.

67:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 147, anmält, har

riksdagen

dels förordnat, att Västra Kärrstorps och Giostorps samt Stångby

och Vallkärra församlingars pastorat inom Lunds stift skola från

och med den 1 maj 1921 befrias från att vara prebenden vid lärostolar

inom teologiska fakulteten vid universitetet i Lund, i följd

varav innehavarna av vederbörande lärostolar från och med nämnda

tidpunkt upphöra att åtnjuta inkomster från sagda pastorat;

dels föreskrivit, att ur universitetets utgiftsstat skall från och

med ar 1922 uteslutas allt vad där förekommer rörande inkomst

från nyssberörda två pastorat för vissa befattningshavare inom teologiska

fakulteten;

dels bestämt, att nuvarande innehavare av sagda två prebenden

skola tillsvidare så länge de kvarstå vid sina lärostolar för mistning

av inkomsten från prebendena åtnjuta ersättning med följande belopp

för ar räknat, nämligen beträffande Västra Kärrstorps pastorat med

7,553 kronor och beträffande Stångby pastorat med 7,532 kronor;

dels till ersättning i berörda avseende såsom förslagsanslag, högst,

anvisat på extra stat för år 1922 ett belopp av 15,085 kronor;

dels till beredande av ytterligare lönefyllnad åt den teologie

professor vid universitetet i Lund, vilken såsom prebende innehar

Husie pastorat, anvisat såsom förslagsanslag, högst, för år 1922 på

extra stat för samma år 1,649 kronor;

dels till beredande av ytterligare lönefyllnad åt den teologie

professor vid universitetet i Lund, vilken såsom prebende innehar

btora Uppåkra och Flackarps pastorat, anvisat såsom förslagsanslag,

ögst, för ar 1922 pa extra stat för samma år 3,065 kronor;

dels och med ändring av nu gällande föreskrift, bestämt, att

det alderstillägg, vartill sistnämnda professor må vara berättigad.

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi

cinska under
visningen
m.

m.

54 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skall från och med den 1 maj 1921 utgå efter 600 kronor för år

räknat.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att

höja det i utgiftsstaten för universitetet i Lund under avdelningen A)

Avlöningar m. m., Teologiska fakulteten, uppförda anslaget för anställande

av en biträdande lärare å fakultetens praktiskt-teologiska

avdelning från dess nuvarande belopp, 3,000 kronor, med 500 kronor

till 3,500 kronor samt förty öka det ordinarie bestämda anslaget

till Lunds universitet med sagda belopp, 500 kronor.

Riksdagen, som av de utav Eders Kungl. Maj:t till stod för

förslaget åberopade skälen icke blivit övertygad om nödvändigheten

av den ifrågasatta anslagsökningen, far anmäla, att Eders Kung .

Maj:ts ifrågavarande framställning icke vunnit riksdagens bifall.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att

dels i staten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar m. m.,

c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. under rubriken kirurgiska kliniken uppföra, förutom

de två under nämnda rubrik redan upptagna amanuenserna, ytterligare

en amanuens med ett arvode av 2,000 kronor, dels och för

detta ändamål höja det ordinarie bestämda anslaget till universitetet

i Lund med berörda belopp, 2,000 kronor.

Riksdagen, som finner det vara genom den förebragta motiveringen

ådagalagt, att det ökade arbetet å ifrågavarande kliniker och

polikliniker kräver uppförande å ordinarie stat av ytterligare en för

dessa institutioner avsedd amanuensbefattning, får anmäla, att

riksdagen n , v.

dels i staten för universitetet i Lund, avdelningen Aj Avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m. under rubriken kirurgiska kliniken

uppfört, förutom de två under nämnda rubrik redan upptagna

amanuenserna, ytterligare en amanuens med ett arvode av 2,000 kronor,

dels och för detta ändamål höjt det ordinarie bestämda anslaget

till universitetet i Lund med berörda belopp, 2,000 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att

till utförande, i huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar

och kostnadsförslag, av påbyggnads- och förändringsarbeten vid pate
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 55

logisk-anatomiska institutionens i Lund byggnad ävensom till inredning

och möbler därstädes anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 206,300 kronor.

Riksdagen anser det vara genom vad i ärendet anförts ådagalagt,

att den ifrågasatta utvidgningen av institutionens lokalutrymmen

är nödvändig, för att institutionen skall kunna fylla sitt ändamål,

och har alltså ej något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

i och- för sig. Kostnadsberäkningen åter anser riksdagen kunna undergå

vissa modifikationer med hänsyn till inträffade och väntade

prisfall å arbets- och varumarknaden. Kostnaden för själva byggnadsarbetena

har av byggnadsstyrelsen på grundvalen av i oktober

1920 rådande priser beräknats till i runt tal 178,000 kronor, vartill

skulle komma kostnaden för anordnande av elektriskt manövrerade

jalusier, 5,300 kronor, samt för inköp av inventarier 23,000 kronor.

Riksdagen anser, att den beräknade kostnaden med fog kan nedsättas

till 150,000 kronor för själva byggnadsarbetena och till 20,000 kronor

för till övriga för institutionens utvidgning erforderliga utgifter.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utförande, i

huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar och kostnadsförslag,

av påbyggnads- och förändringsarbeten vid patologisk-anatomiska

institutionens i Lund byggnad ävensom till inredning och

möbler därstädes anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 170,000 kronor.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att

dels för beredande av höjning till 3,750 kronor av det i utgiftsstaten

för universitetet i Lund, avdelningen B) Till materiell

m. m., under rubriken patologisk-anatomiska institutionen, upptagna

anslagsbeloppet å 3,500 kronor, öka det ordinarie bestämda anslaget

till nämnda universitet med 250 kronor,

dels och föreskriva, att i sagda utgiftsstat, avdelningen A) Avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m. skall under rubriken patologisk-anatomiska

institutionen införas följande:

1 å bakteriologiska avdelningen anställd uppasserska, som åtnjuter

fri bostad, avlönas med 250 kronor, vilka utgå ur materiellanslaget.

Riksdagen, som finner övertygande skäl vara anförda för den

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

56 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

föreslagna personaltillökningen för vaktmästargöromål ens bestridande

vid ifrågavarande institution, får anmäla, att riksdagen

dels för beredande av höjning till 3,750 kronor av det i utgiftsstaten

för universitetet i Lund, avdelningen B) Till materiell m. m.,

under rubriken patologisk-anatomiska institutionen, upptagna anslagsbeloppet

å 3,500 kronor, ökat det ordinarie bestämda anslaget

till nämnda universitet med 250 kronor,

dels ock föreskrivit, att i sagda utgiftsstat, avdelningen A) Avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m., skall under rubriken patologiskanatomiska

institutionen införas följande:

1 å bakteriologiska avdelningen anställd uppasserska, som åtnjuter

fri bostad, avlönas med 250 kronor, vilka utgå ur materiellanslaget.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen att

dels i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m., under titeln Historiska museet samt

mynt- och- medaljkabinettet uppföra en amanuens med ett arvode

av 80Ö kronor;

dels, vid bifall härtill, höja det ordinarie bestämda anslaget till

universitetet i Lund med nämnda belopp, 800 kronor;

dels ock till höjning av materiellanslaget för historiska museet

vid universitet i Lund anvisa på extra stat för ar 1922 ett reservationsanslag

av 9,000 kronor.

Riksdagen finner skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förslag om beredande av ökade arbetskrafter för historiska museet

genom uppförande å ordinarie stat av ännu en amanuens.

Till förstärkning av det ordinarie materiellanslagot till museet,

2,000 kronor, har för år 1921 anvisats 6,500 kronor, av vilket belopp

5,500 kronor varit avsedda att bestrida kostnader för bränsle

och elektrisk kraft i museets nya lokaler, medan återstoden, 1,000

kronor, avsetts för bestridandet av ökade utgifter för vakthållning,

inköp, resor m. m. Eders Kungl. Maj:ts förslag åsyftar en ökning

av sistnämnda anslagspost med 2,500 kronor.

Riksdagen, som finner behovet av en ökning av det hittills

utgående förstärkningsanslaget icke vara styrkt, får anmäla, att

riksdagen

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A) ^^erate-j

Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets cinka undersamlingar

och inrättningar m. m., under titeln Historiska museet visningen

samt mynt- och medaljkabinettet uppfört en amanuens med ett m'' m''

arvode av 800 kronor;

dels höjt det ordinarie bestämda anslaget till universitetet i

Lund med nämnda belopp, 800 kronor;

dels och till höjning av materiellanslaget för historiska museet

vid universitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1922 ett

reservationsanslag av 6,500 kronor.

73:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att i

utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar

m. m., c) Professorer m. fl., filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen,

uppföra en professur i slaviska språk med enahanda avlöningsförmåner,

som tillkomma universitetsprofessurer i allmänhet, och med

skyldighet för tjänstens innehavare att vara underkastad de för

nämnda förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna,

ävensom att för ändamålet höja det ordinarie bestämda anslaget

till universitetet i Lund med ett belopp av 7,500 kronor.

Anslag till undervisning vid universitetet, i Lund i slaviska

språk, företrädesvis ryska, beviljades först genom beslut av 1907 års

riksdag, som för ändamålet på extra stat för år 1908 anvisade ett

belopp av 2,500 kronor; och inrättades härmedelst vid universitetet

en lärarbefattning i sagda språk. Riksdagen har sedermera alltjämt

beviljat extra anslag till ifrågavarande ändamål för ett år i sänder.

1919 års riksdag höjde anslaget till 6,500 kronor för år 1920 med

föreskrift att med det sålunda förhöjda lärararvodet icke finge förenas

docentstipendium. Med lika belopp och villkor utgår anslaget för

år 1921.

Universitetet i Lund har sålunda i motsats mot universitetet i

Uppsala, där en ordinarie lärostol i ämnet finnes, hittills fått nöja

sig med en provisorisk anordning av undervisningen i slaviska språk.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär ombildande till en

professur av ovanberörda lärarbefattning. Det har nämligen befunnits,

att för åvägabringande av den bästa möjliga undervisning i

ämnet krävdes, att läraren intoge en sådan ställning, att han

Bihang till riksdagens -protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

58 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kunde helt ägna sin tid och sina krafter åt sin forskar- och

lärargärning.

En stabilisering av undervisningen i slaviska språk vid Lunds

universitet genom inrättande av en ordinarie professur i ämnet synes

riksdagen ej minst under nuvarande förhållanden väl försvarad.

De politiska och ekonomiska omvälvningar, som blivit en följd av

världskriget, torde kunna förväntas inom den östeuropeiska marknaden

komma att öppna ett rikt fält för svensk företagsamhet. Av

vikt är därvid att tillse, att vårt land i en framtida konkurrens

står så rustat, att det äger förutsättningar att tillgodogöra sig det

kommersiella och kulturella utbyte med de slaviska länderna, som

kan vara att förvänta. Härför erfordras i främsta rummet den ingående

kännedom om Östeuropas förhållanden, som allenast grundlig

insikt och praktisk färdighet i språket kan förmedla.

Då härtill kommer, att Eders Kungl. Maj:ts förslag i realiteten

allenast innebär en anslagsökning av 1,000 kronor, har riksdagen

ansett sig böra bifalla den föreliggande framställningen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för

universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar m. m., c) Professorer

m. fl., filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen, uppfört en

professur i slaviska språk med enahanda avlöningsförmåner, som

tillkomma universitetsprofessurer i allmänhet, och med skyldighet för

tjänstens innehavare att vara underkastad de för nämnda förmåners

åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom för

ändamålet höjt det ordinarie bestämda anslaget till universitetet i

Lund med ett belopp- av 7,500 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen

att till förbättrande av utrustningen för fysiska institutionen vid

universitetet i Lund bevilja ett anslag av 50,000 kronor och därav

på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp

av 30,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bevilja det ifrågasatta anslaget å

50,000 kronor. På sätt av statsrådsprotokollet framgår, är anslaget

avsett att fördelas på två år, och skulle ett belopp av 30,000 kronor

anvisas första anslagsåret. Med hänsyn till de sjunkande konjunkturer,

som redan inträtt och som kunna förväntas fortsätta, har

riksdagen ansett sig böra besluta en annan fördelning av anslaget än

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 59

ifrågasatts. Det synes nämligen riksdagen, att man genom att lägga

den större delen av anslaget på ett kommande år skulle kunna vinna

möjligheter att få ett rikare utbyte för de anslagna medlen än om

större delen av anslaget konsumerades under förhållandevis ogynnsamma

ekonomiska förhållanden. Riksdagen har alltså för år 1922

anvisat ett belopp av 20,000 kronor, och får anmäla, att riksdagen

till förbättrande av utrustningen för fysiska institutionen vid universitetet

i Lund beviljat ett anslag av 50,000 kronor och därav

på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat ett belopp

av 20,000 kronor.

75:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att

till materiell m. m. för universitetsbiblioteket i Lund anvisa på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

På extra stat för år 1921 har för ändamålet anvisats ett belopp

av 10,000 kronor. Riksdagen, som ej funnit skäl föreligga att till

universitetsbiblioteket i Lund bevilja ett extra anslag till högre belopp

än riksdagen beviljat- i fråga om universitetsbiblioteket i Uppsala,

har på grund härav ansett anslaget böra begränsas till 20,000

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiell m. in. för

universitetsbiblioteket i Lund anvisat på extra stat för år 1922 ett

reservationsanslag av 20,000 kronor.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 79) föreslagit riksdagen

att till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund anvisa

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 1,500 kronor.

Beträffande universitetet i Uppsala har alltsedan år 1918 anvisats

medel för motsvarande ändamål. Riksdagen, som av utredningen

finner det framgå, att jämväl universitet i Lund är i behov

av anslag till bokbinderiarbeten, får anmäla, att riksdagen till bokbinderiarbeten

vid universitetsbiblioteket i Lund anvisat på extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 1,500 kronor.

77:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 80) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt

62 här ovan anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt det i

utgiftsstaten för universitetet i ''Lund, avdelningen A) Avlöningar

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi

cinska under

visningen

m. m.

60 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

m. ro., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., under rubriken Biblioteket uppförda anslaget

till arvoden, flitpenningar åt extra biträden, renskrivning, eftermiddagstjänst

m. m. från dess nuvarande belopp, 19,600 kronor, med

900 kronor till 20,500 kronor samt förty ökat det ordinarie bestämda

anslaget till Lunds universitet med sagda belopp, 900 kronor.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen att

till bestridande av kostnaderna för ombyggnad av universitetsbibliotekets

i Lund båda elektriska hissanläggningar anvisa på extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Av utredningen framgår, att anbud, slutande å ett belopp av

6,550 kronor, ingivits å den ifrågasatta ombyggnaden. Med hänsyn

härtill och i betraktande av allmänt sjunkande priser å materiell

anser riksdagen anslaget böra kunna begränsas till sistnämnda

belopp.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till bestridande av

kostnaderna för ombyggnad av universitetsbibliotekets i Lund båda

elektriska hissanläggningar anvisat på extra stat för år 1922 ett

förslagsanslag, -högst, 6,550 kronor.

79:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att

höja det i utgiftsstaten för universitetet i Lund under avdelningen

A) Avlöningar m. m., b) Stipendier och premier m. m. uppförda

anslaget till musikstipendier från dess nuvarande belopp 187 kronor

50 öre med 512 kronor 50 öre till 700 kronor och förty höja det

ordinarie bestämda anslaget till universitetet med nämnda belopp

512 kronor 50 öre.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det i utgiftsstaten för universitetet

i Lund under avdelningen A) Avlöningar m. m., b) Stipendier

och premier m. m. uppförda anslaget till musikstipendier från dess

nuvarande belopp 187 kronor 50 öre med 512 kronor 50 öre till

700 kronor och förty höjt det ordinarie bestämda anslaget till universitetet

med nämnda belopp 512 kronor 50 öre.

80: o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att

till bestridande av ren skri vn i n gskostu åder å det akademiska kansliet

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 61

ävensom hos räntekammaren vid universitetet i Lund bevilja på

extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor.

Riksdagen, som finner behovet av förstärkta arbetskrafter å

kansliet vara genom den framlagda utredningen ådagalagt, får anmäla,

att riksdagen till bestridande av renskrivning skost nåd er å det

akademiska kansliet ävensom hos räntekammaren vid universitetet

i Lund beviljat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

1,200 kronor.

I anledning av riksdagens ovan under punkterna 69, 71, 72,

73, 77 och 79 anmälda beslut har det ordinarie bestämda anslaget

till Lunds universitet, nu 906,116 kronor, ökats med 11,962

kronor 50 öre till 918,078 kronor 50 öre eller avrundat 918,079

kronor.

81:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 84) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt

50 här ovan anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare och

amanuenser m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 48,005

kronor, att med iakttagande av de för vissa fall av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari

1921 angivna grunder med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t

användas för av departementschefen i samma statsrådsprotokoll omförmälda

ändamål.

82:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 85) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt

50 här ovan anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till materiell

m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 8,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7

januari 1921 omförmälda ändamål.

83:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att

till inköp av tio mikroskop för det kliniska laboratoriet å serafhnerlasarettet

anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

2,000 kronor.

Universite
ten,

den medi
cinska

under

visningen

m. m.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. m.

På grund av den förebragta utredningen har riksdagen till inköp

av tio mikroskop för det kliniska laboratoriet å serafimerlasarettet

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

2,000 kronor.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att

höja det å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet

uppförda reservationsanslaget till materiell m. m. för kirurgiska

kliniken från dess nuvarande belopp, 500 kronor, med 500 kronor

till 1,000 kronor.

Riksdagen, som finner övertygande skäl vara anförda för den

föreslagna anslagshöjningen, får anmäla, att riksdagen höjt det

å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppförda

reservationsanslaget till materiell m. m. för kirurgiska kliniken från

dess nuvarande belopp, 500 kronor, med 500 kronor till 1,000

kronor.

85:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att

till beredande av ytterligare medel till inköp av materiell m. m. för

hygieniska institutionen anvisa på extra stat för år 1922 ett reser- *

vationsanslag av 10,000 kronor.

Med hänsyn till den nedsättning, som av Eders Kungl. Maj:t

allaredan vidtagits i förhållande till det av institutet föreslagna beloppet

eller från 25,000 kronor till 10,000 kronor, har riksdagen

icke ansett sig kunna företaga någon ytterligare sänkning av anslagsbeloppet,

utan har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har alltså till beredande av ytterligare medel till

inköp av materiell m. in. för hygieniska institutionen anvisat på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen

att till arvode åt en underläkare vid karolinska mediko-kirurgiska

institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus anvisa på

extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen

till arvode åt en underläkare vid karolinska mediko-kirurgiska

institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 63

87:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen

att dels höja det i karolinska mediko-kirurgiska institutets stat uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för anatomiska

institutionen från dess nuvarande belopp, 3,500 kronor, med

8,500 kronor till 7,000 kronor,

dels och höja det i samma stat likaledes uppförda ordinarie reservationsanslaget

till underhåll och förökande av anatomiska museet

från anslagets nuvarande belopp, 1,000 kronor, med 1,000 kronor

till 2,000 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen har till fullo styrkt behovet

av de föreslagna anslagsökningarna, varför riksdagen dels

höjt det i karolinska mediko-kirurgiska institutets stat uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för anatomiska

institutionen från dess nuvarande belopp, 3,500 kronor, med 3,500

kronor till 7,000 kronor,

dels och höjt det i samma stat likaledes uppförda ordinarie

reservationsanslaget till underhåll och förökande av anatomiska

museet från anslagets nuvarande belopp, 1,000 kronor, med 1,000

kronor till 2,000 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91)

att till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med företedda

ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för den rättsmedicinska

institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

Enligt i september 1920 uppgjorda kostnadsberäkningar skulle

ifrågavarande byggnad, som med hänsyn till sin provisoriska karaktär

vore avsedd att uppföras av trä och att omfatta en våning samt

vind, draga en kostnad, inventarier oberäknade, av 90,000 kronor. I

betraktande av den tendens till sjunkande priser, som allaredan på ett

flertal håll framträtt och som med all säkerhet kommer att fortfara,

har riksdagen, som i likhet med departementschefen funnit nödvändigt

att något åtgöres för den rättsmedicinska institutionens lokalbehov,

ansett en nedsättning av kostnadssumman låta sig väl försvaras.

Riksdagen har för ändamålet beviljat ett belopp av 75,000 kronor

och får alltså anmäla, att riksdagen till uppförande, i huvudsaklig

överensstämmelse med företedda ritningar och kostnadsförslag, av

en byggnad för den rättsmedicinska institutionen vid karolinska

Universite
ten,

den medi
cinska

under

visningen

m. m.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. in.

64 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

mediko-kirurgiska institutet anvisat pa extra stat för ar 1922 ett

reservationsanslag av 75,000 kronor.

89:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 92) föreslagit riksdagen

att för anskaffande av instrumentell utrustning till rättsmedicinska

institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 5,800 kronor.

Med hänsyn till redan inträdda och väntade prisfall på materialier

m. m. torde en begränsning av det föreslagna beloppet kunna

vidtagas; riksdagen, som anser 5,000 kronor tillfyllest, får anmäla,

att riksdagen för anskaffande av instrumentell utrustning till rättsmedicinska

institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 5,000

kronor.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93)

att anvisa på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,

högst,

dels till lokalhyra för ett till Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning

förlagt patologiskt-anatomiskt laboratorium ett

belopp av 2,000 kronor;

dels ock till vetenskapliga arbeten å ett dylikt laboratorium ett

belopp av 4,000 kronor.

På tilläggstat för år 1921 begäres till lokalhyra för laboratoriet

ett belopp av 500 kronor.

Riksdagen finner sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag; riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt

beslut angående anslaget å tilläggsstat, har nu anvisat pa extra

stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels till lokalhyra för ett till Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning

förlagt patologiskt-anatomiskt laboratorium ett

belopp av 2,000 kronor;

dels ock till vetenskapliga arbeten å ett dylikt laboratorium ett

belopp av 4,000 kronor.

91:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen

att höja det å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet

uppförda reservationsanslaget till underhåll av djur- och opera
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 65

tionsavdelningen från dess nuvarande belopp, 1,500 kronor, med

1,000 kronor till 2,500 kronor.

Då riksdagen finner det vara tvivelaktigt, huruvida behovet av

den nu föreslagna anslagshöjningen kan vara av konstant natur,

har riksdagen ansett det såsom höjning ifrågasatta beloppet å 1,000

kronor böra utgå pa extra stat såsom förstärkning av ifrågavarande

ordinarie reservationsanslag.

Riksdagen far alltså anmäla, att riksdagen till föv stärkning av

det å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppförda

reservationsanslaget till underhåll av djur- och operationsavdelningen

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 1,000 kronor.

92.0) Eders Kung]. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen

att anvisa pa extra stat för ar 1922 såsom särskilda förslagsanslag

högst, 6

dels till anskaffande av materiell m. m. för införande av färgfotografering

vid karolinska mediko-kirurgiska institutets sylilidologiska

klinik å sjukhuset S:t Glöran ett belopp av 6,800 kronor;

dels och för verkställande vid nämnda klinik av sådan fotografering

ett belopp av 1,000 kronor.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen

anvisat på extra stat för ar 1922 såsom särskilda förslagsanslag,

dels till anskaffande av materiell m. in. för införande av färgfotografering

vid karolinska mediko-kirurgiska institutets sgfilidologiska

klinik å sjukhuset S:t Göran ett belopp av 6,800 kronor;

dels och för verkställande vid nämnda klinik av sådan fotografering

ett belopp av 1,000 kronor.

93:o) På grund av Eders Kung! Maj:ts därom gjorda förslag

(punkt 96) har riksdagen höjt det till materiell m. m. för kemiska

institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å ordinarie

stat för institutet uppförda reservationsanslaget från dess nuvarande

belopp, 1,500 kronor, till 3,000 kronor eller med 1,500 kronor.

94.0) Eders Kung! Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen

att till bestridande av dagavgifter för sjuka barn, som till proviso
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. q

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
ni.

m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

0g Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

risk vård och för pediatrisk klinisk undervisning intagas å allmänna

barnhuset i Stockholm, i den mån dylika avgifter ej åligga Stockholms

kommun eller enskilda, anvisa på extra stat för år 1922 ett .

förslagsanslag, högst, 35,000 kronor. .

På tilläggsstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t för samma

ändamål äskat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.

För innevarande år utgår för ändamålet ett av riksdagen beviljat

extra anslag å 20,000 kronor. Vid bestämmandet av storleken

av detta anslag hade riksdagen haft till utgångspunkt, att dagavgifterna

för ifrågavarande barn vore 4 kronor för spädbarn och 3

kronor för barn över ett år. Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

anslagshöjningen är betingad av direktionens för allmänna barnhuset

beslut att från och med 1 februari 1920 höja dagavgiften för samtliga

ifrågavarande barn till 7 kronor.

Riksdagen har ej kunnat undgå att fästa sig vid den starka

höjningen av ifrågavarande dagavgifter, vilken näppeligen synes behöva

bibehåUas vid nu allmänt faUande konjunkturer. Då sålunda

eldigt riksdagens mening en sänkning av dagavgifterna bör vara

att förvänta, synes statsbidraget ej heder behöva beräknas tdl sa

stort belopp som nu ifrågasatts. Riksdagen har bevdjat 30,000 kronor

för år 1922 och 10,000 kronor på tidäggsstat för ar 1921.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut om anslaget

å tidäggsstat, får nu anmäla, att riksdagen tdl bestridande

av dagavgifter för sjuka barn, som till provisorisk vård och för

pediatrisk klinisk undervisning intagas å allmänna barnhuset i

Stockholm, i den mån dylika avgifter ej ådgga Stockholms kommun

eder enskilda, anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 30,000 kronor.

95:o) På sätt riksdagen i särskdd skrivelse, nr 188, anmält har

nksdagenå gtat för karodnska mediko-kirurgiska institutet

uppfört ...

dels en kamrerare med en avlöning av 5,800 kronor, darav lön

3 600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och ortstillägg

400 kronor, samt med rätt tid två ålderstillägg, vartdera å 500

kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring;

dels ock ett kvinnligt biträde, avsett att endgt i vederbörlig ord
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 67

, ning meddelade närmare bestämmelser tillhandagå institutets rektor

och sekreterare, med en avlöning av 2,000 kronor, därav lön 1,300 kronor,

tjänstgöringspenningar 500 kronor och ortstillägg 200 kronor, samt

med rätt till tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive

5, 10 och 15 års tjänstgöring; • -

2:o) bestämt, att kamreraren skall äga rätt till årlig semester

av en och en halv manad, när sadant av institutets rektor prövas

lämna äga rum utan hinder av göromålens behöriga gång, samt i

tillämpliga delar vara underkastad de villkor och bestämmelser, som

gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare vid institutet;

3.o) föreskrivit, att beträffande omförmälda kvinnliga biträde

skola lända till efterrättelse dels i tillämpliga delar de villkor och

bestämmelser, som gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare

vid institutet, dels ock de föreskrifter, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att

gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater

uppförda biträdesbefattningar;

4:°) minskat den nu å karolinska institutets stat uppförda anslagsposten:

arvoden åt bibliotekarie, sekreterare och kamrerare, från

dess nuvarande belopp, 7,800 kronor, till 5,400 kronor och i sammanhang

därmed ändrat nämnda anslagsposts beteckning till »arvoden

åt bibliotekarie och sekreterare»;

5:o) ökat det för karolinska institutet uppförda ordinarie bestämda

anslaget med ett belopp av 5,400 kronor eller från 307,285

kronor till 312,685 kronor;

6:o) medgivit sådan förändring av åliggandena för det nu på

karolinska institutets stat uppförda kvinnliga biträde, vilket är avsett

att tillhandagå vid fullgörande av vissa på institutets sekreterare

och kamrerare ankommande åligganden, att nämnda biträde må

uteslutande tillhandagå kamreraren;

7:o) till ersättning åt vikarier för kamreraren samt för de under

1:°) och 6:o) omförmälda kvinnliga biträden å ordinarie stat för karolinska

institutet uppfört ett förslagsanslag av 600 kronor med rubrik:

ersättning åt vikarier för kamreraren m. fl.

96:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 11 februari 1921 dagtecknad

proposition, nr 115, har Eders Kung!. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

Universite
ten,

den medi

oi riska under

visningen

m. m.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

68 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att för bestridande

av kostnader för införlivande med karolinska medikokirurgiska

institutets bibliotek av professor Gr. Retzius’ till detsamma

donerade boksamling m. m. anvisa på extra stal för år 1922 ett

reservationsanslag av 7,900 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen för bestridande

av kostnader för införlivande med karolinska mediko-kirurgiska

institutets bibliotek av professor G. Retzius’ till detsamma donerade

boksamling ?n. m. anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 7,900 kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att

dels höja det i staten för tandläkarinstitutet uppförda anslaget

för bestridande av inspektorsgöromål från dess nuvarande belopp,

800 kronor, med 400 kronor till 1,200 kronor;

dels — med uteslutande ur sagda stat av anslaget å 700 kronor

för bestridande av sekreterar- och kamrerargöromål — i dess ställe

uppföra ett anslag å 900 kronor för bestridande av sekreterargöromål;

dels ock för genomförande av angivna ändringar höja det för

tandläkarinstitutet uppförda ordinarie förslagsanslaget från dess nuvarande

belopp, högst, 32,400 kronor, med 600 kronor till, högst,

33,000 kronor.

Mot höjningen av anslaget för bestridande av inspektörs göromål

har riksdagen intet att erinra.

Till bestridande av sekreterar- och kamrerargöromål utgår nu

enligt staten för tandläkarinstitutet 700 kronor, vilket belopp fördelats

med 400 kronor till tandläkarinstitutets sekreterare och med

150 kronor till envar av karolinska institutets sekreterare och kamrerare.

Förslaget innebär en höjning av arvodet till tandläkarinstitutets

sekreterare från 400 kronor till 600 kronor. Arvodet åt

karolinska institutets kamrerare skulle vid bifall till förslaget om

inrättande av en ordinarie kamrer arbefattning bortfalla, varemot

arvodet å 150 kronor till karolinska institutets sekreterare skulle

ökas till 300 kronor. Riksdagen har beviljat den föreslagna höjningen

av arvodet till tandläkarinstitutets sekreterare till 600 kronor, men

finner behovet av ökning av arvodet till karolinska institutets sekreterare

ej ådalagt. Ifrågavarande anslagspost bör alltså upptagas

till 750 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 69

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt det i staten för tandläkarinstitutet uppförda anslaget

för bestridande av inspektorsgöromål från dess nuvarande belopp,

800 kronor, med 400 kronor till 1,200 kronor;

dels — med uteslutande ur sagda stat av anslaget å 700 kronor

för bestridande av sekreterar- och kamrerargöromål — i dess ställe

uppfört ett anslag å 750 kronor för bestridande av sekret erargöromål;
dels

och för genomförande av angivna ändringar höjt det för

tandläkarinstitutet uppförda ordinarie förslagsanslaget, högst, från

dess nuvarande belopp, 82,400 kronor, med 450 kronor till 32,850

kronor.

98:o),- Eders Kung! Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen

att för tandläkarinstitutet på extra stat för år 1922 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, anvisa

dels till inköp av en röntgenapparat för tandfotografering ett

belopp av 5,000 kronor;

dels och till arvode åt en assistent i tandkirurgi med skyldighet

att meddela undervisning och praktisk handledning å institutets

röntgenlaboratorium ett belopp av 900 kronor.

På grund av utredningen i ärendet har riksdagen för tandläkarinstitutet

på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisat

dels till inköp av en röntgenapparat för tandfotografering ett

belopp av 5,000 kronor;

dels och till arvode åt en assistent i tandhirurgi med skyldighet

att meddela undervisning och praktisk handledning å institutets

röntgenlaboratorium ett belopp av 900 kronor.

99:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 101) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum för tandläkarinstitutet på extra stat för år 1922

såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat

dels till arvode åt en assistent å tandprotéslaboratoriet 1,200

kronor;

dels och till arvode åt en assistent å tandfyllning slaboratoriet

900 kronor.

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

70 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

100:o) Med anledning av Eders Knngl. Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 102) kar riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Uppsala av klinisk, undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 9,400 kronor, att användas enligt av vederbörande

departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 9 januari 1919 angivna grunder samt av Eders Kungl. Maj:t i

övrigt meddelade bestämmelser.

101 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen

att till utgivande i tryck av vederbörligen granskade a/n teckningar

efter föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets

universitet, anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 13,500 kronor.

Under en följd av år har för ändamålet utgått ett extra anslag

av 4,500 kronor. Den nu föreslagna ökningen finner riksdagen väl

hög, och torde anslaget utan olägenhet kunna begränsas till 10,000

kronor. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utgivande

i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar,

hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

102:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 104) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922 såsom särskilda

reservationsanslag att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t utfärdade

närmare bestämmelser,

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid

universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett belopp av 40,000 kronor;''

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av 8,000 kronor.

103:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 105) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare

samt till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid en var av

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 71

två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten i

Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat på extra stat för

år 1922 ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

104:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 106) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling

åt person, som icke tillhör vederbörande universitets eller karolinska

institutets lärarkår, på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 2,500 kronor.

105:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 107) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa

andra tjänstemän vid rikets universitet samt karolinska medikokirurgiska

institutet anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

106:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på proposition om beredande av medel till inredning för

farmaceutiska institutets räkning av den för närvarande av tekniska

högskolans fackskola för kemisk teknologi begagnade byggnaden,

för ändamålet beräkna ett belopp av 400,000 kronor, därav på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 300,000

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse den 11 mars 1921

(nr 251) givit riksdagen tillkänna, att proposition i förenämnda ärende

ej kommer att avlåtas till den nu samlade riksdagen, i följd varav

medel för berörda ändamål ej komma att erfordras.

Med anledning härav påkallas icke något riksdagens vidare yttrande

angående Eders Kungl. Maj:ts omförmälda framställning.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att

— under förutsättning att det i riksdagens skrivelse nr 280/1920 omförmälda

köpet för statsverkets räkning av den allmänna barnbördshuset

tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm

under år 1921 kommer till stånd —

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

72 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgiva, att Benedickska asylens å allmänna barnbördshusets

tomt belägna byggnad må för barnbördslmsets räkning inköpas

för ett belopp av 92,000 kronor och med upplåtelse till asylen

av lokaler inom barnbördshuset på sätt i detta ärende närmare

angivits;

dels medgiva, att i huvudsaklig överensstämmelse med företedda,

av arkitekten E. Stenhammar under åren 1919 och 1920 uppgjorda

ritningar ej mindre å berörda asylbyggnad och barnbördshusets

byggnader må företagas till- och ombyggnader för att bereda plats

vid barnbördshuset för en gynekologisk klinik samt för avhjälpande

av vissa, i ärendet närmare angivna olägenheter vid barnbördshuset

in. m., än även å barnbördshusets tomt må uppföras en bostad för

direktörn-överläkaren vid barnbördshuset;

dels bevilja ett belopp av 1,398,921 kronor att jämte en summa

av 62,000 kronor, vilken enligt Kungi. Maj:ts beslut den 4 juni

1920 skall tagas i anspråk för inköp för statsverkets räkning av en

barnbördshuset tillhörig tomt i kvarteret Murmästaren i Stockholm,

användas för inlösen av Benedickska asylens byggnad och nämnda

byggnadsarbeten;

dels och av ovannämnda belopp av 1,398,921 kronor anvisa på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 538,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två

lika lydande motioner, (I: 106) och (II: 74), däri hemställts, att riksdagen

måtte avslå Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande dels till- och

ombyggnad vid allmänna barnbördshuset jämte därmed samhörande

åtgärder, dels ett bostadshus för direktörn-överläkaren vid barnbördshuset.

Allmänna barnbördshusets byggnader å kungl. Djurgården hava

tillkommit enligt beslut av 1909 års riksdag, som dels medgav, att

ett belopp av 574,860 kronor finge av riksgäldskontoret förskottsvis

utbetalas för att återgäldas, i den mån den barnbördshuset tillhöriga

tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm bleve försåld och

köpeskillingen härför inflöte, dels ock för byggnadernas uppförande

beviljade ett anslag av 304,640 kronor att jämväl återbäras i den

mån sagda köpeskilling eventuellt lämnade tillgång. Av det sålunda v

till förfogande ställda beloppet 879,500 kronor har allmänna barnbördshuset

återbetalat 74,500 kronor, vadan dess skuld för närvarande

belöper sig till 805,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 73

I uppkommen fråga om beredande av ökat lokalutrymme för i

Stockholm förlagda ämbetsverk hade hänvisats på barnbördshusets

omförmälda tomt i kvarteret Murmästaren, och hade av byggnadsstyrelsen

värdet av denna tomt uppskattats till 867,000 kronor. I

proposition nr 401 till 1920 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t

riksdagen, bland annat, att bevilja medel för inlösen av ifrågavarande

tomt samt uppförande därstädes av byggnader för inrymmande av

ämbetsverk. I den begärda anslagssumman — 8,222,000 kronor —

ingick ett belopp av 62,000 kronor till täckande av det barnbördshuset

tillkommande överskott å den beräknade köpeskillingen för förenämnda

tomt. På sätt framgår av riksdagens skrivelse nr 280, blev

Eders Kungl. Maj:ts framställning i huvudsak bifallen av riksdagen.

Gent emot förutsättningen i Eders Kungl. Maj:ts proposition, att intetdera

av de båda ovannämnda belopp, som ingingo i den av riksdagen

år 1909 beviljade anslagssumman, skulle ersättas, anmärkte riksdagen

emellertid på anförda skäl, att medel borde anvisas till täckande av

omförmälda av riksgäldskontoret lämnade förskott, numera utgörande

500,360 kronor. Förutom meranämnda belopp av 62,000

kronor borde därför för själva förvärvet av tomten inom kvarteret

Murmästaren ytterligare beviljas ett belopp av 500,360 kronor, avsett

att tillgodoföras riksgäldskontoret för dess tidigare gjorda utlägg.

Kiksdagen beviljade alltså ett till 8,722,360 kronor förhöjt belopp.

Därav anvisades dels ett extra anslag för år 1921, dels ock ett anslag

å tilläggsstaten för år 1920. Sistnämnda anslag, stort 700,000 kronor

och uppfört såsom reservationsanslag, var avsett till täckande av

kostnaderna för förvärv av tomt inom kvarteret Murmästaren samt

vissa förberedande åtgärder för byggnadsarbeten å sagda tomt.

Det avsedda köpeavtalet har emellertid ännu icke kommit till

stånd, beroende på den olika uppskattning av tomtens värde, som

gjorts gällande å ena sidan av direktionen över allmänna barnbördshuset,

å andra sidan av byggnadsstyrelsen. Det av direktionen åsätta

tomtpriset belöper sig till 1,200,000 kronor eller alltså ett belopp,

som med 395,000 kronor överstiger den summa av 805,000 kronor,

som statsverket redan nu har att utbekomma av köpeskillingen. På

sätt av statsrådsprotokollet framgår, har direktionen förklarat sig

beredd att omedelbart efter det riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts förslag

beviljat medel till utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med den framlagda planen av de tillämnade byggnads- och ändringsBihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 10

Universiteten,

den medicinska

undervisningen

m. in

s. 74 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

74 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

arbetena vid barnbördshuset avsluta det avsedda köpeavtalet rörande

förenämnda tomt i kvarteret Murmästaren.

Den föreliggande framställningen bygger nu på den förutsättning

att ifrågavarande köp kommer till stånd.

Framställningens innebörd och syfte är i korthet följande.

I den gynekologiska sjukvårdens och undervisningens intresse

har det ansetts ändamålsenligt, att den nu till serafimerlasarettet

förlagda gynekologiska kliniken finge utbyta sina tränga och otillräckliga

lokaler mot tidsenliga sådana med avsevärt ökat sängantal,

och har i sådant avseende föreslagits, att den gynekologiska

kliniken skulle bortflyttas från serafimerlasarettet och överföras

till allmänna barnbördshuset. Med frågan om den gynekologiska

klinikens förflyttning sammanhängde emellertid även spörsmålet om

den s. k. Benedickska asylens ställning. Enligt riksdagens år 1912

lämnade medgivande blev förmedelst enskilda donationsmedel en

asylbyggnad för fattiga barnaföderskor och deras barn, den nu ifrågavarande

s. k. Benedickska asylen, uppförd a barnbördshusets tomt.

Meningen vore nu att för den gynekologiska klinikens räkning taga

i anspråk denna asylbyggnad, vilken för ändamålet skulle från asylen

för statens räkning inköpas för byggnadskostnaden, 92,000 kronor,

samt anordnas enligt närmare uppgjord plan.

Den gynekologiska klinikens förflyttande till barnbördshusets

område och förläggande till den påbyggda Benedickska asylen samt

asylens därmed förknippade inrymmande inom barnbördshusets byggnad

m. m. skulle kräva högst betydande byggnads- och ändringsarbeten.

Den förevarande framställningen avser emellertid även

andra dylika arbeten, av vilka vissa ändringsarbeten i fråga om

lokalernas disposition m. m. förklarats vara av nöden på grund av

barnbördshusets från början olämpliga planläggning. Dessa till- och

ombyggnader hava beräknats draga en kostnad av 1,193,000 kronoi.

Slutligen avser förslaget att bereda direktörn-överläkaren bostad

å barnbördshusets tomt, för vilket ändamål skulle å sagda tomt

uppföras ett särskilt för direktorn avsett bostadshus; kostnaderna

härför hava uppskattats till 175,921 kronor.

Efter besök, som medlemmar av riksdagens vederbörande utskott

företagit å klinikens nuvarande lokaler, må erkännas, att desamma i avseende

å utrymme och ändamålsenlig anordning lämna åtskilligt övrigt

att önska. Då riksdagen emellertid icke nu ansett sig böra bifalla för
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

slaget om klinikens förflyttande till barnbördshusets område och övriga

i samband därmed i propositionen framlagda förslag, sker det framför cinska underallt

med hänsyn tagen till de ännu rådande höga byggnadskostnader, V1“1^en

som göra det mindre lämpligt att nu ställa så avsevärda krav som

de föreliggande på den redan förut hårt ansträngda statsbudgeten.

De lokala svårigheter, varmed den gynekologiska kliniken nu

har att kämpa, äro ock enligt riksdagens mening icke av en sådan

omfattning eller framträda i så stark grad, att ej ett uppskov med

bättre tillgodoseende av denna kliniks lokalbehov kan utan allt för

stor olägenhet äga rum för ett eller annat år, till dess förhållandena

på byggnadsmarknaden ställa sig ekonomiskt gynnsammare

än nu. Departementschefen har ock av samma orsak uttalat

en viss tvekan vid att nu framlägga förslag i ämnet, men ansett sig

vara därtill föranledd av ärendets sammanknippande med en annan

byggnadsfråga, till vilken riksdagen här nedan återkommer. Av vad

sålunda anförts torde framgå, att riksdagen jämväl ställer sig för

närvarande avvisande mot förslaget om statens övertagande av

den Benedickska asylens å allmänna barnbördshusets tomt belägna

byggnad.

Vad den ifrågasatta bostaden för direktörn-överläkaren vid barnbördshuset

beträffar, kunna de skäl, som anföras för uppförande av

en dylik bostad, icke frånkännas berättigande, men har riksdagen, i

likhet med vad som uttalats i fråga om de egentliga till- och ombyggnadsarbetena,

icke ansett sig under nu rådande förhållanden

böra bevilja medels anvisande för detta ändamål. Då hela den

fråga, som i den föreliggande framställningen beröres, åter bliver

föremål för prövning, torde även böra tagas under övervägande,

huruvida det från sjukvårdens synpunkt är att anse som en oundgängligen

nödvändig åtgärd, att särskild bostad åt direktörn-överläkaren

beredes i samband med blivande ombyggnadsarbeten.

På sätt i det föregående erinrats, har den föreliggande framställningen

satts i samband med det i riksdagens skrivelse nr 280/1920

omförmälda köpet för statsverkets räkning av den barnbördshuset

tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm. Verkställigheten

av detta köp har utgjort en förutsättning för beviljande

av erforderliga anslagsmedel till de ifrågasatta byggnadsföretagen.

Nödvändigheten för statsverket att få lokalbehovet för vissa i huvudstaden

förlagda ämbetsverk säkerställt har upprepade gånger på
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

76 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

pekats, och har riksdagen år 1920 genom anvisande av betydande

medel för ändamålet visat sig behjärta denna fråga. Vikten av snara

åtgärder i detta hänseende framträder så mycket starkare, som

gällande hyreslag från och med den 1 oktober 1921 inrymmer rätt

åt hyresvärd att uppsäga för icke-bostadsändamål uthyrd lägenhet

och i följd därav ett stort antal av ämbetsverk nu disponerade rum

kan väntas bliva uppsagda. Riksdagen har vid sådant förhållande

ansett det vara i hög grad önskligt, att ifrågavarande köp snarast

kommer till stånd för att bereda möjlighet till uppförande å denna

tomt av för ämbetsverk avsedda byggnader. Enligt vad riksdagen

inhämtat, lärer något hinder från direktionens för barnbördshnset

sida icke föreligga för verkställigheten av köpet. Riksdagen anser

sig därför nu böra bevilja erforderliga medel för detta ändamål.

Det av direktionen åsätta tomtpriset utgör 1,200,000 kronor.

Från denna summa bör dragas dels ett belopp av 805,000 kronor,

motsvarande återstoden av barnbördshusets i det föregående omförmälda

skuld till statsverket, dels ock ett belopp av 62,000 kronor,

motsvarande vad av 1920 års riksdag beviljats till täckande av

skillnaden mellan nyss angivna skuld och det av byggnadsstyrelsen

tidigare åsätta tomtpriset av 867,000 kronor. För ändamålet skulle

alltså erfordras en summa av 333,000 kronor, vilken torde böra utgå

å 1922 års stat. Då riksdagen sålunda anvisar ett belopp av nämnda

storlek att till direktionen för bambördshuset utbetalas, förutsätter

riksdagen, att de sålunda beviljade medlen varda av direktionen fonderade

och reserveras för blivande till- och ombyggnader vid barnbördshuset,

då frågan härom ånyo kommer före.

Riksdagen får alltså anmäla,

dels att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

vunnit riksdagens bifall;

dels och att riksdagen för verkställighet av det i riksdagens

skrivelse nr 280/1920 omförmälda köpet för statsverkets räkning

av den allmänna bambördshuset tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret

Murmästaren i Stockholm beviljat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 333,000 kronor.

108:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen

att till uppehållande av verksamheten vid allmänna bambördshuset

i Stockholm anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 150,000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 77

o

A extra stat för år 1921 utgår för ändamålet ett belopp av

225,500 kronor. Nu har på tilläggsstat för år 1921 föreslagits anvisande

av ett belopp av 20,000 kronor.

På sätt av utredningen framgår, har direktionen för uppehållande

av ifrågavarande verksamhet beräknat ett belopp av 290,000

kronor för år 1922 och 34,000 kronor för år 1921. Då emellertid,

efter vad upplyst blivit, direktionen hos Eders Kungl. Maj:t förklarat

sig kunna bestrida utgifterna under år 1921 med redan beviljade

anslag och egna medel, lärer något förstärkningsanslag å

tilläggsstat icke erfordras. Beträffande anslaget för år 1922 har riksdagen,

då av Eders Kungl. Maj:t allaredan en väsentlig nedsättning

av det beräknade beloppet vidtagits, icke ansett sig böra vidtaga

en ytterligare minskning av detsamma.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut om

anslaget å tilläggsstaten, får nu anmäla, att riksdagen till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

150,000 kronor.

Tekniska högskolan m. m.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen

att dels å ordinarie stat för tekniska högskolan från och med år 1922

uppföra en professur i hållfasthetslära med enahanda avlöningsförmåner,

som äro stadgade för övriga professorsbefattningar vid

högskolan, och med skyldighet för befattningens innehavare att vara

underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren

och bestämmelserna;

dels förklara, att nuvarande professuren i maskinlära vid högskolan

skall från och med år 1922 förvandlas till en professur i

värmeteknik och maskinlära;

dels — med uteslutande ur högskolans stat av speciallärarbefattningen

i maskinkrokiritning och speciallärarebefattningen i byggnadskrokiritning

— å samma stat från och med år 1922 uppföra

en speciallärare i ritteknik med ett arvode av 1,200 kronor för år;

dels ock för genomförande av omförmälda förändringar i hög
-

Universite
ten,

den medi
cinska

under
visningen
m.

m.

Tekniska

högskolan

m. m.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Tekniska

högskolan

m. m.

78 - Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skolans ordinarie stat, så vitt de avse uppförande av nya anslag och

uteslutande av redan befintliga, höja det ordinarie bestämda anslaget

för tekniska högskolan, nu 356,850 kronor, med 6,300 kronor till

363,150 kronor.

På sätt av utredningen inhämtas, hava de nu å tekniska högskolans

stat uppförda båda professurerna i läran om maskinelement

och i maskinlära alltsedan deras tillkomst, resp. år 1912 och 1913,

stått obesatta på grund av svårigheten att erhålla kompetenta sökande.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning innebär nu en

omorganisation av ämnesområdena för sagda professurer, och skulle

som en följd härav inrättas dels en särskild professur i hållfasthetslära,

till vilken skulle överflyttas viss professuren i läran om maskinelement

åliggande undervisning, dels i stället för den nuvarande

professuren i maskinlära en professur i värmeteknik och maskinlära

dels ock en speciallärarbefattning i läran om maskinelement.

Med hänsyn till nödvändigheten att få lärarbefattningarna inom

förenämnda betydelsefulla ämnesområden snart besatta med kompetenta

innehavare anser riksdagen en omreglering härutinnan icke

längre kunna undanskjutas. Mot den av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna

anordningen har riksdagen intet att erinra.

Förslaget innebär vidare att de båda speciallärarbefattningarna

i maskinkrokiritning och i byggnadskrokiritning med arvode å resp.

1,500 och 900 kronor skulle ersättas av en speciallärarbefattning i

ritteknik med ett arvode av 1,200 kronor. Ej heller mot en dylik

anordning, vilken skulle medföra en besparing av 1,200 kronor, har

riksdagen funnit något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels å ordinarie stat för tekniska högskolan från och med år

1922 uppfört en professur i hållfasthetslära med enahanda avlöningsförmåner,

som äro stadgade för övriga professorsbefattningar vid

högskolan, och med skyldighet för befattningens innehavare att vara

underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren

och bestämmelserna;

dels förklarat, att nuvarande professuren i maskinlära vid högskolan

skall från och med år 1922 förvandlas till en professur i

värmeteknik och maskinlära;

dels — med uteslutande ur högskolans stat av speciallärarbefattningen

i maskinkrokiritning och speciallärarbefattningen i bygg
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 i. 79

nadskrokiritning — å samma stat från och med år 1922 uppfört

en speciallärare i ritteknik med ett arvode av 1,200 kronor för år;

dels och för genomförande av omförmälda förändringar i högskolans

ordinarie stat, så vitt de avse uppförande av nya anslag och

uteslutande av redan befintliga, höjt det ordinarie bestämda anslaget

för tekniska högskolan, nu 356,850 kronor, med 6,300 kronor

till 363,150 kronor.

110:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 112) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att enligt de närmare föreskrifter, som av Eders Kungl.

Maj:t meddelas, vikariatsarvode vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet

uppehålla professorsbefattning vid tekniska högskolan

må utgå med 5,500 kronor för år, dock att vikarie, som

under minst fem års tid innehaft anställning såsom docent vid något

av rikets universitet eller tekniska högskolan och som redan förut

under sammanlagt minst ett års tid med full tjänstgöringsskyldighet

uppehållit professorsbefattning vid nämnda universitet eller högskola,

må kunna av Eders Kungl. Maj:t tillerkännas arvode efter 6,000 kronor

för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt minst ett år, och

efter 6,500 kronor för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt

minst tre år; Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att, där särskilda

förhållanden det påkalla, förordna, att vikariatsarvode må utgå efter

andra grunder än nu är sagt;

dels och i riksstaten under rubrik: Tekniska högskolan uppföra

till arvoden åt professorsvikarier ett ordinarie förslagsanslag å 3,000

kronor.

De grunder beträffande vikariatsarvodena, som nu föreslagits,

ansluta sig till de av riksdagen för universiteten och karolinska

institutet i motsvarande hänseende meddelade bestämmelserna, och

har riksdagen vid sådant förhållande intet att erinra mot det föreliggande

förslaget.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl.

Maj:t meddelas, vikariatsarvode vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet

uppehålla professorsbefattning vid tekniska högskolan

må utgå med 5,500 kronor för år, dock att vikarie, som under

minst fem års tid innehaft anställning såsom docent vid något

av rikets universitet eller tekniska högskolan och som redan förut

Tekniska

högskolan

m. in.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Tekniska

högskolan

ni. m.

80 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

under sammanlagt minst ett års tid med full tjänstgöringsskyldighet

uppehållit professorsbefattning vid nämnda universitet eller högskola,

må kunna av Eders Kung! Maj:t tillerkännas arvode efter 6,000

kronor för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt minst ett år,

och efter 6,500 kronor för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt

minst tre år; Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att, där särskilda

förhållanden det påkalla, förordna, att vikariatsarvode må

utgå efter andra grunder än nu är sagt;

dels och i riksstaten under rubrik: Tekniska högskolan uppfört

till arvoden åt professorsvikarier ett ordinarie förslagsanslag å 3,000

kronor.

lll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 113) föreslagit riksdagen

att anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst 27,450

kronor, att för härefter angivna ändamål utgå med högst följande

belopp:

till arvode åt en speciallärare i teknisk kemi .... kronor 1,200: —

» arvode åt en speciallärare i bokföring........ » 750: —

» arvode åt en speciallärare i elektroteknik .... » 4,000: —

» arvode åt en speciallärare i skogsskötsel ..... » 1,000: —

» arvode åt en speciallärare i fotografi........ » 1,000: —

» höjning av arvodet åt specialläraren i geologi » 500: —

» arvode åt en speciallärare i läran om verktygsmaskiner

................................. » 5,000: —

» arvode åt en speciallärare i läran om kemiskt
tekniska

apparater......................... » 2,500: —

» ersättning åt specialläraren i gruvmätning för

sommarövningar .......................... » 900: —

» arvode åt en speciallärare i läran om maskinelement

.................................. » 4,000: —

» arvode åt en speciallärare i flygteknik....... » 3,000: —

» arvode åt en speciallärare i läran om värmemotorer

.................................. » 3,600: —

Summa kronor 27,450: —

Av förenämnda arvoden äro flertalet beviljade till enahanda

belopp för år 1921. Nya äro allenast arvodena åt speciallärare i

läran om maskinelement, i flygteknik samt i läran om värmemotorer

ä resp. 4,000, 3,000 och 3,600 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 81

Riksdagen, som redan förut (under punkt 109) förklarat sig

icke hava något att erinra mot inrättande av en speciallärarbefattning

i läran om maskinelement, anser sig nu böra bevilja såväl

det för denna befattning föreslagna arvodesbeloppet som de två

andra nu föreslagna nya speciallärarbefattningarna jämte för dem

ifrågasatta arvoden.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen anvisat på extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 27,450 kronor, att för härefter

angivna ändamål utgå med högst följande belopp:

till arvode åt en speciallärare i teknisk kemi. . . . kronor 1,200: —

» arvode åt en speciallärare i bokföring....... » 750: —

» arvode åt en speciallärare i elektroteknik.... » 4,000: —

» arvode åt en speciallärare i skogsskötsel..... » 1,000: —

» arvode åt en speciallärare i fotografi........ » 1,000: —

» höjning av arvodet åt specialläraren i geologi » 500: —

» arvode åt en speciallärare i läran om verktygsmaskiner

............................. » 5,000: —

» arvode åt en speciallärare i läran om kemiskt
tekniska

apparater........................ » 2,500: —

» ersättning åt specialläraren i gruvmätning för

sommarövningar.......................... » 900: —

» arvode åt en speciallärare i läran om maskinelement

.................................. » 4,000: —

» arvode åt en speciallärare i flygteknik...... » 3,000: —

» arvode åt en speciallärare i läran om värmemotorer

.................................. » 3,600: —

Summa kronor 27,450: —

112:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 114) föreslagit riksdagen att

till förstärkning av den å tekniska högskolans ordinarie stat uppförda

anslagsposten: anslag till tillfälliga lärarbiträden och assistenter,

bevilja på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 35,000

kronor.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen för år 1921 anvisat

ett extra anslag av 25,000 kronor. I den till grund härför Eggande

framställningen från högskolans lärarkollegium hade räknats med

en brist i vederbörande ordinarie anslagspost av 38,800 kronor, och

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 11

Tekniska

högskolan

ni. in.

s. 82 Kontrollera mot PDF

Tekniska

högskolan

m. m.

82 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hade kollegiet, med tanke på att arvodena skulle kunna något sänkas

till följd av en börjande återgång till normala förhållanden, för

ändamålet föreslagit ett belopp av 35,000 kronor, vilket i enlighet

med Eders Kungl. Maj:ts förslag, som nämnts, av riksdagen bestämdes

till 25,000 kronor.

Riksdagen, som anser att den av lärarkollegiet redan förut uttalade

meningen om arvodenas sänkning med hänsyn till en börjande

återgång till normala förhållanden med större fog nu kan

göras gällande, har ej velat bevilja ett förstärkningsanslag av den storlek

Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt, då givetvis svårigheter torde komma

att yppa sig att ett följande år få nedsatt ett en gång beviljat anslag

av den karaktär som det förevarande. Det synes riksdagen därför

mest ändamålsenligt att nu för ändamålet bevilja ett belopp lika

med vad för år 1921 utgår eller alltså 25,000 kronor och därutöver

ett belopp av 10,000 kronor såsom ett engångsanslag till tillfällig

förstärkning för år 1922 av arvoden till lärarbiträden och

assistenter.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till förstärkning av den å tekniska högskolans ordinarie

stat uppförda anslagsposten: anslag till tillfälliga lärarbiträden och

assistenter, beviljat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 25,000 kronor;

dels ock till tillfällig förstärkning för år 1922 av samma anslagspost

beviljat på extra stat för samma år ett förslagsanslag, högst,

10,000 kronor.

113:ö) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 115) därom

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, till bestridande av ökade b okbindning skostnader vid tekniska

högskolans bibliotek anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 4,000 kronor.

114:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 116) därom

framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för tekniska högskolan anvisat på extra stat för år 1922

ett förslagsanslag, högst, 18,690 kronor, att för nedan angivna ändamål

utgå med högst följande belopp:

*

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till fyllnadsarvode åt rektors biträde vid tillsyn

av byggnaderna m. m.................... kronor 1,000:

» förhöjning av sekreterarens arvode...........» 2,000: -

» förhöjning av kamrerarens arvode......... * 2,700:

» arvode åt en vaktmästare. ................. » 1,570:

» » » en maskinist.................... » 1,865:

»- » » två portvakter.................. » 300:

» » » en vaktmästare, tillika preparator. » 2,160:

» arvoden åt extra laboratorievaktmästare .... » 5,595: —

» arvode åt en extra vaktmästare vid biblioteket

................................ • • >}_1,500:

Tillhopa kronor 18,690: —

Tekniska

högskolan

m. m.

115:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 117) att

— till förstärkande av den å tekniska högskolans stat upptagna posten:

Anslag till samlingar och laborationer — i enlighet med av departementschefen

i statsrådsprotokollet framställt förslag och med därstädes

angivna belopp, utgående såsom särskilda reservationsanslag, anvisa

på extra stat för år 1922 tillhopa 150,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen anvisat på extra stat

för år 1921 ett belopp av 110,000 kronor. På tilläggsstat för samma

år har Eders Kungl. Maj:t äskat ett belopp av 4,000 kronor till övningar

i läran om kemiskt-tekniska apparater.

Det av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna beloppet av 150,000

kronor skulle fördela sig på följande avdelningar med nedanstående

belopp:

Avdelningen för allmänna vetenskaper

Mekaniska avdelningen.............

Skeppsbyggnadsavdelningen.........

Elektrotekniska* avdelningen.........

Kemiska avdelningen...............

Bergsvetenskapliga avdelningen......

Väg- och vattenbyggnadsavdelningen .

Arkitekturavdelningen..............

......kronor 4,000: —

...... » 35,000: —

...... » 5,000: —

...... » 12,000: —

...... » 80,000: —

...... » 32,000: —

....... » 20,000: —

...... > 12,000: -

Summa kronor 150,000: —

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna slutsumman innebär alltså

en höjning med 40,000 kronor av vad för innevarande år för ändamålet

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr''8 A.

Tekniska

högskolan

in. m.

utgår. Med hänsyn emellertid såväl till de sjunkande priserna å

sådana förbrukningsartiklar, som äro avsedda att anskaffas förmedelst

nu ifrågavarande anslagsmedel, som till statsfinansernas allmänna

läge synes det riksdagen, att ökningen av det nu utgående anslaget

bör kunna sättas till något lägre belopp. Riksdagen har för sin del

beviljat en totalsumma av 130,000 kronor, fördelade mellan de olika

avdelningarna på .följande sätt, att utgå såsom särskilda reserva
-

tionsanslag:

Avdelningen för allmänna vetenskaper......... kronor 4,000: —

Mekaniska avdelningen....................... » 30,000: —

Skeppsbyggnadsavdelningen.................. » 4,500: —

Elektrotekniska avdelningen................... » 11,000: —

Kemiska avdelningen......................... » 24,000: —

Bergsvetenskapliga avdelningen................ » 28,500: —

Väg- och vattenbyggnadsavdelningen........... » 18,000: —

Arkitekturavdelningen........................ » 10,000: —

Summa kronor 130,000

Mot det på tilläggsstat för år 1921 föreslagna beloppet har riksdagen

intet att erinra. Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler

sitt beslut härom, har till förstärkande av den å tekniska

högskolans stat upptagna posten: Anslag till samlingar och laborationer,

i enlighet med vad riksdagen ovan angivit och med av riksdagen

bestämda belopp, utgående såsom särskilda reservationsanslag,

anvisat på extra stat för år 1922 tillhopa 130,000 kronor.

116:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 118) därom

framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till inköp av maskiner, apparater m. m. för utrustning

av de nya laboratorierna vid tekniska högskolan anvisat på extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

117:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 188, anmält,

har riksdagen till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m.

vid tekniska högskolan anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, å 250,000 kronor.

118:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på proposition angående fortsatt utbyggande av tekniska

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 85

högskolan, beräkna för ändamålet på extra stat för år 1922 ett belopp

av 1,400,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj;t i skrivelse den 11 mars 1921

(nr 210) givit riksdagen tillkänna, att Eders Kungl. Maj:t icke kommer

att till nu pågående riksdag avlåta proposition i förevarande

ärende, i följd varav medel för ändamålet icke behöva beräknas.

Med anledning härav påkallas icke något riksdagens vidare yttrande

angående Eders Kungl. Maj:ts omförmälda framställning.

119:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen

att för Chalmers tekniska institut anvisa på extra stat för år 1922:

dels till förstärkande av den i institutets stat upptagna anslagsposten

å 12,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter

ett förslagsanslag, högst 70,000 kronor;

dels till förstärkande av den i institutets stat upptagna anslagsposten

å 9,000 kronor till bibliotek, samlingar och laboratorier ett

förslagsanslag, högst 16,000 kronor;

dels ock till resestipendier åt lärare vid institutet ett reservationsanslag

av 2,000 kronor.

Härjämte har Eders Kungl. Maj:t på tilläggsstat för år 1921 äskat

dels ett belopp av 24,892 kronor till täckande av beräknad brist vid

1920 års utgång i anslagsposten till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter, dels ett belopp av 10,000 kronor till ytterligare utgifter

under år 1921 till samma ändamål, dels ock ett belopp av 3,000 kronor

till förstärkning av anslagsposten till bibliotek, samlingar och laboratorier.

Till förstärkning av anslagsposterna till uppvärmning in. m.

samt till bibliotek m. in. utgår för år 1921 av riksdagen beviljade

tilläggsanslag å resp. 60,000 och 14,000 kronor.

Riksdagen har mot de framlagda förslagen ej funnit anledning

till anmärkning i annat hänseende än, att det till uppvärmning m. m.

beräknade förstärkningsanslaget av 70,000 kronor synes med hänsyn

till sjunkande bränslepriser böra bestämmas till 55,000 kronor. Riksdagen,

som i annat sammanhang anmäler sina beslut angående 1921

års tilläggsstat, får nu alltså anmäla, att riksdagen för Chalmers

tekniska institut anvisat på extra stat för år 1922:

dels till förstärkande av den i institutets stat upptagna anslagsposten

å 12,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter ett förslagsanslag, högst, 55,000 kronor;

Tekniska

högskolaD

m. m.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Tekniska

högskolan

m. m.

Skolöver
styrelsen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till förstärkande av den i institutets stat upptagna anslagsposten

å 9,000 kronor till bibliotek, samlingar och laboratorier ett

förslagsanslag, högst, 16,000 kronor;

dels ock till resestipendier åt lärare vid instituted ett reservationsanslag

av 2,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

120:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 188, anmält,

har riksdagen

dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för skolöverstyrelsen

på följande sätt:

Befattningshavare.

1 generaldirektör.........

14 ledamöter..............

1 förste bibliotekskonsulent

3 sekreterare.............

1 andre bibliotekskonsulent.

5 notarier...............

1 registrator och aktuarie .

2 kontorsskrivare, kvinnliga

5 kanslibiträden, kvinnliga.

6 kontorsbiträden, kvinnliga

1 förste expeditionsvakt . . .

3 expeditionsvakter.......

Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

1 chef............................................... B 20

1 förste aktuarie..................................... B 15

2 aktuarier.......................................... B 13

2 kontorsskrivare, kvinnliga............................ C 5

3 kanslibiträden, kvinnliga............................. C 3

5 kontorsbiträden, kvinnliga............ C 2

1 expeditionsvakt..................................... B 1

Avlönings
grad.

A 3

B 20

B 15

B 15

B 13

B 13

B 13

C 5

C 3

C 2

B 3

B 1

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 4. 87

dels med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad den

avser bestridande av kostnaderna för skolöverstyrelsen för skrivmaterialier,

^ uppvärmning, belysning, renhållning, tryck m. m. från de

under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslagen till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m, samt till tryckningskostnader, godkänt

följande stat för skolöverstyrelsen att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............

Arvoden ä 500 kronor till tre avdelningschefer, förslagsanslag,

högst..........................

Arvode till en konsulent och särskild föredragande

för ärenden angående husligt arbete, förslagsanslag,

högst..............................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst.................

Skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader,

förslagsanslag, högst..............

kronor 376,500: —

» 24,000: —

» 1,500: —

» 6,000: —

> 52,400: —

»_100,000: —

Förslagsanslag kronor 560,400: —

dels och å riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken skolöverstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,

under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å

560,400 kronor,

121 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 124) föreslagit riksdagen

att till förstärkande av skolöverstyrelsens arbetskrafter anvisa på

extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag

av 15,000 kronor, därav 3,900 kronor till en extra notarie. Den ifrågasatta

anslagshöjningen är betingad av den av riksdagen beslutade

löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement och centrala

ämbetsverk, varigenom anslagen till extra personal skulle i

runt tal höjas med 33 procent. Riksdagen har intet att erinra mot det

nu föreslagna anslagsbeloppet, men synes, i likhet med vad för närvarande

äger rum, erforderlig del av sagda belopp böra avses till

ersättning åt en extra notarie. Avlöningen till en dylik befatt
-

Skolöver
styrelsen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Skolöver
styrelsen.

ningshavare liksom de övriga avlöningar, som skola utgå av ifrågavarande

anslag, synes böra fastställas av Eders Kungl. Maj:t efter

den numera beslutade lönenämndens hörande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkande av

skolöverstyrelsens arbetskrafter anvisat på extra stat för år 1922 ett

förslagsanslag, högst, å 20,000 kronor, därav ersättning till en extra

notarie efter de grunder, som må varda av Eders Kungl. Maj:t bestämda.

122:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagt riksdagen

att till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen

anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsansanslag, högst, 4,800

kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår nu på extra stat för år 1921

ett belopp av 8,500 kronor. Jämväl denna anslagsökning är betingad

av den nya löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement

och centrala ämbetsverk. Riksdagen som förutsätter,

att även ersättning till denne befattningshavare sedermera varder

av Eders Kungl. Maj:t närmare bestämd, har mot det föreslagna beloppet

intet att erinra samt får alltså anmäla, att riksdagen till arvode

åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, å 4,800 kronor.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 126) föreslagit riksdagen

att på extra stat för år 1922 för inspektion och sakkunniga biträden

hos skolöverstyrelsen anvisa ett förslagsanslag, högst, 33,500

kronor.

Till ifrågavarande .ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag

av 20,800 kronor. Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär till

en början en höjning av detta belopp med 4,300 kronor för möjliggörande

av anställande hos skolöverstyrelsen av en särskild konsulent

för sångundervisningen i folkskolan, vilken skulle såsom sånginstruktör

hålla kortare kurser i sång för folkskolans lärare å olika

orter inom riket. Behovet av en dylik konsulent har riksdagen icke

kunnat finna vara ådagalagt, vadan riksdagen icke ansett sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Eders. Kungl.

Maj:ts förslag innebär vidare, att anslaget i fråga skulle i anslutning

till grunderna för den definitiva löneregleringen för statsdepartement

och centrala ämbetsverk ökas med i runt tal 33 procent.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 89

Under åberopande av vad riksdagen förut i liknande fall anfört i

fråga om ersättning åt extra befattningshavare, har riksdagen bifallit

en höjning av senast angivet slag. Anslaget skulle i följd

härav bestämmas till i runt tal 28,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, på extra stat för år 1922

för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat

ett förslagsanslag, högst, 28,000 kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 127) föreslagit riksdagen

att på extra stat för år 1922 till beredande av arvode åt en extra vaktmästare

hos skolöverstyrelsen anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,800

kronor.

För beredande av arvoden åt två extra vaktmästare hos skolöverstyrelsen,

till ett belopp av 1,300 kronor för en var, utgår för

år 1921 ett extra anslag av 2,600 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag om anställande

hos överstyrelsen av ytterligare en expeditionsvakt, vadan

nu medel skulle erfordras till allenast en sådan befattningshavare.

Mot det föreslagna beloppet har riksdagen intet att erinra; ersättningen

torde framdeles böra bestämmas av Eders Kungl. Maj:t efter

den beslutade lönenämndens hörande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen på extra stat för år

1922 till beredande av arvode åt en extra expeditionsvakt hos skolöverstyrelsen

anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,800 kronor.

125:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att

till förhyrande av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen för tiden den 1

april 1922—den 31 mars 1923 anvisa på extra stat för år 1922 ett

förslagsanslag, högst, 72,370 kronor.

Till förhyrande av ämbetslokal åt skolöverstyrelsen, inklusive

dess statistiska avdelning, för tiden den 1 april 1921—den 31 mars

1922 har riksdagen anvisat ett belopp av 55,790 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla det nu föreslagna höjda anslaget

och får alltså anmäla, att riksdagen till förhyrande av ämbetslokaler

åt skolöverstyrelsen för tiden den 1 april 1922—den 31

mars 1923 anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

72,370 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Skolöver
styrelsen.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

De allmänna läroverken m» m.

De allmänna 126:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 129) föreslagit riksdagen

rover en. a^. £»r p5gre lärarinneseminariet anvisa på extra stat för år 1922:

till uppehållande av en valfri fjärde årskurs..... kronor 4,800: —

» undervisning i träslöjd.................... » 510: —

» stipendier................................ » 2,000: —

» förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta

klasser............................ » 4,500: —

» förhyrande av lokaler för imdervisning i biologi

och teckning........................... » 4,500: —

» förhyrande av nya lokaler för seminariet och

normalskolan.......................... » 1,600: —

» expenser...........................''..... » 15,000: —

» uppehållande av hushållsskolans verksamhet

samt upprätthållande av den vid skolan

anordnade kursen för utbildande av husmödrar

............................... » 27,500: —

» förhöjning av arvodet åt seminariets läkare . . »_900: —

Tillhopa kronor 61,310: —

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst sistnämnda belopp.

Härjämte har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

högre lärarinneseminariet anvisa på 1921 års tilläggsstat ett belopp

av 9,900 kronor, därav 2,100 kronor till förstärkande av de på extra

stat för år 1921 till förhyrande av lokaler anvisade anslagen, 5,000

kronor till förstärkande av det på extra stat för år 1921 till expenser

anvisade anslaget samt 2,800 kronor till täckande av brist i hushållsskolans

vid seminariet räkenskaper för år 1919.

För år 1921 har riksdagen för tillgodoseende av vissa behov

vid högre lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan

för flickor anvisat ett extra anslag av 46,560 kronor. De häri ingående

posterna äro fördelade på följande sätt:

till stipendier............................... kronor 750: —

» förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta

klasser................................. » 3,000: —-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till

»

uppehållande av en valfri fjärde årskurs. . . .

förhyrande av lokaler för undervisning i biologi

och teckning........................

undervisning i träslöjd...................

expenser................................

uppehållande av hushållsskolans verksamhet

samt upprätthållande av den vid skolan anordnade

kursen för utbildande av husmödrar

förhyrande av nya lokaler för seminariet och

normalskolan............................

kronor 4,800: — allmanna

läroverken.

» 3,000: —

» 510: —

» 8,000^ —

24,000: —

2,500: -

Tillhopa kronor 46,560: —

På sätt av ovanstående framgår äro anslagsposterna till uppehållande

av en valfri fjärde årskurs å 4,800 kronor och till undervisning

i träslöjd å 510 kronor beräknade till enahanda belopp som för

innevarande år. Riksdagen har intet att erinra mot att anslag till

detta ändamål fortfarande utgå med oförändrade belopp.

Till stipendier har beräknats ett från 750 kronor till 2,000 kronor

förhöjt belopp. Riksdagen har bifallit denna höjning. Likaså har

riksdagen bifallit höjningen av för lokalhyror beräknade medel från

sammanlagt 8,500 kronor till 10,600 kronor ävensom det på tilläggsstat

för samma ändamål ifrågasatta förstärkningsanslaget av 2,100

kronor.

För expenser har beräknats ett från 8,000 kronor till 15,000

kronor förhöjt belopp, varjämte på tilläggsstat ifrågasatts ett förstärkningsanslag

av 5,000 kronor till samma ändamål. Med hänsyn

till sjunkande bränslepriser och jämväl i övrigt fallande konjunkturer

synes riksdagen tillfyllest att för ändamålet beräkna för år 1922 ett

belopp av 12,000 kronor och för år 1921 ett förstärkningsanslag av

3,000 kronor.

Beträffande anslaget till hushållsskolans verksamhet har beräknats

en höjning från 24,000 kronor till 27,500 kronor, varjämte på

tilläggsstat föreslagits ett belopp av 2,800 kronor för täckande av

en brist för år 1919. Mot sistnämnda belopp har riksdagen intet

att erinra. I den för år 1922 föreslagna ökningen av 3,500 kronor

ingår en beräknad hyresstegring med 500 kronor, vilket belopp

riksdagen beviljat. Då riksdagen beträffande återstående 3,000 kronor

icke funnit behovet av denna anvisning styrkt, ser sig riks
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

De allmänna

läroverken.

dagen förhindrad bifalla en höjning med sistnämnda belopp. . För

hushållsskolans verksamhet skulle alltså för år 1922 beräknas ett

belopp av 24,500 kronor.

Slutligen har beräknats ett belopp av 900 kronor till förhöjning

av läkarens arvode, vilken summa riksdagen beviljat.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående

anslag å 1921 års tilläggsstat, har alltså nu för högre lärarinneseminariet

anvisat på extra stat för år 1922:

till uppehållande av en valfri fjärde årskurs . . . .

» undervisning i träslöjd....................

» stipendier................................

» förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta

klasser ..................................

* förhyrande av lokaler för undervisning i biologi

och teckning.........................

» förhyrande av nya lokaler för seminariet och

normalskolan.............................

» expenser.................................

» uppehållande av hushållsskolans verksamhet

samt upprätthållande av den vid skolan anordnade

kursen för utbildande av husmödrar. .

» förhöjning av arvodet åt seminariets läkare. . .

kronor 4,800: —

» 510: —

» 2,000: —

» 4,500: —

» 4,500: —

» 1,600: —

» 12,000: —

24,500: —

900: —

Tillhopa kronor 55,310: —

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag, högst, å sistnämnda belopp.

127:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen

att till arvoden åt timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet

anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

20,400 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag

av 18,575 kronor. Till förstärkande av detta anslag har på tilläggsstat

för samma år föreslagits ett belopp av 1,000 kronor.

Den nu ifrågasatta anslagshöjningen liksom det på 1921 års

.tilläggsstat föreslagna beloppet är närmast föranlett av behov av

ökat antal timlärartimmar.

Riksdagen, som bifallit vad i dessa avseenden föreslagits och

som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående anslaget å

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 93

tilläggsstat, har till arvoden åt timlärare och vikarier vid högre

lärarinneseminariet anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 20,400 kronor.

128:o) I enlighet med. Eders Kungl. Maj:ts (punkt 131) därom

framställda förslag har riksdagen medgivit, att från och med år

1921 tills vidare och till dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer

ej mindre den hyresersättning, som tillkommer rektor och

biträdande föreståndarinna vid högre lärarinneseminariet, därest fri

hostad ej åtnjutes, må utgå till rektor med 3,000 kronor och till biträdande

föreståndarinna med 1,250 kronor för år räknat, än även

det hyresbidrag, som tillkommer lektor, må utgå med 950 kronor

för år.

129:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för år 1922 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring med följande belopp:

vaktmästaren med 400 kronor samt

eldaren med 250 kronor;

dels ock till bestridande av berörda avlöningsförbättringar anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen

att dels medgiva, att en ämneslärarinnebefattning vid en var av

statens samskolor må vid nuvarande innehavares avgång från tjänsten,

dock tidigast efter ingången av år 1922, ombildas till adjunktsbefattning;
dels

ock för att möjliggöra en dylik ombildning av tre ämneslärarinnebefattningar

höja det ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken med 4,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts framställning åsyftar ett återförande av den

jämvikt mellan antalet, manliga och kvinnliga lärarkrafter vid samskoloma,

som förefanns före den år 1918 utvidgade rätten för kvinnor

att innehava ordinarie lärartjänster. I sådant hänseende skulle en

av lärarinnebefattningarna vid varje samskola ombildas till adjunktstjänst

och sålunda kunna innehavas även av manlig lärare. Förändringen

skulle ske allt efter nuvarande tjänsteinnehavare lämnade

De allmänna

läroverken.

s. 94 Kontrollera mot PDF

De allmänna

läroverken.

94 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sina befattningar, och beräknas i medeltal tre dylika platser årligen

bliva lediga. Riksdagen har ansett sig böra bifalla förslaget

och får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att en ämneslärarinnebefattning vid en var av

statens samskolor må vid nuvarande innehavares avgång från tjänsten,

dock tidigast efter ingången av år 1922, ombildas till adjunktsbefattning;
dels

ock för att möjliggöra en dylik ombildning av tre ämneslärarinnebefattningar

höjt det ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken med 4,500 kronor.

131:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 134) föreslagit riksdagen

att dels medgiva, att extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

vid allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarier, som

genomgått vederbörlig provårskurs och som med nit och skicklighet

under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid sådan läroanstalt,

som omförmäles i § 179 mom. 1 punkt 8 gällande läroverksstadga,

må åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och

kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat;

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 566,000 kronor.

Riksdagen får anmäla,

dels att Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad den avser

fastställande av ett särskilt arvode för sådana extra ordinarie ämneslärare,

som genomgått vederbörlig provårskurs och som med nit

och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring

vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179 mom. 1 punkt 8 i

gällande läroverksstadga, icke vunnit riksdagens bifall;

dels ock att riksdagen till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken anvisat på extra stat för

år 1922 ett förslagsanslag, högst, 499,000 kronor.

132:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 135) därom

framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

69,150 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 95

133:o) Eders Kung].. Maj:t har (punkt 136) föreslagit riksdagen

att till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken

anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 13,650

kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag

av 11,000 kronor. Riksdagen har icke funnit den ifrågasatta anslagshöjningen

till fullo styrkt av utredningen i ärendet. Då emellertid

med hänsyn till det växande lärjungeantalet en ökning torde få anses

befogad, har riksdagen ansett sig böra stanna vid att för ändamålet

bevilja ett belopp av 12,500 kronor.

Riksdagen har alltså till extra arvoden åt gymnastiklärare vid

de allmänna läroverken anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 12,500 kronor.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 137) föreslagit riksdagen

att till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 4,750 kronor.

För samma ändamål utgår för innevarande år ett extra anslag

av 3,000 kronor. Såsom av utredningen framgår, är en av de väsentligare

orsakerna till den föreslagna anslagshöjningen att söka i den

av skolöverstyrelsen uttryckta önskvärdheten att kunna minska alltför

stora sångavdelningar, främst med hänsyn till den moderna sångundervisningens

krav på mer individuell handledning.

Då detta skäl kan leda till anslagskrav, som icke stå i rimlig

proportion till ifrågavarande övningsämnes ställning i den allmänna

skolundervisningen, har riksdagen icke ansett sig höra godtaga detsamma

i fråga om den nu föreslagna höjningen. Riksdagen har för

ändamålet beviljat enahanda anslag, som utgår för innevarande år,

och får alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt musiklärare

vid de allmänna läroverken anvisat på extra stat för år 1922

ett förlagsanslag, högst, 3,000 kronor.

135:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 138) framställda

förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, såsom bidrag till bestridande av vissa kostnader för anordnandet

av slöjdundervisning vid de allmänna läroverken anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

136:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 139)

att till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens

De allmänna

läroverken.

s. 96 Kontrollera mot PDF

De allmänna

läroverken.

96 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

samskolor anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

3,300 kronor.

För ändamålet har för år 1921 beviljats ett extra anslag av

2,900 kronor. Då den föreslagna anslagsökningen är att betrakta

såsom en konsekvens av 1920 års riksdags beslut angående utsträckt

tjänstgöring för ifrågavarande lärarinnor, har riksdagen intet att erinra

mot förslaget och får anmäla, att riksdagen till extra arvoden

åt . lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 3,300 kronor.

137:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen

att till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa på

extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å 116,000 kronor.

För innevarande år utgår för ändamålet ett extra anslag av

110,000 kronor. Den föreslagna ökningen är betingad av det växande

lärjungeantalet. Den i ärendet gjorda beräkningen angående lärjungeantalets

tillväxt är emellertid endast en sannolikhetskalkyl,

grundad på de senare årens erfarenhet. Då riksdagen ansett det vara

tvivelaktigt, huruvida denna beräkning skall visa sig hållbar, har

riksdagen funnit skäl förefinnas för anslagets bestämmande till ett

lägre belopp än som föreslagits. Riksdagen har för ändamålet beviljat

112,000 kronor och får alltså anmäla, att riksdagen till arvoden

åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat på extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag å 112,000 kronor.

138:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att

till upprätthållande under år 1922 vid högre realläroverket i Gföteborg

och vid högre latinläroverket därstädes av provårskurser för blivande

lärare vid de allmänna läroverken anvisa på extra stat för år 1922

ett förslagsanslag, högst, 27,350 kronor.

Då riksdagen år 1920 för ifrågavarande ändamål anvisade ett

anslag till enahanda belopp, som nu föreslås, erinrade riksdagen,

hurusom antalet anmälda provårskandidater under de senare åren successivt

minskat. Anslaget för år 1921 beviljades ock under den uttryckliga

förutsättningen, att Eders Kungl. Maj:t to ge under omprövning,

huruvida en minskning av antalet provårskurser kunde utan olägenhet

vidtagas. Gfåve en sådan utredning vid handen, att en dylik

minskning kunde åvägabringas, uttalade riksdagen sin förväntan,

att provårskurser komme att anordnas allenast vid ettdera av de

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

läroverk i Göteborg, varom då vore tal, och borde det ankomma

på Eders Kungl. Maj:ts prövning, vilketdera av dessa läroverk borde

bibehållas såsom pro vårsläroverk.

Förenämnda av riksdagen ifrågasatta utredning har genom skolöverstyrelsens

försorg åvägabragts, och för resultatet av densamma

redogöres i statsrådsprotokollet. Eldigt dennä utredning borde antalet

provårskurser bibehållas vid vad det hittills varit. Beträffande

antalet lärarkandidater, som höstterminen 1920 deltogo i provårskurs,

meddelar departementschefen, att vid två av de sju provårsläroverken

10 lärarkandidater funnes vid varje, medan vid vart och ett av de

övriga fem läroverken antalet lärarkandidater uppginge till 9. Det

såsom normalt maximum ansedda antalet av tio lärarkandidater vid

varje pro vårsläroverk hade sålunda endast i två fall uppnåtts och

antalet vakanser hade uppgått till 5. Enligt vad riksdagens vederbörande

utskott inhämtat, utgjorde vårterminen 1921 antalet från höstterminen

1920 kvarstående lärarkandidater 45 och antalet lediga platser

alltså 25. Till dessa 25 lediga platser hade sammanlagt 20 lärarkandidater

anmält sig, av vilka 17 hänvisats till de olika provårsläroverken.

Fördelningen på de olika läroverken ställer sig beträffande

vårterminen 1921 så, att vid vart och ett av två pro vårsläroverk maximiantalet

av 10 uppnåtts, vid vart och ett av två läroverk antalet lärarkandidater

uppginge till 9 och vid vart och ett av övriga tre läroverk

antalet uppginge till 8. Antalet vakanser utgör sålunda för innevarande

vårtermin 8. En minskning av antalet lärarkandidater är

sålunda alltjämt skönjbar. Visserligen är det, såsom ock departementschefen

antytt, vanskligt att bygga på dessa beräkningar, enär

fluktuationer i antalet pro vårskandidater lätteligen kunna tänkas.

Det synes emellertid riksdagen ej minst med hänsyn till det stigande

antalet vakanser vara förtjänt att tagas under förnyat övervägande,

huruvida antalet provårskurser bör. bibehållas vid det nuvarande

eller huruvida icke den ena av provårskurserna i Göteborg bör indragas.

Det må erinras, att jämväl vid vissa folkskoleseminarier

provårskurser äro anordnade, vilka i förevarande hänseende äro jämställda

med motsvarande kurser vid allmänna läroverk och att vid

seminariernas provårskurser antalet lärarkandidater är synnerligen

lågt. Genom att fullt utnyttja dessa sistnämnda kurser synes möjlighet

kunna vinnas till minskning av antalet lärarkandidater vid

de allmänna läroverkens provårskurser och dymedelst till en in
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

^äroverkera skränkning av antalet av sistnämnda kurser. I allt fall synes denna

fråga vara förtjänt att tagas under närmare omprövning. Under

förutsättning sålunda, att spörsmålet om antalet provårskurser tages

under förnyat övervägande i syfte att åstadkomma en reducering av

detta antal, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förebggande förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till upprätthållande

under år 1922 vid högre realläröverhet i Göteborg och vid högre

latinläroverhet därstädes av provårskurser för blivande lärare vid

de allmänna läroverken anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 27,350 kronor.

139:o) I enbgbet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för

anordnande av utbildning skur ser för lärare vid allmänna läroverk

och andra därmed jämförliga, under skolöverstyrelsens inseende stående

läroanstalter anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

140:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 143)

därom framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för anordnaiide under år 1922 genom infödda

lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken

med flera läroanstalter anvisat på extra stat för år 1922 ett

förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

141 :o) I eldighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 144) framställda

förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisat

dels till förstärkande av den i ordinarie reservationsansanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagsposten till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk ett förslagsanslag, högst, 15,000

kronor,

dels ock till förstärkande av den i sagda ordinarie reservationsanslag

ingående anslagsposten till reseunderstöd åt lärare vid de

allmänna läroverken, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är

anordnad, ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

142:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 161, anmält,

har riksdagen dels medgivit, att Hammarö pastorat i Karlstads stift

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 99

och Öjaby pastorat i Växjö stift må från den 1 maj 1921 upphöra

att vara prebenden åt teologie lektorerna vid högre allmänna läroverken

i Karlstad respektive Växjö,

dels ock för beredande av lönefyllnad åt teologie lektorn vid

högre allmänna läroverket i Karlstad, efter det Hammarö pastorats

prebendenatnr upphört, höjt det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken med ett belopp av 577 kronor.

I afledning av riksdagens under punkterna 130 och 142 här

ovan anmälda beslut har det ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken, nu 7,662,800 kronor, ökats med 5,077 kronor

till 7,667,877 kronor.

143:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor under

de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva, anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 3,500 kronor.

144: o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen

att dels minska anslaget till enskilda mellanskolor från dess nuvarande

belopp, 55,000 kronor, till 20,000 kronor eller med 35,000

kronor;

dels höja anslaget till högre flickskolor från dess nuvarande

belopp, 450,000 kronor, till 470,000 kronor eller med 20,000 kronor;

dels höja anslaget till högre goss- och samskolor från dess nuvarande

belopp, 206,500 kronor, till 232,500 kronor eller med 26,000

kronor;

dels ock uppföra anslaget till enskilda lärarinneseminarier med

oförändrat belopp, 28,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning innebär en

med hänsyn till ett av 1920 års riksdag gjort uttalande verkställd

reglering av de i det gemensamma reservationsanslaget till privatläroverken

ingående särskilda anslagen. Riksdagen har ansett sig

böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels minskat anslaget till enskilda mellanskolor från dess nuvarande

belopp, 55,000 kronor, till 20,000 kronor eller med 35,000

kronor;

De allmänna

läroverken

m. m.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

De allmänna

läroverken

m. m.

dels höjt anslaget till högre flickskolor från dess nuvarande

belopp, 450,000 kronor, till 470,000 kronor eller med 20,000 kronor;

dels höjt anslaget till högre goss- och samskolor från dess nuvarande

belopp, 206,500 kronor, till 262,500 kronor eller med 26,000

kronor;

dels och uppfört anslaget till enskilda lärarinneseminarier med

oförändrat belopp, 28,500 kronor.

I anledning av rikdagens under punkten 144 anmälda beslut

kommer det gemensamma reservationsanslaget till privatläroverken,

nu 740,000 kronor, att ökas med 11,000 kronor till 751,000 kronor.

145:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 148) föreslagit riksdagen

att för beredande under år 1922 under de villkor och bestämmelser,

som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, av extra understöd

åt sådana enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt högre gossoch

samskolor, som åtnjuta understöd från reservationsanslaget till

privatläroverk, anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 350,000 kronor.

Den ifrågavarande av Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningen

avser att från det allmännas sida mer effektivt, än hittills kunnat

ske, bispringa de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, vilka

redan förut haft en i många fall ganska svag ekonomisk ställning

och därför drabbats av dyrtiden hårdare än andra skolor. Det

extra understödet hade av skolöverstyrelsen beräknats till omkring

två tredjedelar av det ordinarie anslagsbeloppet till ifrågavarande

skolor eller med någon förhöjning till 500,000 kronor. Departementschefen,

som beräknat att. av det ordinarie statsanslaget

omkring 290,000 kronor använts till driftkostnader, har med hänsyn

till de statsfinansiella svårigheterna och den numera å vissa områden

inträdda ljusningen i prisläget ansett sig böra föreslå, att det

extra förstärkningsanslaget bestämmes till 350,000 kronor. Det extra

understödet till en skola borde ej utgå med högre belopp än det

understöd samma skola åtnjuter från det ordinarie reservationsanslaget.

Lika med departementschefen är riksdagen övertygad om, att behovet

av ökat understöd till ifrågavarande läroanstalter gör sig starkt

gällande, ej minst på grund av det ekonomiska trångmål, vari de

genom kristiden råkat. I betraktande av de statsfinansiella svång
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Biksdagens skrivelse Nr 8 A.

heterna har riksdagen emellertid ej kunnat undgå att ställa sig något

tveksam inför ett anslag av den storlek, som nu ifragasättes, helst

som anslaget, en gång bifallet, lätteligen kan komma att atföljas av

ytterligare krav på statskassan till nu ifrågavarande ändamål. Visserligen

föreligger ifråga om flertalet av dessa skolor ett statsintresse,

vars betydelse ej får underskattas, men ej heller bör förbises,

att de kommuner och samhällen, där dessa skolor äro belägna,

åtnjuta av skolorna stora fördelar och fördenskull med fog böra

vidkännas en del av de utav dyrtiden åsamkade prisstegringarna

för skolornas drift.

Att riksdagen emellertid oaktat vissa betänkligheter ansett sig

böra bevilja anslag för ändamålet har skett företrädesvis ur synpunkten

av nödvändigheten av att, i avvaktan på den slutliga regleringen

av statens förhållande till dessa skolor, något från det allmännas

sida göres till upprätthållande av deras verksamhet, som i

annat fall kan tänkas komma att till våda för det allmänna avtyna

eller rent av upphöra av brist på erforderliga medel. En förutsättning

för riksdagens bifall är dock, att Eders Kungl. Maj:t vid anslagets

fördelning dels tillser, att allenast sådana skolor komma i åtnjutande

av det nu ifrågasatta extra understödet, vilka på ett tillfredsställande

sätt fylla ett verkligt påvisbart statsintresse, dels vidare, i den män

så låter sig göra, tager i betraktande, att en eventuell anslagsfördelning

icke kommer att föregripa de utredningsarbeten, som beträffande

just dessa skolor för närvarande påvila skolkommissionen.

Beträffande storleken av det anslag, som bör ifrågakomma, har

riksdagen ansett, att det med hänsyn till allmänt fallande konjunkturer

ej bör bestämmas till högre belopp än i runt tal en tredjedel

av det till samma skolor utgående ordinarie anslagsbeloppet eller

alltså 250,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för beredande under

år 1922 under de villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva, av extra understöd åt sådana enskilda

mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och sa?nskolor, som

åtnjuta understöd från reservationsanslaget till privatläroverk, anvisat

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen

att för beredande, under de villkor och bestämmelser, Eders

De allmänna

läroverken

m. m.

s. 102 Kontrollera mot PDF

De allmänna

läroverken

m. m.

102 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kung! Maj:t kan finna gott föreskriva, av extra understöd för år

1922 åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna anvisa

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 28,500 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 188, anmält, har Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke vunnit riksdagens

bifall.

147:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits (punkt 150) framställda

förslag har riksdageti, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum,

dels för beredande under år 1922 av tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid enskilda niellanskolor, högre flickskolor,

högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor;

dels ock förklarat, att den tillfälliga löneförbättringen skall i

sin helhet gäldas av statsmedel samt utgå efter följande grunder:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer

den, som under år 1922 eller någon del av nämnda år är anställd

i egenskap av föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare

eller övningslärare vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola eller enskilt lärarinneseminarium,

som åtnjuter understöd från det i riksstaten uppförda gemensamma

reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp

utöver föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning

saknas, utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring

i medeltal utgått under åren 1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 1,500 kronor;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig,

vid enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola

samt enskilt lärarinneseminarium, därest läraren åtnjuter avlöning

efter den löneskala, som utgår från en begynnelseavlöning av 1,400

kronor, med 1,500 kronor samt, därest läraren åtnjuter avlöning

efter den löneskala, som utgår från en begynnelseavlöning av 1,200

kronor, med 1,200 kronor;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

103

eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för

veckotimme, dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola

endast för det antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt

tagits i beräkning vid bestämmande av det särskilda understödet för

anlitande i större omfattning av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor

för veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 50 kronor för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium med 40 kronor för veckotimme.

•3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild

mellanskola och högre flickskola, under förutsättning att en summa,

motsvarande 20 proc. av det sammanlagda till lärarpersonalen vid

vederbörande skola i tillfällig löneförbättring utgående beloppet,

varder för skolans verksamhet i övrigt anslagen av kommun eller

enskilda donatorer eller utgår av medel, som eljest stå till vederbörande

läroanstalts förfogande.

4) Det må ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de

närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas

erforderliga.

148:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 151)

därom framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 95,000

kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl

bestämma.

149:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till förräntning och amortering av fackskolans för

huslig ekonomi i Uppsala byggnadsskuld bevilja ett anslag av 25,000

kronor samt därav anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 5,000 kronor, att utgå under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

Såsom bidrag till kostnaderna för fullföljande av påbörjad nybyggnad

åt ifrågavarande läroanstalt har riksdagen år 1915 be
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

De allmänna

läroverken

m. m.

104 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

viljat ett anslag av 25,000 kronor. Med hänsyn såväl härtill som

till de avsevärda årliga bidrag av statsmedel som nu utgå till denna

skola, vilka bidrag genom beslut av 1920 års riksdag höjdes till

95.000 kronor, har riksdagen ej ansett skäl föreligga för beviljande

av än ytterligare bidrag av allmänna medel till denna läroanstalt.

Riksdagen får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning icke vunnit riksdagens bifall.

150:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

understöd åt utbildning skur ser för lärarinnor i hushållsg öromål anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 18,000

kronor, att utgå till styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor

i Stockholm med högst 9,000 kronor och till Göteborgs allmänna

folkskolestyrelse likaledes med högst 9,000 kronor.

151 :o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 154)

därom framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till understöd enligt de bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete anvisat på extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst, 24,000 kronor, att utgå med högst

8.000 kronor till en var av följande läroanstalter, nämligen Maria

Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, Andrea Eneroths handarbetsskola

och seminarium i Stockholm samt föreningen Handarbetets

vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm.

152:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

tillfällig löneförbättring under år 1922 åt lärarinnorna vid högre

handarbetslärarinneseminariet vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola

i Göteborg, Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium

i Stockholm samt föreningen Handarbetets vänners och Hulda

Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm anvisat på extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 3,100 kronor, att utgå med den

fördelning, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

153:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter under de

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 105

villkor och bestämmelser, Eders Kung! Maj:t kan finna gott föreskriva,

anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

18,000 kronor.

154:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier

och till studieunderstöd åt föreståndarinnor och lärarinnor

i hushållsgöromål vid de under skolöverstyrelsens inseende stående

läroanstalterna anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 4,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Folkundervisningen.

155:o) Eders Kungl. Maj:t har punkt (158) föreslagit riksdagen att,

för beredande av medel att från och med den 1 januari 1922 vid

folkskoleseminarierna upprätta ytterligare dels 6 lektorstjänster, fördelade

mellan de särskilda seminarierna på sätt EdersKungl. Maj:t finner

gott bestämma, dels ock 2 övningsskollärartjänster, höja den i det

ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående

anslagsposten: folkskoleseminarierna från dess nuvarande belopp,

1,756,590 kronor, med 41,600 kronor till 1,798,190 kronor.

Av de ifrågasatta 6 nya lektorstjänsterna äro 2 avsedda att

inrättas vid vart och ett av seminarierna i Karlstad, Umeå och

Luleå. Som skäl härför anföres, att seminarierna i Karlstad och

Umeå bliva fullständiga dubbelseminarier redan under år 1921 och

seminariet i Luleå haft parallellavdelningar sedan höstterminen 1916.

I'' avseende å byggnaderna för ifrågavarande seminarier meddelar

departementschefen, att nybyggnaden för seminariet i Luleå beräknades

kunna tagas i bruk under år 1921, att nybyggnaden för

Karlstadsseminariet torde komma att tagas i anspråk under år 1922

samt att de nya byggnaderna för seminariet i Umeå ej kunde väntas

bliva färdiga förrän under år 1923.

Enär seminariebyggnaderna i Umeå och Karlstad ännu stå

ofullbordade, synes frågan om inrättande av för dessa seminarier

erforderliga nya ordinarie lärare ej behöva i allt för hög grad forceBihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 14

De allmänna

läroverken

m. m.

Folkunder
visningen.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

106 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ras. Riksdagen har därför ansett tillfyllest att nu allenast fyra nya

lektorstjänster inrättas; den härför erforderliga anslagsökningen skulle

belöpa sig till 23,200 kronor.

De två nya övningsskollärartjänsterna, vilka äro af sedda för seminariet

i Stockholm, och den därav betingade anslagsökningen med

6,800 kronor har riksdagen ansett sig böra bevilja.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, för beredande av

medel att från och med den 1 januari 1922 vid folkskoleseminariema

upprätta ytterligare dels 4 lektorst jänster, fördelade mellan de särskilda

seminarierna, på sätt Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,

dels och 2 övningsskollärartjänster, höjt den i det ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminariema ingående anslagsposten: folkskoléseminarierna

från dess nuvarande belopp, 1,756,590 kronor,

med 30,000 kronor till 1,786,590 kronor.

I anledning av riksdagens under punkten 155 anmälda beslut

kommer det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminariema,

nu 1,935,615 kronor, att ökas med 30,000 kronor till 1,965,615

kronor.

156:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 159) därom

framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskolesemin

ar ier n a anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 125,000 kronor.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen

att till bestridande av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå

anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst 11,400

kronor.

Till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå utgår

för år 1921 ett förslagsanslag, högst, å 7,900 kronor, varav 1,200

kronor äro avsedda för en var av rektorerna vid seminarierna i

Linköping, Skara och Kalmar, 1,800 kronor för rektor vid folkskoleseminariet

i Karlstad, 1,500 kronor för rektor vid seminariet i

Umeå och 1,000 kronor till reglering i förekommande fall av hyresersättning

åt nämnda rektorer.

Den nu föreslagna anslagsökningen avser dels höjning av hyres
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 107

ersättningen för rektorn vid seminariet i Umeå med 500 kronor till

2,000 kronor, dels höjning av det till reglering i förekommande fall

avsedda beloppet med 1,000 kronor till 2,000 kronor, dels ock beredande

av hyresbidrag till rektorn vid seminariet i Lund med 2,000

kronor, till vilken befattningshavare hittills sedan ett flertal år hyresbidrag

med 1,400 kronor anvisats från reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla framställningen, vill

allenast framhålla, att dyrtidstillägg å ifrågavarande hyresersättningar

ej bör utgå, och får anmäla, att riksdagen till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för

sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 11,400 kronor.

158:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen

att dels medgiva, att det till envar av vissa lärare vid folkskoleseminariet

i Stockholm jämlikt riksdagens beslut utgående hyresbidrag

må, från och med år 1921 tills vidare och intill dess Eders Kungl.

Maj:t annorlunda förordnar, höjas med 150 kronor, dels ock för beredande

av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag

av 12,000 kronor.

Genom särskilda beslut medgav riksdagen år 1918 och år 1920,

att tills vidare och intill dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda förordnade,

hyresbidrag finge utgå till vissa närmare angivna kategorier av lärare

vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg med särskilt

angivna belopp. För ändamålet har alltsedan år 1919 varit i riksstaten

uppfört ett extra förslagsanslag å 12,000 kronor. Avsikten

med berörda anordning har varit att bringa avlöningsförmånerna

för lärarna vid sagda seminarier upp till samma nivå som för motsvarande

lärare vid de allmänna läroverken i samma städer, till

vilka sistnämnda vederbörande kommuner lämna hyresbidrag. Dessa

bidrag hava varit normerande för de av staten till seminariernas

lärare beviljade hyresbidragen.

Sedan numera Stockholms stadsfullmäktige höjt den till de allmänna

läroverkens lärare utgående hyreshjälpen med 150 kronor

till en var lärare, som är i åtnjutande av hyreshjälp av stadens

Folkunder
visningen.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

108 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

medel, har Eders Kungl. Maj:t ansett sig böra tillstyrka en motsvarande

anordning beträffande lärarna vid folkskoleseminariet i

Stockholm. Någon höjning av förslagsanslaget har emellertid icke

ansetts erforderlig.

Riksdagen vill framhålla, att den likställighet mellan seminariernas

och de allmänna läroverkens lärare, vilken riksdagen sålunda

godtagit, och mot vars genomförande i nu förevarande avseende riksdagen

ej funnit anledning till erinran, givetvis äfven bör i så måtto

vidmakthållas, att, därest vederbörande kommuner tilläventyrs sänka

den av dem beviljade hyreshjälpen, en motsvarande nedsättning även

vidtages i avseende å det statliga hyresbidraget till seminariernas

lärare. Har riksdagen sålunda i princip icke funnit något att invända

mot förslaget, bör dock enligt riksdagens uppfattning det

ifrågasatta medgivandet ej gälla förrän från och med ingången av

år 1922. En retroaktiv tillämpning av en dylik bestämmelse står i

strid med den uppfattning, som riksdagen flerstädes i motsvarande

fall givit till känna; att erinra är dessutom, att Stockholms stadsfullmäktiges

beslut angående höjning med 150 kronor av läroverkslärarnas

hyresbidrag är, enligt vad i statsrådsprotokollet uppgives,

fattat i juli 1919 och att sålunda möjlighet förelegat för Eders

Kungl. Maj:t att, därest sa ansetts önskligt, bringa föreliggande fråga

inför 1920 års riksdag. Vidare vill riksdagen framhålla, att dyrtidstillägg

å ifrågavarande hyresbidrag ej bör utgå.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att det till envar av vissa lärare vid folkskoleseminariet

i Stockholm jämlikt riksdagens beslut utgående hyresbidrag

må, från och med år 1922 tills vidare och intill dess Eders

Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, höjas med 150 kronor;

dels för beredande av hyresbidrag till lärare vid folksholeseminarierna

i Stockholm och Göteborg anvisat på extra stat för år

1922 ett förslagsanslag av 12,000 kronor;

dels ock förklarat, att dyrtidsti 11 ägg å ifrågavarande hyresbidrag

ej skall utgå.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att

till anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala,

Strängnäs, Växjö, Lund, Kalmar och Stockholm, av parallellavdelningar

vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Landskrona,

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 109

Karlstad, Umeå och Luleå samt av preparandkurs vid sistnämnda

seminarium anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 452,700 kronor.

På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1920 års

riksdag anvisat till anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna

i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar, av parallellavdelningar

vid folkskoleseminarierna i Skara, Linköping, Karlstad, Umeå

och Luleå samt av preparandkurs'' vid sistnämnda seminarium på

extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 339,135 kronor.

Den föreliggande framställningen innebär till en början anvisande

av medel till uppehållande under år 1922 av omförmälda nuvarande

studentkurser och parallellavdelningar ävensom preparandkursen

i Luleå. Kostnadsberäkningarna härför, vilka äro utförda enligt

av riksdagen godkända grunder, ställa sig för sistnämnda år på följande

sätt:

för studentkurs vid seminariet

i Strängnäs

kronor

20,370

—

» » . »

»

» Växjö . . .

»

15,740

—

» » »

»

» Stockholm

»

19,320

—

» » »

»

» Kalmar . .

»

22,470

—

» parallellavdelningar »

»

» Linköping

»

64,400

—

» » • »

»

» Skara . . .

»

48,815

—-

» » »

»

» Karlstad .

»

81,255

» » »

»

» Umeå . . .

N»

56,040

—

» » »

» Luleå . . .

»

62,155

—

till preparandkurs »

»

» Luleå . . .

»

4,660

—

Summa

kronor

395,225

—

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser vidare inrättande av nya studentkurser,

förlagda till seminarierna i Uppsala och Lund, samt av nya

parallellavdelningar, förlagda till seminariet i Landskrona. Härför

skulle erfordras:

* .

För år 1921.

För år 1922.

Kronor.

Kronor.

För nya studentkurser.........

.......... 19,770: —

31,605: —

» » parallellavdelningar . . .

.......... 13,685: —

25,870: —

Summa 33,455: —

57,475: —

På tilläggsstat för år 1921 har föreslagits för ändamålet sagda

belopp, 33,455 kronor.

Folkunder
visningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder
visningen.

Den föreliggande framställningen, i vad den innebär anvisande

av medel till nya studentkurser ock parallellavdelningar, avser att

i sin mån söka råda bot mot den alltmer stegrade lärarbristen vid

landets folkskolor. Riksdagen har intet att i sak erinra mot förslaget

i denna del.

Yad beträffar det för år 1922 ifrågasatta beloppet, vill riksdagen

erinra, att i de till grund för detsamma för samtliga seminarier

gjorda beräkningarna ingå i Viss utsträckning kostnader för uppvärmning,

belysning m. m. Med hänsyn till allmänt fallande konjunkturer

anser riksdagen den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

summan böra kunna något nedsättas, även om man tager i betraktande,

att i anledning av riksdagens under punkt 155 här ovan anmälda

beslut om avslag å förslaget om inrättande av två nya ordinarie

lärartjänster nu förevarande anslag bör av denna anledning

ökas med belopp, motsvarande ersättning till två extra ordinarie lärare.

Riksdagen har för ändamålet beviljat ett belopp av 440,000 kronor.

Det på 1921 års tilläggsstat föreslagna beloppet av 33,455

kronor har riksdagen ansett kunna utjämnas till 33,000 kronor.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående

1921 års tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen till anordnande

av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala,

Strängnäs, Växjö, Lund, Kalmar och Stockholm, av parallellavdelningar

vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Landskrona,

Karlstad, Umeå och Luleå samt av preparandkurs vid sistnämnda

seminarium anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 440,000 kronor.

160:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen

att till förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminariet i Gröteborg

samt till dessa lokalers uppvärmning, belysning och städning m. m.

anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 2,600

kronor.

För ändamålet har riksdagen för år 1921 anvisat ett extra anslag

av 2,275 kronor. Den ifrågasatta anslagshöjningen avser beredande

av medel till bland annat ökade bränslekostnader. Med hänsyn till

de sjunkande kostnaderna för uppvärmning synes riksdagen anslaget

böra kunna begränsas till det belopp, varmed det för år 1921 utgår,

eller alltså 2,275 kronor.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 111

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till förhyrande av vissa

lokaler för folkskoleseminariet i Göteborg samt till dessa lokalers

uppvärmning, belysning och städning m. m. anvisat på extra stat

för år 1922 ett reservationsanslag av 2,275 kronor.

161:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att

utöver det anslag å 1,800,000 kronor, som 1919 års lagtima riksdag

beviljat till uppförande av nya byggnader för ett dubbelseminarium

i Karlstad, för samma ändamål ytterligare anvisa på extra stat för

år 1922 ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

Då, efter vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, arbetena

med ifrågavarande byggnadsföretag ämiu icke påbörjats och de hittills

utlysta entreprenaderna allenast avse vissa förberedande stadier i byggnadsarbetet,

synes det riksdagen tveksamt, huruvida utöver beviljat

anslag ytterligare medel skulle rfedan år 1922 erfordras för ändamålet.

Enligt riksdagens mening torde det redan anvisade anslaget tillsvidare

vara tillfyllest; vad ytterbgare erfordras synes riksdagen väl kunna

anstå till ett kommande år, och detta så mycket mer som man längre

fram torde med större säkerhet kunna beräkna den totala slutsumman

för ifrågavarande byggnader. Det må nämligen erinras, att

den av byggnadsstyrelsen verkställda kostnadsberäkningen, slutande

å 2,700,000 kronor, är uppgjord i början av år 1920 och att sedan

dess särskilt priserna på arbetsmaterialier sjunkit väsentligt. Skulle

emellertid arbetena fortskrida så raskt, att ytterligare medel, utöver

de redan anvisade, komma att erfordras under år 1922, lärer Eders

Kungl. Maj:t ej underlåta att på tilläggsstat för samma år föreslå vad

som till äventyrs kan vara av nöden.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning icke vunnit riksdagens bifall.

162:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 165) föreslagit riksdagen att

till inredning av den nya byggnaden vid folkskoleseminariet i Karlstad

samt till inköp av undervisningsmateriel 1 och böcker för seminariet

bevilja ett anslag å 213,500 kronor och därav anvisa på extra stat

för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 125,000 kronor.

Enär de nya byggnaderna för ifrågavarande seminarium näppeligen

torde under år 1922 kunna beräknas bliva färdiga, synes det

ej vara nödvändigt, att redan nu beslut fattas om medels anvisande

till inredning av dessa byggnader. Emellertid skulle, enligt

Folkunder
visningen.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Folkunder
visningen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, för sådana inventarier,

vilka ägde samband med själva byggnadernas uppförande, erfordras

en viss summa, beräknad till 12,000 kronor. Riksdagen har därför

ansett sig böra för närvarande bevilja detta belopp och har vid sådant

förhållande icke funnit sig böra ingå i närmare granskning av den

framlagda kostnadsberäkningen. En ny dylik beräkning torde med

utgångspunkt från de priser, som kunna förväntas något längre fram

bliva stabiliserade, böra föreläggas riksdagen, varvid bör tagas i betraktande,

att nagra medel för ändamålet näppeligen torde vara behövliga

förrän vid den tid, då seminariebyggnaden kan väntas bliva

färdig.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till vissa inventarier vid

den nya byggnaden vid folkskoleseminariet i Karlstad beviljat på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å 12,000 kronor.

163:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 258, anmält,

har riksdagen

dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag att för uppförande av

byggnader för dubbelseminarium i Umeå, utöver redan beviljat belopp

å 2,384,000 kronor, bevilja ytterligare ett belopp av 400,000 kronor;

dels ock av det till nämnda ändamål beviljade anslaget å

2,384,000 kronor anvisat på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag

ett belopp av 1,000,000 kronor.

164:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 138, anmält,

har riksdagen för ytterligare inredning och materiellanskaffning vid

folkskoleseminariet i Lund anvisat på extra stat för år 1922 ett

reservationsanslag av 61,700 kronor.

165:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 168) föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid

folkskolor, vilka av lärare vid folkskoleseminarierna företagas för

att inhämta kännedom om folkskolor av olika slag inom Sverige,

anvisa å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 6,000

kronor.

För innevarande år utgår för ändamålet ett av riksdagen beviljat

extra anslag av 3,000 kronor.

Den föreslagna anslagsökningen är av departementschefen motiverad

dels med penningvärdets fall, sedan anslagsbeloppet år 1916

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 113

beräknades, dels ock med ökningen av antalet lärare vid folkskoleseminarierna.

Med hänsyn till sistnämnda omständighet finner riksdagen

en mindre höjning av beloppet kunna försvaras och har för

ändamålet beviljat 4,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka av

lärare vid folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom

om folkskolor av olika slag inom Sverige, anvisat på extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

166:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 169) föreslagit riksdagen att

till understöd åt vartdera av Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs

kvinnliga folkskoleseminarium anvisa på extra stat för år 1922

ett förslagsanslag, högst 17,000 kronor eller tillhopa högst 34,000

kronor, att utgå på de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

För vart och ett av ifrågavarande seminarier utgår för år 1921

ett anslag av 13,300 kronor, eller tillhopa alltså 26,600 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen är närmast

föranledd av de under de senare åren ökade kostnaderna för bedrivande

av seminariernas verksamhet. Då i dessa kostnader jämväl ingår

bränsle och andra utgifter, som röna intryck av prisfluktuationerna,

synes riksdagen en begränsning av den föreslagna summan böra vidtagas.

Med en beräkning av 15,000 kronor för vartdera seminariet,

skulle anslaget i dess helhet kunna nedsättas till 30,000 kronor. Då

riksdagen icke är i tillfälle att bedöma, i vad mån behovet av anslagsökning

gör sig i lika grad gällande beträffande båda seminarierna,

har riksdagen för ändamålet ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

ett belopp av 30,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att fördela sagda belopp på de båda läroanstalterna, på sätt Eders

Kungl. Maj:t finner skäligt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt

Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 30,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på de båda

seminarierna, på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt, och att i

övrigt utgå på de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

167:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen

att anvisa på extra stat för år 1922 såsom särskilda reservationsanslag

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 15

Folkunder
visningen.

s. 114 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

114 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium

i Lycksele 25,000 kronor;

dels och för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium

i Hagaström 81,000 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid seminariet i Lycksele

höstterminen 1921 utgår ett extra anslag av 8,850 kronor och för

uppehållande under år 1921 av verksamheten vid seminariet i Hagaström

ett extra anslag av 31,000 kronor.

Den nu för seminariet i Lycksele gjorda anslagsberäkningen står

i överensstämmelse med de grunder, som av 1920 ars riksdag godtogos

i samband med beslut om inrättande av ett statens småskoleseminarium

därstädes.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen anvisat på extra stat för

år 1922 såsom särskilda reservationsanslag

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium

i Lycksele 25,000 kronor;

dels ock för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium

i Hagaström 81,000 kronor.

168:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att

till understöd under år 1922 åt följande enskilda småskoleseminarier,

nämligen »Nya småskoleseminariet» (Alma Detthows) i Stockholm,

Gr. V. Uléns seminarium i Borås och L. A. Cederboms seminarium

i Skara, anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

12,000 kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande

och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Till understöd åt ifrågavarande småskoleseminarier utgår för

år 1921 ett belopp av 12,000 kronor. Enahanda belopp har riksdagen

beviljat för ändamålet för år 1922.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd under

år 1922 åt följande enskilda småskoleseminarier, nämligen »Nya

småskoleseminariet» (Alma Detthows) i Stockholm, G. V. Uléns

seminarium i Borås och L. A. Cederboms seminarium i Skara,

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 12,000

kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på

de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

169:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen

att till fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 115

småskolor anvisa på extra stat för år 1922 följande reservationsanslag,

nämligen:

till fortbildningskurser i allmänhet 75,000 kronor;

till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 45,400 kronor;

till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel 19,300

kronor; samt

till särskilda kurser i simning och livräddning 4,680 kronor;

samtliga anslagsposterna att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande

och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Ifrågavarande anslag äro föreslagna till samma belopp, som för

innevarande år utgå till respektive kurser, med undantag av anslaget

till särskilda fortbildningskurser i gymnastik, vilket anslag

föreslagits skola höjas från 41,600 kronor till 45,400 kronor. Den

föreslagna förhöjningen avser en ökning av arvodena åt kursledare

i gymnastik.

Riksdagen, som beviljat fortsatta anslag för ifrågavarande ändamål,

men icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en ökning av

anslaget till fortbildningskurser i gymnastik, får anmäla att riksdagen

till fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor

och småskolor anvisat på extra stat för år 1922 följande reservationsanslag,

nämligen:

till fortbildningskurser i allmänhet 75,000 kronor;

till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 41,600 kronor;

till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel 19,300

kronor; samt

till särskilda kurser i simning och livräddning 4,680 kronor;

samtliga anslagsposterna att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts

bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

170:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 173) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, till resestipendier åt nedan angivna lärargrupper anvisat

på extra stat för år 1922 såsom särskilda reservationsanslag:

till resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier 6,000 kronor;

till resestipendier åt lärare vid småskoleseminarier 2,000 kronor;

till resestipendier åt folkskollärare 24,000 kronor;

Folkunder
visningen.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

116 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till resestipendier åt lärare vid småskolor, lärare vid mindre

folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor 9,000 kronor;

till resestipendier åt lärare vid fortsättning sskolor 3,000 kronor;

till resestipendier åt lärare vid högre folkskolor 8,000 kronor samt

till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid

rikets abnormskolor (dövstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter)

samt vid uppfostring sanstalter för vanartade och i sedligt

avseende försummade barn 3,000 kronor;

eller sammanlagt 50,000 kronor,

samtliga anslagen att utgå enligt de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

171:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen

att för beredande av tillgång till ersättning för expenser åt vikarie

för folkskolinspektör under semesterledighet höja det ordinarie förslagsananslaget

till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, nu 345,000

kronor, med 1,900 kronor till 346,900 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, får anmäla, att riksdagen för beredande av

tillgång till ersättning för expenser åt vikarie för folkskolinspektör

under semesterledighet höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning

m. m. åt folkskolinspektörer, nu 345,000 kronor, med 1,900 kronor

till 346,900 kronor.

172:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 175) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 15,600 kronor.

173:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna det ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning

åt folkskolinspektörer till 420,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten,

den 11 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 257, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att höja det i riksstaten

under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

(

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 117

till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 300.000 kronor,

med 60,000 kronor till 860,000 kronor.

Det nuvarande ordinarie förslagsanslaget å 300,000 kronor till

resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer liade beräknats till nämnda

belopp med hänsyn därtill, att folkskolinspektör skulle, jämlikt

riksdagens uttalande, åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt

tredje klassen i gällande resereglemente. Av den nu ifrågasatta

anslagshöjningen å 60,000 kronor har ett belopp av 40,000 kronor

beräknats motsvara den från och med den 1 mars 1920 beslutade

höjningen av traktamentsersättningen och återstående summa, 20,000

kronor, ansetts behövlig på grund av de höjda resekostnaderna.

Riksdagen har ej funnit sig övertygad om behovet av en större

höjning än 40,000 kronor, varigenom anslaget sålunda skulle bestämmas

till 340,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten

under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 300,000 kronor, med

40.000 kronor till 340,000 kronor.

174:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 177) därom

framställda förslag har riksdagen minskat det i riksstaten under

åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag

till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 42,156,000 kronor, med

2.656.000 kronor till 39,500,000 kronor.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 178) föreslagit riksdagen

att höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslaget för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering

i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av

fattiga, avlägset boende föräldrar, nu högst 75,000 kronor, med

50.000 kronor till högst 125,000 kronor.

På tilläggsstat för år 1921 har föreslagits till förstärkning av

berörda ordinarie förslagsanslag under samma år ett belopp av

50,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot de av

Eders Kungl. Maj:t framlagda förslagen och i annat sammanhang

anmäler sitt beslut angående anslaget å tilläggsstat, får nu anmäla,

att riksdagen höjt det i rikstaten under åttonde huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget, högst, för beredande av möjlighet till skol
-

Folkunder
visningen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

118 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

gång genom inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga

barn av fattiga, avlägset boende föräldrar, nu 75,000 kronor,

med 50,000 kronor till 125,000 kronor.

176:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 179) därom

gjorda framställning har riksdagen av det utav 1919 års riksdag beviljade

anslaget å 240,000 kronor såsom bidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning inom lappmarks församlingar med icke finsktalande

befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt inom

Överkalix församling i Norrbottens län, av vilket belopp tillhopa

160.000 kronor av riksdagen förut anvisats, anvisat på extra stat

för år 1922 såsom reservationsanslag återstående beloppet 80,000

kronor.

177:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 180)

att till beredande av möjlighet till skolgång för fattiga, på längre

avstånd från skola boende skolpliktiga barn inom Hotagens och Frostvikens

församlingar anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 3,000 kronor, att användas enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Det av Eders Kung]. Maj:t äskade beloppet, vilket är lika med

vad för ändamålet för innevarande år utgår, har riksdagen beviljat

och får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till beredande av möjlighet till skolgång för fattiga,

på längre avstånd från skola boende skolpliktiga barn inom

Hotagens och Frostvikens församlingar anvisat på extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, att användas enligt de

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

178:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 181) därom

framställda förslag har riksdagen

dels i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till avlönande

av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna barn

i skolåldern anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av

20.000 kronor;

dels ock medgivit, att ur nämnda anslag statsbidrag må från

och med år 1921 utgå till avlönande av lärare vid sällskapet Eugeniahemmets

skola enligt enahanda grunder, som äro gällande beträf
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

. Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 119

fande statsbidrag till avlöning åt lärare vid vissa vanföranstalters

och kustsanatoriers skolor.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen

att höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understödjande

av folkskolebarns ferie- och studieresor från dess nuvarande

belopp, 70,000 kronor, med 195,000 kronor till 265,000 kronor.

Under år 1919 har det för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget

överskridits med något mer än 240,000 kronor. Anledningen

härtill torde, på sätt i statsrådsprotokollet framhålles, vara att söka

dels i höjningen av järnvägarnas biljettpriser dels ock däri, att antalet

såväl resor som deltagare ansenligt ökats. Enligt vad departementschefen

meddelat, har järnvägsstyrelsen numera utfärdat vissa

kontrollföreskrifter, på grund av vilka enligt styrelsens mening ferieresornas

antal antagligen komma att minskas. Vidare har departementschefen

tänkt sig en höjning av den för närvarande utgående

avgiften av 5 öre för person och zon till 10 öre.

För att förebygga ett sådant överskridande av anslaget i fråga,

vilket, på sätt nämnts, skett för år 1919, synes det riksdagen av vikt

att tillse, att erforderliga kontrollföreskrifter varda av Eders Kungl.

Maj:t utfärdade och behörigen iakttagna. Genom den av departementschefen

ifrågasatta ökningen av avgiften för person och zon från 5

till 10 öre, vilken ökning riksdagen finner skälig, torde utan tvivel

vissa garantier vinnas för att anslaget hålles inom behöriga gränser,

och håller riksdagen före, att under förutsättning av en sådan

höjning samt av skärpta kontrollföreskrifter anslaget torde kunna

begränsas till 175,000 kronor. Anslaget synes böra utgå efter de

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott utfärda.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det å ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns

ferie- och studieresor från dess nuvarande belopp, 70,000 kronor, med

105,000 kronor till 175,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.»

180:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen

ej mindre föreskriva, att arvodet till lärare i fortsättningsskola

och ersättningsskola, som upprättas efter av 1918 års riksdag angivna

grunder, skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola

minst 3 kronor 50 öre och för undervisningstimme i ersätt
-

Folkunder
visningen.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder
visningen.

ningsskola minst 2 kronor 10 öre, dock att dels arvodet för undervisning

i manlig eller kvinnlig slöjd skall utgöra minst 2 kronor

45 öre för undervisningstimme i fortsättningsskola och 1 krona 75

öre i ersättningsskola samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål

minst 14 kronor för arbetsdag, omfattande minst fem undervisningstimmar,

dels ock arvodet för undervisning i ämnet arbetskunskap

i fortsättningsskola till lärare, som förklarats därtill berättigad,

skall utgå med minst 4 kronor för undervisningstimme; med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser i fråga

om dessa arvodens åtnjutande, som kunna befinnas erforderliga;

än även höja det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda

ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid

fortsättningsskola, nu 2,050,000 kronor, med 1,905,000 kronor till

3,955,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser ett återställande

av den rubbade proportionen mellan avlöningen för undervisning i

folkskolan och i fortsättningsskolan. Då timavlöningen i folkskolan

beräknades till 2 kronor, fastställdes timarvodet i den nya fortsättningsskolan

till 3 kronor för ämnet arbetskunskap och 2 kronor 50

öre för övriga läsämnen. Då nu efter 1918 års reglering timavlöningen

i folkskolan kan beräknas till 3 kronor 15 öre, har timarvodet

i fortsättningsskolan föreslagits till respektive 4 kronor och 3

kronor 50 öre. Vidare är en proportionellt motsvarande höjning

föreslagen uti de lönebelopp, vilka utgå för undervisning i hushållsgöromål

och slöjd i fortsättningsskola samt för undervisning i ersättningsskola.

För genomförande av denna löneförhöjning redan år 1921

har på tilläggsstat för samma år föreslagits ett belopp av 720,000 kronor.

Dyrtidstillägg äro icke avsedda att utgå å ifrågavarande löner.

Den år 1918 beslutade proportionen mellan avlöningen för undervisningen

i folkskolan och i fortsättningsskolan har än mer rubbats

till fortsättningsskolans nackdel genom de dyrtidstillägg, som

utgå till folkskolans lärare. Riksdagen finner i anledning härav skäl

tala för något högre ersättning åt fortsättningsskolans lärare än vad

nu är fallet. Dock anser riksdagen det finansiella läget mana till

särskild försiktighet i avseende å anslagsökningar av sådan storlek

som den ifrågavarande, och har därför ansett, att en nedsättning

med hälften av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit bör vidtagas

i avseende å den del av förslaget, som avser arvodesförhöjning

s. 121 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 121

åt ifrågavarande lärare. Vidare anser riksdagen det vara mindre

lämpligt att under nuvarande förhållanden definitivt fastslå det utav

Eders Kungl. Maj:t för arvodesförhöjning föreslagna beloppet. Fastmera

synes detsamma böra tillsvidare erhålla en provisorisk karaktär,

och torde utvecklingen under den närmaste tiden komma att

visa, i vad mån en definitiv reglering i angivna hänseende bör vidtagas.

Den ifrågasatta anslagsförhöjningen synes därför i stället

böra utgå såsom ett tillfälligt förstärkningsanslag å extra stat. Då

av den utav Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagshöjningen av

1,905,000 kronor ett belopp av 1,080,000 kronor beräknats avse ersättning

för förhöjda arvoden för år 1922, torde förstärkningsanslaget

böra upptagas till halva detta belopp eller 540,000 kronor, varvid

motsvarande nedsättningar höra vidtagas beträffande de särskilda

föreslagna arvodesbeloppen. Återstoden eller 825,000 kronor avser

beredande av anslag till nya fortsättningsskolor, i följd varav det

ordinarie anslaget bör ökas med detta belopp till 2,875,000 kronor.

Det å tilläggsstat ifrågasatta anslaget å 720,000 kronor är beräknat

för kalenderåret 1921. Riksdagen, som anser, att arvodesförhöjningen

bör begynna med höstterminen 1921, har för ändamålet beviljat

ett belopp av 225,000 kronor. Lika med departementschefen

vill riksdagen betona, att dyrtidstillägg icke böra utgå å de sålunda

tillfälligt förhöjda arvodena.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angågående

anslaget å 1921 års tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen

a) medgivit, att arvodet till lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola,

som upprättas efter av 1918 års riksdag angivna

grunder, må under höstterminen 1921 samt år 1922 utgöra för undervisningstimme

i fortsättningsskola minst 3 kronor och för undervisningstimme

i ersättningsskola minst 1 krona 80 öre, dock att dels

arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd må under

samma år utgöra minst 2 kronor 10 öre för undervisningstimme i

fortsättningsskola och 1 krona 50 öre i ersättningsskola samt arvodet

för undervisning i hushållsgöromål minst 12 kronor för arbetsdag,

omfattande minst fem undervisningstimmar, dels ock arvodet

för -undervisning i ämnet arbetskunskap i fortsättningsskola till lärare,

som förklarats därtill berättigad, må under likaledes samma år utgå

med minst 3 kronor 50 öre för undervisningstimme; med rätt för

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 16

Folkunder
visningen.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder
visningen.

Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser i fråga om

dessa arvodens åtnjutande, som kunna befinnas erforderliga;

b) höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskola, nu 2,050,000 kronor, med 825,000

kronor till 2,875,000 kronor.

c) för beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola

i enlighet med under a) angivna grunder anvisat på extra

stat för år 1922 ett förslagsanslag av 540,000 kronor.

181 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen

att till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisa på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 330,000 kronor, att

utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

För innevarande år utgår för ändamålet ett reservationsanslag av

300,000 kronor. Som skäl för den nu ifrågasatta ökningen till 330,000

kronor åberopar departementschefen svårigheten att förvärva och behålla

ledare och undervisare, som äro för uppgiften tillräckligt kvalificerade.

Riksdagen, som beträffande den ifrågasatta höjningen ej funnit

sig övertygad om behovet av densamma, har icke ansett sig böra

för ändamålet bevilja högre belopp än som nu utgår. Riksdagen

får alltså anmäla, att riksdagen till utbildningskurser för lärare vid

fortsättningsskolor anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 300,000 kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande

och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

182:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen

medgiva, att ambulerande lärarinna i hushållsgöromål vid fortsättningsskola

må berättigas att från det ordinarie förslagsanslaget till

understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola erhålla resekostnads-

och traktamentsersättning enligt samma grunder, som i

fråga om sådan ersättning äro stadgade för ambulerande lärarinna

i samma ämne vid folkskola.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning,

får anmäla, att riksdagen medgivit, att ambulerande lärarinna

i hushållsgöromål vid fortsättningsskola må berättigas att från

det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare

vid fortsättningsskola erhålla resekostnads- och traktamentsersättning

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

enligt samma grunder, som i fråga om sådan ersättning äro stadgade

för ambulerande lärarinna i samma ämne vid folkskola.

183:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen,

dels godkänna sådan ändring i grunderna för utgående av statsbidrag

för undervisning i hushållsgöromål vid statsunderstödda högre

folkskolor, att sådant understöd må kunna utgå med ett belopp av

400 kronor för en kurs, omfattande en lärjungegrupp, samt därutöver

med högst 200 kronor för varje ytterligare lärjungegrupp;

dels ock höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor från

dess nuvarande belopp, 790,000 kronor, med 65,000 kronor till

855,000 kronor.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen

ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt sådan ändring i grunderna för utgående av statsbidrag

för undervisning i hushållsgöromål vid statsunderstödda högre

folkskolor, att sådant understöd må kunna utgå med ett belopp av

400 kronor för en kurs, omfattande en lärjungegrupp, samt därutöver

med högst 200 kronor för varje ytterligare lärjungegrupp:

dels ock höjt det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor från dess

nuvarande belopp, 790,000 kronor, med 65,000 kronor till 855,000

kronor.

184:o) I en inom riksdagen väckt motion (II: 153), har hemställts,

att § 10 mom. 5 i Eders Kungl. Maj:ts kungörelse angående

avlöning åt lärare vid folkhögskola samt statsbidrag till sådan

skola av den 31 december 1919 måtte erhålla sådan ändrad lydelse,

att alla de folkhögskolor, som ha mer än en fast anställd lärare för

sin andra årskurs må erhålla det högre statsbidraget å 1,000 kronor.

Riksdagens vederbörande utskott har i vederbörlig ordning införskaffat

yttrande över motionen från skolöverstyrelsen, vilken i

sådant avseende anfört följande.

Enligt den i motionen berörda bestämmelsen i fråga om statsbidrag till

andra årskurs vid folkhögskola må det högre understödet till sådan kurs utgå endast

om med kursen är förenad skyldighet att avlöna särskild ämneslärare med

fast anställning, vilken skyldighet inträder först sedan statsbidrag för i anslutning

Folkunder

visningen.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

124 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till huvudkurs inrättad andra årskurs erhållits fem år i följd. Sagda bestämmelse

är motiverad av följande grunder.

Erfarenheten har visat, att endast ett mindre antal folkhögskolor kunna påräkna

så stor anslutning till en andra årskurs, att eu sådan kurs kan stadigvarande

uppehållas. Det har sålunda emellanåt förekommit, att andra årskurs, som

under ett eller ett par år anordnats, sedermera av brist på tillräcklig anslutning

måst nedläggas för att måhända några år senare åter upptagas. Där förhållandena

möjliggöra fortbeståndet av andra årskurs har man ansett undervisningens

behöriga ordnande kräva anställandet av en ordinarie lärarkraft för kursen, och

med hänsyn till de ökade kostnader, detta medför, har det synts tillbörligt, att

statsbidraget i motsvarande mån höjes. Det har emellertid ansetts riktigt, att

detta högre statsbidrag för andra årskurs bör utgå först sedan det kan anses påvisat,

att behovet av ytterligare en fast anställd lärare är mera permanent, enär

skolorna eljest av utsikten till högre statsbidrag kunde föranledas att anställa sådan

lärare för ett behov av mera tillfällig art och därigenom åsamka sig själva

liksom statsverket större kostnader än eljest för undervisningens bestridande vore

behövligt.

Den ifrågavarande bestämmelsen måste därför enligt överstyrelsens uppfattning

anses grundad på tillbörlig hänsyn såväl till skolornas eget bästa som till

nödig sparsamhet med statens medel.

Det kan emellertid å andra sidan icke bestridas, att berörda föreskrift i det

fall, som i motionen avses, kommit att framstå såsom obillig. Vid den åsyftade

skolan funnos redan före tillkomsten av gällande avlöningsförfattning för folkhögskolorna

tre fast anställda ämneslärare. Till följd av de i sagda författning

stadgade avlöningsbestämmelserna nödgas skolan att för dessa lärares avlöning

och bostadsförmåner vidkännas vida större kostnader än förut, och då vid skolan

först från och med läsåret 1919—1920 inrättats en andra årskurs, kan skolan

enligt ovanberörda bestämmelser först år 1925 erhålla det högre statsbidrag för

denna kurs, vilket för skolan måste anses vara synnerligen behövligt. I samma

belägenhet som den i motionen omnämnda folkhögskolan befinna sig även folkhögskolan

i Sigtuna samt Skaraborgs läns folkhögskola i Stenstorp, vilka båda

före år 1919 inrättat två fasta ämneslärarebefattningar men hittills icke kunnat

erhålla det högre statsbidraget för andra årskurs, enär sådan kurs vid den förra

skolan pågått endast tre och vid den senare endast två år.

Med hänsyn till skolornas faktiskt föreliggande behov av ökade understöd

finner överstyrelsen sålunda en ändring av förenämnda bestämmelse vara överensstämmande

med billighetens fordringar. Av förut angivna skäl torde denna

ändring likväl icke böra sträckas så vitt som i motionen föreslagits utan begränsas

att avse allenast sådana folkhögskolor, vilka redan före gällande författnings

tillkomst inrättat mer än en fast ämneslärarbeställning. Det berättigade syftet

med motionen skulle enligt överstyrelsens mening kunna uppnås, därest det åsyftade

momentet i ovannämnda kungörelse, § 10, 1, 5), erhölle följande ändrade

lydelse:

5) till andra årskurs---högst 2,500 kronor och, om med sådan kurs

är förenad skyldighet att avlöna särskild ämneslärare med fast anställning eller

s. 125 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 125

om minst två fasta ämneslärarbefattningar före den 1 november 1919 varit inrättade

vid skolan, ytterligare högst 1,000 kronor---.

Överstyrelsen vill för sin del uttala önskvärdheten av att en ändring, sådan

som den nu ifrågasatta, företages.

Ehuru vissa betänkligheter av principiell art kunna resas mot

ett bifall till motionärens förslag, har riksdagen dock ej funnit dessa

vara av en allt för vägande beskaffenhet, om en begränsning av det

slag, skolöverstyrelsen ifrågasatt, vidtages. Då vidare, enligt vad

framgår av överstyrelsens yttrande, några mera vittgående konsekvenser

ej synas vara att befara genom ett bifall till förslaget, sådant

det av överstyrelsen framlagts, och enligt riksdagens mening

billighetsskäl tala för en dylik ändring av gällande bestämmelser,

har riksdagen ansett sig böra bifalla motionen med den begränsning,

som överstyrelsen angivit. Den ändrade bestämmelsen synes riksdagen

böra tillämpas först i fråga om sådana kurser, som begynna under

senare delen av år 1921.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovanberörda

motion, beslutat att till understöd åt sådana folkhögskolor,

som prövats gagneliga och av Eders Kungl. Maj:t befinnas böra

erhålla understöd, må ur förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor

utgå, bland annat, såsom bidrag till kursernas uppehållande:

till andra årskurs, som pågår samtidigt med folkhögskolas

huvudkurs, högst 2,500 kronor och, om med sådan kurs är förenad

skyldighet att avlöna särskild ämneslärare med fast anställning

eller om minst två fasta ämneslärarbefattningar före den 1 november

1919 varit inrättade vid skolan, ytterligare högst 1,000 kronor, samt

till andra årskurs, som är ansluten till fristående kvinnlig kurs,

högst 2,000 kronor.

185:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 187) föreslagit riksdagen

att för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor för arbetsåret

1921—1922 anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av

225,000 kronor.

På extra stat för år 1921 utgår för ändamålet ett förslagsan''

slag av 150,000 kronor. På tilläggsstat för samma år har föreslagits

anvisande av ett belopp av 150,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla såväl det å 1922 års stat

begärda ökade anslaget som anslagsäskandet å tilläggsstat. Emellertid

har riksdagen i detta sammanhang ej velat underlåta fram
-

Folkunder
visningen.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

126 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hålla de från ekonomisk synpunkt framträdande betänkligheterna

av att låta antalet folkhögskolor utvecklas i obegränsad omfattning.

Ifrågasättas kan, huruvida man icke här borde framgå med större

varsamhet och huruvida det icke vid fördelning av statsbidraget till

ifrågavarande läroanstalter bör tagas under övervägande, om icke

sådant bidrag allenast i undantagsfall bör tilldelas nyinrättade skolor

och om statsbidrag bör utgå till skolor med ett oproportionerligt

litet elevantal. Uppenbarligen vore det från flera synpunkter att

förorda, därest det läte sig göra, att till en enda läroanstalt sammanslå

två eller flera folkhögskolor.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående

anslaget å tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen för beredande

av ökat understöd åt folkhögskolor för arbetsåret 1921—1922

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 225,000 kronor.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen

att, för beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre

bemedlade elever vid folkhögskolor under läsåret 1921—1922, anvisa

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 132,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en

inom riksdagen väckt motion, 11:86, däruti hemställts, att riksdagen

för beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid folkhögskolor under läsåret 1921—1922 måtte på

extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 250,000 kronor.

För innevarande år utgår för ändamålet ett anslag av 70,000

kronor, varigenom möjliggjorts utdelande av stipendier å i medeltal

35 kronor i månaden för obemedlad och 20 kronor för mindre

bemedlad elev. Skolöverstyrelsen hade hetnställt om en ökning av

anslaget till 250,000 kronor, för att en utdelning av stipendier med

65 kronor i månaden för obemedlad och 35 kronor i månaden för

mindre bemedlad elev skulle kunna äga rum. Eders Kungl. Maj:ts

förslag åsyftar en utdelning av stipendier med i medeltal 45 kronor

till obemedlad och 25 kronor till mindre bemedlad elev. I motionen

har upptagits skolöverstyrelsens förslag.

Med hänsyn till det finansiella läget samt den inträdda sänkningen

i den allmänna prisnivån, vilka omständigheter föranlett departementschefen

vidtaga ovan angivna begränsning i skolöverstyrelsens

förslag, har riksdagen ansett sig ej kunna bifalla det i motio
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 127

nen framburna yrkandet. I samband härmed vill riksdagen lika

med departementschefen framhålla vikten av att en undersökning

rörande frågan om de av statsmedel utgående stipendierna kommer

till stånd, för utrönande huruvida och i vad mån enhetliga grunder

för bestämmande av stipendiebeloppen lämpligen kunna införas.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med avslag å ovanberörda

motion, i vad den skiljer sig från Eders Kungl. Maj:ts förslag, för

beredande av liöjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid folkhögskolor under läsåret 1921—1922, anvisat på extra

stat för år 1922 ett förslagsanslag av 132,000 kronor.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 189) föreslagit riksdagen

att till anordnande av utbildningskurser för folkhögskollärare enligt

de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,

anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

10.000 kronor.

På sätt av utredningen framgår, har Eders Kungl. Maj:t vid flera

tillfällen under de senaste åren av tillgängliga medel anvisat anslag

för dylika kurser. Ett fortsättande på denna väg synes riksdagen

vara att förorda framför att genom i riksstaten för ändamålet uppförda

anslag giva dessa kurser en mera bestående karaktär. Det är

dessutom att erinra, att möjlighet torde förefinnas för folkhögskolans

lärare att bevista kurser, vilka med statsmedel anordnas för olika

lärarkategorier, och i vilka nu ifrågasatta ämnesgrupper, nämligen

geografi och nationalekonomi, i större eller mindre omfattning redan

ingå. Riksdagen har med hänsyn härtill icke ansett sig böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 190) föreslagit riksdagen

att till reparationer å vissa byggnader vid August Abrahamsons

stiftelse anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

100.000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott meddela.

Såsom av utredningen framgår, har stiftelsens föreståndare för

ändamålet föreslagit ett belopp av 40,500 kronor, till vilket belopp

de ifrågasatta reparations- och tillbyggnadsarbetena enligt gjorda

kostnadsberäkningar skulle uppgå. Efter det genom en av byggnadsstyrelsen

till platsen nedsänd expert kostnaderna blivit i slutet

Folkunder
visningen.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder
visningen.

av år 1919 uppskattade till 90,000 kronor, har byggnadsstyrelsen

ansett 100,000 kronor böra vara för ändamålet erforderliga, vilket

sistnämnda belopp jämväl av Eders Kungl. Maj:t föreslagits.

Riksdagen har ansett sig böra utgå från den ursprungligen

beräknade kostnadssumman och har, med en mindre höjning av

densamma, för ändamålet anvisat ett belopp av 50,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till reparationer å

vissa byggnader vid August Abrahamsons stiftelse anvisat på extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå

enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen

att till understöd för utgivande under år 1922 av Tidning för dövstumma

anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst

1,000 kronor, att utgå enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäl meddela.

För närvarande utgår för ändamålet ett belopp av 500 kronor.

Den föreslagna anslagsökningen har riksdagen ansett sig böra bifalla

och får alltså anmäla, att riksdagen till understöd för utgivande

under år 1922 av Tidning för dövstumma anvisat på extra stat för

år 1922 ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor, att utgå enligt de

närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

190:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen

att, med uteslutande ur riksstaten av det nu under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget å 4,000 kronor till bekostande av

elevers vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda ävensom

åtföljande vårdares resor å statens järnvägar, under rubriken: Järnvägsresor

för blindskolelever jämte åtföljande vårdare uppföra ett

ordinarie förslagsanslag å 4,400 kronor.

Med ovanberörda hittills utgående anslaget liar tillgodosetts institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda. Grenom den nu föreslagna

anslagsökningen avses beredande av medel för ifrågavarande

ändamål jämväl åt blindskolan i Växjö. Riksdagen, som ej har

något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att

riksdagen, med uteslutande ur riksstaten av det nu under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget å 4,000 kronor till

bekostande av elevers vid institutet och förskolan för blinda å Tomte
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 129

boda ävensom åtföljande vårdares resor å statens järnvägar, under

rubriken: Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare

uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 4,400 kronor.

191:o) I enlighet med Eders Kung!. Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 193) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom bidrag till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,

som från hantverksskolans i Kristinehamn för blinda

materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisat på extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

192:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 194) har riksdagen medgivit att det av 1919 års

lagtima riksdag på extra stat för år 1920 anvisade reservationsanslag

av 3,550 kronor för uppehållande under höstterminen 1920 av ytterligare

en korgmakeriavdelning vid hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda samt det av 1920 års riksdag på extra stat för år 1921

anvisade reservationsanslag av 850 kronor till uppehållande vid

skolan under höstterminen 1921 av nämnda korgmakeriavdelning

må för enahanda ändamål användas under höstterminen 1922.

193:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 195) har riksdagen, i likhet med vad för hmevarande

år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922 till tryckning av

blindskrifter ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

194:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen

att till understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt blindlärare

anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 2,400

kronor.

För innevarande år utgår för ändamålet ett belopp av 1,200

kronor. Riksdagen, som icke har något att erinra mot den föreslagna

anslagsökningen, får anmäla, att riksdagen till understöd åt blindlärarelever

och reseunderstöd åt blindlärare anvisat på extra stat

för år 1922 ett reservationsanslag av 2,400 kronor.

195:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen

att till understöd åt de blindas förening anvisa på extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst 90,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Bihang till riksdagens -protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Folkunder
visningen.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

130 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

På extra stat för år 1921 har till understöd åt föreningen anvisats

ett belopp av 75,000 kronor. Riksdagen, som finner skäl tala

för bifall till Eders Kungl. Majrts förslag, får anmäla, att riksdagen

till understöd åt de blindas förening anvisat på extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor, att utgå enligt de

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

196:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 198) föreslagit riksdagen

att till understöd för utgivande under år 1922 av De blindas veckoblad

anvisa på extra stat för nämnda år ett förslagsanslag, högst 3,600

kronor, att utgå enligt de föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäl meddela.

Anslaget utgår för innevarande år med ett belopp av 2,400

kronor. Riksdagen, som ej haft något att erinra mot den av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna anslagsförhöjningen, får anmäla, att riksdagen

till understöd för utgivande under år 1922 av De blindas

veckoblad anvisat på extra stat för nämnda år ett förslagsanslag,

högst, 8,600 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäl meddela.

197:o) Sedan 1920 års riksdag till uppförande vid vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte av en asylbyggnad i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten Th. Kellgren uppgjorda ritningar

beviljat ett belopp av 510,000 kronor och därav på extra

stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor,

har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 199) föreslagit riksdagen att av

det till uppförande vid vårdanstalten för blinda med komplicerat

lyte av en asylbyggnad beviljade anslaget å 510,000 kronor anvisa

på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag återstående

beloppet, 310,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till uppförande vid

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte av en asylbyggnad

beviljade anslaget å 510,000 kronor anvisat på extra stat för år

1922 såsom reservationsanslag återstående beloppet, 310,000 kronor.

198:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 200) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på proposition angående stat m. m. för vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, beräkna för ändamålet på ordinarie

stat ett anslag av 287,400 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 131

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 25 februari 1921

till riksdagen avlåten proposition, nr 247, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen

dels godkänna, att lända till efterrättelse från och med ar 1922,

följande ordinarie

Stat

för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

A. Inkomststat.

Ordinarie statsanslag

Elevavgifter........

....... kronor 128,400: —

...... > 68,000: -

Summa kronor 196,400: —

Folkunder
visningen.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

132

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

B. Utgiftsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

1) Avlöningar.

1 rektor, förutom fri bostad med

värme...............

4,400

2,000

6,400

1 första lärarinna, förutom bostad

2,000

1,100

3,100

1 ämneslärarinna, » »

1,800

1,000

2,800

2 ämneslärarinnor,, » »

3,600

2,000

5,600

1 slöjdlärarinna, » »

1,600

800

2,400

2 slöjdlärarinnor, » »

3,200

1,600

4,800

1 husmoder, "förutom bostad med

värme och lyse, kost samt tvätt.

1,100

300

1,400

1 översköterska, förutom bostad

med värme och lyse, kost samt

tvätt..................

750

250

1,000

1 kvinnligt skrivbiträde, tillika

räkenskapsförare..........

1,300

500

1,800

1 vaktmästare.............

900

550

1,450

1 vaktmästare.............

900

550

1,450

Säger avlöningar

32,200

Anmärkningar

Efter 5 år kan lönen

höjas med 300 kronor,

efter 10 år med ytterligare

300 kronor och efter 15

år med än ytterligare 300

kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 200 kronor,

efter 10 år med ytterligare

200 kronor och efter 15

år med än ytterligare 200

kronor.

Härtill kunna komma

3 ålderstillägg vart och ett

å 200 kronor efter respektive

5,10 och 15 års tjänstgöring.

Av varje ålderstillägg

skall 100 kronor ut

göra lön och 100 kronor!

tjänstgöringspenningar.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 150 kronor,

efter 10 år med ytterligare

150 kronor och efter 15

år med än ytterligare 150

kronor.

Härtill kunna komma

3 ålderstillägg, vart och ett

å 200 kronor efter respek

tive 5,10 och 15 års tjänst

göring. Av varje ålderstillägg

skall 100 kronor utgöra

lön och 100 kronor

tjänstgöringspenningar.

Efter 3 år kan lönen

höjas med 100 kronor,

efter 6 år med ytterligare

100 kronor och efter 9 år

med än ytterligare 100

kronor.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

133

Summa

Kronor

2) Övriga utgifter.

Undervisnings- och arbetsmateriell..........

Inventarier............................

6,000

3.000

75.000

15.000

6,400

21.000

5.000

25,000

1,800

6.000

Läkare och sjukvård....................

Vårdar- och ekonomipersonal..............

Tvätt och renhållning....................

Värme och belysning....................

Diverse utgifter........................

Säger övriga utgifter

164,200

Summa kronor

! 196,400

Folkunder
visningen.

Anm. 1. Därest rektorsbefattningen innehaves av kvinna, skall den kontanta avlöningen

utgå med 5,000 kronor, därav 3,300 kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar.

Anm. 2. Pensionsunderlaget för manlig rektor utgör 4,600 kronor, för kvinnlig rektor

4,000 kronor.

Anm. 3. Därest vaktmästare åtnjuter förmånen av bostad m. m., skall för honom galla

vad som föreskrives i kungörelsen den 1 november 1918 (nr 836) angående avlöningsförbättnng

från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Anm. 4., Styrelsen äger att beträffande de under 2) här ovan upptagna utgiftsposter å en

post göra någon minskning och å en annan post någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet

icke överskrides.

dels föreskriva, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

föreslagits för ordinarie befattningshavare, skola fastställas följande

villkor och bestämmelser:

A. i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till

annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

1) att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande

förändrad organisation av vårdanstalten eller eljest kan varda stadgad,

vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den

avlöning han innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta

de med befattningen förenade göromålen;

2) att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande

av den tjänstegrad och den avlöning han .innehar, vara pliktig att

vid en möjligen inträdande förändrad organisation av abnormunder
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Folkunder
visningen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

visningsväsendet ävensom eljest, då Eders Kungl. Maj:t med hänsyn till

nämnda undervisningsväsendes, behov, efter vederbörandes hörande,

prövar sadant nödigt, lata sig förflyttas till annan befattning inom

abnormundervisningsväsendet, dock att befattningshavare, som varder

förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla

skälig ersättning för flyttningskostnad till det belopp, Eders

Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

B) att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta

sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna till lärjungarnas

skyddande mot smittsam lungsot;

4) att med befattning vid anstalten icke må förenas annan tjänst

å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

5) att med befattning vid anstalten ej må förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må,

så framt ej skolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning och

efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner

uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare

bibehållas; samt

6) att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig

i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad

angår lärare, anstaltens styrelse efter av skolöverstyrelsen angivna

riktlinjer eller, vad angar rektor, skolöverstyrelsen, uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning ej

må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner

uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

B. i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

1) att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare

beräknas efter kalenderår;

2) att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid

befattningshavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester men

för den tid, han åtnjutit tjänstledighet, skola utgå till den, som förordnats

att uppehålla befattningen;

5) att, därest befattningshavare av sjukdom hindras att förrätta

sin befattning, befattningshavare äger tillgodonjuta hela lönen jämte

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

''Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

förmån av bostad mod värme, där sådan förekommer, men att den,

som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöver

sina tjänstgöringspenningar, avstå så mycket av lönen, som erfordras

för befattningens upprätthållande eller eljest prövas skäligt;

4) att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;

5) att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas

böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden

innehållas, så vida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

6) att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut; samt

7) att, då befattningshavare, som åtnjuter fri bostad, avlider,

skolöverstyrelsen må, efter prövning av förekommande omständigheter,

medgiva hans änka eller efterlevande familj att för avflyttning

från bostaden njuta lämplig fardag;

C. i fråga om ålderstillägg:

1) att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda för annan befattningshavare

än vaktmästare efter fem ar och för vaktmästare efter tre

år, under villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av

den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med

gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan

statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller

ledighet för fullgörande av värnplikt, och

andra förhöjningen efter ytterligare fem respektive tre år, på

samma villkor, samt

tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare

fem respektive tre år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid

Folkunder
visningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13ti

Folkunder
visningen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd;

2) att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas, vad angår •

ämneslärarinna och slöjdlärarinna, den tid, varunder hon vid annan

statens läroanstalt för blinda innehaft motsvarande tjänst, eller tjänst,

som enligt staten är förenad med lika hög avlöning som den tjänst,

varför ålderstillägg ifrågasattes;

3) att, därest lärarinna vid statens blindundervisningsanstalt,

vilken befoidras till första lärarinna vid anstalten, redan intjänat

högre avlöning än första lärarinnas begynnelseavlöning, henne skola

omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg som första lärarinna,

att hennes avlöning i sistnämnda befattning blir lika hög som den

avlöning hon senast åtnjöt; skolande, där sådan lärarinna vid befordran

till första lärarinna icke erhåller högre avlöning än den hon

i sin föregående^ befattning uppburit, för uppflyttning i närmast

högre lönegrad såsom första lärarinna henne tillgodoräknas den tid,

varunder hon innehaft berörda befattning, efter det hon i denna

senast uppflyttades i högre lönegrad;

4) att ämneslärarinna må tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie

lärarinna vid folkskola eller högre folkskola, tjänstgöring såsom

lärarinna i övningsskola vid statens folkskoleseminarium, tjänstgöring

vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium under

den tid, statsbidrag utgått till hennes avlönande enligt bestämmelserna

om statsbidrag till folkskollärares avlönande eller hon åtnjutit

avlöning enligt gällande lönereglering, tjänstgöring såsom lärarinna

vid av landsting underhållen dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt,

ävensom tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem,

som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl. Maj:t

stadfäst reglemente eller ock är av Eders Kungl. Maj:t erkänt såsom

allmän uppfostringsanstalt;

5) att befattningshavare må, efter prövning av Eders Kungl.

Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl den

tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas

synpunkt må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han

har att utföra å befattningen vid vårdanstalten; samt

6) att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken

han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

s. 137 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 137

rätt till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda

samma förhöjning;

D. i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och

pensionsrätt m. m.:

1) att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, å tid av året, som av skolöverstyrelsen

bestämmes, åtnjutas av rektor under en och en halv månad, samt

å tid, som av anstaltens styrelse bestämmes, av husmoder,, översköterska

och det kvinnliga biträdet, envar under en månad, och av

vaktmästare under femton dagar; samt

2) att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i

tråg?, om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension eller eljest är vid tiden för de nya

lönestaternas ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat,

dock att pensionsunderlagen för manlig och kvinnlig rektor, skola

utgöras av de belopp, som finnas angivna i anm. 2 till utgiftsstaten

för anstalten.

E. i fråga om särskilda föreskrifter för det kvinnliga biträdet:

att beträffande det kvinnliga biträdet å anstaltens stat skola i

övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att

gälla för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater

uppförda biträdesbefattningar;

dels förklara att en var, som med eller efter ingången av år

1922 tillträder befattning vid anstalten, skall vara skyldig underkasta

^ig nyssberörda villkor och bestämmelser;

dels godkänna följande grunder för avlönande av vikarier för

lärarpersonalen vid anstalten, nämligen:

att arvodet till vikarie för rektor vid anstalten skall utgå på sätt

Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;

att arvodet till vikarie för annan av ifrågavarande lärarpersonal

skall utgå med ett belopp motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen

för den tjänst, som av vikarien uppehälles;

att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet på grund av sjukdom

utöver de till tjänsten hörande tjänstgöringspenningar, vilka

vikarien äger uppbära, eller särskild bestämd andel av lönen erforBihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 18

Folkunder
visningen.

s. 138 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

138 BiTcsdagens skrivelse Nr 8 A.

dras för att arvodet till denne skall uppgå till nyssnämnda belopp,

skall utgå av statsmedel; *

dels för uppehållande av verksamheten vid anstalten å ordinarie

stat under rubriken: »Vårdanstalten i Lund för blinda med’komplicerat

lyte» uppföra ett bestämt anslag av 128,400 kronor;

dels anvisa på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,

högst:

till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare

vid anstalten ett belopp av 16,800 kronor; samt

till förstärkande av under »övriga utgifter» i staten upptagna

utgiftsposterna med undantag för »läkare och sjukvård» samt »vårdar-

och ekonomipersonal» ett belopp av 17,000 kronor; ,

dels medgiva ej mindre att, oavsett om de i Lund under uppförande

varande byggnaderna kunna för anstalten tagas i anspråk

den 1 januari 1922, den ordinarie avlöningsstaten må träda i kraft

från och med sagda tidpunkt, än även att de å staten under rubriken

»övriga utgifter» anslagna medel må, i den mån Eders Kungl. Maj:t

prövar sådant nödigt, ställas till förfogande åt styrelsen för drottning

Sofias stiftelse för uppehållande av verksamheten vid den med stiftelsen

förenade vårdanstalten, intill dess överflyttningen till Lund

kan äga rum;

dels ock förklara, att föreståndarinnan fru Elisabeth Anrep-Nordin

må, därest så prövas lämpligt, utan hinder därav, att hon redan

överskridit den i lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension

stadgade pensionsålder, kunna förordnas såsom rektor vid anstalter!,

dock högst intill utgången av år 1922.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft tvä

inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 209) och (II: 814),

däruti hemställts, att de befattningshavare vid statens vårdanstalt

för blinda med komplicerat lyte, som förut varit delaktiga i dövstumlärarnas

pensionskassa, för pension må räkna sig till godo de •

tjänsteår, som gällt för pension från nämnda kassa.

I samband med beviljandet- av anslag för uppförande av en

vårdanstalt i Lund för blinda med komplicerat lyte beslöt 1914 års

senare riksdag, på Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att vid den tid, då den ifrågavarande

anstalten trädde i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga drottning

Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdan
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 139

staltens dåvarande tillgångar under utfästelse å statens vägnar om

fullgörande av de särskilda villkor och förbehåll, som innehölles i

stiftelsens reglemente eller eljest kunde vara fästade vid sagda tillgångar-''eller

särskilda delar därav.

Sedan genom beslut av 1920 års riksdag medel anvisats för

byggnadernas slutförande under år 1921, har departementschefen

räknat med, att statens övertagande av anstalten kunde äga rum den

1 januari 1922. Därmed inträder för statsverket skyldighet att ikläda

sig de med anstaltens drift förbundna kostnaderna.

Riksdagen har vid prövning av den föreslagna ordinarie staten

och de därmed förbundna avlöningsvillkoren icke funnit anledning

till erinran i annat avseende än beträffande den ifrågasatta rätten

till tjänstårsberäkning för uppflyttning i högre lönegrad. I detta

hänseende hade från anstaltens sida ifrågasatts, att de tjänstinnehavare,

som komme att övergå från drottning Sofias stiftelse till

deii nya anstalten, skulle få rätt att för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig den tid, de haft fast anställning vid stiftelsen.

Skolöverstyrelsen åter har icke ansett sig böra förorda en dylik anordning,

varvid överstyrelsen dels åberopat den prejudicerande verkan,

ett medgivande av denna art skulle äga vid framtida avgöranden

beträffande statstjänares eventuella rätt att tillgodoräkna sig i angivna

hänseende tidigare verksamhet i enskild tjänst, dels ock erinrat,

att de föreslagna avlöningarna, även utan lönetursrätt, skulle

komma att innebära en högst avsevärd förbättring, vilken sannolikt

i intet fall skulle komma att med nuvarande dyrtidstilläggsbestämmelser-

understiga 1,800 kronor och för åtskilliga överstiga detta

''belopp. Departementschefen har intagit en från överstyrelsen avvikande

ståndpunkt, i det att han förordat, att det borde ankomma på

Eders Kungl. Maj:t att för rätt till sådan tjänstårsberäkning lämna

medgivande i varje särskilt fall. För egen del har riksdagen icke

* kunnat undgå finna "de av överstyrelsen anförda skälen vara av en

så vägande beskaffenhet, att riksdagen icke ansett sig kunna bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Yad beträffar det till extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare

ifrågasatta extra anslaget av 16,800 kronor, ingår i detsamma

ersättning med 1,300 kronor till en var av två vaktmästare.

Då å den ordinarie staten äro föreslagna två ordinarie vaktmästare,

synes det riksdagen tillfyllest, att allenast en extra vaktmästare finnes

Folkunder
visningen.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

140 Biksdagens skrivelse Nr 8 A.

tillgänglig, vadan anslaget ifråga torde böra begränsas till 15,500

kronor. ''

Skolöverstyrelsen hade föreslagit, att föregående tjänstgöring

vid anstalten i Vänersborg skulle få i pensionsavseende tillgodoräknas

av de befattningshavare, som överginge till statsanstalten. Detta

förslag har departementschefen icke ansett sig kunna understödja,

då det enligt hans mening innebure en avvikelse från föreskrifterna

i den civila pensionslagen och bifall till detsamma kunde bliva av

prejudicerande betydelse. Det i ovanberörda motioner framställda

yrkandet överensstämmer till sin innebörd med överstyrelsens förslag.

För denna frågas bedömande har riksdagens vederbörande utskott

ansett sig böra i vederbörlig ordning inhämta yttrande från statskontoret,

som härutinnan anfört följande:

Statskontoret erinrar, hurusom det icke saknats exempel på att vissa grupper

av befattningshavare hos enskilda institutioner vid statens övertagande av

dessa erhållit rätt att för pension räkna sig tillgodo viss föregående tjänstgöring

hos det privata företaget. Så har till exempel genom 1913 års riksdags beslut

och nådiga brevet den 15 augusti samma år föreskrivits, att, utöver vad i 17 §

av civila pensionslagen finnes stadgat i fråga om beräkning av tjänstår för erhållande

av pension, i sådant hänseende finge av tjänsteman vid statens vattenfallsverk

beräknas tid, under vilken han förut innehaft tjänst hos nya Trollhätte

kraftbolag eller bogseringsanstalten mellan Ströms kanal och Ivarslund; och efter

1915 års riksdags medgivande har genom nådigt beslut den 12 augusti samma

år förlänats dylik rätt åt sådana statens vattenfallsverks tjänstemän, som förut

innehaft befattning hos Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag. Vid enskilda

järnvägars införlivande med statens järnvägar har jämväl liknande rätt meddelats

åt de förut i enskild tjänst varande befattningshavare.

Statskontoret kan emellertid icke obetingat förorda bifall till motionärernas

förslag, sådant det formulerats i deras slutliga hemställan, då nämligen för nif

ifrågasatta förmån icke synes böra uppställas såsom villkor förutvarande delaktighet

i viss pensionskassa utan snarare tidigare anställning vid anstalten ifråga;

och synes det ej vara något att erinra mot, att åt nuvarande befattningshavare

vid drottning Sofias stiftelse i Vänersborg, vilka övergå på den nya anstaltens

stat, må lämnas ett särskilt medgivande att räkna sig sin föregående tjänstgöring *

hos stiftelsen tillgodo för pension.

Man skulle emellertid även kunna tänka sig en annan anordning. Statskontoret

vill i sådant avseende erinra, hurusom i sammanhang med fastställande

av löne- och pensionsreglering för folkskoleseminarierna genom nådiga kungörelsen

den 22 juni 1918 (nr 662) föreskrivits, att i fråga om skyldighet att avgå

från tjänsten ävensom i fråga om rätt till pension skall för övningsskollärare

gälla vad i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning är eller kan varda

stadgat. Det synes kunna ifrågasättas, om ej på liknande sätt de befattnings
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 141

havare vid drottning Sofias stiftelse, som äro delaktiga i dövstumslärarnas pensionsanstalt,

böra fortfarande bibehållas vid denna delaktighet. Härigenom vunnes

dessutom den fördel, att familjepensioneringen för dessa befattningshavare

bleve ordnad på ett för dem mera fördelaktigt sätt än om de bleve förpliktigade

att erlägga de dryga retroaktivavgifter, som kunna komma att åligga dem vid

inträde i civilstatens änke- och pupillkassa.

Riksdagen, som finner billighetsskäl tala för ett beslut i den

riktning, motionärerna yrkat, har ansett den senare av de utav statskontoret

anvisade utvägarna vara att föredraga. I följd härav har

riksdagen beslutat, att de befattningshavare, vilka äro delaktiga i

dövstumslärarnas pensionsanstalt, må varda bibehållna vid delaktighet

i samma pensionsanstalt, skolande därvid pensionsbeloppet utgöra

för rektor vad Eders Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit

samt för annan befattningshavare lönen jämte intjänat eller intjänade

ålderstillägg.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot

det föreliggande förslaget, får förty anmäla, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts förenämnda proposition samt ovanberörda

motioner,

I) godkänt, att lända till efterrättelse från och med år 1922,

följande ordinarie

Stat

för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

A. Inkomststat.

Ordinarie statsanslag...........,............ kronor 128,400: —

Elevavgifter................................ » 68,000: —

Summa kronor 196,400: —

Folkunder
visningen.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder
visningen.

B. TJtgiftsstat.

■

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

ningar

Anmärkningar

Kronor

Kronor

Kronor

1) Avlöningar.

1 rektor, förutom fri bostad

med värme........

4,400

2,000

6,400

1 första lärarinna, förutom

Efter 5 år kan lönen

höjas med 300 kronor

bostad...........

2,000

1,100

3,100

1 ämneslärarinna, förutom

bostad...........

2 ämneslärarinnor, förutom

1,800

1,000

2,800

efter 10 år med ytterli- gare 300 kronor och ef- ter 15 år med än ytter- ligare 300 kronor.

bostad...........

3,600

2,000

5,600

1 slöjdlärarinna, förutom

Efter 5 år kan lönen

höjas med 200 kronor,

bostad...........

1,600

800

2,400

efter 10 år med ytterli-

2 slöjdlärarinnor, förutom

bostad...........

3,200

1,600

4,800

gare 200 kronor och ef- ter 15 år med än ytter- ligare 200 kronor.

Härtill kunna komma

1 husmoder, förutom bostad

3 ålderstillägg vart och

ett å 200 kronor efter

med värme och lyse, kost

respektive 5, 10 och 16

samt tvätt.........

1,100

300

1,400

års tjänstgöring. Av

varje ålderstillägg skall

100 kronor utgöra lön

och 100 kronor tjänst- göringspenningar.

1 översköterska, förutom bo-

stad med värme och lyse,

höjas med 150 kronor,

kost samt tvätt......

750

250

1,000

efter 10 år med ytterli- gare 160 kronor och ef- ter 16 år med än ytter- ligare 150 kronor.

Härtill kunna komma

3 ålderstillägg, vart och

1 kvinnligt skrivbiträde, till-

ett å 200 kronor efter

respektive 5, 10 och

15 års tjänstgöring. Av

lika räkenskapsförare . .

1,300

500

1,800

varje ålderstillägg skall

100 kronor utgöra lön

och 100 kronor tjänst- göringspenningar.

Efter 3 år kan lönen

1 vaktmästare........

1 vaktmästare........

900

900

550

550

1,450

1,450

höjas med 100 kronor,

efter 6 år med ytterli- gare 100 kronor och ef-

ter 9 år med än ytter- ligare 100 kronor.

Säger avlöningar

32,200

2) Övriga utgifter.

Undervisnings- och arbetsmateiiell . . . .

6,000

Inventarier..........

3,000

Kosthåll...........

75,000

Beklädnad..........

15,000

s. 143 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

143

Summa

Anmärkningar

Kronor

Läkare och sjukvård.............

Vårdar- och ekonomipersonal.......

Tvätt och renhållning............

Värme och belysning............

Vatten.....................

Diverse utgifter................

6,400

21,000

5.000

25,000

1,800

6.000

Säger övriga utgifter

164,200

Summa kronor

196,400

Anm. 1. Därest rektorsbefattningen innehaves av kvinna, skall den kontanta avlöningen

utgå med 5,000 kronor, därav 3,300 kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar.

Anm. 2. Pensionsunderlaget för manlig rektor utgör 4,600 kronor, för kvinnlig rektor

4,000 kronor.

Anm. 3. Därest vaktmästare åtnjuter förmånen av bostad m. m., skall för honom gälla vad

som föreskrives i kungörelsen den 1 november 1918 (nr 836) angående avlöningsförbättring från

och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Anm. 4. Styrelsen äger att beträffande de under 2) här ovan upptagna utgiftsposter å

en post göra någon minskning och å en annan post någon ökning, endast utgiftsstaten i dess

helhet icke överskrides.

Folkunder
visningen.

II) föreskrivit, att de befattningshavare, vilka vid tillträdet till

befattningen äro delaktiga i dövstumlärarnas pensionsanstalt, skola

varda bibehållna vid delaktighet i samma pensionsanstalt, skolande

därvid pensionsbeloppet utgöra för rektor vad ovan under anm. 2

sagts samt för annan befattningshavare lönen jämte intjänat eller

intjänade ålderstillägg;

III) föreskrivit, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

föreslagits för ordinarie befattningshavare, skola fastställas följande

villkor och bestämmelser:

A. i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till

''annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

1) att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande

förändrad organisation av vårdanstalten eller eljest kan varda stadgad,

vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den

avlöning han innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta

de med befattningen förenade göromålen;

2) att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande

av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att

vid en möjligen inträdande förändrad organisation av abnormunder
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

144 '' Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

visningsväsendet ävensom eljest, då Eders Kungl. Maj:t med hänsyn

till nämnda undervisningsväsendes behov, efter vederbör andes

hörande, prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom abnormundervisningsväsendet, dock att befattningshavare,

som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av

statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till det

belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

3) att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig

de bestämmelser, som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande

mot smittsam lungsot;

4) att med befattning vid anstalten icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

5) att med befattning vid anstalten ej må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må,

så framt ej skolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning och

efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner

uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

samt

6) att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig, i

enskilda, kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad angår

lärare, anstaltens styrelse efter av skolöverstyrelsen angivna riktlinjer

eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande undervisning ej må

anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

B. i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

1) att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare

beräknas efter kalenderår;

2) att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid

befattningshavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester men

för den tid, han åtnjutit tjänstledighet, skola utgå till den, som förordnats

att uppehålla befattningen;

3) att, därest befattningshavare av sjukdom hindras att förrätta

sin befattning, befattningshavare äger tillgodonjuta hela lönen

s. 145 Kontrollera mot PDF

Riksdagens ''skrivelse Nr 8 A. 145

jämte förmån av bostad med värme, där sådan förekommer, men att

den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning

avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten,

utöver sina tjänstgöringspenningar, avstå så mycket av lönen, som

erfordras för befattningens upprätthållande eller eljest prövas skäligt;

4) att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;

5) att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

så vida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

6) att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut; samt

7) att, då befattningshavare, som åtnjuter fri bostad, avlider,

skolöverstyrelsen må, efter prövning av förekommande omständigheter,

medgiva hans änka eller efterlevande familj att för avflyttning

från bostaden njuta lämplig fardag;

C. i fråga om ålderstillägg:

1) att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda för annan befattningshavare

än vaktmästare efter fem år och för vaktmästare efter tre år,

under villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott

vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller

ledighet för fullgörande av värnplikt, och

andra förhöjningen efter ytterligare fem respektive tre år, på

samma villkor, samt

tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare

fem respektive tre år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 19

Folkunder
visningen.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder
visningen.

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd;

2) att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas, vad angår

ämneslärarinna och slöjdlärarinna, den tid, varunder hon vid annan

statens läroanstalt för blinda innehaft motsvarande tjänst, eller tjänst,

som enligt staten är förenad med lika hög avlöning som den tjänst,

varför ålderstillägg ifrågasättes;

3) att, därest lärarinna vid statens blindundervisningsanstalt,

vilken befordras till första lärarinna vid anstalten, redan intjänat

högre avlöning än första lärarinnas begynnelseavlöning, henne skola

omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg som första lärarinna,

att hennes avlöning i sistnämnda befattning blir lika hög som den

avlöning hon senast åtnjöt; skolande, där sådan lärarinna vid befordran

till första lärarinna icke erhåller högre avlöning än den

hon i sin föregående befattning uppburit, för uppflyttning i närmast

högre lönegrad såsom första lärarinna henne tillgodoräknas den tid,

varunder hon innehaft berörda befattning, efter det hon i denna

senast uppflyttades i högre lönegrad;

4) att ämneslärarinna må tillgodoräknas tjänstgöring sota. ordinarie

lärarinna vid folkskola eller högre folkskola, tjänstgöring såsom

lärarinna i övningsskola vid statens folkskoleseminarium, tjänstgöring

vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium under

den tid, statsbidrag utgått till hennes avlönande enligt bestämmelserna

om statsbidrag till folkskollärares avlönande eller hon åtnjutit

avlöning enligt gällande lönereglering, tjänstgöring såsom lärarinna

vid av landsting underhållen dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt,

ävensom tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem,

som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl.

Maj:t stadfäst reglemente eller ock är av Eders Kungl. Maj:t erkänt

såsom allmän uppfostringsanstalt; samt

5) att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för

erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid

vilken han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension eller, vad angår befattningshavare, som

vid tillträdet till befattningen är delaktig i dövstumlärarnas pensionsanstalt,

bestämmelserna i reglementet för samma pensionsanstalt

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

s. 147 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 147

D. i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och

pensionsrätt m. m.:

1) att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, å tid av året, som av skolöverstyrelsen

bestämmes, åtnjutas av rektor under en och en halv månad, samt

å tid, som av anstaltens styrelse bestämmes, av husmoder, översköterska

och det kvinnliga biträdet, envar under en månad, och

av vaktmästare under femton dagar; samt

2) att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom

i fråga om rätt till pension skall beträffande annan befattningshavare

än sådan, som vid tillträdet till befattningen är delaktig i dövstumlärarnas

pensionsanstalt, gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension eller eljest är vid tiden för de nya lönestaternas

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat, dock

att pensionsunderlagen för manlig och kvinnlig rektor skola utgöras

av de belopp, som finnas angivna i anm. 2 till utgiftsstaten för

anstalten.

E. i fråga om. särskilda föreskrifter för det kvinnliga biträdet:

. att beträffande det kvinnliga biträdet å anstaltens stat skola i

övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att

gälla för de ä vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater

uppförda biträdesbefattningar;

IV) förklarat, att en var, som med eller efter ingången av år

1922 tillträder befattning vid anstalten, skall vara skyldig underkasta

sig nyssberörda villkor och bestämmelser;

V) godkänt följande grunder för avlönande av vikarier för

lärarpersonalen vid anstalten, nämligen:

att arvodet till vikarie för rektor vid anstalten skall utgå på

sätt Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;

att arvodet till vikarie för annan av ifrågavarande lärarpersonal

skall utgå med ett belopp motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen

för den tjänst, som av vikarien uppehälles;

att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet på grand av

sjukdom utöver de till tjänsten hörande tjänstgöringspenningar,

vilka vikarien äger uppbära, eller särskild bestämd andel av lönen

Folkunder
visningen.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Folkunder
visningen.

148 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

erfordras för att arvodet till denne skall uppgå till nyssnämnda belopp

skall utgå av statsmedel;

VI) för uppehållande av verksamheten vid anstalten å ordinarie

stat under rubriken: »Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte» uppfört ett bestämt anslag av 128,400 kronor;

VII) anvisat på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,

högst:

till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare

vid anstalten ett belopp av 15,500 kronor; samt

till förstärkande av under »övriga utgifter» i staten upptagna

utgiftsposterna med undantag för »läkare och sjukvård» samt ''»vårdar-

och ekonomipersonal» ett belopp av 17,000 kronor;

VIII) medgivit ej mindre att, oavsett om de i Lund under uppförande

varande byggnaderna kunna för anstalten tagas i anspråk

den 1 januari 1922, den ordinarie avlöningsstaten må träda i kraft

från och med sagda tidpunkt, än även att de å staten under rubriken

»övriga utgifter» anslagna medel må, i den mån Eders Kungl.

Maj:t prövar sådant nödigt, ställas till förfogande åt styrelsen för

drottning Sofias stiftelse för uppehållande av verksamheten vid den

med stiftelsen förenade vårdanstalten, intill dess överflyttningen till

Lund kan äga rum;

IX) förklarat, att föreståndarinnan fru Elisabeth Anrep-Nordin

må, därest så prövas lämpligt, utan hinder därav, att hon redan

överskridit den i reglementet för dövstumlärarnas pensionsanstalt

stadgade pensionsålder, kunna förordnas såsom rektor vid anstalten,

dock högst intill utgången av år 1922.

199:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 309, anmält,

har riksdagen för inredning och möblering av de nya byggnaderna

för vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte anvisat på extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

200:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på proposition angående statens övertagande av egendomen

Hall och uppfostringsanstalten därstädes, beräkna för ändamålet

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 1,000,000

kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse den 11 mars

1921 (nr 207) givit riksdagen tillkänna, att Eders Kungl. Maj:t icke

s. 149 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 149

komme att till nu pågående riksdag avlåta proposition i berörda

ämne, i följd varav medel för ändamålet ej beliövde beräknas å

1922 års stat.

Med anledning liärav påkallas icke något riksdagens beslut angående

Eders Kungl. Maj:ts omförmälda framställning.

Yrkesundervisningen.

201 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 203) föreslagit riksdagen

att i avbidan på proposition angående omorganisation av tekniska

elementarskolan i Norrköping till ett tekniskt gymnasium och en

teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst beräkna för

ändamålet,

dels ett belopp av 56,800 kronor att ingå i det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk,

dels och till laboratorieutrustning och annan undervisningsmateriell

på extra stat för år 1922 ett belopp av 30,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 februari 1921

dagtecknad, till riksdagen avgiven proposition, nr 94, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

sistnämnda dag, föreslagit riksdagen dels medgiva, att den tekniska

elementarskolan i Norrköping må, på sätt av departementschefen i

samma statsrådsprotokoll angivits, ombildas till ett tekniskt gymnasium

och en teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst;

dels för tekniska elementarskolan, tekniska gymnasiet och tekniska

fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst i nämnda stad

beräkna för år 1922 ett belopp av 56,800 kronor att ingå i det

ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk;

dels och till apparater, maskiner och annan undervisningsmateriell

för ifrågavarande läroanstalt anvisa på extra stat för år 1922

ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

På sätt av nästföljande punkt framgår, har Eders Kungl. Maj:t

framlagt förslag till omorganisation av jämväl den tekniska elementarskolan

i Borås, vilken skulle ombildas till ett tekniskt gymnasium

och en teknisk fackskola för vävnadsindustri. Riksdagen anser sig

Folkunder
visningen.

Yrkesunder
visningen.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Yrkesunder
visningen.

150 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

böra i ett sammanhang från principiell synpunkt skärskåda de båda

föreliggande omorganisationsförslagen.

Vad först beträffar förslaget om utvidgning av ifrågavarande

elementarskolor till tekniska gymnasier vill riksdagen erinra om följande.

1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens

ordnande hade i sitt förslag icke upptagit den nu förefintliga skoltypen

tekniskt gymnasium. Densammas upprättande hade först föreslagits

av de den 3 november 1916 tillkallade sakkunniga rörande

fortsatt utredning av frågorna om den lägre tekniska, undervisningen

m. m. De tekniska gymnasierna borde enligt nämnda sakkunniga hava

till uppgift att tillgodose behovet av allmänt teknisk utbildning och på

samma gång meddela kunskaper i merkantila ämnen. Från dem

skulle industrien kunna erhålla personer med lämplig utbildning för

skötande av göromålen på verkstäders och fabrikers affärs- och ritkontor

ävensom för ledningen av mindre och föga specialiserade

industriella företag eller för affärsverksamhet med industriens alster

och förnödenheter. De tekniska gymnasierna borde på samma gång

fylla en viktig plats inom undervisningsväsendet i''dess helhet därigenom,

att de bidroge att tillfredsställa det behov av utbildning i

mera praktisk riktning, som förefunnes hos en stor del av den studerande

ungdomen, i första rummet hos dem, som önskade välja den

industriella vägen till levnadsbana utan att dock kunna definitivt

bestämma sig för ett visst fack inom industrien, men även hos sådana,

som ämnade ägna sig åt annan praktisk verksamhet.

Enligt de sakkunnigas förslag borde de tekniska gymnasierna

upprättas genom omorganisation av några av de dåvarande tekniska

elementarskolorna. Förslaget gick ut på, att de tekniska elementarskolorna

i Malmö, Örebro och Härnösand skulle omorganiseras till

tekniska gymnasier, varigenom såväl södra som mellersta och norra

Sverige skulle tillgodoses med en dylik läroanstalt.

Riksdagen har numera också beslutat inrättande av tekniska

gymnasier i nämnda städer, år 1918 beträffande Malmö och Örebro

och år 1920 ifråga om Härnösand.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär en utvidgning

av den ursprungligen tänkta organisationen i så måtto, att jämväl de

tekniska elementarskolorna i Norrköping och Botås skulle utbyggas

till tekniska gymnasier. Enligt riksdagens mening måste otvivelaktigt

betänkligheter resas mot att redan nu verkställa en sådan

s. 151 Kontrollera mot PDF

jRiksdagens skrivelse Nr 8 A.

151

utvidgning. Någon erfarenhet om det resultat, de tekniska gymnasiernas

verksamhet kan hava lämnat, föreligger ännu icke. Utan

att betvivla att denna skoltyp väl kan fylla ett behov i den allmänna

tekniska utbildningen, anser riksdagen det dock vanskligt

att nu upprätta ytterligare nya tekniska gymnasier, innan man

kunnat se, till vilken grad och i vilken omfattning de hittillsvarande

gymnasierna motsvarat de förväntningar, som vid omorganisationen

ställdes på denna skoltyp. En på sätt av departementschefen framhålles

väntad ökning i elevtillströmningen till de hittillsvarande tekniska

gymnasierna utgör enligt riksdagens mening intet bevis för att

ett från industriens synpunkt förefintligt behov av ytterligare gymnasier

kan sägas vara för handen; minst för mellersta Sverige torde något

sådant förefinnas, om man tager i betraktande att utom det tekniska

gymnasiet i Örebro finnes i det ej långt från Borås belägna Göteborg

en högre teknisk läroanstalt, nämligen Chalmers tekniska institut.

Riksdagen har följaktligen icke ansett sig kunna för närvarande bifalla

förslaget om utveckling av de ännu återstående tekniska elementarskolorna

i Norrköping och Borås till tekniska gymnasier.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär dessutom en förändring av

de tekniska elementarskolorna i Norrköping oeh Borås till tekniska

fackskolor, skolan i Norrköping till en fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst

och skolan i Borås till en fackskola för vävnadsindustri.

Riksdagen har ej kunnat undgå hysa vissa betänkligheter i fråga

om det inrättande av nya fackskolor, som nu ifrågasättes. Från

principiell synpunkt torde ej vara något att invända mot förslaget,

då de tekniska elementarskolornas successiva ombildning till fackskolor

ingick i den år 1918 beslutade planen för omorganisationen

av den tekniska undervisningen, men enligt riksdagens mening torde

det utan olägenhet ännu något år kunna anstå med den omorganisation,

som nu föreslås. Den år 1918 beslutade reformeringen av

den tekniska undervisningen har hittills fortgått i så hastigt tempo,

att man med fog kan ifrågasätta ett eller annat års mellanrum för

att få tillfälle skärskåda tilläventyrs förefintligt resultat av omorganisationen,

innan beslut fattas om dess vidare utbyggande, och riksdagen

har därför ansett försiktigheten bjuda att icke nu bifalla det

föreliggande förslaget.

Eders Kungl. Maj:t har vidare äskat medel för laboratorieutrustning

och undervisningsmateriel! för ifrågavarande läroanstalter. För

Yrkesunder
visningen.

s. 152 Kontrollera mot PDF

Y rkesunder
visningen.

152 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vartdera läroverket beräknas för ändamålet 60,000 kronor att fördelas

med 30,000 kronor på två på varandra följande år. Då omorganisationsförslagen

ej av riksdagen bifallits, kunde särskilda anslag

till undervisningsmateriell måhända synas mindre av behovet påkallade.

Emellertid håller riksdagen före, att jämväl de tekniska

elementarskolorna i nämnda städer, sådana de för närvarande verka,

äro för undervisningens bedrivande i behov av särskilda medel till

förbättrande av den såsom »otidsenlig och tarvlig» betecknade materiellen.

Riksdagen har därför för vardera skolan ställt för ändamålet

till Eders Kungl. Maj:ts förfogande såsom engångsanslag ett

belopp av 10,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla,

dels att Eders Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisation

av den tekniska elementarskolan i Norrköping till ett tekniskt gymnasium

och en teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst

ej vunnit riksdagens bifall;

dels ock att riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 10,000 kronor att efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande

utgå till inköp av erforderlig undervisningsmateriell vid

tekniska elementarskolan i Norrköping.

202:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen

att, med godkännande i vad på statsverket ankommer, av stadsfullmäktiges

i Borås den 10 juni 1920 beslutade erbjudande i fråga om

tillhandahållande av erforderliga undervisningslokaler m. m. jämte

det vid nämnda erbjudande fogade villkor,

dels medgiva, att den tekniska elementarskolan i Borås och vävskolan

därstädes må, på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 närmare angivits,

ombildas till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för

vävnadsindustri;

dels för tekniska elementarskolan, tekniska gymnasiet och tekniska

fackskolan för vävnadsindustri i nämnda stad beräkna för år

1922 ett belopp av 54,300 kronor att ingå i det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk;

dels ock till laboratorieutrustning och annan undervisningsmateriell

för ifrågavarande läroanstalt anvisa på extra stat för år 1922

ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 153

Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt

anfört, får riksdagen anmäla,

dels att Eders Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisation

av den tekniska elementarskolan i Borås ock vävskolan därstädes

till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för vävnadsindustri

ej vunnit riksdagens bifall;

dels ock att riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat ett

reservationsanslag av 10,000 kronor att efter Eders Kungl. Maj:ts

bestämmande utgå till inköp av erforderlig undervisningsmateriell

vid tekniska elementarskolan i Borås.

203:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 205) -föreslagit riksdagen

att dels för den tekniska elementarskolan, det tekniska gymnasiet

och den tekniska fackskolan i Härnösand beräkna för år 1922 ett

belopp av 75,600 kronor att ingå i det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk, dels ock till laboratorieutrustning och annan

undervisningsmateriel! för ifrågavarande läroanstalt anvisa på extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

medgav 1920 års riksdag, att den tekniska elementarskolan i Härnösand

finge ombildas till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola

för träindustri, samt beräknade, med upphävande av då gällande

stat för tekniska elementarskolan i Härnösand, för samma skola

ävensom för ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för

träindustri i nämnda stad ett belopp av 71,825 kronor att ingå i det

ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk. Vidare anvisade

samma riksdag, likaledes i överensstämmelse med av Eders Kungl.

Maj:t gjord framställning, till laboratorieutrustning och annan undervisningsmateriell

vid nämnda läroanstalt pa extra stat för ar

1921 ett reservationsanslag av 25,000 kronor. Sistnämnda belopp utgjorde

första hälften av den härför beräknade kostnaden, 50,000 kronor.

Mot den av Eders Kungl. Maj:t nu gjorda framställningen, vilken

innebär ett fullföljande av den utav 1920 års riksdag beslutade omorganisationen,

har riksdagen intet att erinra. Den härför erforderliga

anslagsökningen belöper sig till 3,775 kronor, varmed sålunda

anslaget till tekniska läroverk ökats.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels för fortsatt ombildning av den tekniska elementarskolan i

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 20

Yrkesunder
visningen.

s. 154 Kontrollera mot PDF

Yrkesunder
visningen.

154 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Härnösand till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för

träindustri ökat det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk

med 3,775 kronor;

dels och till laboratorieutrustning och annan un dervisningsmateriell

för ifrågavarande läroanstalt anvisat på extra stat för år

1922 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

204:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen

att för det tekniska gymnasiet, maskinfackskolan, husbyggnadsfackskolan

och den kemiska fackskolan i Malmö beräkna för år 1922

ett belopp av 124,875 kronor att ingå i det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär ökade medel för den fortsatta

utvecklingen av ifrågavarande läroanstalt i överensstämmelse med

den plan, som förut blivit framlagd för riksdagen. Den härför erforderliga

anslagsökningen belöper sig till 7,475 kronor.

Riksdagen bar ansett sig böra bifalla förslaget och får anmäla,

att riksdagen för fortsatt utveckling av det tekniska läroverket i

Malmö i eldighet med för riksdagen förut framlagd plan ökat det

ordinarie reservationsanslaget tdl tekniska läroverk med 7,475 kronor.

205:o) Eders Kungl. Maj: t har (punkt 207) föreslagit riksdagen

att till fortsatt uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid

tekniska gymnasiet i Örebro anvisa på extra stat för år 1922 ett

förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

För ändamålet utgår för år 1921 ett extra anslag av 12,000

kronor. Det nu föreslagna beloppet står i överensstämmelse med

tidigare gjorda beräkningar rörande för nämnda parallellavdelning

erforderliga medel.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till fortsatt uppehållande

av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 20,000

kronor.

206:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att tekniska skolans i Eskilstuna till söndags- och

aftonskolan hörande lägre kurs och den med nämnda skola förenade

fackskolan för finare smides- och metallindustri må upphöra med

utgången av år 1921, samt att från och med år 1922 söndags- och

s. 155 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 8 A. 155

aftonskolans högre kurs må, på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 närmare

angivits, ombildas till en teknisk fackskola för maskinindustri;

dels i anledning härav, med uteslutande av det i riksstaten

under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat för tekniska skolan i

Eskilstuna upptagna anslag å 14,000 kronor, för en teknisk fackskola

för maskindustri i nämnda stad beräkna för år 1922 ett belopp av

32,350 kronor att ingå i det ordinarie reservationsanslaget till

tekniska läroverk;

dels och till anskaffande av undervisningsmateriell och utrustning

av ett maskinlaboratorium vid ifrågavarande läroanstalt anvisa

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 37,000 kronor.

Den föreliggande framställningen avser att åt varje särskild

avdelning av ifrågavarande läroanstalt giva den plats i systemet av

praktiska ungdomsskolor, som med hänsyn till dess redan förefintliga

anordning närmast tillkommer densamma. Den tekniska söndagsoch

aftonskolans lägre kurs skulle ombildas till lärlings- och yrkesskolor

enligt vedertagen typ och fackskolan för finare smides- och

metallindustri till eu lärlingsskola för praktiskt yrkesarbete samt den

återstående avdelningen, söndags- och aftonskolans högre kurs, till

en teknisk fackskola med uppgift att meddela utbildning för teknisk

verksamhet inom maskinindustrien. Denna tekniska fackskola skulle

enligt förslaget i så måtto intaga en särställning i förhållande till

övriga skolor av ifrågavarande slag, att dess lärokurs skulle bliva

3-årig med endast 18 veckotimmars undervisning under de båda

första läsåren, under det att vid andra fackskolor lärotiden är fördelad

på 2 läsår, vartdera med en undervisningstid av 40 timmar

i veckan. Den föreslagna anordningen har sin grund i de särskilda

förhållanden, som äro rådande vid tekniska skolan i Eskilstuna, där

man alltsedan skolans tillkomst med framgång begagnat sig av aftonundervisning,

och förslaget avser ett bibehållande av denna i de

två lägre klasserna av fackskolan.

Riksdagen har vid prövning av det föreliggande förslaget icke

haft något att erinra mot den ifrågasatta omorganisationen. Endast i

avseende å det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet af 37,000

kronor till anskaffande av undervisningsmateriell och utrustning av

ett maskinlaboratorium synes riksdagen, såväl med hänsyn till fallande

priser som i betraktande av vad i motsvarande fall beviljats andra

Yrkesunder
visningen.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Yrkesunder
visningen.

156

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fackskolor, en nedsättning böra vidtagas. Riksdagen bar för ändamålet

beviljat ett belopp av 30,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tekniska skolans i Eskilstuna till söndagsocb

aftonskolan hörande lägre kurs och den med nämnda skola förenade

fackskolan för finare smides- och metallindustri må upphöra

med utgången av år 1921, samt att från och med år 1922 söndags-

och aftonskolans högre kurs må, på sätt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 närmare

angivits, ombildas till en teknisk fackskola för maskinindustri;

dels i anledning härav, med uteslutande av det i riksstaten

under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat för tekniska skolan i

Eskilstuna upptagna anslag å 14,000 kronor, ökat det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk med 32,350 kronor;

dels ock till anskaffande av undervisningsmateriell och utrustning

av ett maskinlaboratorium vid ifrågavarande läroanstalt anvisat

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

I anledning av riksdagens under punkterna 203, 204 och 207

härovan anmälda beslut har det ordinarie reservationsanslaget till

tekniska läroverk, nu 470,000 kronor, ökats med 43,600 kronor till

513,600 kronor.

207:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen

att till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till

tekniska läroverk anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 50,000 kronor, att utgå efter de närmare bestämmelser Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott utfärda.

För närvarande utgår för ändamålet ett belopp av 38,000 kronor

beräknat på följande sätt:

För tekniska

elementarskolan

i Norrköping......

kronor

4,000

—

» »

»

» Borås...........

»

4,000

—-

» »

läroverket

» Härnösand......

»

5,500

—-

» »

»

» Malmö..........

»

12,500

—-

» »

»

» Örebro .........

»

10,000

—-

» »

fackskolan

» Västerås........

»

2,000

—

Summa

kronor

38,000

—

s. 157 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 157

Det nu ifrågasatta anslaget är beräknat att utgå som följer:

För tekniska läroverket i Norrköping...... kronor 6,000: -

» » » » Borås........... » 6,000: —

» » » » Härnösand...... » 5,500: —

» » » »Malmö.......... » 12,500: —

» » » » Örebro.......... » 10,000: —

» » fäckskolan » Västerås........ » 2,000: —

» teknisk maskinfackskola och teknisk byggnadsfackskola

i Stockholm..................... » 5,000:

» teknisk maskinfackskola i Eskilstuna.....• ■ ■ »_3,000: -

Summa kronor 50,000: —

Sedan riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts framställningar rörande

omorganisation av de tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås samt vidare något förslag om en teknisk maskinfackskola

och en teknisk byggnadsfackskola i Stockholm icke förelagts riksdagen,

har riksdagen minskat det begärda anslaget med dels 4,000 kronor,

motsvarande beräknad ökning för de omorganiserade två förstnämnda

skolorna, dels 5,000 kronor, motsvarande det för den tekniska fackskolan

i Stockholm beräknade beloppet.

Biksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot

förslaget, får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie

reservationsanslaget till tekniska läroverk anvisat på extra stat för

år 1922 ett förslagsanslag, högst, 41,000 kronor, att utgå efter de

närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott utfärda.

208:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 211) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på proposition angående omorganisation av handelsgymnasiema,

beräkna för ändamålet dels en höjning av det nuvarande

ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier, nu högst

135,000 kronor, med 190,000 kronor till 325,000 kronor, dels ock

på extra stat för samma år ett belopp av 10,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten,

den 11 februari 1921 dagtecknad proposition, nr 197, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag föreslagit riksdagen

dels medgiva, att i Malmö, Hälsingborg, Norrköping och Örebro

må från och med den 1 januari 1922, genom övertagande av de nu
-

Yrkesunder

visningen.

s. 158 Kontrollera mot PDF

Yrkesunder
visningen.

158 > Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

varande statsunderstödda handelsgymnasierna i nämnda städer, inrättas

statens handelsgymnasier, organiserade på sätt av departementschefen

i statsrådsprotokollet närmare angivits, under förutsättning

att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor

ävensom, där lektor skulle förordnas till biträdande rektor, bostad

eller hyresersättning åt sådan lektor;

dels fastställa avlöningen för ordinarie rektorer, lektorer, maskinister

och eldare samt vaktmästare vid statens handelsgymnasier i

Malmö, Hälsingborg, Norrköping och Örebro till följande belopp,

nämligen:

för rektor till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500

kronor tjänstgöringspenningar;

för lektor till 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstilllägg

till lönen, vart och ett å 500 kronor;

för maskinist och eldare till 1,750 kronor, därav 1,100 kronor

lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre

ålderstillägg till lönen, vart och ett å 100 kronor; samt

för vaktmästare till 1,450 kronor, därav 900 kronor lön och

550 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 100 kronor;

dels medgiva, att ålderstilläggen till ordinarie befattningshavare

vid förenämnda statens handelsgymnasier må utgå ur åttonde huvudtitelns

förslagsanslag: ålderstillägg;

dels besluta, att för ordinarie rektorer och lektorer vid nyss

omförmälda gymnasier pensionsunderlaget för rektor skall utgöra

5,600 kronor och högsta pensionsunderlaget för lektor 4,600 kronor,

samt att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor, sådant förordnande

skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas honom

till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad

rektor;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de för

ordinarie befattningshavare vid omförmälda handelsgymnasier föreslagna

avlöningsförmånerna;

dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år

1922 tillträder ordinarie befattning vid någon av ifrågavarande läro
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 159

anstalter, skall vara pliktig underkasta sig förenämnda villkor och

bestämmelser;

dels medgiva, att lektor vid högre lärarinneseminariet, allmänt

läroverk, folkskoleseminarium, teknisk elementarskola, tekniskt gymnasium,

teknisk fackskola eller sjökrigsskolan må för uppflyttning i

högre lönegrad tillgodoräkna sig tid, varunder han tjänstgjort såsom

ordinarie lektor vid statens handelsgymnasium;

dels, vid bifall till här förut framlagda förslag, i riksstaten för

år 1922 under rubrik: Statens handelsgymnasier, uppföra ett ordinarie

reservationsanslag å 185,000 kronor samt därav beräkna

för handelsgymnasiet i Malmö ett belopp av 63,300 kronor, för

handelsgymnasiet i Hälsingborg ett belopp av 43,500 kronor, för

handelsgymnasiet i Norrköping ett belopp av 33,400 kronor och för

handelsgymnasiet i Örebro likaledes ett belopp av 33,400 kronor

ävensom till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov ett belopp av 11,400 kronor;

dels till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till

statens handelsgymnasier anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 12,000 kronor, att utgå efter de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott utfärda;

dels medgiva, att styrelse för statens handelsgymnasium må äga

att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra

stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post

göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i

deras helhet icke överskridas;

dels och — med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget

till handelsgymnasier, nu högst 135,000 kronor — för

beredande av understöd, enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna grunder, åt handelsgymnasierna i Stockholm och

Göteborg, att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, i riksstaten för år 1922

under rubrik: Statsunderstödda handelsgymnasier, uppföra ett ordinarie

förslagsanslag, högst, 135,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en

inom riksdagen väckt motion (II: 298) däruti hemställts, att riksdagen

måtte med avslag å Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 197

besluta, att statsunderstöd till handelsgymnasier måtte utgå efter

hittills gällande grunder och med de belopp, som med tillämpning

av dessa grunder bliva erforderliga.

Yrkesunder
visningen.

s. 160 Kontrollera mot PDF

Yrkesunder
visningen.

160 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får anmäla att riksdagen med avslag å Eders Knngl.

Maj:ts förevarande förslag samt med bifall till ovannämnda motion,

dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget, högst, till

lian dels gymnasier med oförändrat belopp 135,000 kronor;

dels ock till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping

utöver till dem redan anslagna belopp anvisat på extra stat

för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 150,000 kronor,

att utgå under förutsättning, att kommun, där handelsundervisningsanstalt

åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer

såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen som ock

årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel

av statsunderstödet, samt med den fördelning och under de villkor

i övrigt, som Eders Kung! Maj:t kan finna skäligt bestämma.

209:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen

dels besluta, att nu gällande bestämmelser angående lärlingsskolplikt

må utsträckas att kunna omfatta icke blott sådana minderåriga, som

äro anställda i industri, hantverk, handel eller husligt arbete utan även

minderåriga, som äro anställda i annan därmed jämförlig hantering,

dels medgiva, att från anslaget till understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning understöd må, oavsett om den undervisning,

som avses, har obligatorisk karaktär eller icke, enligt de

närmare bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 angivna grunder, finner gott

utfärda, årligen utgå för av kommun upprättad anstalt för yrkesundervisning:
1.

till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp, beräknat

efter antalet undervisningstimmar, nämligen:

a) i lärlingsskola för industri, hantverk, handel eller annan därmed

jämförlig hantering i samtliga läroämnen utom dem, som avse

husligt arbete, med 3 kronor 33 öre för varje undervisningstimme;

b) i lärlingsskola för husligt arbete eller annan därmed jämförlig

hantering eller hushållsskola ävensom i lärlingsskola för industri

eller hantverk eller annan därmed jämförlig hantering i läroämnen,

som avse husligt arbete, med 2 kronor 33 öre för varje undervisningstimme

;

s. 161 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SA. 161

c) i yrkesskola för industri, hantverk, handel eller annan därmed

jämförlig hantering. eller ettårig handelsskola med 3 kronor 67

öre för varje undervisningstimme;

d) i yrkesskola för husligt arbete eller annan därmed jämförlig

hantering med 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme;

, * e) i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd anstalt

för yrkesundervisning med högst 3 kronor 33 öre för varje

undervisningstimme, dock att understödsbeloppet ej ma överstiga tva

tredjedelar av såmmanlagda beloppet av den till skolans lärare för

den tid, understödet avser, utgående avlöning;

2. till undervisningsmateriell med belopp, motsvarande hälften

eller i vissa undantagsfall intill två tredjedelar av kostnaderna för

densamma;

dels bestämma, att för statsunderstöds utgående från förenämnda

anslag skola gälla följande villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga för

den kommunala yrkesundervisningen ävensom i fastställt reglemente

meddelade föreskrifter;

b) att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet förfall

annan anordning nödvändiggöres, bestrides av lärare, som blivit i

vederbörlig ordning förklarade behöriga eller eljest av skolöverstyrelsen

godkända för ifrågavarande undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inredningsoch

undervisningsmateriell, som godkännas av skolöverstyrelsen;

2. att arvoden åt rektor och övriga lärare utgå med belopp,

beräknade efter i medeltal för varje undervisningstimme: minst 5

kronor vid lärlingsskola för industri, hantverk, handel eller annan

därmed jämförlig hantering i samtliga läroämnen utom dem, som

avse husligt arbete; minst 3 kronor 50 öre vid lärlingsskola för

husligt arbete eller annan därmed jämförlig hantering, vid hushållsskola

eller vid lärlingsskola för industri, hantverk eller annan därmed

jämförlig hantering i läroämnen, som avse husligt arbete; minst

5 kronor 50 öre vid yrkesskola för industri, hantverk, handel eller

annan därmed jämförlig hantering eller ettårig handelsskola samt

minst 4 -kronor vid yrkesskola för husligt arbete eller annan därmed

jämförlig hantering;

3. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna avgiftsfri

;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Yrkesunder
visningen.

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

Yrkesunder
visningen.

162 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

4. att undervisningsmateriell, för vilkens anskaffning eller underhåll

statsunderstöd beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes, och

att materiellen icke utan överstyrelsens medgivande och under iakttagande

av därvid angivna villkor avyttras eller eljest användes för

andra ändamål, än vid understödets beviljande avsetts;

dels medgiva, att understöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning

må jämväl för år 1921 kunna utgå i enlighet med nu

föreslagna grunder, under förutsättning att vederbörande kommun

underkastar sig därmed förbundna villkor;

dels höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till

understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 700,000

kronor, med 300,000 kronor till 1,000,000 kronor;

dels och medgiva, att utan hinder av de av 1918 års riksdag

fastställda grunder för understöds utgående till av kommun upprättade

skolor för den lägre yrkesundervisningen, understöd från det

i 1921 års riksstat uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning må utgå till Sundsvalls

stads vävskola, Västerviks möbelsnickarskola och Stockholms

stads verkstadsskolor för verksamheten vid nämnda skolor under

åren 1919 och 1920 med belopp, som av Eders Kungl. Maj:t

bestämmas.

Enligt nu gällande, av riksdagen fastställda grunder kan understöd

av statsmedel tilldelas dels av kommun upprättad lärlingsskola

för industri, hantverk eller handel, dels av kommun upprättad

lärlings- eller yrkesskola för husligt arbete eller hushållsskola, dels

av kommun upprättad yrkesskola för industri, hantverk eller handel

eller ettårig handelsskola, dels och enskild skola för yrkesundervisning.

Såsom villkor för understöds utgående till nämnda skolor gäller,

att skolan skall vara »anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med

vad om sådan skola finnes bestämt i den av Eders Kungl. Maj:t utfärdade

stadgan för den lägre yrkesundervisningen. Understöd till de av

kommun upprättade skolorna fördelas av skolöverstyrelsen, under det

att understöd till de enskilda skolorna bestämmes av Eders Kungl.

Maj:t för varje särskilt fall. Det har nu visat sig, att på grund av

bestämmelsernas formella avfattning enskilda skolor med friare organisationsformer

av Eders Kungl. Maj:t tillerkänts understöd, medan

åter understöd icke kunnat tilldelas sådana av kommuner upprättade

skolor, som ägde en sådan friare organisation, att de mera väsentligt

avveko från de i yrlcesskolestadgan fastslagna skoltyperna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 1#8

Enligt det system av praktiska ungdomsskolor, som godkändes

av 1918 års riksdag, var ingalunda avsett att skapa en åtskillnad

mellan kommunala och enskilda läroanstalter ifråga om möjligheten

att åt de olika anstalterna giva mera fria organisationsformer. Då

emellertid riksdagens beslut synes formellt utesluta kommun från

möjlighet att erhålla understöd för andra läroanstalter, än sådana av

vissa bestämda typer, och det icke kan tänkas att en kommun skulle

mindre än någon enskild vara i stånd att upprätta och handhava

även andra hithörande undervisningsanstalter av mera fria former,

har nu en sådan ändring föreslagits i de av riksdagen år 1918 givna

bestämmelserna, att av anslaget till understöd åt kommunala an-«

stalter för yrkesundervisning må kunna utgå understöd för även

andra av kommun upprättade anstalter för yrkesundervisning än

lärlingsskolor, yrkesskolor, ettåriga handelsskolor samt hushållsskolor

av fastställda typer.

En av dessa nya skolformer, som skulle inordnas i systemet, är

den så kallade verkstadsskolan. Dessa skolor hava, i den mån de

varit att betrakta som enskilda, allaredan erhållit i flera fall statsunderstöd;

hava de åter varit upprättade och underhållna av kommunerna,

hava, på sätt antytts, formella hinder mött för tilldelande

av statsanslag. Verkstadsskolan — eller som den förut kallats förberedande

lärlingsskola — avser att bibringa lärjungarna ett visst

mått av praktisk yrkesfärdigheter för att dymedelst underlätta för dem

att erhålla anställning och förkovran inom yrket; den lägger huvudvikten

vid den första utbildningen i praktiskt yrkesarbete och avser

att ersätta anställning i yrket, intill dess lärlingen lärt så mycket,

att han kan i någon mån utföra åtminstone enklare yrkesarbete på

egen hand.

En verkstadsskola av angivet slag synes riksdagen väl fylla sin

plats i systemet av praktiska ungdomsskolor vid sidan av fortsättningsskolan

och lärlingsskolan. Vad i fråga om dessa skolors organisation

i övrigt i statsrådsprotokollet omförmäles har icke givit

riksdagen anledning till några erinringar. Likaledes finner riksdagen

det ohållbart, att verkstadsskolorna för erhållande av statsbidrag

måste vara enskilda och icke komma i åtnjutande av sådant bidrag,

i fall de upprättas av kommun.

Förslaget innebär vidare en ytterligare utvidgning av den statsunderstödda

yrkesundervisningens arbetsområden till att omfatta,

Yrkesunder
visningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Yrkesunder
visningen.

t*64 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

förutom skolor för industri, hantverk, handel eller husligt arbete,

jämväl skolor för andra därmed jämförliga hanteringar. Såsom yrkesgrupper

anföras i statsrådsprotokollet chaufförer, spårvägs- och

järn vägspersonal, telefonister, hotell- och vaktbetjänte.

En sådan utvidgning, som nu ifrågasättes, anser sig riksdagen

icke kunna medgiva. Dels hava statens kommunikationsverk inrättat

särskilda skolor för utbildande av för dem behövlig personal, dels

torde i fråga om övriga yrkesgrupper något statsintresse i egentlig

bemärkelse näppeligen kunna anses vara för handen. Ett tilläventyrs

förefintligt behov i förevarande avseende torde lämpligare böra

tillgodoses förmedelst enskild företagsamhet.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare dels en retroaktiv

tillämpning för år 1921 av de föreslagna nya bestämmelserna, dels

ock ett medgivande, att vissa angivna kommunala verkstadsskolor

må redan från och med år 1919 åtnjuta statsunderstöd. Riksdagen,

som icke har något att erinra mot den ifrågasatta tillämpningen

för år 1921 av nu föreslagna bestämmelser — dock allenast för

senare hälften av nämnda år —, har däremot med hänsyn till den

grundsats, som i motsvarande fall vunnit burskap, icke ansett sig

kunna bifalla förslaget i dess sistnämnda del.

Vidare avser Eders Kungl. Maj:ts förslag höjning av minimiarvodena

till lärare vid ifrågavarande skolor. I fråga om proportionerna

mellan de olika lärarkategoriernas arvoden har så till vida föreslagits

en rubbning, att den likhet härutinnan, som förut rått mellan

lärare i lärlingsskola för husligt arbete och hushållsskola å ena samt

lärare i yrkesskola för husligt arbete å andra sidan och som tidigare

ansetts berättigad, borde upphävas och arvodet för yrkesskolornas lärare

bestämmas till högre belopp än för lärlings- och hushålls-skolornas.

Eders Kungl. Maj:ts förslag angående arvodesförhöjning ansluter

sig i stort sett till vad Eders Kung!. Maj:t i motsvarande hänseende

föreslagit för fortsättningsskolans lärare. Då emellertid riksdagens

beslut beträffande sistnämnda lärare innebär en nedsättning med

50 procent av de utav Eders Kungl. Maj:t ifråga satta förhöjningarna,

synes en motsvarande nedsättning böra vidtagas beträffande

de föreslagna arvodesförhöjningarna för de lärare, varom

nu är fråga. Vidare har riksdagen beträffande sättet för bestridande

av arvodesförhöjningarna beslutat en anordning motsvarande den,

som beslutits i fråga om höjda arvoden åt lärarna vid fortsättnings
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 165

skolor, och varigenom erforderliga medel alltså skulle utgå å extra

stat såsom förstärkning av det ordinarie anslaget.

Beträffande den erforderliga anslagsökningen beräknar departementschefen

för de nytillkomna skolornas del — d. v. s. i främsta

rummet verkstadsskolorna — en ökning av 125,000 kronor, med

vilket belopp det ordinarie anslaget, nu 700,000 kronor, alltså borde

höjas. Då utvecklingen på ifrågavarande område icke gått så hastigt,

som man ursprungligen beräknat och följaktligen nu utgående anslag

torde kunna anses tillräckligt även med den utvidgning av

skolorna, som riksdagen ovan beslutat, synes riksdagen någon anslagshöjning

med hänsyn till sagda utvidgning icke böra ifrågakomma.

Arvodesförhöjningen har ansetts kräva en kostnad av 175,000

kronor, av vilket belopp alltså hälften eller i runt tal 88,000 kronor

bör utgå å extra stat.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen

dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad den avser,

att nu gällande bestämmelser angående lärlingsskolplikt må utsträckas

att kunna omfatta icke blott sådana minderåriga, som äro anställda

i industri, hantverk, handel eller husligt arbete utan även minderåriga,

som äro anställda i annan därmed jämförlig hantering;

dels medgivit, att statsunderstöd må, oavsett om den undervisning,

som avses, har obligatorisk karaktär eller icke, eldigt de

närmare bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överenstämmelse

med de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 angivna grunder, finner

gott utfärda, årligen utgå för av kommun upprättad anstalt för

yrkesundervisning:

1. till avlöning under år 1922 åt rektor och övriga lärare med

belopp, beräknat efter antalet undervisningstimmar, nämligen:

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i samtliga

läroämnen utom dem, som avse husligt arbete, med 3 kronor för

varj e undervisningstimme;

b) i lärlingsskola. för husligt arbete eller hushållsskola ävensom

i lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen, som avse

husligt arbete, med 1 krona 83 öre för. varje undervisningstimme;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller ettårig

handelsskola med 3 kronor 33 öre för varje undervisningstimme;

Yrkesunder
visningen.

s. 166 Kontrollera mot PDF

Yrkesunder
visningen.

166 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

d) i yrkesskola för husligt arbete med 2 kronor för varje undervisningstimme;
e)

i verkstadsskola eller amian närstående, ej förut nämnd anstalt

för yrkesundervisning med högst 8 kronor för varje undervisningstimme,

dock att understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar

av sammanlagda beloppet av den till skolans lärare för den tid,

understödet avser, utgående avlöning;

2. till undervisningsmateriel! med belopp, motsvarande hälften

eller i vissa undantagsfall intill två tredjedelar av kostnaderna för

densamma;

dels bestämt, att för statsunderstöds utgående skola gälla följande

villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga för

den kommunala yrkesundervisningen ävensom i fastställt reglemente

meddelade föreskrifter;

b) att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet förfall

annan anordning nödvändiggöres, bestrides av lärare, som blivit i

vederbörlig ordning förklarade behöriga eller eljest av skolöverstyrelsen

godkända för ifrågavarande undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inredningsoch

undervisningsmateriell, som godkännas av skolöverstyrelsen;''

2. att arvoden åt rektor och övriga lärare under år 1922 utgå

med belopp, beräknade efter i medeltal för varje undervisningstimme:

minst 4 kronor 50 öre vid lärlingsskola för industri, hantverk eller

handel i samtliga läroämnen utom dem, som avse husligt arbete;

minst 2 kronor 75 öre vid lärlingsskola för husligt arbete, vid hushållsskola

eller vid lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen,

som avse husligt arbete; minst 5 kronor vid yrkesskola för

industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola samt minst

3 kronor vid yrkesskola för husligt arbete;

3. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna avgiftsfri;

4. att undervisningsmateriell, för vilkens anskaffning eller underhåll

statsunderstöd beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes, och att

materiellen icke utan överstyrelsens medgivande och Under iakttagande

av därvid angivna villkor avyttras eller eljest användes för

andra ändamål, än vid understödets beviljande avsetts;

dels medgivit, att understöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning

må jämväl för senare hälften av år 1921 kunna utgå

s. 167 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 167

i enlighet med nu angivna grunder, under förutsättning att vederbörande

kommun underkastar sig därmed förbundna villkor;

dels uppfört det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

kommunala anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp,

700,000 kronor;

dels till beredande av arvödesförhöjning åt lärare vid kommunala

anstalter för yrkesundervisning under år 1922 i enlighet med

ovan angivna grunder beviljat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag

av 88,000 kronor;

dels ock avslagit Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad den

avser beredande av understöd åt Sundsvalls stqds vävskola, Västerviks

möbelsnickarskola och Stockholms stads verkstadsskolor för

verksamheten vid nämnda skolor under åren 1919 och 1920.

210:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 213) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att från det på ordinarie stat under åttonde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning understöd må, räknat från och med år

1921, utgå efter prövning av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt

fall till enskild anstalt för yrkesundervisning med belopp, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmes, ävensom till lägre teknisk yrkesskola

enligt nu gällande grunder;

dels bestämma, att såsom villkor för åtnjutande, i enlighet med

vad nyss sagts, av statsunderstöd från sistnämnda anslag skall gälla,

förutom vad Eders Kungl. Maj:t vid understödets beviljande kan i

sådant avseende finna nödigt föreskriva, att skolan skall stå under

inseende av skolöverstyrelsen;

dels ock höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 375,000

kronor med 50,000 kronor till 425,000 kronor.

Den föreliggande framställningen avser beredande av bättre avlönings

villkor åt de enskilda yrkesskolornas lärare i anslutning till

vad under näst föregående punkt föreslagits för lärarna vid de kommunala

skolorna för yrkesundervisning. För ändamålet skulle erfordras

en anslagsökning med 50,000 kronor. Under åberopande av

vad riksdagen under föregående punkt anfört, har riksdagen beviljat

för ändamålet ett belopp av 25,000 kronor att utgå på extra stat

för år 1922.

Yrkesunder
visningen.

s. 168 Kontrollera mot PDF

Yrkesunder
visningen.

168 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot förslaget,

får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att från det på ordinarie stat under åttonde

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning understöd må, räknat från och med år

1921, utgå efter prövning av Eders Kungl. Majrt i varje särskilt fall

till enskild anstalt för yrkesundervisning med belopp, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmes, ävensom till lägre teknisk yrkesskola enligt

nu gällande grunder;

dels bestämt, att såsom villkor för åtnjutande, i enlighet med

vad nyss sagts, av statsunderstöd från sistnämnda anslag skall gälla,

förutom vad Eders Kungl. Maj:t vid understödets beviljande kan i

sådant avseende finna nödigt föreskriva, att skolan skall stå under

inseende av skolöverstyrelsen;

dels uppfört det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp, 375,000

kronor;

dels och till beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid enskilda

anstalter för yrkesundervisning under år 1922, i överensstämmelse

med de i nästföregående punkt angivna grunderna för avlöning

åt lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, beviljat

på extra stat för samma år ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

211:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen

att på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 100,000

kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari

1921 angivna grunder och i enlighet med de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t finner gott föreskriva, utgå som understöd till

obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala

och enskilda skolor för yrkesundervisning med heldagsundervisning

och sammanhängande kurs av minst fem månaders längd.

Till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning utgår för

år 1921 ett extra anslag av 50,000 kronor. Understöden äro avsedda

att utgå med 25 kronor till obemedlad och 15 kronor till mindre

bemedlad elev, allt per månad. Det föreliggande förslaget innebär dels

en ökning av stipendiebeloppen till i medeltal respektive 45 och 25

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor i månaden, dels ock beredande åt elever även vid vissa andra funder

yrkesutbildningsanstalter än nämnda husmodersskolor av stipendier

ur ifrågavarande anslag.

Riksdagen bär ej kunnat undgå ställa sig i hög grad tveksam

inför lämpligheten att ytterligare utvidga området för ifrågavarande

understödsverksamhet, i all synnerhet då det såsom nu är fråga om

sådana grenar av den allmänna undervisningen, vilka först på sistone

genom statsmakternas beslut vunnit en mera enhetlig organisation

och följaktligen ännu icke kunna anses hava erhållit den

stadga i verksamheten, att man därav kan bilda sig ett mera bestämt

omdöme om behovet i förevarande hänseende eller de lämpligaste

formerna för detsammas tillgodoseende”. Härjämte har riksdagen

fäst sig vid den av departementschefen påpekade omständigheten,

att enhetliga normer för närvarande saknades i avseende å

bestämmande av storleken av stipendier i allmänhet, och har det

med hänsyn härtill synts riksdagen mindre tillrådligt att nu, innan

sådan enhetlighet vunnits, utsträcka ifrågavarande understödsverksamhet

till än ett ytterligare antal skolor. Riksdagen har redan i

det föregående under punkten 186 uttalat sig för en utredning i

syfte att åstadkomma enhetliga grunder för ifrågavarande slag av

statens understödjande verksamhet; i detta sammanhang har riksdagen,

under erinran härom, allenast velat framhålla, hurusom vid en

dylik utredning hänsyn bör tagas till spörsmålet om överhuvud stipendier

böra utgå till elever, som äro bosatta å den ort, där undervisningsanstalten

är belägen, och, därest sadant kan anses oridderligt,

i vilken relation dessa stipendier böra ställas till stipendier åt

elever från andra orter.

Vid nu anförda förhållanden har riksdagen icke ansett sig böra

i här förevarande fall bifalla en anordning, som innebär en utvidgning,

vare sig beträffande nya skolor eller i fråga om höjda stipendier,

av vad för innevarande år är av riksdagen beslutat.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad

för innevarande år ägt rum, på extra stat för ar 1922 anvisat ett

förslagsanslag av 50,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse

med de av 1919 års lagtima riksdag godtagna grunder beträffande

understöd till elever vid s. k. husmodersskolor utgå som understöd

till obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda

enskilda skolor för husmo der sutbildning.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. lé sand. Nr 8 A. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

Yrkesunder
visningen.

170 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

212:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen

att i avbidan på proposition angående omorganisation av tekniska

skolan i Stockholm beräkna för ändamålet dels på ordinarie stat för

år 1922 ej mindre ett belopp av 31,900 kronor, att ingå i reservationsanslaget

till tekniska läroverk, än även såsom särskilt anslag

ett belopp av 76,525 kronor, dels ock på extra stat för samma år ett

belopp av 82,677 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1921 till riksdagen

avlåten proposition, nr 225, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

samma dag — med tillkännagivande, att någon framställning angående

omorganisation av tekniska skolan i Stockholm icke komme

att av Eders Kungl. Maj:t avlåtas till nu pågående riksdag, i följd

varav några anslag för berörda omorganisations genomförande icke

vidare behövde beräknas å 1922 års riksstat — föreslagit riksdagen

att

dels i riksstaten för år 1922 uppföra det ordinarie anslaget till

tekniska skolan i Stockholm, nu 97,075 kronor, med oförändrat belopp,

dels ock till samma skola för följande ändamål på extra stat

för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa härefter

angivna belopp, nämligen

l:o) till uppehållande av skolans verksamhet, 17,325 kronor,

under villkor att Stockholms stad för år 1922, utöver förut anslagna

medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål bidrager med samma

belopp som statsanslaget;

2: o) till beredande av provisorisk lönereglering med 20 procent

å i stat uppförda avlöningsförmåner åt befattningshavare vid

skolan, med undantag för skolans föreståndare i hans egenskap av

sådan samt såsom föreståndare för högre konstindustriella skolan och

överlärare inom denna avdelning, 4,600 kronor, med beräknande att

till denna lönereglering bidrag lämnas av Sjöstedtska fonden med ett

belopp av 480 kronor samt under villkor att Stockholms stad för

ändamålet särskilt tillskjuter samma belopp som statsanslaget;

3: o) till beredande av ytterligare löneförbättring åt lärarna vid

skolan 9,957 kronor att av skolans styrelse fördelas på de olika lärarna

med hänsyn till tjänstgöringens art och omfattning, under villkor

att Stockholms stad för ändamålet bidrager med samma belopp

som statsanslaget; samt

s. 171 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 171

4:o) till beredande av löneförbättring åt vaktmästarna vid skolan

795 kronor, under villkor att samma belopp för ändamålet tillskjutes

av Stockholms stad.

Enligt vad departementschefen framhåller, var en förutsättning

för genomförandet av den föreslagna omorganisationen av tekniska

skolan i Stockholm den, att frågan om lokaler för de nya tekniska

fackskolorna kunde erhålla en nöjaktig lösning. Då nu emellertid

Stockholms stad ansett sig förhindrad att godtaga ett av byggnadsstyrelsen

framlagt förslag och det i övrigt av vad vid ärendets behandling

hos stadens myndigheter förekommit synts departementschefen

föga troligt, att en för båda parterna, staten och Stockholms

stad, tillfredsställande överenskommelse rörande den ifrågasatta lokalupplåtelsen

för närvarande skulle kunna träffas, har departementschefen

nödgats avstå från att nu fullfölja planen på omorganisationens

genomförande.

Tekniska skolan i Stockholm skulle således under år 1922

komma att bedriva sin verksamhet under oförändrade former. De

nu föreslagna extra anslagen äro till sina belopp lika med vad för

motsvarande ändamål för innevarande år utgår.

Glenom inställandet av den i statsverkspropositionen ifrågasatta

omorganisationen skulle den härför beräknade ökningen av reservationsanslaget

till tekniska läroverk icke erfordras.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för år 1922 uppfört det ordinarie anslaget till

tekniska skolan i Stockholm, nu 97,075 kronor, med oförändrat belopp,

dels och till samma skola för följande ändamål på extra stat för

år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat härefter angivna

belopp, nämligen:

l:o) till uppehållande av skolans verksamhet 17,325 kronor,

under villkor att Stockholms stad för år 1922, utöver förut anslagna

medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål bidrager med samma

belopp som statsanslaget;

2:o) till beredande av provisorisk lönereglering med 20 procent

å i stat uppförda avlöningsförmåner åt befattningshavarna vid skolan,

med undantag för skolans föreståndare i hans egenskap av sådan

samt såsom föreståndare för högre konstindustriella skolan och överlärare

inom denna avdelning, 4,600 kronor, med beräknande att till

denna lönereglering bidrag lämnas av Sjöstedtska fonden med ett

Yrkesunder
visningen.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Yrkesunder
visningen.

172 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

belopp av 480 kronor samt under villkor att Stockholms stad för

ändamålet särskilt tillskjuter samma belopp som statsanslaget;

3: o) till beredande av ytterligare löneförbättring åt lärarna vid

skolan 9,957 kronor att av skolans styrelse fördelas på de olika

lärarna med hänsyn till tjänstgöringens art och omfattning, under

villkor att Stockholms stad för ändamålet bidrager med samma belopp

som statsanslaget; samt

4:o) till beredande av löneförbättring åt vaktmästarna vid skolan

795 kronor; under villkor att samma belopp för ändamålet tillskjutes

av Stockholms stad.

213:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 215) därom

framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av undervisningen vid

bergsskolorna i Filiystad och Falun jämte med dem förenade yrkesskolor

att utgå under huvudsakligen enahanda villkor, som hittills

varit fästade vid statens understöd för ifrågavarande ändamål, anvisat

på extra stat för år 1922 dels såsom bidrag med 3/s till ålderstillägg

åt lärare ett förslagsanslag å 2,400 kronor, dels ock såsom

bidrag med 3/5 till övriga kostnader ett förslagsanslag, högst, 27,000

kronor eller tillhopa 29,400 kronor.

214:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra

stat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, anvisat:

dels såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ett

belopp av 6,200 kronor, under villkor att från Älvsborgs läns landsting

eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften av

berörda statsanslag;

dels såsom bidrag till avlönande av en andre lärare vid samma

skola ett belopp av 1,750 kronor, under villkor att enahanda belopp

varder för ändamålet från nämnda landsting eller eljest tillskjutet;

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren

och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp

av 1,250 kronor och såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande

lärarinnan därstädes Hilma Stenwall ett belopp av 400

kronor, under villkor att dessa löneförbättringar motsvarande belopp

varda för ändamålet från omförmälda läns landsting eller eljest tillskjutna

samt, beträffande löneförbättringen för Krebs, därjämte att

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hans avlöningsförmåner för år 1922 ej sättas till lägre belopp än ™^ner''

5,750 kronor, eller sålunda tillhopa 9,600 kronor.

215:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 217) föreslagit riksdagen

att till en .yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den

anordning, som av Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig anslutning till

de av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1920 angivna riktlinjer närmare bestämmes,

anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 86,000 kronor.

Till en yrkespedagogisk centralanstalt med vissa närmare angivna

uppgifter beviljade riksdagen för år 1921 ett extra anslag av

80,000 kronor. Den nu föreslagna ökningen med 6,000 kronor avser

beredande av förhöjda understöd åt deltagarna i anstaltens utbildningskurser.

Då i den ifrågasatta anslagssumman jämväl ingå beräknade

medel för värme, belysning, städning, expenser, trycksaker m. m.,

synes det riksdagen med hänsyn till allmänt fallande piisei, att det

för innevarande år utgående beloppet av 80,000 kronor torde kunna

vara för anstaltens verksamhet tillfyllest, även om däri inräknas

den höjning av understöden, som av departementschefen förordas.

Då i statsrådsprotokollet omförmäles, att i visst fall utöver veckounderstöd,

reseersättning medgivits med belopp, motsvarande biljettkostnader

för resa i andra klassens vagn å järnväg eller första klass

å ångbåt, har riksdagen i anledning härav allenast velat uttala, att

det synes böra tagas i övervägande, huruvida i förevarande liksom

även i andra motsvarande fall icke reseersättningen bör beräknas

efter resa i tredje klassens vagn å järnväg eller andra klass å ångbåt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, -i likhet med vad

för innevarande år ägt rum, till en yrke sp e d (i<j oc/is k ce?) träl dust oJt

med de uppgifter och den anordning, som av Eders Kungl. Maj .t

i huvudsaklig anslutning till de av vederbörande departementschef

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920 angivna

riktlinjer närmare bestämmes, anvisat pa extra stat för ar

1922 ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

216:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

s. 174 Kontrollera mot PDF

174 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

^visningen.1" resestipendier åt rektorer och lärare vid de tekniska läroverken och

med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter under de villkor

och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

217:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på proposition angående resestipendier åt rektorer och

lärare vid statliga och statsunderstödda handelsgymnasier samt med

dem jämförliga läroanstalter, beräkna för ändamålet på extra stat

för år 1922 ett belopp av 4,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten,

den 11 februari 1921 dagtecknad proposition, nr 198, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att till resestipendier åt

rektorer och lärare vid statliga och statsunderstödda handelsgymnasier

samt med dem jämförliga läroanstalter, under de villkor och

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisa

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

Riksdagen finner skäligt, att lärarpersonalen vid de enskilda

statsunderstödda handelsgymnasierna i förevarande avseende likställas

med lärare vid andra statsunderstödda läroanstalter, och har riksdagen

på grund härav ansett sig böra bevilja anslag för ändamålet,

därvid riksdagen dock ansett, att ett belopp av 2,000 kronor bör

vara tillfyllest.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till resestipendier åt rektorer

och lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier, under de

villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

2,000 kronor.

218:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier

åt föreståndare och facklärare vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning, under de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1922

ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

175

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

219:o) I huvudsaklig överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

(punkt 222) därom framställda förslag och under åberopande av såväl

utredningen i ärendet som riksdagens beslut angående ny definitiv

lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och

centrala ämbetsverk, får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit,

att från det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd

åt folkbibliotek må utgå dels till avlönande av erforderligt biträde

vid expeditions- och skrivarbetet hos bibliotekskonsulenterna under

år 1921 ett belopp av högst 1,550 kronor och från och med år 1922

tills vidare ett belopp av högst 2,040 kronor årligen, dels och till

arvoden åt två kvinnliga biträden hos bibliotekskonsulenterna från

och med år 1922 tills vidare ett årligt belopp av 5,058 kronor, därav

högst 3,018 kronor till arvode åt det ena och högst 2,040 kronor

till arvode åt det andra biträdet.

220:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 223) föreslagit riksdagen

medgiva att från det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek må från

och med år 1921 tills vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande

och på av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor årligen utgå

understöd åt fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek och två

bokförmedlingsanstalter med ett sammanlagt belopp av högst 33,000

kronor, därav högst 16,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.

Maximibeloppet för understöd till förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek

och bokförmedlingsanstalter är för närvarande bestämt

till 23,000 kronor, därav högst 16,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.

Förslaget innebär nu en höjning med 10,000 kronor av

understödet åt förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek.

I de beräknade utgifterna för en dylik anstalt — Västra Sveriges

folkbildningsförbund — ingår bland annat tryckning av en ny

huvudkatalog med 1,500 kronor. Då detta uppenbarligen är en engångskostnad,

som ej återkommer varje år, torde beloppet, mot vilket

riksdagen ej funnit anledning till erinran, ej böra ingå i den

som konstant beräknade höjningen till 33,000 kronor.

Folkbildningsåtgärder

i övrigt

s. 176 Kontrollera mot PDF

Folkbild.

ningsåtgär
der

i övrigt.

176 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Om man frånräkna!’ kostnaden för en ny huvudkatalog, skulle

alltså erfordras en konstant merkostnad av 8,500 kronor; riksdagen

har vid prövning av förslagets detaljer ansett sig med hänsyn till

allmänt fallande priser böra begränsa denna summa till 4,000 kronor

och alltså sätta maximibeloppet till 27,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit

dels att från det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek

må utgå för år 1922 enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande ett

belopp av högst 1,500 kronor till tryckning av en ny huvudkatalog

för Västra Svériges folkbildningsförbund;

dels ock att från samma förslagsanslag må utgå från och med

år 1921 tills vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på

av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor årligen understöd åt fyra

förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek och tva bokförmedlingsanstalter

med ett sammanlagt belopp av högst 27,000 kronor, därav

högst 16,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.

221:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen

att från det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt

folkbibliotek må för utgivande av årliga tillägg till grundkatalogen

över folk- och skolbibliotek lämplig litteratur från och med år 1921

tills vidare utgå ett belopp av högst 5,500 kronor årligen.

Från berörda förslagsanslag utgår alltsedan år 1919 för ändamålet

ett belopp av högst 4,000 kronor årligen. Riksdagen, som anser

en höjning med 1,000 kronor vara tillräcklig, far anmäla, att

riksdagen medgivit, att från det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek må för utgivande av årliga

tillägg till grundkatalogen över för folk- och skolbibliotek lämplig

litteratur från och med år 1921 tills vidare utgå ett belopp av högst

5,000 kronor årligen.

222:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att

höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt

folkbibliotek från dess nuvarande belopp, 610,000 kronor, med 53,000

kronor till 863,000 kronor.

Då, på sätt framgår av vad riksdagen under punkterna 220 och

221 anfört, riksdagen vidtagit vissa nedsättningar i av Eders Kungl.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 177

Maj:t till utgående från förevarande anslag ifrågasatta belopp om

tillhopa 5,000 kronor, torde den nu föreslagna ökningen av 53,000

kronor böra minskas med nämnda summa till 48,000 kronor. Riksdagen,

som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot förslaget,

får anmäla, att riksdagen höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek från dess nuvarande belopp,

810,000 kronor, med 48,000 kronor till 358,000 kronor.

223:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 4 mars 1921 dagtecknad

proposition, nr 176, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samipa dag, föreslagit riksdagen medgiva att av det under

riksstatens åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek må från och med år 1922 tills

vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå

dels understöd till skoldistrikt med statsunderstött skolbibliotek

med ett belopp av lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för år

räknat, för upprättande och underhåll av en boksamling för fortsättningsskolan

såsom särsldld avdelning av skolbiblioteket,

dels och understöd till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola,

yrkesskola, verkstadsskola, ettårig handelsskola eller hushållsskola

med ett belopp av lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för år

räknat, för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek; dock att,

där beträffande viss kommun statsunderstöd anses böra tillkomma

kommunen tillhöriga skolor av mer än en av nyss angivna skolformer,

understödet skall utgå till en för samtliga dessa skolor gemensam

biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och högst 150 kronor

för varje skolform.

På sätt av utredningen framgår, har skolöverstyrelsen beträffande

förcnämnda yrkesundervisningsanstalter föreslagit följande bestämmelser

:

»Anslag till bibliotek vid lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola,

ettårig handelsskola eller hushållsskola må utgå kontant, varvid

skall iakttagas, att såväl statsunderstödet som det däremot svarande

anslaget från kommun eller enskilda, i den mån detta användes

för bokinköp, må användas endast till litteratur i de ämnen, i

vilka undervisning meddelas i vederbörande skola, samt att listor

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 8 A. 23

Folkbild
ningsåtgär
der

i övrigt.

s. 178 Kontrollera mot PDF

Folkbild
ningsåtgär
der

i övrigt.

178 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

upptagande samtliga de böcker, som biblioteket önskar inköpa för

dessa medel, före rekvisitionen skola insändas till skolöverstyrelsen

för granskning och godkännande.»

I avseende å de till yrkesundervisningen hörande skolorna vill

riksdagen allenast framhålla, att bokurvalet bör göras beroende av

hänsynen till undervisningens krav på speciell facklitteratur. Under

uttalande härav får riksdagen, som icke fungit anledning till erinran

mot förslaget, anmäla, att riksdagen medgivit att av det under riksstatens

åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek må från och med år 1922 tills vidare

enligt Eders Kung! Maj:ts bestämmande och under de villkor, Eders

Kung! Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå

dels understöd till skoldistrikt med statsunderstött skolbibliotek

med ett belopp av lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för år

räknat, för upprättande och underhåll av en boksamling för fortsättningsskolan

såsom särskild avdelning av skolbiblioteket,

dels ock understöd till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola,

yrkesskola, verkstadsskola, ettårig handelsskola eller hushållsskola

med ett belopp av lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för år

räknat, för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek; dock att,

där beträffande viss kommun statsunderstöd anses böra tillkomma

kommunen tillhöriga skolor av mer än en av nyss angivna skolformer,

understödet skall utgå till en för samtliga dessa skolor gemensam

biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och högst 150 kronor

för varje skolform.

224:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 225) föreslagit riksdagen

att till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 450,000 kronor, ävensom medgiva, att av detta

anslag må enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas dels

högst 35,000 kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis

även åt andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,

dels 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd

föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor till understöd

åt sådana nybildade anstalter och föreningar, vilkas ortsbidrag ej

uppgår till 200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd

åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader

för föreläsare.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 179

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till understöd åt anstalter

och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, anvisat

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 400,000

kronor, ävensom medgivit, att av detta anslag må enligt av Eders

Kungl. Maj:t fastställda villkor användas dels högst 30,000 kronor

till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, dels 3,000

kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,

dels högst 3,000 kronor till understöd åt sådana nybildade

anstalter och föreningar, vilkas ortsbidrag ej uppgår till 200

kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter

och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.

225:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 310, anmält,

har riksdagen såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande

av dess organisations- och administrationskostnader anvisat

såsom förslagsanslag, högst, å extra stat för år 1922 ett belopp av

12,000 kronor, att utgå under villkor att förbundet visar sig hava

från annat håll för ändamålet under året tilldelats understöd å

minst lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

226:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom

bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsning skur ser, som

från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig

av institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar

beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild

person anordnade att under år 1922 eller senare hållas utom universitetsstäderna,

anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 14,500 kronor, varav 10,000 kronor till Uppsala universitet

och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor

att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens

resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.

227:o) Eders Kungl. M.aj:t har (punkt 227) föreslagit riksdagen

att på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst,

anvisa

Folkbild
ningsåtgär
der

i övrigt.

s. 180 Kontrollera mot PDF

Folkbild
ningsåtgär
der

i övrigt.

180 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till understöd åt statsunderstödda folk- och skolbibliotek

samt åt studiecirklar, anslutna till statsunderstödda riksförbund och

berättigade till statsbidrag, för anskaffande av litteratur till kurser

i medborgarkunskap ett belopp av 30,000 kronor att utgå under de

villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t föreskriver,

dels och till utarbetande, tryckning och utgivning av textupplagor

av grundlagarna, vallagen och författningar i ämnen av kommunal

natur, på det sätt och i den omfattning Eders Kungl. Maj:t

föreskriver, ett belopp av 40,000 kronor.

Den nu föreliggande framställningen har sin upprinnelse i en

av riksdagen år 1919 begärd utredning rörande sättet för spridande

av mera allmän kännedom om — förutom grundlagarna och vallagen

— vissa för kommunalförvaltningen mera betydelsefulla lagar

och författningar.

Riksdagen har i stort sett icke funnit anledning till erinran mot

förslaget, sådant det föreligger, beträffande statens medverkan till

utbredande av den kunskap i allmänna frågor, som med den år

1919 begärda utredningen avsågs. Allenast i avseende å de föreslagna

anslagsbeloppen har riksdagen måst vidhålla den uppfattning, åt vilken

riksdagen på flera ställen i denna skrivelse givit uttryck, nämligen

att desamma med hänsyn till den tendens till fallande priser,

som redan inträtt, torde utan olägenhet kunna något nedsättas.

Riksdagen har bestämt anslagen till respektive 15,000 kronor och

30,000 kronor, och har riksdagen i samband härmed velat uttala

önskvärdheten av, att de lageditioner, som äro avsedda att publiceras,

komma att i sig upptaga sådana nya lagar eller lagändringar,

som kunna hava blivit ej endast av innevarande års riksdag

beslutade utan även, därest så låter sig göra, av 1922 års riksdag

godtagna.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen på extra stat för år

1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat

dels till understöd åt statsunderstödda folie- och skolbibliotek

samt åt studiecirklar, anslutna till statsunderstödda riksförbund och

berättigade till statsbidrag, för anskaffande av litteratur till kurser

i medborgarkunskap ett belopp av 15,000 kronor att utgå under de

villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t föreskriver.

dels och till utarbetande, tryckning och utgivning av textupplagor

av grundlagarna, vallagen och författningar i ämnen av kommunal

s. 181 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 181

natur, på det sätt och i den omfattning, Eders Kungi. Maj:t föreskriver,

ett belopp av 30,000 kronor.

228:o) Eders Kung! Maj:t har (punkten 228) föreslagit riksdagen

att

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande anvisa på extra stat för ar 1922:

ej mindre ett förslagsanslag, högst 125,600 kronor att under de

villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan

angivna ändamål med högst följande belopp:

till anordnande under år 1922 av en hygienisk

fortbildningskurs för lärare m. fl............kronor 37,000: -

» anordnande under år 1922 av en s. k. allmän

utbildningskurs .......................... >:> 17,100:

» främjande av centralförbundets för nykterhets
undervisning

verksamhet.................. » 20,000: -

» underhåll och skötsel av centralförbundets för

nykterhetsundervisning bibliotek............ » 1,000:

» främjande av Sveriges storloges av I. O. Gr. T.

studie- och ungdomsverksamhet............ » 18,000:

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie-

och ungdomsverksamhet............... » 6,000:-

» främjande av Sveriges nationaltempels av

Templarorden studie- och ungdomsverksamhet » 4,500: —

» främjande av Nationalgodtemplarordens studie
och

ungdomsverksamhet................... » 3,000:

>> främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets

studie- och ungdomsverksamhet........ » 3,000: -

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studie-

och ungdomsverksamhet............... * 3,000:

» främjande av Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbunds verksamhet.......... » 6,000: -

» främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds

verksamhet........................ >:> 4,500:-

» understöd för utgivande av en tidskrift för

undervisnings- och upplysningsverksamheten

för nykterhetens främjande................ » 2,500:-

Folkbild
ningsåtgär
der

i övrigt.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Folkbild
ningsåtgär
<ler

i övrigt.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

än även till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande i enlighet med de bestämmelser, Eders Kung!. Maj:t

kan finna lämpligt fastställa, ett reservationsanslag å 27,000 kronor;

dels ock medgiva, att uppkommande besparingar å anslagen till

anordnande av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. samt

av en s. k. allmän utbildningskurs må, enligt Eders Kung! Maj:ts

bestämmande, användas till anskaffande och revision av materiell

för nykterhetsundervisningen.

Vidare har Eders Kungi. Maj:t i propositionen om tilläggsstat till

riksstaten för år 1921 under åttonde huvudtiteln, punkten 75, föreslagit

riksdagen att på samma tilläggsstat till förstärkande av anslaget

till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

anvisa ett reservationsanslag av 9,000 kronor att utgå på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Eders Kungl. Maj:ts förslag ansluter sig i stort sett till vad av

1920 års riksdag blivit för ifrågavarande ändamål beviljat. I några

fall hava dock vissa ändringar vidtagits och ökade anslagsbelopp äskats.

Till anordnande under år 1921 av en social fortbildningskurs

för lärare m. fl. utgår för innevarande år ett belopp av 41,000 kronor.

Enligt den för nykterhetsundervisningens ordnande uppställda

planen skulle under tre på varandra följande år anordnas två sociala

och en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. Då för såväl

år 1920 som år 1921 medel anvisats för sociala fortbildningskurser,

har Eders Kungl. Maj:t nu för år 1922 föreslagit en hygienisk fortbildningskurs.

Kostnaderna härför hava av skolöverstyrelsen beräknats

till 37,000 kronor.

Vidare hava följande anslagsposter .för år 1922 föreslagits till

höjda belopp utöver vad av 1920 års riksdag för motsvarande ändamål

beräknats, nämligen till en s. k. allmän utbildningskurs från

14.000 kronor till 17,100 kronor, till främjande av centralförbundets

för nykterhetsundervisning verksamhet från 15,000 till 20,000 kronor,

till främjande av Sveriges storloges av I. O. Gr. T. studie- och

ungdomsverksamhet från 12,000 till 18,000 kronor samt till föreläsnings-

och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande från

18.000 kronor till 27,000 kronor, varjämte för sistnämnda ändamål på

tilläggsstat för år 1921 äskats ett fyllnadsanslag av 9,000 kronor.

Övriga anslagsposter överensstämma med vad för innevarande år till

motsvarande ändamål utgår.

s. 183 Kontrollera mot PDF

*

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 183

Beträffande sättet för täckande av nu förevarande anslag har

riksdagen, med hänsyn till de ändamål, som avses att med ifrågavarande

medel främjas, och då dessutom den finansiella situationen

manar till att i möjligaste mån bereda lättnad för statsregleringen

funnit, att rusdrycksmedelsfonden lämpligen bör kunna tagas i anspråk

för ändamålet.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående

anslaget å 1921 års tilläggsstat, får nu i fråga om 1922 års

stat anmäla, att riksdagen

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande anvisat på extra stat för år 1922:

ej mindre ett förslagsanslag, högst, 125,600 kronor att utgå

från statsverkets fond av rusdrycksmedel och under de villkor, som

av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, till nedan ångkula ändamål

med högst följande belopp:

till anordnande under år 1922 av en hygienisk

fortbildningskurs för lärare m. fl............ kronor 37,000: —

» anordnande under år 1922 av en s. k. allmän

utbildningskurs...................... » 17,100: —

» främjande av centralförbundets för nykterhets
undervisning

verksamhet.................. » 20,000: —

» underhåll och skötsel av centralförbundets för

nykterhetsundervisning bibliotek............ » 1,000: —

» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T.

studie- och ungdomsverksamhet............ » 18,000: —

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie
och

ungdomsverksamhet. . .............. . . . » 6,000: —

» främjande av Sveriges nationaltempels av

Templarorden studie- och ungdomsverksamhet » 4,500: —

» främjande av Nationalgodtemplarordens studie
och

ungdomsverksamhet .................. » 3,000: —

» främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets

studie- och ungdomsverksamhet........ » 3,000: —

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studie
och

ungdomsverksamhet .................. » 3,000: —

» främjande av ''Sveriges studerande ungdöms

helnykterhetsförbunds verksamhet.......... » 6,000: —

Folkbildningsåtgärder

i övrigt.

s. 184 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds

verksamhet........................kronor 4,500: —

understöd för utgivande av en tidskrift för

undervisnings- och upplysningsverksamheten

för nykterhetens främjande................ » 2,500: —

än även till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt fastställa, ett reservationsanslag å 27,000

kronor att likaledes utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels ock medgivit, att uppkommande besparingar å anslagen till

anordnande av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. samt

av en s. k. allmän utbildningskurs må, enligt Eders Kungl. Maj:ts

bestämmande, användas till anskaffande och revision av materiel]

för nykterhetsundervisningen.

229:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 229) föreslagit riksdagen att

till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,

samt till inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars

verksamhet bevilja ett anslag av 340,500 kronor samt därav

anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 113,500

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna god

orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande

föreninqars och orkestrars verksamhet anvisat på extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst, 57,000 kronor.

230:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

dels till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå anvisat

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 60,000 kronor

att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;

dels ock medgivit, att reservation, som kan uppkomma å nämnda

anslag, må i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas

till befrämjande av sådana i samband med kinematografien

stående ändamål, som Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av

understöd.

184

Folkbild- -fån

ningsåtgärder

i övrigt.

»

s. 185 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 185

231:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231)

och under hänvisning till utredningen i ärendet, av vilken framgår

att det under b) här nedan omnämnda anslaget har sin upprinnelse

i ett av 1920 års riksdag gjort uttalande, får riksdagen anmäla, att

riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat såsom särskilda förslagsanslag,

a) i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till ersättning

åt postsj)arbanken för dess bestyr med statens räntefria studielån

ett belopp av 1,000 kronor;

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under

år 1922 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån,

ett belopp av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

232:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag (punkt 232) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisat:

dels till extra vaktmästarbiträde vid gymnastiska centralinstitutet

ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor;

dels till fortsatt uppehållande under år 1922 av undervisning

jämte läkarvård vid en med nämnda institut förenad kvinnlig

poliklinik ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor;

dels till inköp av litteratur och bokbindning för institutets

bibliotek ett reservationsanslag av 600 kronor;

dels ock till anordnande vid institutet av kostnadsfria övningar

i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer

ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

233:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233)

och under hänvisning till utredningen i ärendet har riksdagen till

avlönande av en eldare vid gymnastiska centralinstitutet anvisat på

extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 810 kronor.

234:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 234) föreslagit riksdagen

att till understjödjande av idrotten anvisa på extra stat för år 1922

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 24

Folkbild
ningsåtgär
der

i övrigt.

Åtgärder för

fysisk utbildning.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Åtgärder för

fysisk utbildning.

Understöd åt

vetenskap,

vitterhet och

konst m. m.

186 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ett förslagsanslag, högst, 200,000 kronor, att utgå på de villkor,

Eders Knngl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Riksdagen får anmäla att riksdagen till understödjande av idrotten

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

90,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor,

att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

235:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 235) därom

framställda förslag har riksdagen, i liket med vad för innevarande

år ägt rum, för understödjande av shididrotten bland ungdomen

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 30,000

kronor, att användas på sätt och under villkor, som Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

236:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 236) föreslagit riksdagen att

till svenska fornskriftsällskapet anvisa på extra stat för år 1922 ett

reservationsanslag på 4,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt

för statens räkning avlämnar 150 exemplar av sina under

anslagsåret utgivna arbeten.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en höjning av ifrågavarande

anslag med 2,000 kronor och samtidigt en nedsättning från

300 till 150 av det för staten avsedda antalet exemplar av utgivna

arbeten, anser sig riksdagen böra bifalla och får alltså anmäla, att

riksdagen till svenska fornskriftsällskapet anvisat på extra stat för

år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor, under villkor att

sällskapet kostnadsfritt för statens räkning avlämnar 150 exemplar

av sina under anslagsåret utgivna arbeten.

237:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 237) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande av

handskrifter rörande Skandinaviens historia, anvisat på extra stat

för år 1922 ett reservationsanslag av 2,000 kronor, under villkor att

s. 187 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 187

samfundet till ecklesiastikdepartementet avlämnar 50 exemplar av

den för anslagsåret avsedda publikationen.

238:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 238) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets verksamhet

anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

4,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt bestämma.

239:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 239) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Acta

mathematica anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 3,000 kronor.

240:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att

anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst 1,200 kronor

till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Sfinx, under villkor

att dess utgivare kostnadsfritt överlämnar till universitetsbiblioket

i Uppsala 40 exemplar och till universitetsbiblioteket i Lund 20

exemplar av tidskriften för att användas för dessa biblioteks bytesverksamhet

med utlandet.

I ärendet hava yttranden avgivits av filosofiska fakultetens vid

universitetet i Uppsala humanistiska sektion samt av kanslersämbetet

för rikets universitet. Av de till riksdagens vederbörande utskott

överlämnade handlingarna i ärendet inhämtas, att humanistiska sektionen

framhållit, att tidigare för tidskriftens utgivande beviljade

anslag ännu ej uttagits till sina fulla belopp och att sektionen på

grund härav ansett sig böra för närvarande avstyrka beviljande av

nytt anslag, samt att kanslersämbetet ansett att framställningen icke

bort för närvarande föranleda någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.

Riksdagen har vid nu anförda förhållanden icke ansett sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

241 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 241) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 7,500 kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan

Understöd åt

vetenskap,

vitterhet och

konst m. m.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Underståd åt

•vetenskap,

vitterhet och

konst m. m.

188 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande under

år 1922 av tidskriften Svenska landsmål och svenskt folkliv».

242:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 242) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

ar ägt rum, till fortsatt systematisk undersökning av svenska

folkmäl anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 28,600 kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

243:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 243) därom

framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till systematisk undersökning av sydsvenska folkmål

anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000

kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt bestämma.

244:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 244) föreslagit riksdagen

att till arvode under år 1922 åt ortnamnskommitténs sekreterare med

erforderliga biträden anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 10,000 kronor, därav högst 8,000 kronor må användas

till sekreterarens avlöning.

För innevarande år har riksdagen beviljat ett belopp av 4,000

kronor till arvode åt kommitténs sekreterare. Dyrtidstillägg härå

utgår ej. Riksdagen anser en förhöjning av anslaget till 8,000 kronor

vara skälig och får alltså anmäla, att riksdagen till arvode under

år 1922 åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga biträden

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

8,000 kronor.

245:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 245) föreslagit riksdagen, att

anvisa på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp

av 8,325 kronor för inlösen hos aktiebolaget Ljus av 150 exemplar

av fyra utav departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1921 angivna häften utav ortnamnskommitténs

arbete över ortnamn i Älvsborgs län.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får anmäla, att riksdagen anvisat på extra stat för

år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 8,325 kronor för

inlösen hos aktiebolaget Ljus av 150 exemplar av fyra utav de
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

partementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

7 januari 1921 angivna häften utav ortnamnskommitténs arbete över vitterhet och

ortnamn i Älvsborgs län. konst m'' m‘

246:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 246) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom bidrag till fortsatt utgivande av det av byggnadsrådet

S. Curman och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd

av vitterhetsakademien utgivna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt

inventarium» anvisat på extra stat för ar 1922 ett reservationsanslag

av 20,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

247:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning (punkt 247) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till främjande av föreningen Pietas verksamhet

under år 1922 beviljat på extra stat för samma år ett förslagsanslag,

högst, 4,500 kronor, under villkor att föreningen till statens historiska

museum med äganderätt överlämnar genom föreningens försorg

utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade föremål.

248:o) Sedan riksdagen år 1913 såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna för utgivande av statistiska tabeller över Öresundstullen

för tiden efter år 1660 beviljat ett anslag av 15,000 kronor, därav

på extra stat för vartdera av åren 1914—1921 anvisats ett belopp

av 1,500 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde

finna skäl bestämma, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen

(punkt 248) att av omförmälda redan beviljade anslag anvisa på

extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag ett belopp av högst 1,500

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till utgivande av

statistiska tabeller över Öresundstullen år 1913 beviljade anslaget

av 15,000 kronor anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 1,500 kronor.

249:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 249) föreslagit riksdagen

att för beredande av tillfälle för svenska forskare till vetenskapligt

arbete vid en eller flera utländska biologiska stationer anvisa pa

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 3,600 kronor.

För ändamålet har förut utgått ett årligt anslag av 1,800 kronor.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Uvedten8kap,åt Riksdagen, ^ som anser, att ett anslagsbelopp av 2,500 kronor bör vara

vitterhet och för ändamålet tillräckligt, får anmäla, att riksdagen för beredande

konst m. m. av tillfälle fär svenska forskare till vetenskapligt arbete vid en eller

flera utländska biologiska stationer anvisat på extra stat för år 1922

ett reservationsanslag av 2,500 kronor.

250:o) I enlighet med Eders Kungi. Maj:ts förslag (punkt 250)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år agt rum, till

resestipendier för ar 1922 åt journalister, företrädesvis medarbetare,

som hava redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk

byrå till huvudsaklig sysselsättning, anvisat på extra stat för år 1922

ett reservationsanslag av 8,000 kronor att efter sakkunnigas hörande

av Eders Kungl. Maj:t fördelas under de villkor för stipendiernas

åtnjutande, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

251:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 251) föreslagit riksdagen

att dels av det år 1919 till understöd under åren 1920—1922 åt inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget

av 60,000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna grunder

och villkor, anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, återstående beloppet 20,000 kronor, dels ock till ökning av

nämnda till understöd för år 1922 avsedda belopp av 20,000 kronor

anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, ett

lika stort belopp, 20,000 kronor, att användas enligt ovannämnda

grunder och villkor.

Å tilläggsstat för år 1921 har till ökning av det belopp av

20,000 kronor, som på extra stat för samma år utgår av det av

1919 års riksdag beviljade anslaget, äskats ett belopp av likaledes

20,000 kronor.

Ifrågavarande anslag höjdes av 1919 års riksdag från 80,000

kronor, med vilket belopp anslaget alltsedan dess tillkomst för treårsperioder

utgått med 10,000 kronor för år, till dess nuvarande

belopp, 60,000 kronor för treårsperioden 1920—1922 att utgå med

20,000 kronor för vart och ett av nämnda år. Avsikten med denna

fördubbling av anslaget var, bland annat, att bereda möjlighet till

understöd av mer tillfällig art åt yngre författare. Med hänsyn till

att. sålunda en fördubbling av anslaget så nyligen ägt rum och då

enligt ^riksdagens mening det belopp, varmed anslaget för närvarande

utgår, torde vara tillräckligt, om detsamma mer än hittills användes

s. 191 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 191

till mera tillfälliga understöd av ovan angiven art och icke disponeras

till fasta understöd åt personer, vilka nått en sådan allmänt

erkänd ställning, att en understödjande verksamhet från statens sida

näppeligen kan motiveras, finner sig riksdagen sakna anledning bifalla

förslaget om särskilda förstärkningsbelopp vare sig på tillläggsstat

eller på extra stat för år 1922. Härtill kommer vidare,

att stora krav på understöd åt andra allmänt kulturella ändamål

alltjämt förefinnas, vilka krav icke låta sig tillbakavisa, och att

försiktigheten måste bjuda att ej minst under rådande finansiella

förhållanden gå varsamt fram i avseende å tillgodoseende av behov,

som lätteligen kunna stegras och ställa alltför stora anspråk på

statskassan.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angåeende

anslaget å tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen

dels av det år 1919 till understöd under åren 1920—1922 åt

inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade

anslaget av 60,000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna

grunder och villkor, anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, återstående beloppet 20,000 kronor;

dels ock avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma

avser ökning av nämnda till understöd för år 1922 avsedda belopp.

252:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 252) föreslagit riksdagen

att för fortsatt utgivande i tryck av Carl von Linnés brev anvisa på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som förväntar, att en närmare beräkning av de kostnader,

som kunna erfordras för arbetets slutförande, förelägges ett

kommande års riksdag, får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad

för innevarande år ägt rum, för fortsatt utgivande i tryck av Carl

von Linnés brev anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

253:o) Sedan 1919 års lagtima riksdag såsom understöd åt docenten

Olof Östergren för fullföljande och avslutande under åren 1920

—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av

56,000 kronor, därav anvisats på extra stat för vart och ett av åren

1920 och 1921 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,000

kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 253)

Understöd åt

vetenskap,

vitterhet och

konst m. m.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vetenskap44 att av förenämnda redan beviljade anslag anvisa på extra stat för

vitterhet och år 1922 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,000 kronor.

konst m.m. Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1919 såsom understöd

åt docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande under

åren 1920—1929 av hans arbete »Nusveiisk ordbok» beviljade anslaget

å 56,000 kronor anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 5,000 kronor.

254:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 254) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens verksamhet

under år 1922 anvisat på extra stat för samma år ett förslagsanslag,

högst, 4,000 kronor, att utgå under de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

255:o) Sedan 1920 års riksdag för utgivande av en arkitekturhistorisk

monografi över Visby stadsmur beviljat ett anslag av 32,000

kronor och därav anvisat på extra stat för år 1921 såsom reservationsanslag

ett belopp av 16,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt

255) föreslagit riksdagen att av förenämnda redan beviljade anslag

anvisa på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag återstående

beloppet, 16,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt fastställa.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1920 för utgivande

av en arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur beviljade

anslaget av 32,000 kronor anvisat på extra stat för år 1922

såsom reservationsanslag återstående beloppet, 16,000 kronor, att utgå

på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

256:o) Sedan 1920 års riksdag såsom bidrag till bekostande av

professor J. Gr. Anderssons naturhistoriska insamlingar i Kina beviljat

ett anslag av 90,000 kronor och därav anvisat på extra stat för år

1921 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 30,000 kronor, har nu

Eders Kungl. Maj:t (punkt 256) föreslagit riksdagen att av förenämnda

redan beviljade anslag anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 30,000 kronor, att utgå under de vilkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1920 års riksdag

såsom bidrag till bekostande av professor J. G. Anderssons na
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

turhistoriska insamlingar i Kina beviljade beloppet, 90,000 kronor, u°^Sfpåt

på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett vitterhet och

belopp av 30,000 kronor, att utgå under de villkor, Eder Kungl. Maj:t kon8t m mkan

finna lämpligt fastställa.

257:o) Sedan 1920 års riksdag för beredande av delaktighet för

Sverige i Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor

och därav anvisat på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag,

högst, ett belopp av 5,400 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt

257) föreslagit riksdagen att av förenämnda redan beviljade anslag

anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp

av 5,400 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande

och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt föreskriva.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av Eders Kungl.

Maj:ts den 28 januari 1921 meddelade beslut ifråga om närmare bestämmelser

för Sveriges delaktighet i Ramsay Memorial Fund, har ej

velat underlåta framhålla, hurusom enligt riksdagens uppfattning föreskrifterna

om upprättande av förslag å stipendiater synas komma att

medföra ett onödigt omständligt förfarande och kunna komma att betinga

i förhållande till ändamålet relativt stora utgifter för statsverket.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1920 års riksdag

beviljade anslaget av 27,000 kronor för beredande av delaktighet

för Sverige i Ramsay Memorial Fund anvisat på extra stat för

år 1922 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,400 kronor, att

utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

258:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 258) föreslagit riksdagen att

såsom bidrag till fortsatt utgivande genom vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien av Axel Oxenstiernas brev och skrifter anvisa

på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som finner Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

vara väl motiverad, får anmäla, att riksdagen såsom bidrag

till fortsatt utgivande genom vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

av Axel Oxenstiernas brev och skrifter anvisat på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

259:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 259) föreslagit riksdagen

att till inköp av 100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1911

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

^vetenska åt —1915 anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

vitterhet och 7,500 kronor.

konst m. m. Till understöd för utgivande av en bokkatalog över svensk litteratur

för åren 1906—1910 beviljade riksdagen på extra stat för

år 1912 ett anslag av 3,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

far anmäla, att riksdagen till inköp av 100 exemplar av Svensk

bokkatalog för åren 1911—1915 anvisat på extra stat för år 1922

ett förslagsanslag, högst, 7,500 kronor.

260:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 188, anmält, har

riksdagen

dels uppfört det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier

samt läroböcker, tidskrifter och lärda verks utgivande med oförändrat

belopp, 150,000 kronor;

dels ock till förstärkande av nyssnämnda anslag på extra stat

för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett belopp av 50,000

kronor.

261:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 41, anmält, har

riksdagen till understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff

såsom förslagsanslag, högst, anvisat å extra stat för år 1922 ett belopp

av 3,000 kronor.

Diverse.

Diverse. 262:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 261) därom

framställda förslag har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg, nu 150,000 kronor, med 40,000 kronor till

110,000 kronor.

263:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262)

har riksdagen för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 7 januari 1921 angivna grunderna, av ett

extra lönetillägg för år 1922 åt en del tjänstemän och betjänte i

vissa till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk och kårer

anvisat på extra stat för år 1922, såsom förslagsanslag, ett belopp

av 5,000 kronor.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 195

264:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 279, anmält,

har riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar med 220,000 kronor.

265:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 264) föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på proposition med förslag till ändrade bestämmelser

angående antagande av släktnamn, för bestridande av kostnader för

en byrå för namnärenden beräkna på extra stat ett belopp av 20,000

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse den 11 mars 1921

(nr 192) givit riksdagen tillkänna, att proposition i förenämnda ärende

ej kommer att avlåtas till den nu samlade riksdagen, i följd varav medel

för berörda ändamål ej komma att erfordras på 1922 års riksstat.

Något riksdagens beslut i ärendet är sålunda icke erforderligt.

266:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 265) föreslagit riksdagen att

dels höja det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu

275,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 26,000

kronor), med 100,000 kronor till 375,000 kronor;

dels förklara hinder icke möta för Eders Kungl. Maj:t att till täckande

av brister i domkapitlens stater för åren 1920 och 1921, utöver

det belopp av högst 26,000 kronor, som enligt beslut av 1920

års riksdag må från ifrågavarande anslag utgå till domkapitlens expeditioner,

från anslaget anvisa ytterligare högst 9,000 kronor;

dels och medgiva, att till täckande av kostnader för skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. för domkapitlen må för tiden från

och med år 1922 utgå högst det belopp, som för vart och ett av

domkapitlen av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Den ifrågasatta anslagsökningen är betingad dels av det ökade

behov av medel för ifrågavarande ändamål, som gjorts gällande företrädesvis

hos domkapitlen, dels ock av de nytillkommande anspråk

å expensmedel för skolöverstyrelsen, som enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag skulle komma att ställas på ifrågavarande anslag. För sistnämnda

ändamål har beräknats en höjning med 61,000 kronor. Då

riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag om bestridande av

skolöverstyrelsens expenser ur förevarande anslag och i stället uppfört

å överstyrelsens ordinarie stat för ändamålet erforderliga medel,

Diverse.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Riksdagens.skrivelse Nr 8 A.

Diverse, torde deri nu ifrågasatta höjningen böra minskas med 61,000 kronor

och alltså begränsas till 39,000 kronor.

Förslaget avser vidare att ställa ökade medel till de ecklesiastika

konsistoriernas förfogande. För sådant ändamål har statskontoret

föreslagit, att av förevarande anslag ett till 33,000 kronor

förhöjt belopp måtte för år 1922 utgå till domkapitlens expeditioner.

Eders Kungl. Maj:t har emellertid i stället föreslagit en sådan anordning,

att den hittills gällande bestämmelsen om begränsning till

visst maximibelopp av de till domkapitlens disposition stående medlen

upphävdes. I överensstämmelse med vad riksdagen i motsvarande

hänseende beträffande'' skolöverstyrelsens expensanslag uttalat

och beslutat anser sig riksdagen ej böra bifalla förslaget om upphävande

av sagda maximigräns. Riksdagen har i stället bestämt

densamma, på sätt statskontoret föreslagit, till 33,000 kronor.

Vidkommande förslaget att för täckande av brister i domkapitlens

stater för åren 1920 och 1921 få från ifrågavarande anslag taga i

anspråk visst belopp utöver det hittills medgivna å 26,000 kronor,

må erinras, att sagda belopp av statskontoret föreslagits till 4,000

kronor; departementschefen har emellertid »med hänsyn till de betydande

brister, som, enligt vad av domkapitlens framställningar

framgår, redan uppstått eller kunna vara att förvänta», ansett, att

beloppet ej bör sättas lägre än 9,000 kronor. Då någon närmare

utredning beträffande det av departementschefen ifrågasatta beloppet

icke förebragts, ser sig riksdagen sakna möjlighet bedöma storleken

av de erforderliga förstärkningsmedlen och finner sig därför böra

bevilja det belopp, som av statskontoret för ändamålet föreslagits,

eller alltså 4,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,

nu 275,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 26,000

kronor), med 39,000 kronor till 314,000 kronor;

dels förklarat hinder icke möta för Eders Kungl. Maj:t att till

täckande av brister i domkapitlens stater för åren 1920 och 1921,

utöver det belopp av högst 26,000 kronor, som enligt beslut av 1920

års riksdag må från ifrågavarande anslag utgå till domkapitlens expeditioner,

från anslaget anvisa ytterligare högst 4,000 kronor;

s. 197 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

197

dels ock — med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning, i

vad den avser medgivande, att till täckande av kostnader för sknvmaterialier

och expenser, ved m. m. för domkapitlen ma foi £lde

från och med år 1922 utgå högst det belopp, som for vart och ett

av domkapitlen av Eders Kungl. Maj:t bestämmes — förklarat, att

av förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved

från och med år 1922 till domkapitlens expeditioner utgå högst

33,000 kronor.

267:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 266) föreslagit riksdagen att

dels höi a det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till tryckningskostnader nu 84,190 kronor (darav

till domkapitlens expeditioner högst 6,500 kronor), med 63>895

nor till 148,085 kronor, dels ock medgiva, att till täckande av domkapitlens

tryckningskostnader må för tiden från och med ar 192

utfå högst det belopp, som för vart och ett av domkapitlen av

Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Den föreslagna anslagshöjningen är närmast motiverad av b - hovet av ökade anslagsmedel för de ecklesiastika konsistorierna samt

av Eders Kungl. Maj:ts förslag att skolöverstyrelsens tryckningskostnader

måtte från och med år 1922 gäldas från förevarande anslag

För sistnämnda ändamål har beräknats 69,000 kronor. Da

riksdagen icke ansett sig böra bifalla sistnämnda förslag utan i stallet

uppfört å överstyrelsens stat för ändamålet erforderliga medel, torde

av denna orsak någon ökning av ifrågavarande anslag icke påfordran.

Vad angår frågan om ställande av ökade medel för andamalet

till de ecklesiastika konsistoriernas förfogande, har, pa satt av u - redningen framgår, statskontoret ifrågasatt en höjning av en or

domkapitlen bestämda maximigränsen för ar 1922 till 9,000 kronoT.

Eders Kungl. Maj:t har åter, i likhet med vad under nästföregående

punkt föreslagits, ifrågasatt upphävande av varje maxmugraiis^ l

överensstämmelse med vad riksdagen under föregående punkt anfört

har riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna

’ del och bifallit statskontorets förslag. Någon okmng av förslagsanslaget

i dess helhet torde av denna anledning icke erfordras b or

jämnande av huvudtitelns slutsumma har riksdagen uppfort draga

varande anslag med ett belopp av 84,203 kronoi.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

jBihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Diverse.

s. 198 Kontrollera mot PDF

Diverse.

198

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels uppfört åttonde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till

tryckningskostnader med 84,203 kronor;

dels och med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad

den avser medgivande att till täckande av domkapitlens tryckningskostnader

ma for tiden från och med år 1922 utgå högst det belopp,

som för vart och ett av domkapitlen av Eders Kungl. Makt

bestämmes förklarat, att av förslagsanslaget till tryckningskostnader

kronor &r 1922 tlU domkaPitlens expeditioner utgå högst

268:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit

särskilt omnämnda, har någon förändring icke ifrågasatts.

-Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under

åttonde huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

i nksstaten for ar 1922 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 15 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

211454

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen ..........................

24.000

2

Övergångsavlöning för departementschefen, för-

slagsanslag, högst ..........................

2,000

3

Departementets avdelning av Kungl. Maj :ts kansli,

förslagsanslag .............................

300,200

4

övergångsstat, förslagsanslag, högst .............

5,200

5

Extra föredragande m. m., förslagsanslag, högst ..

24,000]

Säger för departementet

329,400

26,000

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

1

2

3 a

3 b

!

3 c

Riksarkivet:

Riksarkivet, förslagsanslag .......... 163,000

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten

för riksarkivet, reservationsanslag

.......................... 2,000

Landsarkiven:

Bestämt anslag .................... 39,405

Reservationsanslag:

Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för

landsarkivet i Vad
-

stena .............. 250

Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för

landsarkivet i Uppsala 250

165,000

:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

3 d

Inköp av arkivalier och

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

tryckta arbeten för

landsarkivet i Göteborg 250

3 e

Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för

landsarkivet i Lund .. 250

3 f

Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för

arkivdepån i Visby .. 100 1,100

40,505

4

Förstärkning av riksarkivets anslag till avlöningar

åt icke-ordinarie befattningshavare m. m., för- slagsanslag, högst ..........................

4,000

5

Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro

av vikt för fäderneslandets historia, reserva- tionsanslag ................................

6,000

6

Registrering av vissa rättshistoriska källor, förslags-

anslag, högst ............................

1,800

7

Amanuenser m. m. vid landsarkiven, förslagsanslag,

högst .....................................

11,200

205,505

23,000

I

Bibliotek.

Kung!, biblioteket:

8

Kungl. biblioteket, förslags-

anslag ................ 215,700

9

Bokinköp och bokbindning

för kungl. biblioteket,

reservationsanslag ......• 20,000

10

Tillfällig förstärkning av

kungl. bibliotekets anslag

till böckers inköp och in- bindning, förslagsanslag,

högst ................ 20,000

11

Katalogiseringsarbeten inom

kungl. biblioteket, för- slagsanslag, högst ...... 25,200

12

Sveriges offentliga biblioteks

gemensamma accessions- katalogs 36 :e årgång, om- fattande år 1921, förslags- anslag, högst .......... 6,000

215,700

71,200

13

Arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och lä-

roverksbiblioteket i Linköping m. m., förslags- anslag, högst ..............................

2,600

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

3

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

%

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

14

Pedagogiska biblioteket, förslagsanslag, högst ....

11,700

15

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdel-

ningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris, för- • slagsanslag, högst ..........................

1,500

215,700

87,000

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

16 a

Förslagsanslag ........ 151,100

Reservationsanslag:

1

16 b

Målnings- och skulptur-

samlingarnas ökande 30,000

16 c

Inlösen av levande

svenska konstnärers

arbeten .......... 30,000

16 d

Handtecknmgs- och gra-

!

vyrsamlingarnas

ökande ............ 7,500

16 e

Samlingarnas vård och

underhåll samt ex- penser ............ 11,000

■

16 f

ökande av samlingen av

konsthantverk . — 10,000

16 g

Boksamlingen ...... 3,000

16 h

Utländska studieresor .. 3,000

17

Försäkring och transport

av konstföremål, reserva- tionsanslag ............ 2,500

-

18

Konservering av handteck-

nings- och gravyrsam- lingar inom museet, reser- vationsanslag .......... 5,000

19

Juridiskt och administrativt

biträde hos museet, för- slagsanslag, högst ...... 700

245,600

8,200

Livrustkammaren:

20

Tillsyn, underhåll och vård av livrust-

21

kammarens samlingar, förslagsan- slag, högst .................... 8,300

Iståndsättande av vissa föremål i liv-

rustkammare^ samlingar, för- slagsanslag, högst .............. 1,700

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

22

Tekniskt biträde för vård av livrust-

kammarens samlingar, förslagsan- slag, högst ....................

2,150

.

23

Avskrifter av äldre inventarieför-

teckningar angående livrustkam- marens samlingar, förslagsanslag,

högst ........................

1,200

24

Extra biträden samt vikariatsersätt-

ning vid livrustkammaren, förslags- anslag, högst ........''..........

4,300

•

25

Montering av föremål i livrustkam-

marens samlingar, förslagsanslag,

högst ..........................

1,000

I

26

Påbörjande av etikettering av livrust-

i

kammarens samlingar, förslagsan- slag, högst ....................

1,000

19,650

Naturhistoriska riksmuseet:

Museet:

27 a

Bestämt anslag ........ 198,112

27 b

Reservationsanslag .... 44,800

28

Personligt arvodestillägg åt

29

assistenten G. A. H. Dahl- stedt, förslagsanslag, högst

500

Ordnande av vissa svamp-

samlingar, förslagsanslag,

högst ................

1,200

30

Skåp och lådor för entomo-

logiska avdelningen, reser- vationsanslag ..........

5,000

31

Herbarieskåp för botaniska

avdelningen, reservations- anslag ................

5,000

32

Herbarieskåp m. m. för pa-

leobotaniska och arkego- niatavdelningen, reserva- tionsanslag ............

8,000

33

Arbetsbiträde vid etnogra-

fiska avdelningen, för- slagsanslag, högst ......

2,000

242,912

21,700

34

Nordiska museet, fnrslnnxnnxlnn bofast..........

126,550

35

Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag,

högst ...............................

30,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

5

36

37

38

Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand:

Amanuens vid lapska avdelningen, förslagsanslag,

högst ...................................

Musikhistoriska museet, förslagsanslag, högst ....

Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst........

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag”

Kronor

Extra

anslag

Kronor

5,000

5,000

9,500

488,512

225,600

Säger för arkiv, bibliotek och museer

.......... 909,717

335,600

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

1

Kleresistaten, förslagsanslag....................

90,000

2

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, för-

slagsanslag ................................

4,000

* %

3

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag

4,043,500

4

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade stats-

anslag .....................................

304,752

5

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lind-

ring i främmande trosbekännares skattskyldighet,

förslagsanslag ............................

25,000

6

Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpen-

hamn .....................................

6,000

7

Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

■

förtrogna med finska språket, förslagsanslag,

högst ......................................

4,500

8

Resestipendier åt prästmän, reservationsanslag . ■

16,000

9

Bidrag till avlönande av svenska sjömanspräster i

vissa utländska hamnstäder, förslagsanslag, högst

41,500

10

Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin,

förslagsanslag, högst ........................

6,000

11

Utredning rörande ecklesiastika boställen, förslags-

anslag .....................................

19,700

4,473,252

87,700

Domkapitlens expeditioner.

12

Domkapitlens expeditioner ....................

91,350

13

Förstärkning av anslaget till domkapitlens expedi-

tioner, förslagsanslag, högst..................

27,390

14

Provisorisk lönereglering för tjänstemän vid de

ecklesiastika konsistorierna, förslagsanslag ....

42,000

91,350

69,390

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kyrkors underhåll m. m.

Kyrkors underhåll:

15 a

15 b

Bestämt anslag .................... 1 028

Förslagsanslag:

Ersättningar...................... 169,400

170,428

16

Svenska kyrkan i Paris.....................

4,119

174,547

Säger för kyrkliga ändamål

1

4,739,149

157,090

D. Akademier m. m.

1

Svenska akademien.

1

Akademien ..............................

8,250

Vetenskapsakademien.

2

Akademien ....................

11,460

3

Internationella jordmätningen, förslagsanslag, högst

1,424

4

Tillskott till grundfond för utgivande av en inter-

nationell katalog över naturvetenskaplig litte- ratur, reservationsanslag ....................

15,300

5

Utgivande av internationell katalog över natur-

vetenskaplig litteratur för åren 1915—1920, re- servationsanslaa ...................

8,568

6

För arbetet med internationell katalog över natur-

vetenskaplig litteratur anordnad regionalbyrå

för Sverige, reservationsanslag ..............

2,500

11,460

27,792

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Akademien:

7 a

Förslagsanslag .................... 94,700

Reservationsanslag:

7 b

Underhåll och förökande

av de under akademiens

inseende ställda sam- lingar ................ 18,000

7 c

Tryckningskostnader samt

utgivande av plansch- verk över fornsaker och

andra märkvärdiga före- mål i statens historiska

museum m. m......... 24,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

7

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

7 d

Rese- och transportkost-

nader, fornlämningars

vård, lyshållning m. m. 7,000

7 e

Underhåll och fortsätt-

ning av inredningen i sta-

tens historiska museum

och myntkabinettet .... 2,000

7 f

Undersökning och beskriv-

ning av fäderneslandets

fornlämningar m. m. .. 6,000

7g

Visby ruiners vård och

underhåll ............ 1,000 58,000

152,700

8

Förstärkning av akademiens anslag till avlöningar

åt icke ordinarie befattningshavare m. m., för-

slagsanslag, högst ..........................

16,000

9

ökade medel till akademiens utgifter för resekost-

nader för fornminnesvården, reservationsanslag

18,000

10

Restaurering av Värnhems klosterkyrka, reserva-

1

tionsanslag ................................

66,000

152,700

100.000

Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

11 a

Bestämt anslag.................... 73,625

Ub

Reservationsanslag ................ 34,100

107,725

12

Förstärkning av vissa anslagsposter i staten för

akademien, förslagsanslag, högst..............

22,000

13

Skolan för dekorativ konst, förslagsanslag, högst ..

15,000

107,725

37,000

Musikaliska akademien.

Akademien:

14 a

Bestämt anslag.................... 81,935

14 b

Reservationsanslag ................ 25,000

106,935

15

Förstärkning av akademiens anslag till arvoden åt

biträdande lärare m. m., förslagsanslag, högst . .

5,000

.

16

Förstärkning av akademiens anslag för biblioteket,

förslagsanslag, högst ........................

1,800

17

Förstärkning av akademiens anslag till expenser

m. m., förslagsanslag, högst..................

10.000

106,935

16,800

Nobelstiftelsen.

18

Svenska akademiens Nobelbibliotek, reservations-

anslag .....................................

!

20,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

De kungl. teatrarna.

19

Kungl. operan ..............................

150,000

•

Säger för akademier m. m.

537,070

201,592

E. Universiteten, den medicinska undervis-

ningen m. m.

Universitetskanslersexpeditionen.

1

Expeditionen, förslagsanslag ..................

23,300

Uppsala universitet.

Universitetet:

2 a

Bestämt anslag .................. 1,054.347

Förslagsanslag:

2b

Avlöningsfyllnad åt pro-

fessorn i växtbiologi .. 1,000

2 c

Arvoden åt vikarierande

akademiska lärare .... 5,000 6,000

1,060,347

1

3

Akademiska sjukhuset, förslagsanslag............

110,000

Institut för rasbiologi:

4

Avlöning åt en chef för institutet ............

7,500

5

Institutets verksamhet, reservationsanslag, att ut-

gå av statsverkets fond av rusdrycksmedel . .

60,000

G

Lärararvoden m. m., förslagsanslag, högst ......

47,410

7

Materiel för vissa institutioner m. m., reservations-

anslag .....................................

37,520

8

Materiel in. m. för medicinska poliklinikerna, för-

slagsanslag, högst ..........................

1,500

9

Materiel m. m. för hygieniska institutionen, reser-

vationsanslag ..............................

7,000

10

Utrustning m. m. för fysiologiska institutionen, re-

servationsanslag............................

3,372

11

Lektor i danska språket och litteraturen, förslags-

anslag, högst...............................

5,500

12

Statistiska seminariet, reservationsanslag ........

3.500

13

Pedagogiska seminariet, reservationsanslag ......

15,100

14

Uppvärmning av det s. k. Gustavianum, reserva-

tionsanslag ................................

9,000

15

Assistent vid astronomiska observatoriet, förslags-

anslag, högst ..............................

2,500

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

9

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor {

16

Driftkostnader vid Klubbans biologiska station, re-

servationsanslag............................

4,600

17

Inköp av böcker för universitetsbiblioteket, reser-

vationsanslag ..............................

20.000

1,177.847

217.002

Lunds universitet.

i

Universitetet:

18 a

Bestämt anslag .................... 918,079

18 b

Förslagsanslag...................... 5,000

923,079

19

Lärararvoden m. in., förslagsanslag, högst ......

70.350

20

Materiel för vissa institutioner m. m., reservations-

anslag .....................................

24,725

21

Ersättning till vissa befattningshavare inom teolo-

giska fakulteten för mistad prebendeinkomst,

förslagsanslag, högst ........................

15,085

i

22

Ytterligare lönefyllnad åt den teologie professor,

vilken såsom prebende innehar Husie pastorat,

förslagsanslag, högst ........................

1,649

28

Ytterligare lönefyllnad åt den teologie professor,

vilken såsom prebende innehar Stora Uppåkra

och Flackarps pastorat, förslagsanslag, högst ..

3,065

24

Påbyggnads- och ändringsarbeten vid patologisk-

anatomiska institutionens byggnad m. m., reser-

vationsanslag ..............................

170,000

25

Höjning av materielanslaget för historiska museet,

reservationsanslag ..........................

6,500

26

Förbättrande av utrustningen för fysiska institutio-

nen, reservationsanslag ......................

20,000

27

Materiel m. m. för universitetsbiblioteket, reserva-

tionsanslag ................................

20,000

28

Bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, reser-

vationsanslag ..............................

1.500

29

Ombyggnad av universitetsbibliotekets elektriska

hissanläggningar, förslagsanslag, högst ........

6,550

30

Renskrivningskostnader å akademiska kansliet och

räntekammaren, förslagsanslag, högst ........

1,200

923,079

340,624

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Institutet:

31 a

Bestämt anslag.................... 312,685

Reservationsanslag:

31b

Institutets materiel i all-

mänhet ............ 22,000

31 c

Materiel m. m. för anato-

miska institutionen .. 7,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I

31 dj Materiel m. m. för histologiska.

institutionen .... 3,000

31 e| Materiel m. m. för kemiska

institutionen...... 3,000

31 f Materiel m. m. för fysiologiska

institutionen .... 3,500

31 g Materiel in. m. för patologisk-anatomiska

institutionen

.............. 5,500

31 h Materiel m. m. för hygieniska

institutionen .... 2,600

31 i Materiel m. m. för farmakologiska

institutionen '' 1,000

31 j Materiel m. m. för rättsmedicinska

institutionen 1,800

31 k Materiel m. m. för medicinska

kliniken ...... 2,500

311 Materiel in. m. för gyuekologiska

kliniken å

serafimerlasarettet .... 500

31 m Materiel m. m. för kirurgiska

kliniken........ 1,000

31 n Materiel m. m. för nervkliniken

............ 500

31 O Materiel m. m. för oftal
miatriska

kliniken .... 500

31 p Underhåll och förökande

av biblioteket ........ 10,000

31 q! Underhåll och förökande

av anatomiska museet 2,000

31 r Underhåll av djur- och

operationsavdelningen . 1,500

31 a Teckningar i vetenskapliga

ändamål ..;..... 700

31 11 Materiel m. m. för obste
triska

kliniken vid allmänna

barnbördshuset 1,000 69,600

Förslagsanslag:

31 u Arvoden åt vikarierande

akademiska lärare .... 2,000

31 v Ersättning åt vikarier för

kamreraren m. fl..... 600 2 600

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

384,885

/

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A
-

11

-

•

Ordinarie

Extra Ordinarie !

Extra

anslag

anslag anslag

anslag

Kronor

Kronor Kronor

Kronor

32

Lärararvoden in. m., förslagsanslag, högst ......

48.005,

33

Materiel för vissa institutioner m. in., reservations-

anslag .....................................

8,000

1 34

Mikroskop för det kliniska laboratoriet å serafimer-

lasarettet, förslagsanslag, högst ..............

2,000

| 35

Ytterligare medel till inköp av materiel in. m. för

hygieniska institutionen, reservationsanslag ....

10,000

36

Underläkare vid gynekologiska kliniken å Sabbats-

1

bergs sjukhus, förslagsanslag, högst ..........

2,500

37

Byggnad för rättsmedicinska institutionen, reserva-

tionsanslag ................................

75.000

38

Instrumenteil utrustning till rättsmedicinska in-

stitutionen, reservationsanslag ..............

5,000

39

Lokalhyra för ett patologiskt-anatomiskt labora-

torium, förslagsanslag, högst ................

2.000

40

Vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt

laboratorium, förslagsanslag, högst ..........

4.000

41

Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll

i

av djur- och operationsavdelningen, förslags-

anslag, högst ..............................

l.OOOj

1 42

Materiel m. m. för införande av färgfotografering

vid syfilidologiska kliniken å sjukhuset S :t Gö-

rån, förslagsanslag, högst....................

6 800

43

Färgfotografering vid syfilidologiska kliniken å

. _ „

sjukhuset S:t Göran, förslagsanslag, högst ....

1,000

44

Dagavgifter vid pediatrisk klinik å allmänna barn-

huset i Stockholm, förslagsanslag, högst......

30.000j

45

Införlivande med institutets bibliotek av professorn

G. Retzius’ till detsamma donerade boksamling

_ i

in. m., reservationsanslag ....................

---------

7,900 384.885

203.20c

Tandlåkarinstitutet.

j 46

Institutet, förslagsanslag, högst ................

32,850

47

Inköp av en röntgenapparat för tandfotografering,

förslagsanslag, högst ........................

5,000

48

Assistent i tandkirurgi, förslagsanslag, högst . . ■ •

900.

49

Assistent å tandprotéslaboratoriet, förslagsanslag,

högst .....................................

1.200

50

Assistent å tandfyllningslaboratoriet, förslagsanslag

1

högst.....................................

1___

900 32.850

8,00<

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Serafimerlasarettet.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

51

: Understöd och ersättningar ....................

120,000

52

Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet

750

120,750

Gemensamma aniversitetsändamål.

53

Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine

•

kandidater, förslagsanslag, högst..............

9,400

54

! Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska

föreläsningar vid rikets universitet, reservations-

anslag.....................................

10,000

55

Tryckning av doktorsavhandlingar vid universite-

ten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-

kirurgiska institutet, reservationsanslag........

40,000

56

Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ..

8,000

57

Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag . .

1,000

58

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,

förslagsanslag, högst........................

2,500

59

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets

universitet samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag ................

20,000

90,900

Farmaceutiska institutet.

60

Institutet .................................

65,900

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

61

Allmänna barnbördshuset i Stockholm..........

24,853

62

Inköp av tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i

Stockholm, förslagsanslag, högst ............

333,000

63

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i

Stockholm, förslagsanslag, högst..............

150,000

24,853

483,000

Säger för universiteten, den medicinska undervis-

1

1

ningen m. m...............................

9 7?iQ ACKA 1 Q/19 7Q1

F. Tekniska högskolan ni. m.

VA

Tekniska högskolan.

Högskolan:

1 a

Bestämt anslag .................... 363,150

lb

Reservationsanslag ................ 64,000

427.150

2

Arvoden åt professorsvikarier, förslagsanslag .. .

3,000

3

Arvoden till speciallärare, förslagsanslag, högst . .

27,450

4

Förstärkning av högskolans anslag till tillfälliga

:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

13

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

lärarbiträden och assistentet, förslagsanslag,

25.000

10.000

,

5

Tillfällig förstärkning av högskolans anslag till till- fälliga lärarbiträden och assistenter, förslays-

6

ökade bokbindningskostnader vid högskolans

4.000

7

Vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbe-

18,690

130,000

8

9

10

11

12

13

14

15

Förstärkning av de till samlingar och laborationer

anslagna medel:

Avdelningen för allmänna vetenskaper,

reservationsanslag .............. 4,000

Mekaniska avdelningen, reservations- anslag ........................ 30,000

Skeppsbyggnadsavdelningen, reserva- tionsanslag .................... 4,500

Elektrotekniska avdelningen, reserva- tionsanslag .................... 11,000

Kemiska avdelningen, reservationsan- slag .......................... 24,000

Bergsvetenskapliga avdelningen, reser- vationsanslag .................. 28,500

Väg- och vattenbyggnadsavdelningen,

reservationsanslag .............. 18,000

Arkitekturavdelningen, reservations- anslag ........................ 10,000

16

Inköp av maskiner m. m. för de nya laboratorierna,

200.000

17

Diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m., för- slaqsanslaq, högst ..........................

250,000

430.150

665,140

18 a

18b

Chalmers tekniska institut.

Institutet:

Bestämt anslag ...............161,850

Reservationsanslag ................ 23,550

185,400

19

Förstärkning av institutets anslag till uppvärmning

55.000

16.000

20

Förstärkning av institutets anslag till bibliotek

21

Resestipendier åt lärare vid institutet, reservations- anslag.....................................

2,000

185,400

73,000

Säger för tekniska högskolan m. m.

615,550

738,140

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

G. Skolöverstyrelsen.

1

Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ..............

560,400

2

övergångsstat ................................

7,700

3

Förstärkning av skolöverstyrelsens arbetskrafter,

förslagsanslag, högst ......................

20,000

4

Byggnadssakkunnigt biträde, förslagsanslag, högst

4,800

5

Inspektion och sakkunniga biträden, förslagsanslag,

högst .....................................

•

28,000

6

Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst......

1,800

7

Förhyrande av ämbetslokal åt skolöverstyrelsen,

förslagsanslag, högst ........................

72,370

• Säger för skolöverstyrelsen

568,100

126,970

H. Allmänna läroverken m. m.

.

|

1

Högre lärarinneseminariet.

i 1

Högre lärarinneseminariet ....................

116,985

2

Stipendier, lokalhyra m. m., förslagsanslag, högst

55,310

3

Timlärare och vikarier, förslagsanslag, högst ....

20,400

4

Tillfällig löneförbättring för vaktmästaren samt

eldaren, förslagsanslag, högst ................

650

116,985

76,360

Allmänna läroverken.

5

Allmänna läroverken, reservationsanslag ........

7.667,877

''

6

Extra och vikarierande ämneslärare vid de all-

■

männa läroverken, förslagsanslag, högst ......

499,000

7

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken under förfall på grund av sjukdom,

*

förslagsanslag ............................

5,000

*

8

Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken, förslagsanslag, högst..............

69,150

9

Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken, förslagsanslag, högst..............

12,500

10

Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna

läroverken, förslagsanslag, högst..............

3,000

11

Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken,

i

förslagsanslag..............................

42,500

1

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

15

-------- ------------------—

Ordinarie

Extra | Ordinarie

Extra

anslag

anslag anslag

anslag

Kronor

Kronor Kronor

Kronor

12

Vissa kostnader för slöjdundervisning vid de all-

manna läroverken, förslagsanslag, högst ......

5.000

18

Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt hand-

.

arbete vid statens samskolor, förslagsanslag,

högst.......................................

3,300

14

Arvoden åt skolläkare, förslagsanslag ..........

112,000

15

Provårskurser i Göteborg för blivande lärare vid de

allmänna läroverken, förslagsanslag, högst . • • •

27.350

16

Utbildningskurser för lärare vid allmänna läroverk

m. fl. läroanstalter, reservationsanslag........

30,000

17

Anordnande genom infödda lärare av undervisning

i tyska och engelska vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter, förslagsanslag, högst......

3.000

18

Förstärkning av de till resestipendier åt lärare i

främmande, levande språk vid de allmänna läro-

verken anvisade medel, förslagsanslag, högst ..

15,000

19

Förstärkning av de till reseunderstöd åt lärare vid

de allmänna läroverken, särskilt vid de läroverk,

där provårskurs är anordnad, anvisade medel,

förslagsanslag, högst ... .....................

6.000 7,715,377

785,300

Kommunala mellanskolor.

20

Understöd åt kommunala mellanskolor, förslags-

anslag ....................................

930,000

21

Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt

handarbete vid kommunala mellanskolor, för-

•

slagsanslag ................................

4,000

22

Resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala

| i

mellanskolor, reservationsanslag..............

3,500 934.000

3,500

Privatläroverken.

Privatläroverk:

Gemensamt reservationsanslag:

23 a

Enskilda mellanskolor ............ 20,000

23 b

Högre flickskolor ................ 470,000

23 c

Högre goss- och samskolor ........ 232,500

23 d

Enskilda lärarinneseminarier ...... 28,500

751.000

24

Extra understöd åt vissa privatläroverk, reserva-

tionsanslag.................................

250,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

25

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda en- skilda läroanstalter, förslagsanslag............

280,000

19,000

26

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstal- ternas vikariatskassa, förslagsanslag ..........

27

Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor,

högre goss- och samskolor samt enskilda lära- rinneseminarier, förslagsanslag ..............

2,000,000

95.000

18.000

24.000

3,100

18.000

4,000

28

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, förslags- anslag, högst ..............................

29

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i

hushållsgöromål, förslagsanslag, högst ........

30

31

Understöd till vissa anstalter för utbildande av

lärarinnor i handarbete, förslagsanslag, högst ..

Tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna vid vissa

anstalter för utbildande av lärarinnor i hand- arbete, förslagsanslag, högst ................

32

Resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läro- anstalter, reservationslanslag ................

33

Resestipendier och studieunderstöd åt förestånda- rinnor och lärarinnor i hushållsgöromål vid vissa

läroanstalter, reservationsanslag ..............

1,050,000

2,412,100

Säger för allmänna läroverken m. m.

9,816,362

3,277,260

1 a

lb

2

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

.

Folkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag :

Folkskolesemina-

rierna ........ 1,786,590

Stipendier för ele- ver vid folksko- leseminarier .. 179,025 1,965,615

Höjda stipendier åt elever

vid folkskoleseminarierna,

förslagsanslag, högst ---- 125,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

17

............. '' '' .......

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

3

Hyresersättning till rekto-

Terna vid vissa folkskole- seminarier, förslagsanslag,

högst ..................

11,400

i

4

Hyresbidrag till lärare vid

folkskoleseminarierna i

Stockholm och Göteborg,

förslagsanslag ..........

12,000

5

Studentkurser och parallell- avdelningar vid vissa folk- skoleseminarier m. m., re- servationsanslag .........

440.000

!

6

Förhyrande av vissa loka- ler för folkskoleseminariet

i Göteborg m. m., reserva- tionsanslag ............

2.275

7

Vissa inventarier för den nya

byggnaden vid folkskole- seminariet i Karlstad, reser- vationsanslag ...........

12,000

8

Byggnader för dubbelsemi- narium i Umeå, reserva- tionsanslag ............

1,000.000

9

Ytterligare inredning och

materielanskaffning vid

folkskoleseminariet i Lund,

reservationsanslag ......

61,700

10

Lärares vid folkskolesemi- narierna studiebesök vid

folkskolor, reservationsan- slag ...................

4,000

11

Ateneums folkskolesemina-

|

rium och Göteborgs kvinn- liga folkskoleseminarium,

förslagsanslag, högst ----

30,000

. 1,965,615

1,698,375

1

Småskoleseminarier:

12

Statens småskoleseminarier,

reservationsanslag ......

122,000

!

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 8 A.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

13

Verksamheten vid statens

småskoleseminarium i Lyck- sele, reservationsanslag ..

25,000

■

14

Verksamheten vid statens

småskoleseminarium i Ha- gaström, reservationsanslag

31,000

15

Understöd åt småskolesemi-

narier, förslagsanslag .... 381,000

16

Stipendier åt elever vid små-

skoleseminarier, reserva- tionsanslag ............ 90,000

17

Understöd åt vissa enskilda

småskoleseminarier, för- slagsanslag, högst .......

12,000

593,000

68,000

Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folk-

skolor och småskolor:

18

Fortbildningskurser i allmänhet, reser-

vationsanslag ....................

75,000

19

Särskilda fortbildningskurser i gymna- stik, reservationsanslag ............

41,600

20

Särskilda fortbildningskurser i skol- trädgårdsskötsel, reservationsanslag

19,300

21

Särskilda kurser i simning och livrädd- ning, reservationsanslag ..........

4,680''

140,580

Resestipendier:

22

Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier,

reservationsanslag ................

6,000

23

Resestipendier åt lärare vid småskole-

seminarier, reservationsanslag......

2,000

24

Resestipendier åt folkskollärare, reser-

vationsanslag ....................

24,000

25

Resestipendier åt lärare vid småskolor

och mindre folkskolor samt biträ- dande lärare vid folkskolor, reserva- tionsanslag ......................

9,000

26

Resestipendier åt lärare vid fortsätt-

ningsskolor, reservationsanslag ....

3,000

27

Resestipendier åt lärare vid högre folk-

skolor, reservationsanslag ........

3,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19

1

1

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

28

Resestipendier åt föreståndare m. fl. vid

rikets abnormskolor m. m., reserva- tionsanslag .................... 3,000

50,000

2,558,615

1.956,955

•

29

Folkskolinspektionen.

Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslags-

346,900

30

Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspek-

15,600

31

Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, för-

340,000

686,900

15,600

Folkskolor.

32 |

! 33

34

35

36

37

Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor,

förslagsanslag..............................

Befrämjande av folkundervisningen bland de i

rikets nordligaste trakter bosatta finnar, förslagsanslag

.................................

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

förslagsanslag..............................

Upphjälpande av folkskoleväsendet inom vissa

lappmarksförsamlingar i Västerbottens och Norrbottens

län:

Beredande av möjlighet till

skolgång genom inackordering

i skolhem eller enskilda

hem för skolpliktiga

barn av fattiga, avlägset

boende föräldrar,

förslagsanslag, högst .... 125,000

Särskilt lönetillägg åt lärare

i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande

befolkning samt

i Över-Kalix församling,

förslagsanslag.......... 47,000

Avlönande av föreståndarinna

för skolhem eller

39,500,000

300.000

185.000

I

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

———

''

------- - - - -

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

arbetsstuga inom lapp-

marksförsamlingar med

icke finsktalande befolk-

ning samt i Över-Kalix för-

!

samling, förslagsanslag 11,000

38

Skytteanska lappfolkskolan

i Tärna, förslagsanslag 7,000

1 39

Bidrag till skolhemsbygg-

nader och deras inred-

.

ning, reservationsanslag 80,000

190,000

80,000

40

Upphjälpande av folkskoleväsendet inom Hotagens

och Frostvikens församlingar, förslagsanslag,

högst ................................

3,000

41

Lärare åt vid vanföreanstalter och kustsanatorier

intagna barn i skolåldern, förslagsanslag......

20,000

42

Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola, förslagsanslag........

2,585,000

1 43

Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i

egentlig folkskola, förslagsanslag..............

267,000

44

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reser-

vationsanslag ..............................

60,000

46

Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-

resor, förslagsanslag ........................

175,000

43,262.000

103,000

Fortsättningsskolor.

.

46

Understöd för avlönande av lärare vid fortsätt-

ningsskola, förslagsanslag....................

2,875,000

47

Arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola,

förslagsanslag ..........................

540,000

48

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningssko-

■

lor, reservationsanslag ......................

300,000

2.875,000

840,000

i

Högre folkskolor.

49

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag ....

855,000

50

Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslags-

anslag ............................

14,000

51

Sällskapets för folkundervisningens befrämjande

verksamhet i allmänhet, reservationsanslag ....

1,500

52

Understöd åt sällskapets för folkundervisningens

•

1

befrämjande högre folkskola, förslagsanslag ....

7,570

878,070;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

21

......

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Folkhögskolor.

53

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag......

797,525

54

ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ..

225,000

55

Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsan-

slag .......................................

140,000

56

Höjda stipendier åt ohemedlade och mindre bemed-

lade elever vid folkhögskolor, förslagsanslag ..

132,000

57

Reparationer å vissa byggnader vid August Abra-

hamssons stiftelse, reservationsanslag..........

50,000

937,525

407,000

Abnorm undervisa ingen.

.

58

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslags-

anslag ....................................

200,000

59

Kyrklig själavård åt dövstumma, förslagsanslag,

högst .....................................

14,000

60

Tidning för dövstumma, förslagsanslag, högst ....

1,000

61

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda . .

103,150

62

Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare, förslagsanslag ...»..................

4,400

63

Förskolan för blinda i Växjö ..................

20,600

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

64 a

Bestämt anslag ........ 17,300

64 b

Reservationsanslag...... 11,000

65

Fraktbidrag för arbetsmate-

rialier till blinda hant-

verkare, förslagsanslag,

högst ..........’...... 10.000

28,300

10,000

66

Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid

blindundervisningsanstalter, förslagsanslag ....

1,200

67

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag

7,000

68

Understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt

blindlärare, reservationsanslag ..............

2.400

69

De blindas förening, förslagsanslag, högst........

90,000

70

De blindas veckoblad, förslagsanslag, högst......

3,600

71

Asylbvggnad vid vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte, reservationsanslag ..........

310,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie |

Extra

Ordinarie

Extra

anslag |

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

72

73

74

75

76

1

2 |

3

4''|

5

6

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte:

Anstalten ................ 128,400

Extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare, förslagsanslag,

högst ...... 15,500

Förstärkning av vissa i staten

för anstalten upptagna

utgiftsposter, förslagsanslag,

högst ............ * 17,000

Inredning och möblering av

de nya byggnaderna för

anstalten, reservationsanslag

.................. 175,000

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt

avseende försummade barn, förslagsanslag ....

Säger för folkundervisningen

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

Tekniska läroverk, reservationsanslag ..........

Undervisningsmateriel för tekniska elementarskolan

i Norrköping, reservationsanslag ............

Undervisningsmateriel för tekniska elementarskolan

i Borås, reservationsanslag ..................

Laboratorieutrustning och annan undervisningsmateriel

för tekniska läroverket i Härnösand,

reservationsanslag ..........................

Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i

Örebro, förslagsanslag, högst ................

Undervisningsmateriel och utrustning av ett maskinlaboratorium

vid tekniska fackskolan i

Eskilstuna, reservationsanslag ................

Förstärkning av reservationsanslaget till tekniska

läroverk, förslagsanslag, högst................

Handelsläroverk.

Handelsgymnasier, förslagsanslag, högst ........

Förhöjda understöd åt handelsgymnasier, förslagsanslag,

högst ..............................

128,400

184,000

207,500

684,050 631,500

513,600

10,000

10,000

25,000

20,000

30,000

41.000

51,882,160| 3,954,055

513,600

135,000

136,000

150,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

23

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kommunala och enskilda anstalter för yrkes-

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

undervisning.

10

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesunder-

visning, förslagsanslag .................... • •

700,000

11

Arvodesförhöjning åt lärare vid kommunala an-

stalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ..

88,000

12

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesunder vis-

ning, förslagsanslag ........................

375,000

! 13

Arvodesförhöjning åt lärare vid enskilda anstalter

för yrkesundervisning, förslagsanslag..........

25,000

i 14

Understöd till obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda enskilda skolor för

husmodersutbildning, förslagsanslag ..........

50.000

1.075.000

163.000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

Tekniska skolan i Stockholm:

15

Tekniska skolan i Stockholm 97,075

16

Verksamheten vid skolan,

i

förslagsanslag, högst .... 17,325

1 17

Provisorisk lönereglering vid

skolan, förslagsanslag,

*

högst ................. 4,600

18

Ytterligare löneförbättring åt

lärarna vid skolan, för-

slagsanslag, högst ...... 9,957]

19

Löneförbättring åt vakt-

mästarna vid skolan, för-

slagsanslag, högst ...... 795

97,075

32,677

Bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte med

dem förenade yrkesskolor:

20 a

Förslagsanslag ..................... 2,400

20 b

Förslagsanslag, högst .............. 27,000

29,400

Vävskolan i Borås:

21

Upprätthållande av vävskolan, för-

slagsanslag, högst................ 6,200

22

Andre lärare, förslagsanslag, högst .. 1,750

*

23

Personlig löneförbättring för vissa lä-

rare, förslagsanslag, högst........ 1,650

9,600

97,075

71.677

Anstalter för utbildning av lärare för yrkes-

undervisning.

24

Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag

80.000

25

Resestipendier åt lärare vid tekniska läroverk, re-

servationsanslag............................

4.000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

26

Resestipendier åt lärare vid statsunderstödda han-

delsgymnasier, reservationsanslag ............

2,000

27

Resestipendier åt lärare vid kommunala och en-

skilda anstalter för yrkesundervisning, reserva-

tionsanslag ................................

6,000

’

92,000

Säger för yrkesundervisningen

1,820,675

612,677

7 a

7b

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag........

Populärvetenskapliga föreläsningar.

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, reservations

anslag ..................................

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för orga

nisations- och administrationskostnader, förslags

anslag, högst..............................

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund

utom universitetsstäderna anordnade föreläs

ningskurser, reservationsanslag ............

Upplysningsverksamhet i kommunala ämnen

Understöd åt statsunderstödda folk- och skolbiblio

tek m. fl. för anskaffande av litteratur till kur

ser i medborgarkunskap, förslagsanslag, högst

Utarbetande, tryckning och utgivning av text

upplagor av grundlagarna m. m., förslagsanslag,

högst ......................................

Nyklerhetsundervisning.

Undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande, att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel:

Förslagsanslag, högst ......................

Reservationsanslag ..........•..............

Musik föreställningar för allmänheten.

Understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik

för allmänheten m. m., förslagsanslag,

högst .....................................

400,000

12,000

14,500

]

15.000

30.000

125,600

27,000

358,000

426,500

45,000

152,600

57,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

•

9

10

11

Statens biografbyrå.

Bestridande av utgifterna för statens biografbyrå,

reservationsanslag, att av avgifter för granskning

av biografbilder direkt utgå ................

Förvaltningskostnader för statens råntefria

studielån.

Ersättning till postsparbanken för dess bestyr med

statens räntefria studielån, förslagsanslag......

Kostnaderna för nämnden för statens räntefria

studielån, förslagsanslag ....................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

1,000

5,000

60,000

6,000

Sägpr för fnlkhildningsåtgärder i övrigt

358,000

747,100

L. Åtgärder för fysisk utbildning.

1

Gymnastiska centralinstitutet ..................

72,700

2

Extra vaktmästarbiträde vid gymnastiska central-

*

institutet, förslagsanslag, högst ..............

1,200

3

Undervisning jämte läkarvård vid en med gymna-

stiska centralinstitutet förenad kvinnlig poli-

klinik, förslagsanslag, högst..................

4

Litteratur och bokbindning för gymnastiska cen-

tralinstitutets bibliotek, reservationsanslag ----

600

5

Gymnastikövningar vid gymnastiska centralinsti-

tutet för Stockholms förenade studentkårer, för-

slagsanslag, högst ..........................

tjOÖÖ

6

Eldare vid gymnastiska centralinstitutet, förslags-

oliv

anslag, högst ..............................

olvJj

7

Understödjande av idrotten, förslagsanslag, högst

yo,ouu

8

Understödjande av skididrotten bland ungdomen,

OA AAA

förslaqsanslaq, högst........................

Sägpr för åtgärder för fvsisk utbildning

72,700

124,610

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet, och

.konst in. in.

1

1

Svenska fornskriftsällskapet, reservationsanslag ..

4,000

2

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande

Skandinaviens historia, reservationsanslag .. ■ •

2,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 8 A.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor ''

3

Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag . .

4,000

4

Tidskriften »Acta mathematica», förslagsanslag,

högst......................................

3,000

5

Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folk-

liv», förslagsanslag, högst....................

7,500

6

Systematisk undersökning av svenska folkmål, re-

servationsanslag ..........................

28,600

7

Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål,

reservationsanslag ..........................

4,000

8

Ortnamnskommitténs sekreterare m. m., förslags-

anslag, högst ..............................

8,000

9

Inlösen av vissa häften av ortnamnskommitténs ar-

bete över ortnamn i Älvsborgs län, reservations-

anslag .....................................

8,325

10

Bidrag till verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt

inventarium», reservationsanslag ............

20,000

11

Föreningen »Pietas», förslagsanslag, högst ......

4,500

12

Statistiska tabeller över öresundstullen, förslags-

anslag, högst...............................

1,500

13

Forskningsarbete vid utländska biologiska statio-

ner, reservationsanslag......................

2,500

14

Resestipendier åt journalister, reservationsanslag

8,000

15

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av

utmärkt förtjänst, förslagsanslag, högst ......

20,000

16

Utgivande av Carl von Linnés brev, reservations-

anslag ................................

5,000

17

Nusvensk ordbok, förslagsanslag, högst..........

5,000

18

Svenska naturskyddsföreningen, förslagsanslag,

högst.....................................

4,000

19

Arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur,

reservationsanslag ..........................

16,000

20

Bidrag till bekostande av professor J. G. Anders-

sons naturhistoriska insamlingar i Kina, förslags-

anslag, högst............................

30,000

. 21

Beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay

Memorial Fund, förslagsanslag, högst ........

5,400

22

Utgivande av Axel Oxenstiernas brev och skrifter,

reservationsanslag ..........................

5,000

23

Inköp av visst antal exemplar av Svensk bokkatalog,

förslagsanslag, högst........................

7,500

24

Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och

lärda verks utgivande, reservationsanslag......

150,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

27

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

25

26

Förstärkning av reservationsanslaget till rese- stipendier samt läroböckers, tidskrifters och

lärda verks utgivande, förslagsanslag, högst ..

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiria- koff, förslagsanslag, högst ..................

50,000

3,000

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och

150,000

256,825

1

N. Diverse.

110,000

o

5,000

3

A

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag . ■

220,000

75,000

450,000

5

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

6

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags- anslag (därav till domkapitlens expeditioner

314,000

7

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till

domkapitlens expeditioner högst 9,000 kronor)

84,203

Säger för diverse!..........

..........| 1,253,203

5,000

Summa

75,805,550

11,905,650

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.