Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1921-06-17 · 107 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 104 av 107 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:9a, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1

Nr 9 A.

Godkänd av första kammaren den 17 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 9 A, 14, 48, 51, 53, 59, 65, 67, 68, 70,

72, 80 och 81 samt memorial nr 54, 61 och 71 ävensom sammansatta jordbruks-

och andra lagutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde

huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen

för Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov bar Eders Kungl. Maj:t i punkt

1 under nionde huvudtiteln, med hänvisning till vad chefen för justitiedepartementet

i statsrådsprotokollet för justi tiedepartementsärenden för

nämnda dag vid anmälan av de frågor, som tillhöra regleringen för år

1922 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, anfört angående

avlöningarna från och med sistnämnda år till statsrådets ledamöter,

föreslagit riksdagen att dels från och med år 1922 höja det ordinarie

anslaget till departementschefen nu 17,000 kronor med 7,000 kronor

till 24,000 kronor, dels besluta, att utbetalningen av avlöningen skall

ske månadsvis i efterskott, dels besluta, att vid ingången av januari

månad 1922 skall till departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande

vad han skulle för sagda månad hava i förskott uppburit, om

dittillsvarande avlöningsbestämmelser fortfarande varit gällande, dels

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 11 saml. Nr 9 A. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ock för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 2,000 kronor.

Riksdagen har

dels från och med år 1922 höjt det ordinarie anslaget till departementschefen

nu 17,000 kronor med 7,000 kronor till 24,000 kronor;

dels beslutat, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis

i efterskott;

dels beslutat, att vid ingången av januari månad 1922 skall till

departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle för

sagda månad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser

fortfarande varit gällande;

dels ock för sistnämnda ändamål anvisat på extra stat för år 1922

ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

2:o) Under punkt 2 har Eders Kungl. Maj:t, åberopande vad chefen

för finansdepartementet den 31 december 1920 under rubriken för flera

huvudtitlar gemensamma frågor anfört angående frågan om ny definitiv

lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala

ämbetsverk, föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande stat för jordbruksdepartementet, att tilllämpas

från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 160,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................... 3,500 t>

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst........................................................... 16,000 »

Förslagsanslag 179,500 kronor;

dels ock under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av

det under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

uppförda ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett

ordinarie förslagsanslag å 179,500 kronor.

Ifrågavarande förslag ansluter sig till Eders Kungl. Maj:ts till innevarande

riksdag gjorda framställning angående ny definitiv lönereglering

för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk.

Riksdagen har med bifall i huvudsak till denna framställning antagit

nytt avlöningsreglemente för nämnda befattningshavare att gälla från och

med den 1 januari 1922 och i samband därmed fattat beslut angående

de olika befattningshavarnas placering på den nya avlöningsskalan.

Mot antalet av de för jordbruksdepartementet uppförda befattnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 3

havarna, vilket är detsamma som för närvarande, har riksdagen intet

att erinra.

Med avseende å det till vikariatsersättningar upptagna anslaget

här riksdagen ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan

föreslagit.

Beträffande avlöning till icke-ordinarie befattningshavare tillåter

sig riksdagen hänvisa till vad riksdagen under punkt 4 i sin skrivelse

nr 2 A angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922

andra huvudtitel därom anfört och biträder i anslutning härtill det i

nu ifrågavarande avseende under denna punkt av nionde huvudtiteln

framställda förslaget.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

a) bestämt antalet befattningar å ordinarie stat för jordbruksde
-

partementet på nedanstående sätt:

Befattningshavare.

Avlöningsgrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i reglementet.........

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i reglementet..........

—

........... B

—

3 kansliråd.....................................................................................

20.

3 förste kanslisekreterare...........................................................

.......... B

16.

1 registrator................................................................................

......... B

14.

5 andre kanslisekreterare.........................................................

.......... B

13.

1 kontorskrivare, kvinnlig ......................................................

1 kanslibiträde, kvinnligt.........................................................

......... C

5.

.......... C

3.

2 kontorsbiträden, kvinnliga....................................................

.......... C

2.

1 förste expeditionsvakt ..........................................................

........... B

3.

2 expeditionsvakter ..................................................................

......... B

1.

b) godkänt följande stat för jordbruksdepartementet att tillämpas

från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... 160,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 3,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst........................ 16,000 »

Förslagsanslag 179,500 kronor;

c) under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli upp
förda

ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppfört ett ordi
narie

förslagsanslag å 179,500 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

3:o) Under punkt 3 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att för egnahemsavdelningen inom jordbruksdepartementet anvisa å extra

stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 26,100 kronor.

Ifrågavarande anslag, för närvarande upptaget till 22,000 kronor,

har nu med hänsyn till den förenämnda löneregleringen för ordinarie befattningshavare

vid statsdepartement m. m. föreslagits höjt till 26,100

kronor.

Under erinran om riksdagens redan fattade beslut ifråga om ovannämnda

lönereglering och med hänvisning till vad riksdagen i sin skrivelse

nr 2 A under punkt 4 anfört rörande ersättning till extra befattningshavare,

vilket riksdagen anser bör äga tillämpning jämväl å befattningshavare

å ifrågavarande egnahemsavdelning, får riksdagen anmäla,

att riksdagen för egnahemsavdelningen inom jordbruksdepartementet

anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 26,100 kronor.

Lantbraksstyrelsen.

4:o) Under punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att från och med år 1922 lantbruksstyrelsens utgifter

för skrivmaterialier och expenser, ved m. m. må gäldas från

nionde huvudtitelns allmänna förslagsanslag för detta ändamål;

dels godkänna följande stat för lantbruksstyrelsen, att tillämpas

från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... 178,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag....................................... 5,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

förslagsanslag, högst ........................................................ 50,000 »

Förslagsanslag 233,000 kronor;

dels ock under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av

det under rubriken lantbruksstyrelsen uppförda ordinarie bestämda an
slaget,

under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å

233,000 kronor.

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

• Riksdagens skrivelse Nr 9 A. °

Lantbruksstyrelsens av 1918 års lagtima riksdag godkända stat

med däri åren 1919 och 1920 vidtagna ändringar slutar å 166,100

kronor. I 1918 års stat upptogs till amanuenser, extra bitraden, vikariatsersättning

och expenser en post å 32,000 kronor. Till följd av

inrättandet av en byrådirektörs tjänst för trädgårdsärenden å styrelsens

lantbruksbyrå och därmed förenade expensutgifter har denna post lor

år 1921 höjts med 2,000 kronor till 34,000 kronor.

I förevarande framställning beräknas i den i lantbruksstyrelsens stat

upptagna anslagsposten till amanuenser, extra biträden, vikariatsersättningar

och expenser å 34,000 kronor en höjning den i föiegaende

punkt berörda löneregleringen i vad den kan få avseende å extra tjänstemän

inbegripen — till 78,000 kronor eller med 44,000 kronor, varav 2,000

kronor till anställande av ytterligare en amanuens och resten för att

tillgodose behovet av ökade medel till övriga i anslagsposten ingående

. olika ändamål. Samtidigt ifrågasättes emellertid, att de i ifrågavarande

anslagspost till rena expensutgifter beräknade medel, eller 23,000 kronor,

skulle från och med år 1922 avföras från lantbruksstyrelsens stat och

i stället uppföras med 20,000 kronor å nionde huvudtitelns allmänna

expensanslag och med 3,000 kronor å samma huvudtitels ordinarie anslag

till tryckningskostnader, varjämte medgivande begäres att från sistnämnda

år få gälda lantbruksstyrelsens expensutgifter från nämnda allmänna expensanslag.

Återstoden av ifrågavarande anslagspost har uppforts med 5,000

kronor till vikariatsersättningar och 50,000 kronor till avlöningar åt

icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. ...

Mot det begärda medgivandet med avseende å rätt att tor lantbruksstyrelsens

expensutgifter anlita nionde huvudtitelns allmänna expensanslag

synes riksdagen icke någon erinran med fog kunna göras, da,

enligt vad riksdagen förvissat sig om, liknande medgivande redan tidigare

lämnats beträffande förutom lantmäteristyrelsen ett flertal ämbetsverk

under andra huvudtitlar. Riksdagen återkommer härnedan under respektive

punkter till den härav föranledda höjningen i allmänna expens- och

tryckningsanslagen. .. ,

Till avlöningar åt ordinarie tjänstemän, vilkas antal ar detsamma

som för närvarande, har upptagits 178,000 kronor. I detta belopp ingår

avlöning till en sekreterare, vilken Eders Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande

i sextonde lönegraden. Enligt riksdagens numera fattade beslut

skall emellertid sekreterarbefattning placeras i femtonde lönegraden, och

synes fördenskull en nedsättning i det av Eders Kungl. Maj:t askade

anslaget böra ske. Riksdagen finner på grund härav anslaget hora

bestämmas till 177,100 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Anslagsposten vikariatsersättningar föranleder icke någon riksdagens

erinran.

I det till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare upptagna

beloppet har riksdagen icke ansett sig böra vidtaga någon nedsättning

men vill åberopa va,d riksdagen i sin skrivelse nr 2 A, punkt 4, anfört

rörande ersättning till sådana befattningshavare.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

... ,a). medgivit, att från och med år 1922 lantbruksstyrelsens utgifter

tor skrivmaterialier och expenser, ved in. m. må gäldas från nionde

huvudtitelns allmänna förslagsanslag för detta ändamål;

b) bestämt antalet befattningshavare för lantbruksstyrelsen på nedanstående

sätt: r

Befattningshavare.

1 generaldirektör ..................................

4 byråchefer ..........................................

1 byrådirektör å fiskeribyrån.............

2 byrådirektörer å lantbruksbyrån ...

2 förste byråingenjörer.........................

1 sekreterare .........................................

1 kassör och bokhållare.....................

1 notarie ...........................................

3 kontorsskrivare, kvinnliga................

6 kanslibiträden, kvinnliga

2 kontorsbiträden, kvinnliga

1 förste expeditionsvakt ......................

2 expeditionsvakter................................

Avlöningsgrad

A 3.

.. B 20.

B 18.

B 16.

B 16.

. B 15.

. B 13.

. B 13.

. C 5.

. C 3.

. C 2.

B 3.

. B 1.

c) godkänt följande stat för lantbruksstyrelsen, att tillämpas från

och med år 1922: r

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 177,100 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 5 000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

förslagsanslag, högst........................................................ 50,000 »

Förslagsanslag 232,100 kronor;

d) under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken lantbruksstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,

under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 232,100

kronor. ’

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

7

Kant fm sila 11 ib iii^on.

5:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels godkänna sådan ändring i staten för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, att tillämpas från och med år 1922, att anslagsposten

.till centralanstaltens övriga utgifter höjes från 168,000 kronor

med 34,300 kronor till 202,300 kronor, till följd varav statens slutsumma

kommer att uppgå till 323,400 kronor; dels ock vid bifall härtill

höja ordinarie anslaget till ifrågavarande centralanstalt från 278,400

kronor med 34,300 kronor till 312,700 kronor.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1920 har

riksdagen enligt skrivelse nr 347 fastställt nj stat för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, slutande å 289,100 kronor,

ävensom höjt ordinarie anslaget till 278,400 kronor.

Uti den i nu gällande staten upptagna anslagsposten å 168,000

kronor till centralanstaltens övriga utgifter, d. v. s. utom avlöningar,

ingår ett för jordbruksavdelningen avsett belopp å 14,200 kronor.

I sistnämnda belopp föreslås nu en höjning med 34,300 kronor

eller sålunda till 48,500 kronor. Höjningen fördelar sig på följande sätt:

A. Försök å Experimentalfältet:

arbetskostnad ..........................................................

...... kronor

6,850

utsäde och gödsel ..................................................

...... »

1,000

hästars underhåll och rekrytering ......................

...... »

1,300

uppvärmning och belysning ...............................

...... »

1,750

skrivmaterialier ....................................................

...... »

100

döda inventarier .....................................................

...... >

1,000

diverse omkostnader .................................:..........

..... »

1,500

13,500

B. Lokala fältförsök och uppvisningsfält:

uppvärmning och belysning ...................................

_____ 3>

700

tryckningskostnader, böcker, skrivmaterialier

...... »

2,000

telefon ......................................................................

...... »

200

analysavgifter .....................................................

...... »

200

diverse omkostnader ..............................................

...... »

1.700

utvidgad försöksverksamhet .................................

...... y>

15,000

19,800

C. Pasta försöksgårdar, omkostnader ........

kronor

1,000

kronor 34,300.

Av de sålunda upptagna anslagsposterna är den till utvidgad försöksverksamhet

ny. Den utvidgade försöksverksamheten skulle förutom

gödslingsförsöken omfatta jämväl massförsök landet runt av nyare sorter

av de olika kulturväxterna. Då det på sätt i ärendet upplysts icke kunde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

förutsättas, att försöksvärdarna skulle vara villiga att i erforderlig utsträckning

ställa plats och arbetskrafter till förfogande härför utan ersättning

i någon form, har för ändamålet beräknats ett belopp av 15,000

kronor, däri inbegripen ersättning för utsäde, säckar, frakter m. m. Häremot

har riksdagen intet att erinra. Icke heller i fråga om övriga anslagsposter

synes någon invändning med fog kunna göras. Statens

anslagspost till övriga utgifter kommer vid bifall till förslaget att höjas

till 202,300 kronor och staten i sin helhet till 323,400 kronor. Det

ordinarie anslaget kommer att undergå motsvarande ökning till 312,700

kronor.

Härjämte begäres ett tilläggsanslag för år 1921 av 39,200 kronor.

De häri ingående olika posterna motsvara i huvudsak de i staten biträdda

förhöjningarna, vartill komma 5,000 kronor för systematisk

agrogeologisk undersökning av jorden å Experimentalfältet.

Under förmälan att riksdagen i särskild skrivelse nr 9 B anmäler

sitt beslut angående uppförande å tilläggsstat av berörda belopp, 39,200

kronor, får riksdagen nu anmäla, att riksdagen

dels godkänt sådan ändring i staten för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, att tillämpas från och med år 1922,

att anslagsposten till centralanstaltens övriga utgifter höjes från 168,000

kronor med 34,300 kronor till 202,300 kronor, till följd varav statens

slutsumma kommer att uppgå till 323,400 kronor;

dels ock i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till ifrågavarande

centralanstalt från 278,400 kronor med 34,300 kronor till 312,700

kronor.

Ordinarie anslagstiteln befrämjande i allmänhet av jordbruk och

lantmannanäringar, nu upptagen.till 583,900 kronor, kommer att undergå

enahanda förhöjning eller till 618,200 kronor.

6:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående anslag till vissa byggnadsföretag

vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, som Eders

Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

beräkna å extra stat för 1922 ett anslag av 700,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 11

februari 1921 avlåtna proposition, nr 85, föreslagit riksdagen att till

uppförande å Experimentalfältet för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet av dels en ny institutionsbyggnad för husdjursoch

mejeriavdelningen, dels en ny institutionsbyggnad för kemiska och

bakteriologiska avdelningarna och dels en försöksladugård samt för vissa

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ändringsarbeten i den nuvarande gamla institutionsbyggnaden och i jorabruksavdelningens

nuvarande institutionsbyggnad anvisa å extra stat för

år 1922 ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att förevarande framställning icke vunnit

riksdagens bifall.

7:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 7 föreslagit

har riksdagen för anordnande genom centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet av uppvisningsfält angående metoder för bekämpandet

av ogräs å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda

framställning har riksdagen till berberisbuskens utrotande i de trakter

av landet, där den förekommer i större mängd, å extra stat för år 1922

anvisat ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor att utgå i den mån

motsvarande belopp av enskilda, kommuner, landsting eller hushållningssällskap

för ändamålet tillskjutes och i övrigt på de villkor och enligt

de bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga föreskriva.

9:o) Under punkt 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till försök för bekämpande av rönnbärsmalen, att utföras genom entomologiska

avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

å extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa

12,000 kronor.

Enligt vad utredningen i ärendet ger vid handen har genom

försöksanstaltens för jordbruksförsök entomologiska avdelning ett värdefullt

grundläggande arbete nedlagts för vinnande av kunskap om

rönnbärsmalens utveckling och levnadsvanor. Någon effektiv bekämpningsmetod

har emellertid icke kunnat utexperimenteras, alldenstund

tillräckliga medel saknats för utförande av det stora arbete och bekos-.

tände av de omfattande försök, som härför krävdes.

Vid sådant förhållande och då riksdagen i likhet med departementschefen

är övertygad om betydelsen för den svenska fruktodlingen

av ett verksamt medel mot rönnbärsmalens härjningar, håller riksdagen

före, att särskilda medel böra på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit för

ifrågavarande ändamål beredas. Det erforderliga anslaget har av departementschefen

beräknats till 48,000 kronor att utgå med 12,000 kronor

för vart och ett av åren 1921—1924. Beloppets storlek ger ej anledjBihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sarnl. Nr 9 A. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ning till någon riksdagens erinran. Ifråga om tilläggsanslaget för år

1921 anmäler riksdagen i särskild skrivelse nr 9 B sitt beslut.

Riksdagen har till försök för bekämpande av rönnbärsmalen, att

utföras genom entomologiska avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, å extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag

anvisat 12,000 kronor.

10:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 10 föreslagit

har riksdagen såsom bidrag till avlönande av assistenter hos

lantbruksingenjörer å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 63,000 kronor..

ll:o) Under punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels godkänna sådan ändring i staten för lantbruksinstitutet vid Ultuna,

att tillämpas från och med år 1922, att anslagsposten »till institutets

övriga utgifter» höjes från 34,600 kronor till 65,000 kronor, varigenom

statens slutsumma kommer att ökas till 127,600 kronor; dels ock vid

bifall härtill höja ordinarie anslaget till nämnda lantbruksinstitut från

97,200 kronor med 30,400 kronor till 127,600 kronor.

Riksdagen har i anledning av förevarande framställning såsom

förstärkning av den i staten för lantbruksinstitutet vid Ultuna upptagna

anslagsposten »till institutets övriga utgifter» anvisat å extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst, 27,400 kronor.

12:o) Under punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels godkänna sådan ändring i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp, att tillämpas från och med år 1922, att anslagsposten till

institutets övriga utgifter höjes från 43,700 kronor med 26,300 kronor

till 70,000 kronor, till följd varav statens slutsumma kommer att ökas

med samma belopp eller från 124,950 kronor till 151,250 kronor; dels

ock vid bifall härtill höja det ordinäre anslaget till nämnda institut

från 117,900 kronor med 26,300 kronor till 144,200 kronor.

Riksdagen har i anledning av förevarande framställning såsom

förstärkning av den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

upptagna anslagsposten »till institutets övriga utgifter» anvisat å extra

stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 23,300 kronor.

13:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar» uppförda ordinarie anslaget till reseunderstöd för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 11

lantbrukets studerande från 20,000 kronor med 20,000 kronor till 40,000

kronor.

Den omständigheten att ifrågavarande studieresor, vilka enligt

riksdagens mening böra vara till ej obetydligt gagn för jordbruket,

under krigsåren måst så gott som helt inställas, synes riksdagen utgöra

ett talande skäl för att, sedan möjlighet nu åter öppnats för sådana

resors företagande, tillfällen i största möjliga utsträckning beredas härtill.

Redan härav påkallas, såsom departementschefen framhållit, en ökning

av ifrågavarande anslag. Då härtill komma de numera högt uppdrivna

resekostnaderna, synes mot det av Eders Ivungl. Maj:t ifrågasatta

anslagsbeloppet, vilket utgör en ökning med 20,000 kronor av det nuvarande

anslaget, icke någon invändning böra göras.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» uppförda ordinarie anslaget till reseunderstöd

för lantbrukets studerande från 20,000 kronor med 20,000 kronor till

40.000 kronor.

Härav föranledes motsvarande ökning i det uti ordinarie anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» ingående

bestämda anslaget.

14:o) Under punkt 14 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, med uteslutande av de under anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och lantmannanäringar» upptagna ordinarie anslagen å dels

9.000 kronor till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier och

dels 3,000 kronor till stipendier åt personer, vilka vid enskilda mejerier

genomgå fullständig lärokurs i mejerihantering, under samma anslagstitel

uppföra till lägre mejeriskolor för kvinnor ett ordinarie anslag av

35.000 kronor.

Såsom departementschefen erinrat tinnes för närvarande till mejerielevers

undervisande och till stipendier åt personer, som vid enskilda

mejerier genomgå fullständig lärokurs i mejerihantering, under ordinarie

anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

anslag å tillhopa 12,000 kronor. Vidare ger statsrådsprotokollet vid

handen, att Kungl. Maj:t för vart och ett av åren 1917—1921 utöver

berörda 12,000 kronor för undervisning av mejerielever anvisat ett belopp

av 7,400 kronor, som senast utgått från den till Kungl. Maj:ts

förfogande ställda delen av anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar. Slutligen har Kung]. Maj:t från och med

år 1916 årligen anvisat medel — huvudsakligen från sistnämnda an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

slagsdel — till uppehållande av den lägre mejeriskolan för kvinnliga

elever vid Alnarp, som för år 1920 uppgått till 5,500 kronor.

Omförmälda anslag med undantag av anslaget till sistnämnda skola

utgå som understöd till s. k. mejeristationer, för vilka reglemente fastställts

av lantbruksstyrelsen (bih. till Svensk författningssamling 24 år 1890).

Av reglementet framgår, att de nuvarande mejeristationernas ändamål

vore att vid enskilda välskötta, tidsenligt inrättade mejerier genom

praktisk och teoretisk undervisning utbilda antagna elever till dugliga och

skickliga mejerskor. Denna undervisning, som vore avsedd att för varje

elev upptaga en tid av två år, skulle inhämtas vid två särskilda mejeristationer,

varvid ett år tillbringades vid vardera stationen. Av statsrådsprotokollet

inhämtas vidare, att vid första årets stationer, 17 till

antalet, undervisades i regel 2 och vid andra årets stationer 4—6 elever.

Andra årets stationer, vid vilka undervisningen bedreves mera skolmässigt,

kunde i viss mån betraktas som skolor. Inom landet funnes för närvarande

7 andra årets stationer. Från dem utexaminerades årligen omkring

38 mejerskor. Till bestridande av kostnaderna för de båda undervisningsåren

hade för varje elev av allmänna medel utgått i medeltal 510

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser en omorganisation

av den lägre mejeriundervisningen för kvinnor. Enligt detta förslag

skulle inrättas sju ettåriga mejeriskolor för kvinnliga elever att förläggas

till välskötta tidsenliga mejerier. Elevantalet vid varje skola

beräknades till i medeltal 8. Huvudläraren vid dylik skola skulle vara

mejerikonsulent eller äga därmed jämförliga betingelser att meddela här

ifrågavarande undervisning. Den av sakkunniga i ärendet föreslagna

timplanen för den teoretiska undervisningen skulle i huvudsak tillämpas

vid skolorna. Minst två års praktik i mejeriyrket skulle fordras för inträde

i mejeriskola. Såsom föreståndare för sådan skola skulle mejeriägaren

vara skyldig att emottaga ett visst antal frielever, som på hans

bekostnad avgiftsfritt åtnjöte undervisning, kost och bostad mot det arbete

eleverna utförde i mejeriet. Antalet frielever vid varje skola skulle med

tagen hänsyn till hela elevantalet vid skolan bestämmas av lantbruksstyrelsen.

Vid samtliga skolor har dock ansetts kunna mottagas sammanlagt

minst 42 frielever. Föreståndaren borde vidare vara skyldig att

mottaga visst antal betalande elever. Jämväl detta antal har ansetts böra

bestämmas av lantbruksstyrelsen, dock så att minst 14 elever skulle kunna

antagas vid samtliga skolor. Åvenså skulle lantbruksstyrelsen bestämma

de betalande elevernas avgift. Föreståndaren skulle slutligen vara skyldig

att anställa kompetent instruktionsmejerska, ställa lämpliga undervisnings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

lokaler med värme och lyse samt tidsenliga mejeriinventarier till förfogande,

bekosta läkarvård åt frieleverna ävensom bestrida nödiga skjutsar

för lärare och elever samt annonsering. Enligt förslaget skulle han

härför åtnjuta en ersättning i ett för allt av 2,000 kronor. Till mejeriskolas

huvudlärare, vilken, bland annat, skulle handhava undervisningen

i mejerilära, skulle enligt förslaget utgå en fast lön av 800 kronor jämte,

därest han ej vore boende på platsen, 300 kronor till bestridande av utgifterna

för resor till samt kost och bostad under vistelse vid skolan.

Till dylik befattning syntes annan person än mejerikonsulent icke gärna

böra ifrågakomma.

I likhet med vad som förekommer vid lantbruksskolor, lantmannaskolor

och lanthushållsskolor skulle enligt det föreliggande förslaget

stipendier kunna beredas obemedlade och mindre bemedlade elever vid

de kvinnliga mejeriskolorna. Beloppen härav hava liksom beträffande

lantbruksskola föreslagits till 180 respektive 100 kronor.

Under ärendets behandling har från vissa håll någon tveksamhet

gjort sig gällande rörande lämpligheten av att, såsom det föreliggande

förslaget innebär, i vårt vidsträckta land med i skilda trakter därav

rådande olikartade förhållanden ordna ifrågavarande undervisning efter

en och samma linje. Visserligen vore den föreslagna undervisningsformen

ägnad att bättre än hittills tillgodose det teoretiska kravet, men å

andra sidan kunde, vad anginge den praktiska utbildningen, därav föranledas

vissa olägenheter. I sistnämnda avseende har sålunda särskilt

uttalats, • att för de delar av Norrland och mellersta Sverige, som vore

i saknad av sådana större mejerier, vid vilka — efter den nuvarande

första årskursens borttagande — den för inträde till de föreslagna mejeriskolorna

erforderliga förutbildningen lämpligen skulle kunna beredas,

svårigheter skulle uppstå att till elever vid skolorna erhålla personer,

vilka efter vid skolan åtnjuten teoretisk undervisning kunde beräknas

vara skickade såsom mejeriledare. Det vore ock så mycket mera angeläget

att i nämnda landsdelar till dessa befattningar kunna erhålla verkligt

dugande personer, som mejerierna därstädes i allmänhet vore förenade

med smör- och osttillverkning.

Vid prövning av det föreliggande förslaget har riksdagen funnit

övervägande skäl tala för bifall till förslaget, varför riksdagen biträder

detsamma. I anledning emellertid av vad, såsom ovan nämnts, framhållits,

vill riksdagen uttala den förvissningen att, därest det skulle visa sig

möta svårigheter, att på sätt i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

förutsättes, åvägabringa den erforderliga förutbildningen, lantbruksstyrelsen

icke skall underlåta att fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

på saken samt föreslå Kungl. Maj:t vidtagande av de åtgärder, som

kunna anses vara av förhållandena påkallade. Med hänsyn till att såsom

ovan nämnts Kungl. Maj:t för mejeriundervisningens uppehållande,

utöver det ordinarie anslaget å 12,000 kronor, jämväl tagit i anspråk viss

del av den till Kungl. Maj:ts disposition ställda delen av anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» och det nu

föreslagna till 35,000 kronor förhöjda ordinarie anslaget enligt förslaget

icke skulle medföra annan anslagsminskning än att ovanberörda 12,000

kronor uteslutas, torde Kungl. Maj:t icke heller sakna nödiga medel till

sådana åtgärders vidtagande.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med uteslutande av de under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmaunanäringar» upptagna ordinarie anslagen å dels

9.000 kronor till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier och

dels 3,000 kronor till stipendier åt personer, vilka vid enskilda mejerier

genomgå fullständig lärokurs i mejerihantering, under samma anslagstitel

uppfört till lägre mejeriskolor för kvinnor ett ordinarie anslag av

35.000 kronor.

I anslutning härtill kommer förenämnda anslagstitel att undergå

höjning med 23,000 kronor.

Det i ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» ingående bestämda anslaget är i 1921 års riksstat

upptaget till 480,650 kronor. I överensstämmelse med riksdagens

beslut under de två nästföregående punkterna kommer ifrågavarande

anslagstitel att höjas med tillhopa 43,000 kronor till 523,650 kronor.

Förevarande anslagstitel bör sålunda för år 1922 upptagas sålunda:

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten m. m................................................... kronor 523,650

Förslagsanslag:

Understöd åt lantmannaskolor ............ kronor 400,000

» » lanthushållsskolor ......... » 175,000

» » elever vid lägre lant
bruksundervisningsan
stalter.

............................. » 100,000

Ålderstillägg åt föreståndare och lärare

vid lantbruksskolor ........................ » 8,000 » 683,000.

Summa kronor 1,206, 650.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 *

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

15:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 15 fram
ställda

förslag har riksdagen till bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag:, hös:st,

20,000 kronor.

16:o) Under punkt 16 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ytterligare anslag för

uppförande av en lärlingsbyggnad för lantbruksskolan vid Ultuna, som

Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å extra stat för år 1922 beräkna ett anslag av 160,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 11

februari 1921 avlåten proposition, nr 73, föreslagit riksdagen att såsom

ytterligare anslag för uppförande av en lärlingsbyggnad för lantbruksskolan

vid Ultuna å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 140,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att förevarande framställning icke vunnit

riksdagens bifall.

17:o) Under punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till ombyggnad av den nuvarande lärlingsbyggnaden vid Ultuna samt

ändringar i rektorsbyggnaden därstädes anvisa å extra stat för år 1922

ett reservationsanslag av 136,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att förevarande framställning icke vunnit

riksdagens bifall.

18:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 18 gjorda

framställning har riksdagen till bränsle in. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 15,000 kronor.

0

19:o) Under punkt 19 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1922 anvisa såsom särskilda reservationsanslag dels

till uppförande av ett bränslehus vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp 25,000 kronor dels ock till uppförande av en assistentbostad vid

trädgårdsskolan vid Alnarp 32,000 kronor.

I förevarande framställning begäras dels 25,000 kronor för uppförande

av ett bränslehus vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

dels ock 32,000 kronor för uppförande av en assistentbostad vid Alnarps

trädgårdsskola.

Vad framställningen i sistnämnda de! angår, har riksdagen vid det

s. 16 Kontrollera mot PDF

. 16

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

förhållande, att, enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen, för den

ene av de vid trädgårdsskolan anställda två assistenterna, vilka båda hade

samma ställning och åtnjöte förmånen av fri bostad, tidigare uppförts en nybyggnad,

funnit billighetsskäl tala för att assistenterna med avseende å

bostad bliva jämställda. Då härtill kommer svårigheten att på sätt i

utredningen i ärendet framhållits vid inträffande ledighet å tjänsten

återbesätta densamma med fullt kompetent person, därest icke lämplig

bostad står till förfogande, har riksdagen ansett sig böra bifalla förslaget

i nu ifrågavarande del. Framhållas bör också, att bostad för fyra

frielever synts kunna beredas i den ifrågavarande assistentens nuvarande

bostad, om nybyggnaden komme till stånd. De beräknade kostnaderna

synas riksdagen visserligen höga, men har riksdagen dock icke velat

motsätta sig det begärda anslagsbeloppet. Riksdagen förväntar emellertid,

att vid byggnadens uppförande all möjlig sparsamhet iakttages.

Vad åter angår det föreslagna bränslehuset har riksdagen icke av

den i ärendet förebragta utredningen övertygats om att behov av en

sådan byggnad föreligger. Riksdagen kan därför icke biträda förslaget

att bevilja särskilt anslag för detta ändamål.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

med avslag å förevarande framställning i vad den avser uppförande

av ett bränslehus vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp till uppförande

av en assistentbostad vid trädgårdsskolan vid Alnarp å extra

stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 32,000 kronor.

20:o) Under punkt 20 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till reparationsarbeten m. m. å uppvärmningsanordningen i Alnarps

slott anvisa å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 20,000

kronor.

Det i förevarande framställning begärda anslaget å 20,000 kronor

är avsett till kompletterings- och reparationsarbeten vid värmeanordningen

i Alnarps slott. Sålunda skulle dels den nuvarande s. k. topsypannans

eldyta utökas med omkring 40 procent dels den äldre pannan

renoveras, så att den eventuellt kunde tjänstgöra som reserv, dels ock

slutligen vissa omläggnings-, justerings- och reparationsarbeten vid ledningar

och värmekroppar verkställas.

Med avseende å den föreslagna utökningen i den nuvarande topsypannan

har riksdagen icke kunnat undgå finna det anmärkningsvärt,

att före inläggningen av pannan, vilken inköpts år 1918, icke noggrannare

beräkningar i fråga om värmebehov och pannans effektivitet

synas hava uppgjorts än att redan efter två år en så väsentlig om
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ändring av densamma, som nu föreslås, visat sig erforderlig. Emellertid

har riksdagen, med hänsyn till vad i ärendet anförts, icke velat motsätta

sig, att anslag för de i denna framställning angivna ändamål beviljas

till begärt belopp.

Riksdagen bar till reparationsarbeten m. m. å uppvärmningsanordningen

i Alnarps slott anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

21:o) Under punkt 21 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar å extra

stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 12,650 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas, att Kungl. Maj:t sedan år 1916

dels genom anvisande av vissa mindre belopp av tillgängliga medel dels

genom medgivande att använda vissa belopp å uppkommande vinst å

Alnarps trädgårdars stat understött försök med renodling och förädling

samt fröodling av köksväxter vid Alnarps trädgårdsskola.

Förevarande framställning avser nu beredande dels å tilläggsstat*

för år 1921 av 11,500 kronor för fortsättande av nämnda försöksverksamhet

samt 5,000 kronor till reparationer å den under Alnarps egendom

lydande utgården Mellangård dels ock å extra stat för år 1922 av

12,650 kronor, därvid beräknats, att högst 3,500 kronor av 1921 års

vinstmedel från Alnarps trädgårdar skulle få användas för försöksverksamheten

i fråga.

Ifrågavarande försöksverksamhet bör enligt riksdagens mening fortsättas.

I betraktande av de jämförelsevis höga belopp, som verksamheten

av utredningen i ärendet att döma synes kräva, har riksdagen

intet att erinra mot, att de härför föreslagna medlen nu upptagas såsom

särskilda anslag. Ej heller har riksdagen någon invändning att göra

mot det för reparationsarbeten vid Mellangård begärda beloppet. Rörande

tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps

trädgårdar å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst

12,650 kronor.

22:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 22 gjorda

framställning har riksdagen

dels av det såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under läroåren

1920—1924 av trädgårdsskolan vid Adelsnäs år 1920 beviljade

anslaget av 32,000 kronor anvisat å extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst 8,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dels ock av det såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under

samma tid av trädgårdsskolan i'' Härnösand år 1920 beviljade anslaget

av 28,000 kronor anvisat å extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst 7,000 kronor, eller sålunda för år 1922 tillhopa 15,000 kronor.

23:o) Under punkt 23 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen

att till undervisning i trädgårdsskötsel å extra stat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 24,300 kronor.

Till undervisning i trädgårdsskötsel anvisade riksdagen å extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag av 32,300 kronor. Härav avsågos

8,000 kronor till undervisning för kvinnor, vilken föreslagits skola meddelas

vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodlingsskola vid Apelryd invid

Båstad. En förutsättning för att sistnämnda belopp skulle utgå var, att

för skolverksamheten erforderliga byggnader uppfördes utan statens medverkan.

Då detta icke kunde beräknas ske under år 1920, behövdes

inga nya medel till denna gren av trädgårdsundervisningen för år 1921,

utan anslaget inskränktes till 24,300 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att dylika byggnader icke heller

torde komma till stånd under år 1921.

Riksdagen har till undervisning i trädgårdsskötsel å extra stat för

år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 24,300 kronor.

24:o) Under punkt 24 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag anvisa dels för

beredande av ökat understöd för läsåret 1921—1922 åt lantmannaskolor

106,500 kronor, dels ock för beredande av ökat understöd för samma

läsår åt lanthushållsskolor 52,200 kronor, att i vartdera fallet utgå med

högst 30 procent av skolan eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande

understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt

dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt i varje fall oberoende

av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis

svarande belopp.

För innevarande år utgår till lantmannaskolor och lanthushållsskolor

ett extra understöd motsvarande 20 procent av de för skolorna

uppförda ordinarie anslagen.

Förevarande framställning avser dels beredande åt nämnda skolor

för år 1921 av ett till 40 procent förhöjt extra understöd, dels beviljande

för år 1922 av ett efter 30 procent av de ordinarie anslagen beräknat

ökat understöd. Anslagen beräknas för år 1922 till 106,500 respektive

52,200 kronor och för år 1921 till 71,000 respektive 34,800 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Då innevarande riksdag redan såsom ökat understöd för åren 1921

ock 1922 till folkhögskolor beviljat ett efter enahanda grunder, som

föreslagits i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, beräknat

anslag och då enligt riksdagens mening likformighet i förevarande avseende

bör vara rådande mellan ifrågavarande skolor, har riksdagen icke

velat motsätta sig det föreliggande förslaget.

Till riksdagens kännedom har emellertid kommit, att fall inträffat,

då lantmannaskola kommit i åtnjutande av statsunderstöd, oaktat skolan

under en följd av år icke uppfyllt det för sådant statsbidrags utgående

stadgade villkor med avseende å visst minimiantal elever ävensom

att vid en del skolor det erforderliga antalet kunnat erhållas

endast genom antagande av jämväl underåriga elever. Riksdagen vill

visserligen icke bestrida, att sådana omständigheter kunna vara för

handen, då för en skola undantag från nämnda föreskrift bör lämnas

och det är just med hänsyn härtill, som Kungl. Maj:t medgivits viss

dispensrätt i nu ifrågavarande avseende. Det bristande elevantalet i

de nu åsyftade fallen torde dock vara att hänföra till att lantmannaskolornas

antal utan direkt avseende å det verkliga behovet ökats i

sådan omfattning, att skolorna i konkurrens med varandra icke kunnat

uppuå det stadgade elevantalet. Lantbruksstyrelsen har ock i sitt den

18 december 1920 till Kungl. Maj:t avgivna utlåtande angående statsunderstöd

för läsåret 1920—1921 åt lantmannaskolor uttalat, att den

alltjämt minskade elevfrekvensen vid dessa skolor tydde på att skolornas

antal vore väl högt och att sålunda vissa av dem näppeligen torde för

framtiden böra understödjas med statsmedel. Av utlåtandet framgår jämväl,

att styrelsen beträffande viss skola huvudsakligen för att icke de därvid

anställda lärarna skulle berövas sin utkomst tillstyrkt statsbidrags utgående.

Då det enligt riksdagens mening är en angelägenhet av vikt, att

antalet lantmannaskolor hålles inom gränsen för vad som kan anses motsvara

det verkliga behovet inom respektive orter, är riksdagen av den

förvissningen, att Kungl. Maj:t skall med uppmärksamhet följa förhållandena

å ifrågavarande område, och förväntar riksdagen, att Kungl. Maj:t

skall med all den varsamhet, som dessa kunna betinga, använda den

Kungl. Maj:t tillkommande dispensrätten i fråga om minimiantalet elever.

Under uttalande härav och med erinran att riksdagen i särskild

skrivelse nr 9 B anmäler sitt beslut om uppförande av det begärda tillläggsanslaget

får riksdagen anmäla, att riksdagen å extra stat för år

1922 såsom särskilda förslagsanslag anvisat

dels för beredande av ökat understöd för läsåret 1921—1922 åt

lantmannaskolor 106,500 kronor,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dels ock för beredande av ökat understöd för samma läsår åt lanthushållsskolor

52,200 kronor,

att i vartdera fallet utgå med högst 30 procent av skolan eljest

enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag

till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke

inräknat, samt i varje fall oberoende av huruvida inom orten tillskjutes

däremot helt eller delvis svarande belopp.

25:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter under läsåret 1921

—1922 å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 90,000

kronor.

För närvarande utgå vid lantmannaskola, lanthushållsskola, vid

teoretisk vinterkurs vid lantbruksskola i Norrland och Dalarna samt vid

utbildningskurs för kvinnliga ladugårdsskötare i nämnda landsdelar stipendier

med 35 kronor för obemedlad och 20 kronor för mindre bemedlad

elev för månad. Dessa stipendier föreslås nu höjda till 45 respektive

25 kronor. Till elever vid vanlig kurs vid lantbruksskola utgå

för läsår stipendier om 140 respektive 80 kronor. Enligt förevarande

framställning skulle dessa höjas till 180 respektive 100 kronor per år.

Till deltagare i fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever utgå

nu 1 krona 50 öre per dag, och föreslås ej någon ändring däri med

hänsyn till att detta understöd motsvarar för månad om 30 dagar 45

kronor eller det belopp, som föreslagits för obemedlad elev vid lantmannaskola

m. fl.

De höjda stipendierna äro avsedda att utgå från och med läsåret

1921 —1922, och beräknas för ändamålet ett anslag för år 1922 av

90,000 kronor. Vad sålunda föreslagits biträdes av riksdagen. I samband

härmed vill riksdagen lika med departementschefen framhålla vikten

av att en undersökning rörande frågan om de av statsmedel utgående

stipendierna kommer till stånd för utrönande huruvida och i vad mån

enhetliga grunder för bestämmande av stipendiebeloppen lämpligen

kunna införas.

Under erinran att riksdagen beträffande folkhögskolor beviljat ett

efter motsvarande stipendiebelopp beräknat förhöjt anslag och då jämväl

i nu förevarande avseende likformighet bör råda mellan dessa skolor

och nu ifrågavarande "undervisningsanstalter, har riksdagen för beredande

av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

lägre lantbruksundervisningsanstalter under läsåret 1921 —1922 å extra

stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 90,000 kronor.

26:o) Under punkt 26 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg till lärare vid

lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor, som Eders Kungl.

Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra

stat för år 1922 beräkna ett anslag av 50,000 kronor.

I en till riksdagen den 18 mars 1921 avlåten proposition nr 341

angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor

samt lantbruksskolor har Eders Kungl. Maj:t givit tillkänna,

att särskilt anslag för detta ändamål ej vidare behövde beräknas

å 1922 års'' riksstat, varom riksdagen härigenom velat erinra.

27:o) Under punkt 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till anordnande av utbildningskurser för kontroll assistenter å extra

stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 22,500 kronor.

För år 1922 har anslag ansetts vara behövligt motsvarande den

år 1920 beräknade årskostnaden av 22,500 kronor och avser förevarande

framställning anvisande av detta belopp.

Då riksdagen icke har något att häremot erinra, har riksdagen,

till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å extra stat

för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 22,500 kronor.

28:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 28 föreslagit

har riksdagen för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän

och svinskötare å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 36,000 kronor.

29:o) Under punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare

i Norrland och Dalarna å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 7,000 kronor.

Bidragen utgå nu med dels 300 kronor i grundanslag för .varje

kurs och dels därutöver 40 kronor för varje elev. Nu föreslås höjning

i grundanslaget med 33 procent eller till 400 kronor. Tilläggsanslaget

för elev skulle höjas till 50 kronor.

ökningarna, som ansetts kunna ske utan höjning av anslaget,

hava föreslagits att inträda redan från och med år 1921.

Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen intet att erinra och har

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

därför till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare

i Norrland och Dalarna å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 7,000 kronor.

30:o) Under punkt 30 bär Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter, att av Kungl.

Maj:t i mån av behov användas, anvisa å extra stat för år 1922 ett

förslagsanslag av 260,000 kronor, under de villkor i fråga om konsulenternas

avlöning och om uppsägningstid, som i statsrådsprotokollet

föreslagits, och under förutsättning att övriga kostnader för konsulenterna

bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest samt på

de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Förevarande framställning avser en höjning av det nu åtgående

statsbidraget till jordbrukskonsulenters avlönande med 110,000 kronor.

Närmaste anledningen härtill är att en reglering föreslagits av dessa

befattningshavares löner.

1 likhet med departementschefen anser riksdagen, att åt jordbrukskonsulenterna,

vilka enligt riksdagens mening hava en betydelsefull uppgift

att fylla för jordbrukets höjande, bör såsom föreslagits beredas en

något förbättrad och tryggare ställning i löueavseende.

dessa befattningar kunna erhålla väl kvalificerade personer finner nämligen

riksdagen ligga i öppen dag. Enligt förslaget, som bygger på att statens

bidrag till ifrågavarande kousulentverksamhet liksom hittills bör utgå i form

av understöd till hushållningssällskapen, skulle konsulents avlöning regleras

till en begynnelselön av minst 4,200 kronor jämte tre ålderstillägg

å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år. Dessa belopp äro så

avvägda i förhållande till lärarlönerna vid lantmanna- och lantbruksskolor,

att därigenom en önskvärd cirkulation skulle kunna vinnas

mellan ifrågavarande konsulentbefattningar och lärarplatser vid nämnda

skolor. Eventuellt tillkommande dyrtidstillägg ävensom tilläventyrs fri

bostadsförmån har departementschefen ansett böra bliva beroende av

hushållningssällskapens fria bestämmande och icke uppställas såsom

något villkor. Grundlönen och ålderstilläggen äro avsedda utgå av

statsmedel mot att hushållningssällskapen, eventuellt med biträde av

landstingen, gälda samtliga övriga utgifter för konsulenterna. I viss

mån har även ersättning ansetts kunna påräknas från rekvirent för av

konsulenten lämnat biträde.

Vad nu nämnts om konsulent hos hushållningssällskap har föreslagits

skola även gälla dylik tjänsteman hos kemisk-växtbiologiska

anstalten i Luleå.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Vad sålunda föreslagits biträdes av riksdagen.

Anslagsbeloppets storlek för år 1922 har beräknats för 55 jordbrukskonsulenter

till ett belopp av 260,000 kronor. Därjämte har departementschefen

i betraktande av angelägenheten att konsulenternas ställning

snarast ordnades och deras avlöning förbättrades jämväl med hänsyn

till att de måtte bliva delaktiga av den vid fjolårets riksdag beslutade

pensioneringsmöjligheten ifrågasatt ett tilläggsanslag för ändamålet för

år 1921 å 110,000 kronor.

Ehuru riksdagen med avseende å det ifrågasatta tilläggsanslaget

icke kunnat undgå hysa vissa betänkligheter mot detta förslag, har

riksdagen likväl med hänsyn till vad departementschefen i ärendet framhållit

icke velat motsätta sig detsamma. Anslagsbeloppet för år 1922

ger ej anledning till någon erinran. Beträffande tilläggsanslaget anmäler

riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har såsom bidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter,

att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, anvisat å extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag av 260,000 kronor, under de villkor i

fråga om konsulenternas avlöning och om uppsägningstid, som i statsrådsprotokollet

föreslagits, och under förutsättning att övriga kostnader

för konsulenterna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest

samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

31:o) Under punkt 31 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1922 såsom bidrag till anställande av vandringsrättare

och för anordnande av utbildningskurser för sådana anvisa ett

reservationsanslag av 125,000 kronor, under villkor att övriga kostnader

för vandringsrättarnas anställande bestridas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Denna framställning avser dels en höjning i det nuvarande anslaget

för anställande av vandringsrättare med 48,000 kronor till reglering av

dessa befattningshavares löner, dels ock av en ytterligare höjning däri

med 5,000 kronor till anordnande av sådan utbildningskurs, som erfordras

för att kunna antagas till vandringsrättare och vilka kurser hittills bekostats

av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel. Dessutom ifrågasättes

ett tilläggsanslag för år 1921 av 48,000 kronor.

Jämväl dessa befattningshavare synes riksdagen skäligen böra beredas

en i ekonomiskt avseende något förbättrad ställning. Mot förslaget

att i sådant syfte fastställa en minimigrundlön av 2,000 kronor, varav

staten skulle vidkännas tre fjärdedelar med 1,500 kronor, synes någon

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

erinran med fog ej kunna göras, särskilt som på sätt departementschefen

framhållit hushållningssällskapen skola vidkännas icke blott återstoden

av minimigrnndlönen utan även den avlöning därutöver inberäknat

eventuella ålderstillägg och dyrtidstillägg, som må kunna finnas påkallad,

ävensom rese- och traktamentsersättning. Det för år 1922 begärda

anslaget, vilket liksom nu beräknats för 80 vändringsrättare, anser sig

riksdagen böra bevilja. Vad beträffar det ifrågasatta tilläggsanslaget har

riksdagen, ehuru riksdagen icke kunnat undgå hysa vissa betänkligheter

mot detta förslag, icke velat motsätta sig detsamma med hänsyn särskilt

till behovet att genom fastställande redan i år av bestämd minimigrundlön

omedelbart få ifrågavarande befattningshavares pensionsfråga

ordnad.

Mot att det till den särskilda utbildningskursen beräknade beloppet

5,000 kronor upptages i det övriga anslaget för år 1922 har riksdagen

intet att erinra.

Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har å extra stat för år 1922 såsom bidrag till anställande

av vändringsrättare och för anordnande av utbildningskurser för

sådana anvisat ett reservationsanslag av 125,000 kronor, under villkor

att övriga kostnader för vandringsrättarnas anställande bestridas av landsting,

hushållningssällskap eller eljest samt på de villkor i övrigt, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

32:o) Under punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1922 anvisa, att av Kungl. Maj: t i mån av behov

användas, såsom bidrag till anställande hos hushållningssällskap av täckdikningsförmän

ett reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå med

högst hälften av det sådan förman tillerkända årsarvode, dock ej för

någon med mer än 300 kronor, samt under de villkor i övrigt, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

I förevarande framställning framhålles, hurusom efter det anställandet

av täckdikningsförmän hos odlingsråden med 1920 års utgång

upphört, man härvid endast har att lita till de förmän av dylikt slag,

som äro i hushållningssällskapens tjänst. Detta föranledde ett behov

att öka antalet av de hos hushållningssällskapen anställda täckdikningsförmännen,

något som i sin tur komme att åsamka sällskapen avsevärt

ökade utgifter. Till utjämnande av dessa hushållningssällskapens utgifter

föreslås nu, att staten skulle för ändamålet lämna statsbidrag till

hälften av årsarvodet till täckdikningsförmän, dock högst 300 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Med ett beräknat antal av 100 sådana förmän ifrågasättes ett anslag

för vartdera av åren 1921 och 1922 av 30,000 kronor.

Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen intet att erinra. Rörande

anslaget för 1921 anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt

beslut.

Riksdagen har å extra stat för år 1922 anvisat, att av Kungl.

Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag till anställande bos hushållningssällskap

av täckdikningsförmän ett reservationsanslag av 30,000

kronor, att utgå med högst hälften av det sådan förman tillerkända

årsarvode, dock ej för någon med mer än 300 kronor, samt under de

villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

33:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 33 föreslagit

har riksdagen till anordnande av utbildningskurser i beteskultur

och ängsskötsel å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 4,000 kronor.

34:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 34 föreslagit

har riksdagen till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel

och mejerihushållning m. m. å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 1,500 kronor.

35:o) Under punkt 35 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till Fredrika

Bremerförbundets lanthushållningsseminarium i Rimforsa, som Eders

• Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

beräkna ett anslag av 35,200 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 4

februari 1921 avlåten proposition, nr 54, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium

å Rimforsa såsom förslagsanslag, högst, anvisa dels å extra

stat för år 1922 21,200 kronor, därav 1,200 kronor till ålderstillägg;

dels ock å tilläggsstat för år 1921 8,000 kronor.

Till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa

för utbildande av lärarinnor i lanthushållning, vilken skola år 1907 började

sin verksamhet, har riksdagen anvisat för vart och ett av åren

1908—1910 4,000 kronor, för vart och ett av åren 1911—1913 6,000

kronor, för vart och ett av åren 1914—1918 8,000 kronor, för år 1919

11,000 kronor och för vartdera av åren 1920 och 1921 12,0Q0 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 9 A. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Såsom villkor för de årliga anslagens åtnjutande har Kungl. Maj:t

vid deras utanordnande föreskrivit, bland annat, att ett visst antal elever,

nämligen för åren 1908—1910 tre och för åren 1911—1921 fyra, skulle

äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att vara befriade från

avgifter för kost och logi, samt att avgiften för undervisning, kost,

logi och lyse ej finge överstiga visst belopp, som först bestämdes till

600 kronor men för åren 1916—1918 höjts till 700 kronor, för år 1919

till 1,000 kronor samt för åren 1920 och 1921 till 1,200 kronor.

På framställning av Kungl. JVlaj:t medgav 1919 års riksdag med

avseende å lärarinnor vid lanthushållsskolor, att kontant grundlön för

full tjänstgöring vid två längre kurser finge till föreståndarinna utgå

med minst 3,400 kronor jämte tvä ålderstillägg, vartdera å 300 kronor

och till lärarinna med minst 2,500 kronor jämte tre ålderstillägg vart

och ett å 300 kronor, varförutom lärarinna skulle äga åtnjuta fri bostad

och bränsle (Svensk författningssamling nr 854).

Förevarande framställning avser nu att genom ökat statsbidrag

bereda Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium vid Rimforsa,

vilket seminarium jämte Uppsala fackskolas lanthushållningsseminarium

vid Brogård utgöra de enda utbildningsanstalter i riket för lärarinnor

vid lanthushållsskolor, möjlighet att till lärarinnorna därstädes

utbetala löner motsvarande de varav lärarinnor vid lanthushållsskolor på

sätt ovan nämnts komma i åtnjutande, dock så att beträffande föreståndarinna

och första lärarinnan i huslig ekonomi samt lärarinnan i småbruksskötsel

lönen med hänsyn till seminariets uppgift som utbildningsanstalt

just för lärarinnor skulle utgå med något högre belopp. Enligt

förslaget hava de kontanta lönerna beräknats för föreståndarinnan till .

4,000 kronor jämte två ålderstillägg å 300 kronor, för första lärarinnan

i huslig ekonomi och till lärarinnan i småbruksskötsel till 3,000 kronor

samt till en var av övriga lärarinnor till 2,500 kronor jämte för varje

lärarinna tre ålderstillägg å 300 kronor, vartill i samtliga fall skulle

komma fri bostad och bränsle. Härjämte förutsättes i förslaget, att

dyrtidstillägg skall utgå enligt samma grunder som föreslagits beträffande

lärarinnor vid lanthushållsskolor, varemot vederbörande skall hava

att i likhet med vad som stadgats för sådan lärarinna betala kosten vid

skolan.

Såsom villkor för statsanslags åtnjutande skulle liksom beträffande

lanthushållsskolorna fordras, alt verksamheten bedreves i överensstämmelse

med av Kungl. Maj:t fastställt reglemente. Vidare skulle med avseende

å minimiantal ordinarie elever, lärarinnor, kontroll m. m. gälla motsvarande

bestämmelser som i fråga om lanthushållsskolorna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

För den ifrågasatta löneregleringen för lärarinnorna vid Rimforsa

lanthushållningsseminarium synes riksdagen-i ärendet förebragts övertygande

skäl. En särskild anledning att företaga en sådan reglering

beträffande Rimforsaseminariet ligger, såsom departementschefen framhållit,

däri att numera möjlighet är beredd för lärarinnorna därstädes

att erhålla pension genom statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl., därest vissa förutsättningar, vilka äro beroende av en sådan lönereglering,

äro uppfyllda. Riksdagen biträder sålunda det framlagda förslaget

härom.

De villkor som böra gälla för anslag för år 1922 har departementschefen

sammanfattat sålunda:

att seminariets verksamhet bedrives i full överensstämmelse med av Kungl.

Maj:t utfärdat reglemente och av lantbruksstyrelsen utfärdade föreskrifter;

att antalet ordinarie elever i seminariets bägge årsklasser uppgår till minst 20;

att fyra frielever skola äga åtnjuta kostnadsfri undervisning vid seminariet,

dock utan att vara befriade från avgifter för kost, logi och lyse;

att avgiften för undervisning, kost, logi och lyse ej må överstiga 1,200 kronor

för år;

att vid seminariet skola vara fast anställda en föreståndarinna och minst fem

lärarinnor, vilka skola åtnjuta jämte fri bostad och bränsle minst följande avlöningsförmåner,

nämligen föreståndarinnan 4,000 kronor samt första lärarinnan i huslig

ekonomi och lärarinnan i småbruksskötsel vardera 3,000 kronor och en var av

övriga lärarinnor 2,500 kronor, vartill komma för föreståndarinnan två och för

varje lärarinna tre ålderstillägg å 300 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år;

att seminariet skall vara skyldigt underkasta sig den kontroll Kungl. Maj:t

må finna skäl föreskriva.

De begärda anslagsbeloppen, 21,200 kronor för 1922 och 8,000

kronor såsom tillägg för år 1921, ge riksdagen ej anledning till någon

erinran, och ansluter sig riksdagen jämväl i övrigt till det föreliggande

förslaget. Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Under åberopande av det anförda får riksdagen nu anmäla, att

riksdagen till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å

Rimforsa såsom förslagsanslag, högst, anvisat å extra stat för år 1922

21,200 kronor, därav 1,200 kronor till ålderstillägg;

36:o) Under punkt 36 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att godkänna följande stat för stuteriöverstyrelsen, att tillämpas från och

med år 1922:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade

till....................................................................................... 27,500 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsvis beräknade till.................. 500 »

Arvoden å 1,200 kronor till två fullmäktige........................ 2,400 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsvis beräknade till ................................................... 4,000 »

Förslagsvis beräknat 34,400 kronor.

Uti den av riksdagen godkända avlöningsstaten för stuteriöverstyrelsen

att tillämpas från och med den 1 januari 1921 finnes upptagna

bland andra befattningshavare två fullmäktige med arvoden till samma

belopp, 500 kronor för år.

I förevarande framställning föreslås en höjning i nämnda arvoden

med 700 kronor eller till 1,200 kronor redan från och med innevarande

år. I anledning härav skulle staten behöva höjas med 1,400 kronor

och ett tilläggsanslag å samma belopp beviljas för år 1921. #Då riksdagen

anser den föreslagna arvodesförhöjningen skälig, biträder riksdagen förslaget

i denna del. Härtill skulle i anslutning till den av riksdagen

enligt skrivelse nr 135 beslutade löneregleringen för under jordbruksdepartementet

lydande ämbetsverk komma en ytterligare höjning i staten

av 10,300 kronor. Den nuvarande staten, som slutar på 22,700 kronor,

skulle sålunda ökas med sammanlagt 11,700 kronor eller till 34,400.

Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Under hänvisning till vad riksdagen i sina skrivelser nr 2 A,

punkt 4, och 135 anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen

a) bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för stuteriöverstyrelsen

på nedanstående sätt:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 chef, arvode enligt 5 § i reglementet....................................... —

1 byrådirektör och ledamot............................................................. B 16.

1 notarie ............................................................................................... B 13.

1 kontorsbiträde, kvinnligt ............................................................ C 2.

b) godkänt följande stat för stuteriöverstyrelsen att tilllämpas

från och med år 1922:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 29

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade

till .......................................................................... 27,500 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsvis beräknade till.............. 500 »

Arvoden å 1,200 kronor till två fullmäktige..................... 2,400 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsvis beräknade till.............................................. 4,000 »

Förslagsvis beräknat 34,400 kronor.

Då utgifterna för stuteriöverstyrelsen bestridas från ordinarie

reservationsanslaget till hästavelns förbättrande, kommer detta anslag

att undergå motsvarande förhöjning eller med 11,700 kronor. Härtill

återkommer riksdagen under en senare punkt.

37:o) Under punkt 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja den del av ordinarie reservationsanslaget till hästavelns förbättrande,

som är avsedd till prisbelöningar av hästar, från 180,000 kronor

med 4,000 kronor till 184,000 kronor.

Den föreslagna anslagsökningen av 4,000 kronor är föranledd av

ökade traktamentskostnader. Samma belopp ifrågasättes å tilläggsstat

för år 1921.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot vad sålunda föreslagits.

Om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr

9 B, sitt beslut.

Riksdagen har höjt den del av ordinarie reservationsanslaget till

hästavelns förbättrande, som är avsedd till prisbelöningar av hästar, från

180,000 kronor med 4,000 kronor till 184,000 kronor.

38:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag och

under åberopande av vad riksdagen anfört under punkterna 36 och 37

får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt ordinarie reservationsanslaget

till hästavelns förbättrande'' från 396,100 kronor med 15,700 kronor till

411,800 kronOr.

39:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda

framställning har riksdagen ur riksstaten uteslutit det under anslagstiteln

»hästavelns förbättrande)) nu upptagna ordinarie förslagsanslaget,

»friheter», å 1,070 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

40:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 40 föreslagit

bar riksdagen till extra personal vid Flyinge hingstdepå å extra

stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 4,630 kronor.

41:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 41 föreslagit-

har riksdagen å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 20,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma,

utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige förekommande

s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen »inhemska

häststammar».

42:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 42 föreslagit

har riksdagen till understödjande av stamboksföring rörande hästar

under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1922

anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

43:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 43 föreslagit

har riksdagen till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur

å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

44:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till avelscentra för nötboskap å extra stat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av 37,000 kronor.

Det begärda anslagsbeloppet för år 1922 överensstämmer med det

belopp, som i sådant avseende beviljats för år 1921, dock med den

reducering av 2,000 kronor från år 1921 till år 1922, som beräknats i

den ursprungliga planen men med tillägg av en summa, motsvarande

till dagtraktamenten avsedda 3,000 kronor. Sistnämnda belopp begäres

jämväl på tilläggsstat för år 1921.

Riksdagen har icke funnit anledning till invändning mot förevarande

framställning. Under erinran att riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, anmäler sitt beslut rörande tilläggsanslaget får riksdagen nu

anmäla, att riksdagen till avelscentra för nötboskap å extra stat för år

1922 anvisat ett reservationsanslag av 37,000 kronor.

45:o) Under punkt 45 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens län anvisa å

extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens län har riks
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 31

dagen å extra stat för vart och ett av åren 1907—1921 anvisat ett anslag

av 5,000 kronor.

Den begärda anslagsökningen av 5,000 kronor har sin grund

huvudsakligen i de ökade resekostnaderna. Då behovet härav synes

riksdagen ådagalagt genom utredningen i ärendet, har riksdagen till

främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens län anvisat å extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

46:o) Under punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar. hos nötkreaturen

å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 162,000 kronor.

Riksdagen har redan i sin skrivelse nr 174 anfört följande:

»Av utredningen i ärendet framgår, att för tuberkuloskampens oavbrutna

bedrivande under år 1921 erfordrades ytterligare i runt tal 76,000

kronor eller tillhopa 162,000 kronor, och för år 1922 har samma belopp

beräknats. I anslutning härtill föreslås i förevarande framställning anvisande

dels för år 1922 av ett anslag av 162,000 kronor och dels å

tilläggsstat för år 1921 av ett belopp av 76,000 kronor.

De åtgärder till tuberkulosens bekämpande, som i förevarande

framställning avses, böra i betraktande av deras utan tvivel stora betydelse

enligt riksdagens mening fortsättas i oförminskad omfattning, och håller

riksdagen sålunda före, att erforderliga medel böra för ändamålet beredas.

Mot det föreslagna beloppet, vilket visserligen innebär en höjning av

innevarande års anslag med icke mindre än 76,000 kronor, har riksdagen

med fästat avseende å vad i ärendet anförts rörande behovet därav icke

funnit skäl till någon erinran.»

På sätt riksdagen i samma sin skrivelse, nr 174, anmält har riksdagen

till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen

å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

162,000 kronor.

47:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående kontroll å efterlevnaden av

författning angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. in.,

som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål beräkna å extra stat för år 1922 ett anslag av 10,000 kronor.

Därefter har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 januari

1921 avlåten proposition, nr 52, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att dels antaga vid proposition fogat förslag till lag angående

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m., dels ock för

bestridande av statsverkets kostnader för kontroll å efterlevnaden av

jämlikt nämnda lag meddelat förordnande å extra stat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 255 anmält bar riksdagen

för bestridande av statsverkets kostnader för kontroll å efterlevnaden

av jämlikt ovannämnda lag meddelat förordnande å extra stat för år

1922 anvisat ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

48:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 48 föreslagit

har riksdagen till åtgärder för höjande av landets svinavel å extra stat

för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

49:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 49 föreslagit

har riksdagen för anordnande av avkastningsbedömning rörande

avelssvin å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

15,000 kronor.

50:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 50 föreslagit

har riksdagen till fåravelns befrämjande å extra stat för år 1922

anvisat ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

51 ro) Under punkt 51 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa å extra stat för år 1922 ett

reservationsanslag av 30,000 kronor.

I förevarande framställning föreslås en höjning redan från och

med år 1921 av det för innevarande år anvisade anslaget med 10,000

kronor eller till 30,000 kronor. Höjningen hänför sig till den allmänna

prisstegringen. Med hänsyn härtill och då såsom departementschefen

framhållit ifrågavarande anslag bibehållits oförändrat sedan år 1909,

anser sig riksdagen böra biträda förslaget och får därför med erinran

att riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, anmäler sitt beslut om tillläggsanslaget

nu anmäla, att riksdagen till fjäderfäavelns befrämjande

anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

52:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 52 föreslagit

har riksdagen till biskötselns befrämjande å extra stat för år 1922

anvisat ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

53:o) Under punkt 53 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för tjuguandra allmänna

svenska lantbruksmötet i Göteborg år 1923 å extra stat för år 1922

såsom reservationsanslag anvisa 175,000 kronor att utgå under villkor

att eventuellt uppstående överskott å mötet varder efter Kungl. Maj:ts

bestämmande helt eller delvis återburet till statsverket eller reserverat

för ett senare allmänt svenskt lantbruksmöte.

Allmänna lantbruksmöten höllos tidigare vart femte år, senast i

Örebro år 1911. Anslag till dylika möten plägade årligen beviljas å

extra stat och det under femårsperioden sålunda samlade beloppet ställas

till mötesbestyrelsens förfogande. Dylika, hittills icke använda anslag

hava av riksdagen beviljats för de fyra åren 1912—1915. De hava

utgått dels till bestridande av kostnaderna för sådant möte med 7,500

kronor om året, tillhopa 30,000 kronor, och dels till prisbelöningar vid

dylikt möte med 12,500 kronor för år 1912 och 17,500 kronor för ett

vart av övriga tre år, tillhopa 65,000 kronor. Inalles finnes alltså av

riksdagen anvisat ett belopp av 95,000 kronor.

Aven för år 1916 hade framställning gjorts om lika stort anslag

som för nästföregående år men sedan anmält blivit, att det till sistnämnda

år påtänkta lantbruksmötet i Stockholm blivit tillsvidare uppskjutet,

fann Kungl. Maj:t på tillstyrkan av dåvarande departementschefen

icke skäl att äska anslag för ändamålet å 1916 års stat. Departementschefen

uttalade, att då anledning icke syntes föreligga att för det kommande

mötet bevilja högre statsanslag än vanligt, borde med ytterligare

bidrags beviljande kunna anstå lika många år, som mötet uppskötes.

Något ytterligare anslag till allmänna lantbruksmöten har därefter

icke äskats eller av riksdagen anvisats.

Såsom ovan nämnts finnes för närvarande av riksdagen för allmänna

lantbruksmöten anvisat ett belopp av 95,000 kronor, som är

oanvänt.

Det allmänna lantbruksmöte, till vilket ytterligare medel nu begäres,

är avsett att hållas i Göteborg år 1923. Platsen för mötet, som ursprungligen

var planerat att förläggas till Stockholm, har valts med

hänsyn till den blivande jubileumsutställningen i Göteborg samma år, i

samband varmed lantbruksmötet skulle hållas. ''Genom samorganisation

beräknades nämligen en väsentlig besparing i byggnads- och administrationskostnad

kunna göras.

Av utredningen i ärendet framgår, att utgifterna för mötet beräknats

till 850,000 kronor. Med inräknande av tillgängliga medel såväl statsbidrag

som bidrag från hushållningssällskapen och Göteborgs stad uppBihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

stode likväl en brist å 325,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning avser ett anslag för ändamålet för år 1922 av 175,000

kronor.

För egen del är riksdagen övertygad om behovet och nyttan därav,

att det svenska jordbrukets idkare beredas tillfälle att på sätt föreslagits

vid ett allmänt lantbruksmöte uppvisa resultatet av det arbete på modernäringens

utveckling och förkovran, som nedlagts under den period av

tolv år, som kommer att förflyta sedan nästföregående möte hölls. Mötets

förläggande i samband med jubileumsutställningen i Göteborg synes

riksdagen jämväl ägnat att bereda vissa fördelar.

Vad de beräknade kostnaderna för mötet beträffar, har riksdagen

icke kunnat undgå fästa sig därvid att utredningen i ärendet icke lämnar

några säkra hållpunkter för bedömandet av de verkliga kostnaderna. Med

hänsyn härtill och i betraktande av rådande svåra ekonomiska förhållanden,

vilka mana till största sparsamhet, har riksdagen ansett försiktigheten

bjuda att icke redan nu binda sig för så stort belopp för år 1922,

som Eders Kungl. Maj:t föreslagit, utan har riksdagen funnit sig böra

inskränka sig till att bevilja ett anslag för nämnda år av 100,000 kronor.

Eventuell framställning om ytterligare erforderliga medel för ändamålet

ifråga förutsätter riksdagen kommer att åtföljas av detaljerad kostnadsberäkning.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för tjuguandra

allmänna svenska lantbruksmötet i Göteborg år 1923 å extra stat för

år 1922 såsom reservationsanslag anvisat 100,000 kronor, att utgå under

villkor att eventuellt uppstående överskott å mötet varder efter Kungl.

Maj:ts bestämmande helt eller delvis återburet till statsverket eller reserverat

för ett senare allmänt svenskt lantbruksmöte.

54:o) I punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp å

extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,900 kronor.

I förevarande framställning föreslås en höjning av 900 kronor i

årets anslag, föranledd av ökade kostnader för dagtraktamenten.

Tillika begäres ett tilläggsanslag å 900 kronor för år 1921.

Framställningen föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9

B, sitt beslut.

Riksdagen har till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 35

Ultima och Alnarp å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 50,900 kronor.

55:o) Under punkt 55 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller

hyresmedel för kemist och assistent än även avlöning till dessa och

laboratorietjänaren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov —

å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst 80,000 kronor,

att utgå till varje station med 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall för ifrågavarande

ändamål disponera återstoden av anslaget.

I Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreslås en höjning

av det för innevarande år utgående beloppet med 16,000 kronor eller till

80,000 kronor, motsvarande i medeltal 2,000 kronor för varje av de åtta

för närvarande med statsmedel understödda kemiska stationerna (i Kalmar,

Halmstad, Jönköping, Skara, Örebro, Västerås, Härnösand och Visby),

varjämte begäres ett tilläggsanslag för år 1921 likaledes å 16,000 kronor.

Den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen i ärendet synes

riksdagen ådagalägga, att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna höjningen

är erforderlig, för att verksamheten vid de för närvarande statsunderstödda

stationerna skall kunna behörigen upprätthållas.

Riksdagen biträder Eders Kungl. Maj:ts förslag. Rörande tilläggsanslaget

anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,

såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller

hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad

eller hyresmedel för kemist och assistent än även avlöning till dessa

och laboratorietjänaren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov

— å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 80,000 kronor,

att utgå till varje station med 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall för ifrågavarande

ändamål disponera återstoden av anslaget.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

56:o) Under punkt 56 har Eders Kungd. Magt föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom

Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med

sammanlagt minst 19,800 kronor — å extra stat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 33,000 kronor.

Framställningen avser en höjning av nuvarande anslaget till anstalten

med 10,700 kronor eller till 33,000 kronor. De poster i anstaltens

stat, vilka lagts till grund för statsbidragets beräknande, äro

följande:

Inkomster: Utgifter:

Anslag av landstinget., kronor 7,712: so Avlöningar........................ kronor 26,225

» » hushållnings- Försöksverksamheten .... » 16,500

sällskapet ................ » 6,712: so Övriga utgifter ................ » 13,300

Fria gödselmedel ........ » 7,000: — Summa kronor 66,025.

Ränta å donation........ » 1,600: —

Summa kronor 23,025: —

Skillnaden mellan inkomster och utgifter enligt denna sammanställning

uppgår till ovannämnda belopp 33,000 kronor, vilket belopp

ansetts böra anvisas såsom statsbidrag. Mot ett statsbidrag å detta belopp

skulle enligt hittillsvarande regler svara ortsbidrag å minst tre

femtedelar därav eller 19,800 kronor.

Då behov av ökat statsbidrag torde föreligga även för år 1921,

samt någon ändring i beräkningen icke synes påkallad, bland annat enär

ökat statsbidrag till jordbrukskonsulenter föreslås redan å tilläggsstat

för innevarande år, har utöver det redan beviljade anslaget å 22,300

kronor ett anslag å tilläggsstat till belopp av 10,700 kronor föreslagits

utgå för att det totala statsbidraget skall uppgå till 33,000 kronor.

Riksdagen biträder förevarande framställning.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska

anstalten inom Norrbottens län — under villkor att från länets landsting

och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till anstaltens

underhåll med sammanlagt minst 19,800 kronor — å extra stat för år

1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 33,000 kronor.

57:o) Under punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 102,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 37

Förslaget innebär en ökning av det nuvarande anslagsbeloppet

med 27,000 kronor eller till 102,000 kronor. I sistnämnda belopp ingår

30,300 kronor till dyrtidstillägg till de hos föreningen anställda befattningshavare

motsvarande 60 procent av de nu utgående lönerna. För

närvarande utgår dyrtid stillägget med 40 procent. Härjämte begäres

ett tilläggsanslag för år 1921 å 16,800 kronor för att redan under detta

år kunna utbetala ett efter nämnda procent beräknat dyrtidstillägg.

Beträffande särskilt det föreslagna dyrtidstillägget, _ har riksdagen

ansett vissa omständigheter tala för att detta bör för innevarande år

utgå med 60 procent och biträder därför förslaget i denna del. Med

avseende däremot å år 1922 har riksdagen icke funnit sig böra biträda

det framställda förslaget. Redan den allmänna prissänkning, som inträtt

och som kan förmodas komma att fortgå, synes riksdagen bjuda

att icke nu binda sig för ett förhöjt dyrtidstillägg för år 1922. Härtill

kommer att ett bifall till detta förslag eventuellt skulle kunna

föranleda, att ifrågavarande befattningshavare bleve i löneavseende gynnsammare

ställda än statens befattningshavare, därest en nedsättning i

det till dem för närvarande utgående dyrtidstillägget före nämnda tid

bleve statsmakternas beslut. Med hänsyn till det anförda anser riksdagen,

att dyrtidstillägget till mosskulturföreningens tjänstemän för år

1922 bör bestämmas till 40 procent. I anslutning härtill torde anslaget

till föreningen för år 1922 kunna sänkas med i runt tal 10,000 kronor

eller till 92,000 kronor.

Med avseende å övriga utgiftsposter inhämtas av statsrådsprotokollet,

att de däri ifrågasatta höjningar endast avse att upprätthålla

föreningens verksamhet i hittillsvarande omfattning, något som på grund

av det låga penningvärdet icke befunnits möjligt med nuvarande anslag.

Eders Kungl. Maj:ts förslag föranleder därför i nu ifrågavarande avseende

icke någon riksdagens erinran.

Om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9

B, sitt beslut.

Riksdagen har i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra

stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 92,000 kronor.

58:o) Under punkt 58 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen,

att till driftkostnader vid en försöksgård å myrjord vid Alträsk i Norrbottens

län under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå

anvisa å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 9,400 kronor.

I det förslagsanslag å högst 70,000 kronor, som 1918 års lagtima

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

riksdag för år 1919 anvisade till svenska mosskulturföreningen, ingick

ett belopp av 10,000 kronor för anordnande av fasta försök i Jämtland,

varjämte riksdagen å extra stat för samma år anvisade ett särskilt förslagsanslag

å högst 10,000 kronor för anordnande under kemisk-växtbiologiska

anstaltens i Luleå ledning av en försöksgård vid Alträsk i

Norrbottens län. Vid närmare prövning av frågan befanns, att för försöken

borde såväl i Jämtlands som Norrbottens län anordnas fasta försöksgårdar

med uppsättning av kreatur och redskap m. m. För möjliggörande

härav beviljade 1919 års lagtima riksdag för år 1920 till anläggningskostnader

22,600 kronor för försöksgården i Jämtland och

15,600 kronor för försöksgården vid Alträsk, varjämte till driftkostnader

anvisades respektive 9,000 och 5,000 kronor. Alla dessa anslag anvisades

såsom förslagsanslag, högst. Sistnämnda bägge belopp hava

även för innevarande år såsom förslagsanslag, högst, anvisats till driftkostnader.

Såsom framgår av ovanstående har riksdagen dels för år 1919

anvisat till svenska mosskulturföreningen ett anslag av 10,000 kronor

för anordnande av fasta försök å myrjord i Jämtland, dels ock för år

1920 till anläggningskostnader, uppsättning av kreatur och redskap

m. m. däri inbegripet, ett anslag av 22,600 kronor. Av utredningen i

ärendet inhämtas, att sistnämnda anslag icke utbetalts till föreningen,

emedan föreningen i stället för att, såsom med Kungl. Maj:ts av riksdagen

bifallna förslag avsetts, arrendera en för ändamålet lämplig gård

inköpt ett mossområde, vars bebyggande och sättande i stånd för ändamålet

komme att kräva medel utöver ovanberörda båda anslag. Anslaget

har såsom varande förslagsanslag, högst, automatiskt återfallit till

kassafonden.

I förevarande framställning har departementschefen förklarat sig

anse den av mosskulturföreningen vidtagna åtgärden att inköpa ovannämnda

område böra av statsmakterna godkännas med hänsyn till

myrens särdeles lämpliga belägenhet vid Gisselås anhaltstation och vitsordade

goda beskaffenhet.

I avseende å sättet för ett fortsatt understöd innebär Eders Kungl.

Maj:ts förslag, att statsbidrag till anläggningskostnader skall utgå icke

i form utav anslag ulan såsom lån. Anläggningskostnaderna hava beräknats

till 89,865 kronor. Efter avdrag av det ovannämnda anslaget

å 10,000 kronor, vilket redan utbetalts till föreningen, har det erforderliga

beloppet föreslagits till 80,000 kronor, varav 20,000 beräknatB

för år 1922 och 60,000 å tilläggsstat för år 1921.

I likhet med departementschefen och då förläggandet till den nya

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 39

platsen av ifrågavarande försöksverksamhet av utredningen att döma

syntes synnerligen fördelaktig, håller riksdagen före, att statsverket icke

bör undandraga sig att understödja ifrågavarande försöksverksamhet

även under de nu nämnda inträdda förändrade förhållandena. Att med

avseende å sättet för understöds lämnande beträffande anläggningskostnaderna

övergå till låneformen anser riksdagen lämpligt. Ej heller ger

det härför beräknade beloppet anledning till erinran. Något nytt anslag

till driftkostnader har departementschefen med hänsyn till beräknade

inkomster av foderskörd och förefintlig behållning icke ansett erforderligt.

I överensstämmelse med vad riksdagen beslutat beträffande dyrtidstillägg

åt tjänstemännen hos mosskulturföreningen bör i driftkostnaderna

sådant tillägg beträffande försökens föreståndare beräknas till

40 procent av ordinarie lönen.

Riksdagen har under utgifter för kapitalökning anmält sitt beslut

rörande de ifrågavarande låneunderstöden.

Under förevarande punkt har Eders Kungl. Maj:t jämväl föreslagit

en höjning för år 1922 av det till driftkostnader för för söksgården vid

Alträsk: för år 1921 beviljade anslaget å 5,000 kronor med 4,400 eller

till 9,400 kronor ävensom ett tilläggsanslag för 1921 med 4,400 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att de driftkostnadsberäkningar,

som legat till grund för det nu utgående anslaget, uppgjorts redan år

1918. Med hänsyn härtill synes riksdagen icke någon erinran med fog

kunna göras mot de begärda anslagen.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till driftkostnader vid en försöksgård å myrjord

vid Alträsk i Norrbottens län under ledning av kemisk-växtbiologiska

anstalten i Luleå anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 9,400 kronor.

59:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 59 föreslagit

har riksdagen å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 10,000 kronor att — med högst 1,000 kronor för varje anstalt

— användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av

landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas

med minst samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter

vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder

och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t.

&

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

60:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 60 föreslagit

har riksdagen såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den

inhemska odlingen av frö av vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter

å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

61:o) Under punkt 61 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer

126,000 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens

filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland,

Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 14,000 kronor för varje filial

eller tillhopa 112,000 kronor eller sålunda inalles 238,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 253, anmält har riksdagen

å extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst,

anvisat

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens

filialer 113,000 kronor,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer

vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrland

och Jämtland samt i Luleå 13,300 kronor för varje filial eller

tillhopa 106,400 kronor, eller sålunda inalles 219,400 kronor.

62:o) Under punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understöd åt Sveriges pomologiska förening å extra stat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 12,500 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Maj:t sedan flera år

tillbaka av tillgängliga medel beviljat Sveriges pomologiska förening

statsunderstöd, senast för år 1920 med 7,500 kronor.

För år 1921 ha medel till föreningen ifråga ansetts böra liksom

hittills beredas av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel, då anslag å

tilläggsstat till nya ändamål borde undvikas. Med avseende däremot

å år 1922 har departementschefen, under framhållande av att ifrågavarande

förening för sin verksamhet otvivelaktigt vore i behov av

ökat anslag samt då de till Kungl. Maj:ts disposition stående medlen

vore i hög grad. begränsade, ansett nödvändigt, att det till 12,500

kronor uppskattade erforderliga beloppet uppfördes såsom anslag å

riksstaten.

Riksdagen anser sig böra biträda detta förslag och har därför

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

till understöd åt Sveriges pomologiska förening å extra stat för år 1922

anvisat ett förslagsanslag, högst, 12,500 kronor.

63:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 63

föreslagit har riksdagen till åtgärder för främjande av linodling och

linberedning å extra stat för är 1922 anvisat ett reservationsanslag av

16.000 kronor.

64:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket å extra stat för år

1922 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Förevarande framställning avser icke någon förändring i anslagets

nuvarande belopp. Däremot ifrågasättes en höjning från 20,000 till

40.000 kronor i den del av anslaget, som skall användas till understödjande

av sådan undervisning, som avser att främja det mindre

jordbruket men icke på annat sätt kan komma i åtnjutande av understöd.

Häremot har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen har till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket

å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

65:o) Under punkt 65 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid

mindre jordbruk anvisa å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av

26.000 kronor, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav använda

högst 17,600 kronor till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar

angående jordbruk.

Förslaget avser en höjning av innevarande års anslag med 11,000

kronor eller till 26,000 kronor. Härav äro 17,600 kronor avsedda för

åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.

Tillika ifrågasättes ett tilläggsanslag för år 1921 å 6,800 kronor

för sistnämnda ändamål.

De stegrade anslagsbeloppen äro beroende på större anslutning från

bokföringsföreningarnas sida samt därav föranledda ökade kostnader för

bearbetning av statistiskt material.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad

bokföring vid mindre jordbruk anvisat å extra stat för år 1922 ett

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A. .6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

förslagsanslag av 26,000 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t

må härav använda högst 17,600 kronor till åtgärder för åstadkommande

av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.

66:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 66 gjorda

framställning har riksdagen till statsbidrag tili fortgående smörprovningar

å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor,

att i mån av behov av Kungl. Maj:t för ändamålet disponeras.

67:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av

myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare

sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng

lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd

eller utdikning av i-edan odlad jord, anvisa å extra stat för år 1922

under benämning »norrländska avdikningsanslaget» ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Anvisningarna från ifrågavarande anslag under år 1920 hava i

verkligheten uppgått till i runt tal 1,140,000 kronor. Till år 1921 finnes

därför en odisponerad behållning av ungefär 2,220,000 kronor.

Hittills hava riksdagens årliga anslag för ifrågavarande ändamål

avpassats så, att å anslaget skulle finnas en odisponerad tillgång, motsvarande

summan av vad som borde av Kungl. Maj:t högst beviljas

såsom statsbidrag för året, eller normalt 1,900,000 kronor. En sådan

överensstämmelse är emellertid i själva verket icke nödvändig. De från

anslaget beviljade statsbidragen få nämligen lyftas endast i mån av

arbetets fortgång, och i regel skall en del innestå, till dess arbetet är

fullbordat och godkänt. Vid sådant förhållande är det egentligen blott

av vikt att tillse, att å anslaget finnes tillgång att gälda de belopp,

som kunna böra utbetalas under året. 1 betraktande härav och då

anslaget äger stor kontant behållning anser jag, att det belopp, som bör

av riksdagen äskas för år 1922, kan begränsas till 500,000 kronor.»

Riksdagen biträder den av departementschefen uttalade meningen

och har därför till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland

och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling

av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet

för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anvisat å extra stat för år 1922 under benämning »norrländska avdikningsanslaget»

ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

68:o) Under punkt 68 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av riket än

Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling

av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostläudighet

för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, a extra

stat för år 1922 anvisa under benämning »allmänna avdikningsanslaget»

ett reservationsanslag av 800,000 kronor, med iakttagande att av samtliga

för år 1921 tillgängliga medel högst 150,000 kronor må utgå till

avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning

av frostländighet för närliggande bygd.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 126, har hemställts,

att riksdagen ville medgiva, att av de för nyodlingsverksamlieten under

krisåren anvisade, hittills icke använda medlen må mot att mots\arande

belopp upptages å riksstatens inkomstsida såsom i anspråk tagna

kapitaltillgångar få anvisas bland annat som förstärkning av »Allmänna

avdikningsanslaget» å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag

av 250,000 kronor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt skulle allmänna

avdikningsanslaget för år 1922 bestämmas till 800,000 kronor.

Samtidigt har emellertid departementschefen, under åberopande av sitt

under nästföregående punkt återgivna uttalande till statsrådsprotokollet

angående norrländska avdikningsanslaget, ansett årsanvisningen för år

1922 kunna sättas till 1,200,000 kronor. Något tilläggsanslag för år

1921 ifrågasättes icke i Eders Kungl. Maj:ts förslag.

I motionen framhålles bland annat, hurusom enligt inhämtade

uppgifter för år 1921 beräknades inkomma ansökningar om bidrag

från allmänna avdikningsanslaget till ungefär samma belopp som under

år 1920 eller motsvarande i runt tal ett bidragsbehov av 1,500,000

kronor. För år 1921 funnes emellertid odisponerat endast anslaget lör

året eller 900,000 kronor. För att icke på grund härav ett uppskjutande

av särskilt nödiga företag skulle behöva ske, har i motionen

föreslagits att med anlitande av uppkomna överskott å de under kristiden

beviljade anslag till vissa odlingsföretag m. m. ett anslag å tilläggsstat

borde till belopp av 250,000 kronor beviljas.

I likhet med motionärerna anser riksdagen, i betraktande av de

betydande belopp, vartill ansökningar om bidrag från ifrågavarande an
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

slag enligt statsrådsprotokollet torde komma att föreligga under åren

1921 och 1922, de av Eders Kungl. Maj:t begärda anslagsmedlen väl

knappa. Ehuru riksdagen sålunda delar motionärernas uppfattning om

önskvärdheten, att något ytterligare anslag finnes till förfogande för

bidrags beviljande, finner riksdagen dock icke lämpligt att i sådant

syfte på sätt som i motionen föreslås överföra medel från ovannämnda

överskott från kristidens odlingsanslag. Riksdagen hyser nämligen den

meningen, att överskottsmedlen ifråga, vilka visserligen synas komma

att uppgå till betydande belopp, böra fonderas för att i form av lån

komma odlingsverksamheten till godo. Motionens syfte synes riksdagen

emellertid kunna nås därigenom att årsanvisningen för år 1921 höjes

med 250,000 kronor eller till 1,250,000 kronor. En sådan åtgärd torde

så mycket mindre böra möta några betänkligheter, som den av departementschefen

såsom stöd för den av honom anvisade vägen uti ifrågavarande

avseende åberopade kontanta behållningen å ifrågavarande anslag,

d. v. s. i statskontoret ännu innestående medel å anslaget, enligt vad

riksdagens vederbörande utskott från statskontoret inhämtat, uppgår till

i runt tal 1,800,000 kronor.

I detta sammanhang vill riksdagen framhålla, att därest ett företag

under ett år uteslutande på grund av knapp tillgång å allmänna avdikningsanslaget

kommer i åtnjutande av allenast odlingslån, med tillhjälp

varav odlingsarbetet omedelbart påbörjas, detta icke bör medföra, att

för ett sådant företag möjligheten att under kommande år erhålla bidrag

från ifrågavarande anslag försvåras på grund av bestämmelsen om företrädesrätt

till anslag för icke odlad jord.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

till understödjande medelst statsbidrag utan åferbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av

riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

är uppodling- av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av

frostländig!^ för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord,

å extra stat för år 1922 anvisat under benämning »allmänna avdikningsanslaget»

ett reservationsanslag av 800,000 kronor, med iakttagande

att av samtliga för år 1921 tillgängliga medel högst 150,000 kronor

må utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast

minskning av frostländighet för närliggande bygd.

69:o) Under punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels medgiva, att vad av det av riksdagen å extra stat för år 1921 för

tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

understödda företag anvisade förslagsanslag å högst 1,000,000 kronor

icke vid samma års slut blivit taget i anspråk må under år 1922 för

ändamålet användas; dels ock medgiva, att från detta anslag må utgå

tilläggsbidrag jämväl å den del av beviljat bidrag från norrländska avdikningsanslaget,

som lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund

av besiktning, som verkställts under år 1922.

Förevarande framställning avser icke beviljande av något nytt

anslag för år 1922 utan allenast ett medgivande dels att få för samma

år använda vad av det för år 1921 anvisade förslagsanslaget, högst, å

1,000,000 kronor icke blivit vid sistnämnda års slut taget i anspråk,

dels ock att från anslaget må utgå tilläggsbidrag jämväl å bidrag, som

lyftes enligt intyg avgivet på grund av besiktning, som verkställts år

1922.

Riksdagen biträder detta förslag och har därför dels medgivit att

vad av det av riksdagen å extra stat för år 1921 för tilläggsbidrag till

vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget understödda företag

anvisade förslagsanslag å högst 1,000,000 kronor icke vid samma

års slut blivit taget i anspråk, må under år 1922 för ändamålet användas;

dels ock medgivit, att från detta anslag må utgå tilläggsbidrag jämväl

å den del av beviljat bidrag från norrländska avdikningsanslaget, som

lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund av besiktning, som

verkställts under år 1922.

70:o) Under punkt 70 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels medgiva, att vad av det av riksdagen å extra stat för år 1921 för

tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget

understödda företag anvisade förslagsanslag å högst 210,000 kronor icke

vid samma års slut blivit taget i anspråk må under år 1922 för ändamålet

användas; dels ock medgiva, att från detta anslag må utgå tillläggsbidrag

jämväl å den del av beviljat bidrag från allmänna avdikningsanslaget,

som lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund

av besiktning, som verkställts under år 1922.

Beträffande ifrågavarande anslag göres motsvarande förslag som i

fråga om det under nästföregående punkt upptagna norrländska avdikniugsanslaget

framställda.

Riksdagen har dels medgivit, att vad av det av riksdagen å extra

stat för år 1921 för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna

avdikningsanslaget understödda företag anvisade förslagsanslag å högst

210,000 kronor icke vid samma års slut blivit taget i anspråk må under

år 1922 för ändamålet användas; dels ock medgivit, att från detta

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anslag må utgå tilläggsbidrag jämväl å den del av beviljat bidrag från

allmänna avdikningsanslaget, som lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet

på grund av besiktning, som verkställts under år 1922.

71:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk,

kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för år 1922

anvisa ett förslagsanslag av 1,800,000 kronor.

Riksdagen har till lindring av fraktkostnaderna vid transport å

järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å

extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 1,800,000 kronor.

72:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 72 föreslagit,

har riksdagen för främjande av en planmässig organisation och

utveckling av landsbygdens elektrifiering å extra stat för år 1922 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 100,000 kronor.

73:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 73 föreslagit,

har riksdagen till främjande av upplysningsverksamhet rörande

föreningar för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom

beträffande jordbrukskasseröreisen å extra stat för år 1922 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Fiskeriväsendet.

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 74 gjorda

framställning har riksdagen såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser

och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska

fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns

hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas

minst 2,000 kronor, å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 1,550 kronor.

75:o) Under punkt 75 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år 1922

såsom förslagsanslag, högst, anvisa dels såsom bidrag till föreningens

upplysningsverksamhet 13,500 kronor; dels ock såsom bidrag till föreningens

fiskeribiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet 23,50*

kronor, eller tillhopa 37,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande

verksamhet har riksdagen för varje år från och med år 1908

anvisat anslag på extra stat. För år 1921 hava sålunda anvisats såsom

särskilda förslagsanslag, högst, dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet

liksom förut 8,500 kronor och dels såsom bidrag

till föreningens fiskeribiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet

ett med 5,000 kronor till 18,500 kronor höjt anslag, eller tillhopa

27,000 kronor.

Uti ifrågavarande anslag föreslås nu höjning redan från och med

år 1921 med tillhopa 10,000 kronor, varav 5,000 kronor belöpa på vartdera

av de med anslaget avsedda ändamål. Höjningarna äro föranledda

av ökade omkostnader för föreningens verksamhet ävensom av nödvändigheten

att i viss mån öka personalens löner.

Enligt vad departementschefen i ärendet anfört, avses icke någon

utvidgning av föreningens verksamhet med de begärda anslagshöjningarna.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, får under erinran att riksdagen i särskild

skrivelse, nr 9 B, anmäler sitt beslut om tilläggsanslaget nu anmäla, att

riksdagen till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för

år 1922 såsom förslagsanslag, högst, anvisat

dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 13,500

kronor;

dels ock såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-

och fiskodlingsverksamhet 23,500 kronor, eller tillhopa 37,000

kronor.

76:o) Under punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1922 anvisa dels till omkostnader för de av svenska

hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna ett

reservationsanslag av 35,000 kronor; dels till täckande av Sveriges

andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium ett reservationsanslag av 10,000 kronor;

dels till anskaffande av instrument för vissa av ovannämnda kommission

från nautisk-meteorologiska byrån övertagna observationsarbeten

ett reservationsanslag av 11,000 kronor; dels ock till omkostnader för

sistnämnda arbeten ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

Det till den internationella centralanstalten m. m. nu avsedda anslaget

är beräknat för tiden 22 juli 1922—21 juli 1923. Anslaget till

kommissionens egna undersökningar i deras förutvarande omfattning

gäller arbetsåret 1 maj 1922—30 april 1923.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Det till berörda centralanstalt nu begärda anslaget innebär en

höjning av nu utgående anslag med 4,900 kronor till 10,000 kronor.

Anslagen från de i det internationella arbetet deltagande staterna till

centralanstalten i Köpenhamn ha nämligen enligt utredningen i ärendet

numera visat sig otillräckliga på grund av stegrade tryckningskostnader

och nödvändigheten att öka personalens löner, ökningen har ansetts

behövlig redan från och med innevarande år. Anslaget till omkostnader

för de av kommissionen bedrivna undersökningarna har upptagits till

oförändrat belopp 35,000 kronor. Härjämte begäres emellertid vissa nya

anslag i anslutning till av Eders Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln

(handelsdepartementet) framställt förslag om nautisk-meteorologiska

byråns upphörande. Enligt sistnämnda förslag, vilket riksdagen bifallit,

skulle byråns arbetsuppgifter tills vidare fördelas på statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, svenska hydrografisk-biologiska kommissionen

samt sjökar teverket. Till svenska hydrografisk-biologiska kommissionen,

varom nu är fråga, skulle sålunda överflyttas nämnda byrås

havshydrografiska mätningar samt arbeten rörande anordnande, övervakande

och bearbetande av hydrografiska iakttagelser över strömförhållanden,

temperatur och salthalt m. m. hos vattnet vid rikets kuster.

Till anskaffning av instrument för vissa av de observationsarbeten, som

skulle övertagas av kommissionen, beräknas 11,000 kronor, varjämte

såsom årskostnader för år 1922 upptagits 8,000 kronor. Departementschefen

har med avseende å anslaget till nya instrument framhållit, att

denna utgift kommer för framtiden undersökningarna till godo, under

vilken ledning de än ställas, samt att utrustningen uppenbarligen framdeles

bör överlåtas till den institution, som kan komma att övertaga

dessa arbeten.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot vad i förevarande

framställning föreslagits. Rörande tilläggsanslaget å 4,900 kronor anmäler

riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut. Riksdagen har

å extra stat för år 1922 anvisat dels till omkostnader för de av svenska

hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna ett

reservationsanslag av 35,000 kronor; dels till täckande av Sveriges andel

i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium ett reservationsanslag av 10,000 kronor; dels till anskaffande

av instrument för vissa av ovannämnda kommission från nautiskmeteorologiska

byrån övertagna observationsarbeten ett reservationanslag

av 11,000 kronor; dels ock till omkostnader för sistnämnda arbeten ett

reservationsanslag av 8,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

77:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak å extra

stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken

har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen

har för varje år beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad för

nämnda fartyg. För innevarande år utgår anslaget med 94,000 kronor

och har reservationsanslags natur.

Förevarande framställning avser en höjning av innevarande års

anslag med 56,000 kronor, varjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för

år 1921 av 12,000 kronor. Vad tilläggsanslaget beträffar utvisar utredningen,

att detta är behövligt för fartygets hållande i verksamhet

under den av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämda tiden av 7 månader

och föranleder därför ingen erinran.

Beträffande den begärda anslagsförhöjningen för år 1922 är denna

närmast föranledd av förslag om utsträckning av fartygets seglationstid till

10 månader. Av denna tid skulle 5 månader användas för sillrekognosceringarna.

Övriga 5 månader skulle, såsom från början åsyftats och under

en följd av år tidigare ägt rum, användas för de ändamål i de internationella

havsundersökningarnas tjänst, för vilka fartyget ursprungligen avsetts,

samt för andra vetenskapliga och praktiska undersökningar ävensom

tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken under sommarmånaderna.

Då, såsom departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

påpekat, Sverige varit initiativtagaren till nämnda internationella

undersökningar, samt arbetena därmed nu efter kriget återupptagas,

måste Sverige givetvis vidkännas de kostnader, som föranledas av dess

andel i desamma. Riksdagen har därför icke ansett sig böra framställa

någon erinran mot det härför beräknade anslagsbeloppet, liksom ej heller

mot att de bägge andra nyssnämnda ändamålen tillgodoses i något

större utsträckning än som varit möjligt under de senare åren.

Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till underhålls- och driftkostnad för fartyget

Skagerak å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

150,000 kronor.

78:o) Under punkt 78 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak

å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,750 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 11 samt. Nr 9 A. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Fartyget Skagerak har årligen från och med år 1906 försäkrats

mot sjöfara hos försäkringsaktiebolaget Gauthiod. Vid anslagsäskandet

för ändamålet för år 1921 ansågs fartygét böra försäkras för 400,000

kronor och beräknades premien härför bliva 14,000 kronor eller 3 V*

procent å försäkringssumman. Nämnda belopp blev av riksdagen för

‘ändamålet anvisat. Sedan emellertid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län i skrivelse den 20 augusti 1920 anfört, att aktiebolaget Götaverken,

från vilket bolag länsstyrelsen infordrat besked rörande fartygets nuvarande

värde, meddelat, att ett nytt fartyg sådant som Skagerak för

närvarande betingade ett ungefärligt pris av 450,000 kronor, samt vidare

meddelat, att bolaget Gauthiod förklarat sig villigt att åtaga sig försäkringen

av nämnda fartyg för denna summa mot en premie av 3.1 procent å

försäkringssumman under villkor att ristorno utginge under en tid av

högst 4 månader, uppdrog Kungl. Maj:t den 3 september 1920 åt länsstyrelsen

att hos berörda försäkringsbolag för 450,000 kronor försäkra

fartyget mot en premie av 13,950 kronor.

Vid beräkningen av premiebeloppet för försäkringen har tagits i

betraktande fördelen av, att premien så bestämdes, att rätten till ristorno

för den tid, fartyget läge upplagt vid kaj, icke bleve begränsad. Vid

sådant förhållande har räknats med en premie av 3 Va procent å ett för

året beräknat försäkringsvärde av 450,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot framställningen

och har därför till bestridande av kostnader för försäkring av

fartyget Skagerak å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 15,750 kronor.

79:o) Under punkt 79 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till • underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt anvisa

å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Till underhålls- och driftkostnad för fiskeriadministrationens fartyg

Eystrasalt har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje år från

och med år 1909. För år 1921 har för ändamålet anvisats ett belopp

av 18,500 kronor. Anslaget äger reservationsanslags natur.

Den föreslagna anslagsökningen å 1,500 kronor är beräknad för

fartygets hållande i verksamhet under bestämda 6 månader.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot förevarande framställning

och får följaktligen anmäla, att riksdagen till underhålls- och

driftkostnad för fartyget Eystrasalt anvisat å extra stat för år 1922 ett

reservationsanslag av 20,000 krouor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

80:o) Under punkt 80 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen,

att för stationerande under vintermånaderna 1921—1922 av ett armerat

ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd

vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 41,000 kronor.

Riksdagen har för stationerande under vintermånaderna 1921—1922

av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av ordning

och skydd vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1922 anvisat ett

reservationsanslag av 41,000 kronor.

81:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till utvidgning av ålyngeluppsamlingsstationen vid Trollhättan å extra

stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Maj:t år 1917 bemyndigat

lantbruksstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med av

styrelsen angiven plan anskaffa ålyngel och ombesörja fördelningen av

detsamma för inplantering i fiskevatten och för sådant ändamål i samråd

med vattenfallsstyrelsen låta för en kostnad av högst 10,500 kronor

anordna en ålyngelstation vid stranden av Olidehålan invid Trollhättan

med samlingsbassäng för tillvaratagande av ålyngel. Beloppet anvisades

att utgå från nionde huvudtitelns allmänna besparingar.

Förevarande framställning avser nu en utvidgning av ifrågavarande

ålyngelstation. Det stora intresse för utplantering av ålyngel, som

förefunnes hos landets fiskevattensägare, kunde nämligen, enligt vad framgår

av statsrådsprotokollet, icke tillfredsställas med den storlek stationen

för närvarande ägde. Härtill komme, att det icke sällan inträffade, att

största delen av ålynglet stege upp inom loppet av några få dagar och

att det då vore omöjligt att emottaga och bevara allt det uppstigande

ålynglet i den nuvarande bassängen, till dess ålynglet hunne distribueras

till de olika rekvirenterna.

För utvidgningsarbetet, som är avsett att utföras i samband med

vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten i Trollhättan och av dess där anställda

personal, har beräknats ett anslag av 20,000 kronor.

Då framställningen ifråga icke föranleder någon riksdagens erinran,

får riksdagen anmäla, att riksdagen till utvidgning av ålyngeluppsamlingsstationen

vid Trollhättan å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Skogsväsendet.

82:o) Under punkt 82 har Eders Kung!. Magt föreslagit riksdagen

dels godkänna sådana ändringar i staten för statens skogsförsöksanstalt,

att tillämpas från och med år 1922, att i stället för en laborator i skogsentomologi

i staten uppföres en föreståndare för den entomologiska avdelningen

med avlöning lika med övriga föreståndare samt att anslagsposten

till särskilda expenser för naturvetenskapliga avdelningen sänkes

från 13,100 kronor till 10,200 kronor och i staten uppföres en ny post

å 2,900 kronor till särskilda expenser för den entomologiska avdelningen,

i följd varav statens slutsumma kommer att höjas med 1,900 kronor

till 106,200 kronor; dels ock vid bifall härtill höjU ordinarie anslaget

till statens skogsförsöksanstalt från 104,050 kronor, med 1,900 kronor,

till 105,950 kronor.

Statens skogsförsöksanstalt är organiserad på två avdelningar,

skogsavdelningen och den naturvetenskapliga avdelningen, vardera under

ledning av en föreståndare med professors titel och avlöning. Till den

naturvetenskapliga avdelningen hör det entomologiska laboratoriet med

en laborator såsom närmaste ledare. Arvodet till denna laborator utgår

för närvarande med 5,000 kronor.

Förevarande framställning avser en utvidgning av det entomologiska

laboratoriet vid skogsförsöksanstalten till en självständig avdelning, i

samband varmed den nuvarande laboratorsbefattningen skulle förändras

till professorsbeställning. Härav skulle föranledas en höjning i anstaltens

stat med 1,900 kronor.

Av vad i statsrådsprotokollet under denna punkt anförts till stöd

för den nu ifrågasatta utvidgningen av skogsförsöksanstaltens entomologiska

laboratorium, synes riksdagen ådagalagt, att starka skäl tala för

en sådan anordning. Betydelsen för landets skogsskötsel av en fördjupad

entomologisk forskning å ifrågavarande område, vilket givetvis bör förutsättas

bliva en följd härav, torde även otvivelaktigt vara så stor, att

den jämförelsevis obetydliga anslagsökning, som därav skulle föranledas,

icke bör utgöra hinder för förslagets förverkligande. Då härtill kommer

att, på sätt departementschefen jämväl framhållit, några betänkligheter

med avseende å konsekvenserna av ett beslut i föreslagen riktning icke

torde möta, har riksdagen ansett sig böra biträda Eders Kungl. Maj:ts

förslag. I anslutning härtill får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

godkänt sådana ändringar i staten för statens skogsförsöksanstalt, att

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tillämpas från och med år 1922, att i stället för en laborator i skogentomologi

i staten uppföres en föreståndare för den entomologiska

avdelningen med avlöning lika med övriga föreståndare, samt att anslagsposten

till särskilda expenser för naturvetenskapliga avdelningen

sänkes från 13,100 kronor till 10,200 kronor och i staten uppföres en ny

post å 2,900 kronor till särskilda expenser för den entomologiska avdelningen,

i följd varav statens slutsumma kommer att höjas med 1,900

kronor till 106,200 kronor; dels ock höjt ordinarie anslaget till statens

skogsförsöksanstalt från 104,050 kronor, med 1,900 kronor till 105,950

kronor.

Då någon förändring i ordinarie anslaget till skogshögskolan,

224,800 kronor, icke ifrågasättes, kommer förenämnda beslut att medföra

höjning av anslagstiteln »skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt»

med 1,900 kronor eller från 328,850 kronor till 330,750 kronor.

83:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 83 gjorda

framställning har riksdagen till personligt ålderstillägg åt extra läraren

vid skogshögskolan, docenten filosofie doktorn Gösta (grönberg, därest

han fortfarande med gott vitsord tjänstgör såsom sådan lärare, å extra

stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 500 kronor.

84:o) Under punkt 84 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till diverse behov vid skogshögskolan å extra stat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 50,300 kronor.

Utom anvisande för år 1922 av ett anslag av 50,300 kronor ifrågasättes

i det föreliggande förslaget ett tilläggsanslag för år 1921 å ett till

6,200 kronor avrundat belopp.

De nu föreslagna anslagsbeloppen, av vilka det för år 1922 beräknade

är 5,200 kronor högre än anslaget för 1921, fördela sig på följande sätt:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Förberedande kursens praktiska övningar...................

Jägmästarkursens » » .....................

Forstmästarkursens '' » » .....................

Expenser................................................................................

Studieunderstöd för vetenskaplig forskning ...............

Docentstipendier å 5,000 kronor ...................................

Assistent i skogsindelning m. m.................................

y> » skogsteknologi m. m.................................

Reparationsarbeten vid Bjurfors och Garpenberg......

Botaniskt laboratorium ....................................................

Biträde åt vaktmästaren och maskinisten ..................

Kurs i förvaltningskunskap ............................................

Summa kronor

Tilläggsstat

Extra stat

1921.

1922.

Kronor

Kronor

144

2,144

755

9,805

248

1,338

2,000

14,600

—

1,200

—

10,000

—

1,200

—

800

2,000

—

—

7,940

1,050

—

—

1,200

6,197 50,227.

Beloppen* hava avjämnats till 6,200 respektive till 50,300 kronor.

Då riksdagen funnit behovet av de begärda anslagen på ett tillfredsställande

sätt styrkt genom den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen

i ärendet, biträder riksdagen förevarande framställning.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr

9 B, sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat för innevarande år.

Under erinran härom får riksdagen anmäla, att riksdagen till diverse

behov vid skogshögskolan å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 50,300 kronor.

85:o) Under punkt 85 bar Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 122,000 kronor.

Utom anvisande för år 1922 av ett anslag av 122,000 kronor ifrågasättes

i förevarande framställning ett tilläggsanslag för år 1921 av

23,000 kronor.

De begärda anslagen, av vilka det för år 1922 beräknade med

60,800 kronor överstiger anslaget för år 1921, fördela sig på sätt framgår

av nedanstående tabell.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

55

Å tilläggsstat Å extra stat

för år 1921. för år 1922.

# Kronor Kronor

Skogsstuga å Kulbäckslidens kronopark.................. 5,000 —

Bostadsbyggnad å Svartbergets kronopark ............ — 45,000

Inventarier vid försökspark................................ — 8,000

Bränslekostnader ............................................................ — 3,000

Gemensamma expenser .......................................... 1,000 3,000

Publikationer................................................................... — 30,000

Extra räknebiträde vid skogsavdelningen............. — 1,600

Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga avdelningen

.......... — 1,600

Expenser vid skogsavdelningen................................ 10,200 16,700

d y> naturvetenskapliga avdelningen...... 4,800 7,800

» » entomologiska » ...... 2,000 4,800

Anslagstavlor vid försöksfälten .............................. —_500

Summa kronor 23,000 122,000.

Dessa an slagsbelopp, av vilka de under de tre förstnämnda anslagsposterna

upptagna stå i samband med riksdagens beslut förlidet år om

utläggande av så kallade försöksparker, föranleda icke någon erinran

från riksdagens sida.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt

å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationssanslag av 122,000

kronor.

86:o) Under punkt 86 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring

i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda

plan å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av

15,700 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål hava för år 1922 beräknats

på följande sätt:

Arvode till försöksledaren under 3 månader ..................... kronor 2,250

Reseersättning till denne under 21/2 ■» )) 3,750

. Skogsbiträdets avlöning och reseersättning ...................... » 6,000

Hantlangning och expenser..................................................... » 3,000

Hägnaders underhåll och tillsyn............................................. » 1,000

Summa kronor 16,000.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Från sistnämnda belopp har avdragits ett belopp av 300 kronor,

motsvarande en beräknad utfyllnad av arvodet till det vid de norrländska

specialundersökningarna anställda skogsbiträdet, vilket belopp med hänsyn

till på finansdepartementets föredragning föreslagen tillfällig löneförbättring

för de ordinarie skogsbiträdena vid skogsförsöksanstalten, i

stället borde utgå från medel, som kunde komma att anvisas till förstärkning

av till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen m. m. beviljade anslag.

Tillika begäres ett tilläggsanslag för år 1921 å 2,050 kronor, enär

årets anslag ej bestämts med beräkning av de år 1920 höjda dagtraktamentena.

De sålunda gjorda anslagsäskandena ge riksdagen ej anledning

till någon erinran. Om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild

skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har för specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916

för riksdagen framlagda plan å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 15,700 kronor.

87:o) Under punkt 87 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till ersättande av vissa av statens domäners fond förskjutna kostnader

för elektrifiering av fortsättningsskolan vid Kloten samt skogsskolorna

vid Grönsinka och Bjurfors å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 8,550 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas, att Eders Kungl. Maj:t bemyndigat

domän styrelsen att av de till driftkostnader för statens domäner anvisade

medel disponera visst belopp för elektrifiering av bland annat fortsättningsskolan

vid Kloten samt skogsskolorna vid Grönsinka och Bjurfors.

Förevarande framställning, som endast avser att nu bereda domänfonden

ersättning för den del av kostnaderna för ifrågavarande anläggning,

som belöper å de till den lägre skogsundervisningen och skogshushållningen

i allmänhet anvisade medel, föranleder icke någon erinran

från riksdagens sida.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen till ersättande av vissa

av statens domäners fond förskjutna kostnader för elektrifiering av

fortsättningsskolan vid Kloten samt skogsskolorna vid Grönsinka och

Bjurfors å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 8,550

kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

88:o) Under punkt 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1922 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 31,200 kronor.

För fortsättningsskolan vid Kloten har såsom ersättningsanslag till

domänfonden av riksdagen å extra stat för år 1921 anvisats ett förslagsanslag,

högst 29,000 kronor. Härav äro 6,000 kronor beräknade till

expenser.

Den föreslagna anslagsökningen, 2,200 kronor, är föranledd av

ökade kostnader för elevernas resor härut inköp av instrument och

brandsprator.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot framställningen

och får därför anmäla, att riksdagen till fortsättningsskolan vid Kloten

å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 31,200 kronor.

89:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 89 gjorda

framställning har riksdagen för främjande av skogsvård å enskildas •

skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt Särna och Idre socknar

å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 98,000 kronor,

att av Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande hushållningssällskap

under förutsättning, att landsting och hushållningssällskap tillsammans

eller ettdera av dem till ändamålet bidragit med belopp,

motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget, samt under villkor

dels att anslag från sålunda av statsmedel och från orten anvisade medel

icke må utgå till bolag, dels ock att vederbörande hushållningssällskap

skall vara skyldigt att efter årets utgång till vederbörande länsstyrelse

avgiva redogörelse över användningen av samtliga för ändamålet erhållna

bidrag.

90:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 90 gjorda

framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen till skogsvårdens befrämjande

å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

150,000 kronor.

Imntmäteriväsendet.

91:o) Under punkt 91 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

besluta, att i den tjänsteförteckning, vilken såsom bilaga åtföljer det av

Eders Kungl. Maj:t till innevarande riksdag framlagda förslaget till avlöniDgsreglemente

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 9 A. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall beträffande

lantmäteristyrelsen vidtagas den ändring, att i stället för tre byrådirektörer

uppföras fyra byrådirektörer i lönegraden B. 16.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två

inom riksdagen väckta, likalydande motioner, nämligen nr 38 i första

kammaren och nr 127 i andra kammaren, vari hemställes, att riksdagen

ville i avvaktan på begärd utredning besluta avslå Eders Kungl. Maj:ts

ovan omförmälda framställning rörande inrättandet i lantmäteristyrelsen

av ytterligare en byrådirektörsbefattning.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser inrättande i

lantmäteristyrelsen av ytterligare en byrådirektörsbefattning, avsedd närmast

för handläggning inom styrelsen av ärenden rörande finmätning i

allmänhet samt komplettering av registerkartorna för rikets städer och

vissa samhällen på landet.

I de i ämnet väckta motionerna erinras först om det riksdagens

beslut förlidet år, varigenom riksdagen såsom en följd av riksdagens

då intagna ståndpunkt, att tillsynen över städernas mätningsväsende

skulle undandragas lantmäteristyrelsens ämbetsbefattning, avslog av

Kungl. Maj:t framställt förslag om inrättande i lantmäteristyrelsen av

en särskild byrå för handläggning företrädesvis av ärenden tillhörande

detta verksamhetsområde. Vidare hava motionärerna bringat i erinran

den av riksdagen samtidigt begärda utredningen för åstadkommande av

en efter städernas behov lämpad mätningsstadga ävensom riksdagens

uttalande, att det borde tillkomma byggnadsstyrelsen att utöva uppsikt

över städernas mätningsväsende, för vilket ändamål riksdagen förutsatte,

att inom sistnämnda styrelse ett särskilt organ inrättades. Slutligen

har i motionerna framhållits, hurusom riksdagen i sistnämnda avseende

förväntade förslag i samband med det vidare ordnandet av mätningsväsendet

i rikets städer och stadsliknande samhällen.

Med hänvisning till vad riksdagen sålunda beslutat och då i varje

fall närmare utredning vore önskvärd rörande behovet av inrättande av

en ny byrådirektörsbefattning för det av Eders Kungl. Maj:t avsedda syftet

hava motionärerna hemställt om avslag å Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

För egen del förbiser riksdagen ingalunda, att i den förlidet år

föreslagna stadsbyråns arbetsuppgifter avsetts att ingå jämväl handläggning

av frågor rörande bland annat finmätning i allmänhet, och att

med hänsyn härtill ökade arbetskrafter i varje fall kunde anses önskvärda

inom lantmäteristyrelsen. Å andra sidan har emellertid riksdagen

icke kunnat undgå finna vägande omständigheter föreligga att icke nu

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

utöka lantmäteristyrelsens personal. Sålunda synes det förhållandet, att

styrelsens omorganisation trätt i tillämpning först med ingången av

innevarande år och någon erfarenhet följaktligen icke kunnat vinnas

rörande den ytterligare arbetsmängd, som styrelsen i anledning härav

kan komma att erhålla, utgöra ett skäl mot den nu föreslagna anordningen.

Härtill kommer, att det, i betraktande av riksdagens på sätt ovan

nämnts gjorda antydan om inrättande i byggnadsstyrelsen av ett särskilt

organ för tillsyn över städernas mätningsväsen, synes riksdagen liksom

motionärerna lämpligast, att riksdagen får efter denna frågas utredning

i ett sammanhang pröva behovet av de befattningar, som för ifrågavarande

och därmed i samband stående ändamål eventuellt kunna bliva

erforderliga inom lantmäteristyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Med hänsyn till det nu anförda kan riksdagen icke biträda det av

Eders Kungl. Maj:t under ifrågavarande punkt framställda förslaget och

får följaktligen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

ej av riksdagen bifallits.

92:o) Under punkt 92 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna följande stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas från

och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ 157,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................... 3,800 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst, ........................................................... 47,500 »

Till bestridande av kostnader vid inspektioner, förslagsanslag,

högst, ....................................................................... 5,000 b

Förslagsanslag 213,300 kronor;

dels ock under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av

det under rubriken lantmäteristyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,

under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 213,300

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig i

huvudsak kunna biträda.

I ovanberörda anslag å 157,000 kronor ingå emellertid avlöningar

till en lantmäterifiskal och en arkivarie, vilka Eders Kungl. Maj:t föreslagit

till uppförande i 16:e lönegraden. Enligt riksdagens numera fattade

beslut skola motsvarande befattningar under andra—åttonde samt tionde

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

huvudtitlarna placeras i 15:e lönegraden. Då detta enligt riksdagens

uppfattning bör bliva fallet jämväl beträffande ifrågavarande båda befattningar,

synes en nedsättning i det av Eders Kungl. Maj:t äskade

anslaget böra ske. Med hänsyn härtill och i betraktande av att riksdagen

under nästföregående punkt avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag

om inrättande av ytterligare en byrådirektörsbefattning i ifrågavarande

styrelse har riksdagen funnit berörda anslagspost böra nedsättas till

146,700 kronor, och anslaget i dess helhet sålunda bestämmas till 203,000

kronor.

Med hänvisning tillika till vad riksdagen anfört i sin skrivelse

nr 2 A, punkt 4, får riksdagen anmäla, att riksdagen

a) bestämt antalet ordinarie befattningshavare för lantmäteristyrelsen

på nedanstående sätt:

Befattningshavare.

1 generaldirektör.....................

3 byråchefer..............................

3 byrådirektörer ....................

1 lantmäterifiskal...................

1 arkivarie...............................

2 byråingenjörer....................,

1 registrator.............................

1 arkivbiträde.......................

3 kanslibiträden, kvinnliga...

2 kontorsbiträden, kvinnliga

1 förste expedition svakt .....

2 expeditionsvakter ...............

Avlöningsgrad.

.... A 3.

.... B 20.

.... B 16.

.... B 15.

.... B 15.

... B 13.

. B 13.

.... B 5.

.... C 3.

.... C 2.

... B 3.

.... B 1.

b) godkänt följande stat för lanlmäteristyrelsen att tillämpas från

och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 146,700 kronor

Vikariatsersättningar förslagsanslag .................................. 3,800 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst, ........................................................... 47,500 »

Till bestridande av kostnader vid inspektioner, förslagsanslag,

högst, ...................................................................... 5,000 »

Förslagsanslag 203,000 kronor;

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

c) under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken lantmäteristyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,

under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 203,000

kronor.

93:o) I en till riksdagen den 18 mars 1921 avlåten proposition,

nr 229, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen besluta, att arvodet till föreståndaren vid statens reproduktionsanstalt

skall från och med år 1922 utgöra 12,300 kronor för år.

över den föreliggande propositionen har riksdagens vederbörande

utskott införskaffat yttrande från löneregleringskommittén. I detta yttrande

har kommittén efter att hava lämnat en översikt över vad som

tidigare förekommit beträffande ifrågavarande anstalt och avlöningsförhållandena

därstädes för egen del anfört följande:

»Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning avser, att arvodet

till föreståndaren vid statens reproduktionsanstalt skulle från och med

år 1922 höjas från 10,000 kronor till 12,300 kronor för år.

Såsom av det föregående framgår, har det nu utgående arvodets

belopp, 10,000 kronor, bestämts så sent som år 1920 att tillämpas från

och med år 1921. Vid sådant förhållande synes det kommittén näppeligen

i och för sig föreligga någon anledning att redan nu företaga en

avsevärd förhöjning av nämnda arvode. Den nuvarande innehavaren

av ifrågavarande befattning är emellertid ordinarie byråchef i lantmäteristyrelsen.

Avlöningen å sådan byråchefstjänst skall enligt beslut vid

innevarande års riksdag från och med år 1922 utgå med lägst 10,500

kronor och högst (slutavlöning) 11,940 kronor. Därest det skulle befinnas

lämpligt att personen i fråga även efter 1922 års ingång bestrider

nämnda föreståndarbefattning, torde, till undvikande av minskning

i de honom tillkommande avlöningsförmåner såsom ordinarie byråchef,

bliva nödigt, att han — vilkens avlöning såsom ordinarie byråchef

skulle, enligt vad som uppgivits, komma att utgå med slutavlöningens

belopp, 11,940 kronor — erhåller en personlig arvodesfyllnad, motsvarande

skillnaden mellan sistnämnda belopp, 11,940 kronor, och arvodet

å föreståndarbefättningen, 10,000 kronor, eller sålunda 1,940 kronor.

Härvid torde dock böra iakttagas, att hans sammanlagda avlöning jämte

därå utgående dyrtidstillägg icke må överstiga vad han skulle hava

uppburit i lön och dyrtidstillägg å sin ordinarie befattning.

Vidkommande de närmare villkoren för åtnjutande av avlöningen

å föreståndarbefättningen synes kommittén, att, så länge befattningen i

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

fråga bestrides av den nuvarande innehavaren, i tillämpliga delar böra

gälla de för hans ordinarie tjänst fastställda bestämmelser i sådant hänseende.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser visserligen allenast

föreståndarens arvode, vid vilket förhållande kommittén skulle kunna

inskränka sig till det redan sagda. Men då departementschefen i detta

sammanhang jämväl berört frågan om assistentens, kontorsbiträdets och

faktorns avlöningsförhållanden, anser sig kommittén böra något antyda

sin uppfattning även rörande nämnda spörsmål.

Såsom i det föregående omförmälts, har vid upprepade tillfällen

den uppfattningen tagit sig uttryck, att vid bestämmande av avlöningarna

till ifrågavarande personal hänsyn borde tagas till förhållandena

å den allmänna arbetsmarknaden. I anslutning härtill synes det kommittén,

som skulle det vara mindre lämpligt att, såsom ifrågasatt blivit,

fastslå nämnda befattningshavares avlöningar i bestämt förhållande till

de för ordinarie tjänstemän stadgade lönegrader. De nu ifrågavarande

befattningshavarnas avlöningsförhållanden synas kommittén snarare böra

regleras i anslutning till vad som må bliva bestämt i avseende å ickeordinarie

befattningshavare vid sådana verk, för vilka de nya avlöningsbestämmelserna

blivit vid innevarande års riksdag fastställda, och torde

detta böra gälla icke blott i avseende å avlöningarnas belopp utan även

beträffande avlöningsbestämmelserna i övrigt.

Då enligt de grunder för reproduktionsanstaltens organisation och

verksamhet, som blivit av statsmakterna godtagna, denna anstalt skall

bedrivas såsom ett affärsföretag, har kommittén ansett sig böra söka

erhålla en föreställning beträffande rörelsens omfattning och det ekonomiska

utbytet av densamma.

1 sådant hänseende har kommittén låtit med ledning av lantmäteristyrelsens

huvudbok för åren 1919 och 1920 uppgöra bifogade tablå

över reproduktionsanstaltens inkomster och utgifter för nämnda år, frånsett

utgifter för anskaffning av dyrbarare maskiner och inventarier.

Av nämnda tablå synes framgå, att under åren 1919 och 1920

anstaltens utgifter överstigit inkomsterna med i runda tal för år 1919

26,100 kronor och för år 1920 6,600 kronor. Härvid har dock, å ena ,

sidan, icke tagits i betraktande anstaltens andel i kostnåden för avlöning

till den byråchef i lantmäteristyrelsen, som haft inseendet över densamma,

kostnad för lokalhyra, ränta å i anstalten bundet kapital samt

å föregående års förluster å rörelsen eller avskrivningar, medan, å andra

sidan, hänsyn ej kunnat tagas till värdet av vid årsskiftet inneliggande

lager av förbrukningsartiklar.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Därest även dessa olika faktorer kunnat beaktas, skulle anstaltens

verksamhet under nämnda år säkerligen haft att uppvisa vida större

underskott än som nyss angivits.

Kommittén har funnit sig böra fästa uppmärksamheten härå och

anser det kunna ifrågasättas, huruvida ej åtgärder böra vidtagas såväl

i prganisativa som i andra hänseenden i syfte att anstaltens verksamhet

må kunna bedrivas så, att ett i möjligaste mån tillfredsställande ekonomiskt

resultat vinnes. I varje fall synes kommittén, att eventuella utvidgningar

av reproduktionsanstalten icke böra vidtagas utan att dessförinnan

genom tillförlitliga utredningar en överblick kunnat erhållas

rörande de ekonomiska verkningarna därav.»

Det av löneregleringskommittén framställda förslaget att, utan att

höja den med föreståndarebefattningen förenade avlöning, genom en

personlig arvodesförhöjning bereda den nuvarande innehavaren av

samma befattning kompensation för den minskning i avlöningsförmånerna,

som med hänsyn till honom från och med år 1922 tillkommande

avlöningsförmåner såsom byråchef i lantmäteristyrelsen eljest skulle

bliva en följd av föreståndaravlöningens bibehållande vid nuvarande

belopp, synes riksdagen innebära vissa företräden framför det förslag,

som innefattas i Eders Kungi. Maj:ts förevarande proposition. Riksdagen

biträder därför kommitténs förslag. I anslutning härtill bör för ändamålet

å extra stat för år 1922 uppföras ett anslag av 1,940 kronor.

Beträffande avlöningarna till de befattningshavare vid anstalten,

för vilka det ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma avlöningarna,

delar riksdagen den av kommittén uttalade uppfattningen,

att dessa böra regleras i anslutning till vad som må bliva bestämt i

avseende å icke ordinarie befattningshavare vid sådana verk, för vilka

nya avlöningsbestämmelser blivit vid innevarande års riksdag fastställda

samt att detta bör gälla även beträffande avlöningsbestämmelserna i övrigt.

Vad slutligen angår löneregleringskommitténs uttalande rörande

den vid anstalten bedrivna rörelsens omfattning och det ekonomiska

utbytet av denna är riksdagen övertygat, att Kungl. Maj:t skall med

uppmärksamhet följa förhållandena på ifrågavarande område ävensom

vidtaga de åtgärder, som därav kunna anses vara betingade.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

till personligt lönetillägg till föreståndaren för statens reproduktionsanstalt

byråchefen Peter Alfred Eriksson, därest han fortfarande innehar

nämnda föreståndarebefattning, å extra stat för år 1922 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 1,940 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

94:o) Under punkt 93 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till nyanskaffningar och förlagskapital vid statens reproduktionsanstalt.

å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

Till upprätthållande av statens reproduktionsanstalts verksamhet

anvisade 1920 års riksdag ett ordinarie förslagsanslag av 155,000 kronor,

att i första hand direkt utgå av inkomster av reproduktionsanstalten.

Tillika anvisade riksdagen å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag

å 50,000 kronor till nyanskaffningar vid nämnda anstalt.

Nu förevarande framställning avser att förutom till ytterligare

anskaffningar under år 1922 bereda medel till ett för anstaltens rörelse

erforderligt förlagskapital.

Jämväl riksdagen anser, att med hänsyn till arten av den verksamhet,

som bedrives vid anstalten ifråga, medel böra finnas tillgängliga

för förlagskapital, men vill i likhet med departementschefen betona angelägenheten

av att stor försiktighet iakttages vid utövandet av anstaltens

förlagsrörelse. Med hänsyn härtill och då, enligt vad statskontoret i

ärendet framhållit, anstaltens ordinarie anslag icke lärer kunna tagas i

anspråk för sådant ändamål, biträder riksdagen förslaget om uppförande

av medel härför å extra stat. Åven behovet av anslag för år 1922

till vissa nyanskaffningar finner riksdagen styrkt av utredningen i ärendet.

Då ej heller det beräknade anslagsbeloppet för ifrågavarande båda

ändamål ge anledning till någon riksdagens erinran, har riksdagen till

nyanskaffningar och förlagskapital vid statens reproduktionsanstalt å

extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

95:o) Under punkt 94 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 49,700 kronor.

• På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 298, anmält, har riksdagen

till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra

stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 49,700 kronor.

96:o) Under punkt 95 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådan ändring i staten för lantmäterikontoren i länen att

tillämpas från och med år 1922, att antalet assistenter med lön 2,200

kronor och tjänstgöringspenningar 1,500 kronor minskas från 11 till 10

och i stället antalet assistenter med lön 2,200 kronor, tjänstgöriugspenningar

1,500 kronor och ortstillägg 150 kronor ökas från 4 till 5,

varigenom statens slutsumma kommer att höjas till 309,350 kronor; dels

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ock vid bifall härtill höja bestämda anslaget till avlöningar vid lantmäterikontoren

i länen från 305,200 kronor med 150 kronor till 305,350

kronor.

Framställningen är avsedd att rätta det förhållandet, att i staten för

lantmäterikontoren ortstillägg uppförts till allenast eu av de två i \ ästernorrlands

län placerade assistenter. För ändamålet erfordras eu

ökning i staten med 150 kronor vilket belopp jämväl torde böra utgå

å tilläggsstat för 1921.

Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen intet att erinra.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 A, sitt beslut.

Riksdagen har dels godkänt sådan ändring i staten för lantmäterikontoren

i länen att tillämpas från och med år 1922, att antalet assistenter

med lön 2,200 kronor och tjänstgöringspenningar 1,500 kronor minskas

från 11 till 10 och i stället antalet assistenter med lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar

1,1300 kronor och ortstillägg 150 kronor ökas från

4 till 5, varigenom statens slutsumma kommer att höjas- till 309,350

kronor;

dels ock i anslutning härtill höjt bestämda anslaget till avlöningar

vid lantmäterikontoren i länen från 305,200 kronor med 150 kronor

till 305,350 kronor.

Med inräknande av det i staten upptagna reservationsanslaget å

4,000 kronor till renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen

kommer därefter anslagstiteln »lantmäterikontoren i länen» att inalles

uppgå till 309,350 kronor.

97:o) Under punkt 96 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen anvisa å extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 78,000 kronor.

Till extra arbetskrafter å lantmäterikontoren föreslås i förevarande

framställning ett till 78,000 avrundat anslag. Av detta beräknas

23,000 kronor till extra assistenter, 52,000 kronor till extra ritoch

skrivbiträden samt 3,600 till vaktmästarbiträde. Då utredningen i

ärendet synes riksdagen giva vid handen, att de begärda anslagsmedlen

äro behövliga, föranleder framställningen ifråga icke någon invändning

från riksdagens sida. Icke heller har riksdagen något att erinra mot vad

departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat, vare sig med avseende

å att distriktslantmätare framdeles må kunna tjänstgöra såsom assistent

eller beträffande arvodesbeloppet till extra kvinnliga biträden.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen har till extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen

anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 78,000 kronor.

98:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 97 gjorda

framställning har riksdagen till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren

i länen å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

99:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 98 gjorda

framställning har riksdagen för anskaffande för lantmäterikontoret i

Karlstad av kopior av- vissa kartor med tillhörande handlingar å extra

stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

100:o) Under punkt 99 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av

kartor m. m. angående statens och vissa enskilda järnvägars jordområden

å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 12,000

kronor.

För anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior

av kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden har riksdagen

anvisat anslag för åren 1917—1921 å tillhopa 45,500 kronor. Anslaget

för år 1921 utgör 12,200 kronor. Då lantmäteristyrelsen hösten 1919

anhöll om detta anslag, anförde styrelsen, att totalkostnaden med säkerhet

icke komme att överstiga 50,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har hittills utgått till anskaffande av kartkopior

rörande allenast statens järnvägars jordområden. Enligt vad

departementschefen i statsrådsprotokollet anfört är nu avsikten att jämväl

av statsmedel bestrida kostnaderna för sådana kopior jämväl beträffande

vissa enskilda järnvägars jordområden. Kostnaderna för sistnämnda

arbete beräknas till 20,000 kronor. Av dessa skulle 4,000

kronor bestridas från uppkommen behållning å äldre renovationsanslag

och 7,500 kronor från det nu föreslagna anslaget samt återstoden så

småningom täckas av medel från det från och med 1921 uppförda nya

ordinarie renovationsanslaget. Av det förevarande anslaget å 12,000

kronor äro 4,500 kronor avsedda för slutkostnaderna för statsjärnvägarnas

kartor.

Då även riksdagen är av den uppfattningen, att kopior jämväl av

enskilda järnvägars jordområden böra finnas att tillgå å lantmäterikontoren,

har riksdagen icke något att erinra mot det föreliggande förslaget.

Riksdagen har därför för anskaffande för lantmäterikontorens i

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 9 A. 67

länen räkning av kopior av kartor ro. m. angående statens och vissa

enskilda järnvägars jordområden å extra stat för år 1922 anvisat ett

reservationsanslag av 12,000 kronor.

101:o) Under punkt 100 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående anslag till åtgärder för skifteslagsindelning

i vissa delar av Kopparbergs län, som Eders Kungl. Maj:t

kunde komma att avlåta till riksdagen, å extra stat för år 1922 beräkna

ett anslag av 60,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 mars

1921 avlåten skrivelse^ nr 205, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, givit riksdagen

tillkänna, att proposition i det i statsverkspropositionen under

punkt 100 av nionde huvudtiteln upptagna ärendet angående anslag för

år 1922 till åtgärder för skifteslagsindelning i vissa delar av Kopparbergs

län ej kommer att avlåtas till den nu samlade riksdagen, i följd

varav medel för berörda ändamål ej komma att erfordras pa 1922 ars

riksstat.

Härom har riksdagen endast velat på detta sätt erinra.

102:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 101 gjorda

framställning har riksdagen för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens

läns lappmark anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag

av 30,000 kronor.

Rikets allmänna kartverk.

103:o) Under punkt 102 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att benämningarna å de i kartverkets ordinarie avlöningsstat

och övergångsstat upptagna befattningarna såsom geodet, kartograf

och topograf ändras till statsgeodet, statskartograf och statstopograf;

dels godkänna sådana ändringar i ordinarie avlöningsstaten för rikets

allmänna kartverk, att tillämpas från och med år 1922, att där uppföras

ytterligare två statsgeodetbefattningar med avlöning lika med de

nuvarande samt att anslagsposten till arvoden åt extra personal, gratifikationer

åt ritar- och gravörelever samt vikariatsersättningar höjes från

26,500 kronor med 3,000 kronor till 29,500 kronor; dels vid bifall härtill

öka det bestämda anslaget till avlöningar vid rikets allmänna kartverk

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

från 212,045 kronor med 11,000 kronor till 223,045 kronor; dels ock

öka reservationsanslaget till kartarbeten m. m. vid rikets allmänna kartverk

från 201,800 kronor med 21,900 till 223,700 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser uppförande i

staten för rikets allmänna kartverk av ytterligare två geodetbefattningar

(fältmätare) ävensom för att möjliggöra anställande året om

av två extra biträden en höjning i anslagsposten till arvoden åt extra

personal m. m. av tillhopa 3,000 kronor. Då avlöningen till geodet

utgör 4,000 kronor, skulle det bestämda anslaget till avlöningar vid

kartverket komma att undergå en förhöjning med sammanlagt 11,000

kronor. Härjämte begäres en höjning i reservationsanslaget till kartarbeten

m. m. vid kartverket med 21,900 kronor. Den däri ingående

posten till fältarbeten jämte för ändamålet anvisat extra anslag

är för närvarande beräknad för 8 geodeter efter i genomsnitt 7,800

kronor för varje. Med anledning dels av de föreslagna två nya

fältmätarbefattningarna och dels av att anslaget för varje sådan befattning

på grund av höga resekostnader och liantlangningspris ansetts

höra utgå med ett till 10,000 kronor förhöjt belopp skulle

hela anslaget till fältmätare uppgå till 100,000 kronor, vartill borde

läggas ett beräknat belopp av 8,000 kronor till inspektion. Totalbeloppet

uppgår sålunda till 108,000 kronor. Härav har departementschefen

emellertid icke ansett mer än 80,000 kronor böra uppföras å

ordinarie stat medförande en ökning i det ordinarie reservationsanslaget

av ovanberörda belopp, 21,900 kronor. Återstoden eller 28,000 kronor

har föreslagits att uppföras på extra stat för år 1922. I samband med

de föreslagna förändringarna i kartverkets stat skulle enligt förslaget

ifråga benämningarna på de i staten upptagna befattningarna såsom

geodet, kartograf och topograf ändras till statsgeodet, statskartograf

och statstopograf.

Riksdagen har av utredningen i ärendet blivit övertygad om behovet

av de föreslagna nya geodetbefattningarna. Med hänsyn härtill och då

såsom i statsrådsprotokollet framhållits, de geodetiska arbetena torde

vara grundläggande för all kartläggning och lika nödvändiga huru än

kartverket blir organiserat och vare sig de ekonomiska kartarbetena fortsättas

eller icke, biträder riksdagen förslaget i nu angivet avseende. Icke

heller ger Eders Kungl. Maj:ts framställning i övrigt anledning till någon

riksdagens erinran. Beträffande det begärda extra anslaget å 28,000

kronor anmäler riksdagen under punkt här nedan, sitt beslut.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. m

dels medgivit, att benämningarna å de i kartverkets ordinarie

avlöningsstat och övergångsstat npptagna befattningarna såsom geodet,

kartograf och topograf ändras till statsgeodet, statskartograf och statstopograf;
dels

godkänt sådana ändringar i ordinarie avlöningsstaten för

rikets allmänna kartverk, att tillämpas från och med år 1922, att där

uppföras ytterligare två statsgeodetbefattningar med avlöning lika med

de nuvarande samt att anslagsposten till arvoden åt extra personal, gratifikationer

åt ritar- och gravörelever samt vikariatsersättningar höjes från

26,500 kronor med 3,000 kronor till 29,500 kronor;

dels i anslutning härtill ökat det bestämda anslaget till avlöningar

vid rikets allmänna kartverk från 212,045 kronor med 11,000 kronor till

223,045 kronor;

dels ock ökat reservationsanslaget till kaidarbeten m. m. vid rikets

allmänna kartverk från 201,800 kronor med 21,900 kronor till 223,700

kronor.

På grund av förestående beslut kommer ordinarie anslaget till

rikets allmänna kartverk att upptagas sålunda:

avlöningar, bestämt anslag .................................................... kronor 223,045

ålderstillägg, förslagsanslag.................................................... » 41,155

kartarbeten m. m., reservationsanslag ............................... » 223,700

Summa kronor 487,900.

104:o) Under punkt 103 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för år

1922 anvisa ett reservationsanslag av 95,800 kronor.

Till diverse behov vid rikets allmänna kartverk ifrågasättes i förevarande

framställning ett extra anslag för år 1922 av sammanlagt 95,800

kronor. Anslaget har beräknats på följande sätt:

ökade fältarbetskostnader vid geodetiska avdelningen...... kronor 28,000

y> » » topografiska » ..... » 17,600

)) » » ekonomiska » ...... » 20.200

)) kostnader för övningsavdelningens ritkurs............... » 3,000

ökade kostnader för bränsle, belysning m. m.................. » 10,000

biträde vid den topografiska avdelningen för tillsyn och

vård av förråd av kartor m. m.................................... » 2,000

anskaffning av instrument för geodetiska avdelningen » 15,000

Summa kronor 95,800.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

^ Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Beträffande den först upptagna anslagsposten har riksdagen redan

under punkt 103 härovan anslutit sig till förslaget om dess uppförande

å extra stat för år 1922. Vad angår de därpå följande två posterna

utgöra dessa sammanlagda beloppet av utav riksdagen å tilläggsstat

för år 1920 och extra stat för år 1921 beviljade anslag för samma

ändamål. Posten till biträde vid den topografiska avdelningen m. m. är

upptagen till samma belopp som för innevarande år. Anslaget till instrument

för geodetiska avdelningen sammanhänger med det under

punkt 103 bär ovan biträdda förslaget om utökning av denna avdelnings

personal.

Å tilläggsstat för år 1921 begäres härjämte ett anslag av 41,200

kronor. Härav äro 28,200 kronor eller samma belopp, som förra året

beviljades, avsedda till ökade kostnader vid alla kartverkets avdelningar

på grund av höjda dagtraktamenten. Av återstoden beräknas 3,000

kronor till ökade kostnader för övningsavdelningens ritkurs och 10,000

kronor till ökade bränslekostnader.

Med hänsyn till de sedan propositionens avlåtande inträffade starka

prisfallen å bränsle har riksdagen ansett det till ökade bränslekostnader

upptagna anslaget böra sänkas till 5,000 kronor för vartdera av åren

1921 och 1922. I övrigt synes den i ärendet verkställda utredningen

giva vid handen, att behov föreligger av de begärda anslagsbeloppen.

Under åberopande av det anförda och med erinran att riksdagen

i särskild skrivelse nr 9 B anmäler sitt beslut rörande tilläggsanslaget

får riksdagen anmäla, att riksdagen för diverse behov vid rikets allmänna

kartverk å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 90,800

kronor.

105:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

104 gjorda framställning har riksdagen till bestridande av kostnader

för namngranskning för rikets allmänna kartverks behov å extra stat

för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

106:o) Underpunkt 105 har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen,

att av det utav 1920 års riksdag beviljade anslaget å 56,000 kronor

såsom bidrag till kostnaderna för utgivande av ekonomisk karta över

Hallands län anvisa å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

8.000 kronor.

Såsom bidrag till kostnaderna för utgivande av en ekonomisk

karta över Hallands län beviljade 1920 års riksdag ett anslag av

56.000 kronor samt anvisade därav å extra stat för år 1921 ett reserva
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tionsanslag av 8,000 kronor. Enligt planen skulle det beviljade anslaget

fördelas till utgående under en sjuårsperiod. Det för år 1922

begärda anslaget föranleder därför icke någon riksdagens erinran. Med

avseende å vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört i fråga

om bur uppgörelsen om reproduktionen och distributionen av ifrågavarande

karta bör ordnas, vill riksdagen, utan att ingå på spörsmålet,

huruvida detta bör ske genom statens reproduktionsanstalt eller annorledes,

såsom sin principiella uppfattning uttala, att, då själva upprättandet

av kartan enligt vad i ärendet framgår helt och hållet verkställts

på statsverkets bekostnad, förlagsrätten. icke bör såsom i ärendet

ifrågasatts för all framtid avhändas statsverket.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

av det utav 1920 års riksdag beviljade anslaget å 56,000

kronor såsom bidrag till kostnaderna för utgivande av ekonomisk

karta över Hallands län anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

107:o) Under punkt 106 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna följande stat för Sveriges geologiska undersökning,

att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 127,600 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 3,000 *

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst ........................................................ 36,500 *

Nattlig bevakning, förslagsanslag, högst.............................. 440 »

Förslagsanslag 167,540 kronor;

dels ock under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av

det under rubriken Sveriges geologiska undersökning uppförda ordinarie

bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag

å 167,540 kronor.

Enligt det förslag till lönereglering för Sveriges geologiska undersökning,

som chefen för finansdepartementet framlagt, skulle avlöningarna

till icke-ordinarie tjänstemän upptagas till 34,000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 9 A..

Enligt förevarande framställning skulle i denna anslagspost från

och med år 1922 jämväl upptagas ytterligare en vaktmästare, till vilken

medel för närvarande äro anvisade å extra stat. Med hänsyn härtill har

ifrågavarande anplagspost åt ordinarie tjänstemän beräknats till 36,500

kronor.

Anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän har upptagits till

127,600 kronor.

Riksdagen kan i huvudsak biträda det föreliggande förslaget.

I sistnämnda anslagsbelopp ingå emellertid avlöningar till en

sekreterare, en museiföreståndare, en kemist och åtta statsgeologer, vilka

Eders Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden. Enligt

riksdagens numera fattade beslut skola motsvarande befattningar under

andra — åttonde samt tionde huvudtiteln placeras i 15:de lönegraden.

Då detta enligt riksdagens uppfattning bör bli fallet jämväl beträffande nu

ifrågavarande befattningar synes en nedsättning i det av Eders Kungl. Maj:t

äskade anslaget böra ske. Riksdagen finner på grund härav berörda

anslagspost böra nedsättas till 117,600 kronor och anslaget således i sin

helhet bestämmas till 157,540 kronor.

Med hänvisning tillika till vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A,

punkt 4, anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen

a) bestämt antalet ordinarie befattningshavare för Sveriges geologiska

undersökning på nedanstående sätt:-

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 överdirektör ...................................................................................... A 1.

11 tjänstemän (1 sekreterare, 1 museiföreståndare, 1 kemist,

8 statsgeologer).............................................................................. B 15.

1 förste expeditionsvakt.................................................................... B 3.

2 expeditionsvakter............................................................................. B 1.

b) godkänt följande stat för Sveriges geologiska undersökning att

tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... 117,600 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................. 3,000 ))

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m.,

förslagsanslag, högst ........................................................... 36,500 »

Nattlig bevakning, förslagsanslag, högst........................ 440 »

Förslagsanslag 157,540 kronor;

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

c) under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken Sveriges geologiska undersökning uppförda ordinarie

bestämda anslaget, under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag

å 157,540 kronor.

108:o) Under punkt 107 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å extra stat

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 136,700 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål hava för år 1922 förslags
-

vis beräknats på följande sätt:

Rese- och traktamentsersättning m. m.............................. kronor 65,500

Inköp och underhåll av materiel ..''........................................ » 5,000

Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser......... » 50,000

Arvoden till extra tjänstemän för kartarbeten.................. » 16,200

Summa kronor 136,700,

till vilket sistnämnda belopp anslag nu begäres å 1922 års riksstat.

Härjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag å 8,200 kronor, i huvudsak för

tillfällig förstärkning av undersökningens arbetskrafter.

Med avseende å de förstnämnda tre anslagsposterna synes utredningen

i ärendet styrka behovet av de däri föreslagna förhöjningarna.

Rörande posten till extra tjänstemän för kartarbeten, i vilken riksdagen

visserligen icke ifrågasätter någon nedsättning, vill riksdagen hänvisa

till vad i riksdagens skrivelse nr 2 A, punkt 4, anförts rörande storleken

av ersättningen till extra befattningshavare vid statsdepartement

och vissa centrala ämbetsverk. Ej heller föranleder det begärda tilläggsanslaget

någon riksdagens erinran.

Rörande tilläggsanslaget, anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten

m. m. å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 136,700

kronor.

109:o) Under punkt 108 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till expenser m. m. för Sveriges geologiska undersökning å extra stat

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Förutom det å ordinarie stat uppförda anslaget av 10,000 kronor

till expenser åt Sveriges geologiska undersökning har sedan 1914 årligen

för samma ändamål anvisats belopp å extra stat, vilket för år

1921 uppgår till 25,000 kronor.

I förevarande framställning föreslås dels en ökning i anslaget för

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Rr 9 A.

år 1922 med 5,000 kronor, dels ock ett tilläggsanslag å 3,500 kronor.

De ökade anslagsmedlen, som hänföra sig till bland annat höjningar i

telefontaxan och viss komplettering av den instrumentella utrustningen,

biträdas av riksdagen. Om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild

skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till expenser m. m. för Sveriges geologiska undersökning

å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

30,000 kronor.

110:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 109 gjorda

framställning har riksdagen för fortsättande av den genom Sveriges geologiska

undersöknings försorg anordnade praktisk-geologiska undersökningen

av fjälltrakterna i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens

län, förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster,

å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 9,500 kronor.

111:o) Under punkt 110 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst

linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,

dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering

av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 191,300 kronor.

Det för år 1921 beräknade fältarbetsanslaget å 107,500 kronor

föreslås nu höjt till 131,300 kronor. Härav bero 3,000 kronor på arvoden

åt fem förrättningsmän, vilka beräknas skola år 1922 överföras från

linjeinventeringen till torvmarksrekognosceringen, 10,800 kronor på den

skedda ökningen av dagtraktamentena och 10,000 kronor på ökade

hantlangningskostnader. Mot dessa höjningar, av vilka den näst sista

i huvudsak motsvaras av det redan för år 1920 å tilläggsstat beviljade

anslaget, har riksdagen ej något att erinra.

Fältarbetsanslaget uppgår då till 131,300 kronor. Till tryckning

av 10 kartblad med beskrivningar föreslås tillika 35,000 kronor. Då

övriga anslagsposter upptagas till oförändrat belopp, uppgår det för år

1922 begärda anslaget i dess helhet till 191,300 kronor. Detta förslag

biträdes av riksdagen. Ej heller föranleda de å tilläggsstat begärda

anslagen av 10,000 kronor för ökade hantlangningskostnader och 10,800

kronor till kostnader på grund av ökade dagtraktamenten, varav behov

synes föreligga, någon invändning från riksdagens sida. Om detta tillläggsanslag

anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen har för fortsättande av dels en förråd sstatistisk “undersökning

medelst linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och

Svealand utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma område,

en rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i

huvudsaklig överensstämmelse med det av torvkommittén framlagda förslag,

på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 191,300

kronor.

i

112:o) Under punkt 111 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna följande stat för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..... 135,300 kronor

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 3,800 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst,........................................................... 16,000 »

♦ Förslagsanslag 155,100 kronor

Arvoden åt observatörer, reservationsanslag........................ 40,000 »

Expenser, reservationsanslag ................................................ 8,000 » :

dels ock under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av

det under rubriken statens meteorologisk-hydrografiska anstalt uppförda

bestämda anslaget till avlöningar å 99,500 kronor under samma rubrik

uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 155,100 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning biträdes i huvudsak

av riksdagen.

I ovanberörda för avlöningar till ordinarie tjänstemän avsedda anslagspost

å 135,300 kronor ingå emellertid avlöningar till fyra första

statsmeteorologer och statshydrografer, vilka Eders Kungl. Maj:t föreslagit

till uppförande i 16:e lönegraden. Enligt riksdagens beslut skola

motsvarande befattningar under andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna

— placeras i 15:e lönegraden. Då riksdagen anser detta böra

bliva fallet jämväl med nu ifrågavarande befattningshavare synes en

nedsättning i det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget böra ske. Riksdagen

finner på grund härav berörda anslagspost böra nedsättas till 131,700

kronor och anslaget i sin helhet sålunda bestämmas till 151,500 kronor.

Med hänvisning tillika till vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A,

punkt 4, anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

«) bestämt antalet ordinarie befattningar för statens meteorologiskhydrografiska

anstalt på nedanstående sätt:.

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 överdirektör..................................................................................... A 1.

2 byrådirektörer................................................................................. B 18.

4 tjänstemän (förste statsmeteorologer, förste statshydrografer) B 15.

4 tjänstemän (statsmeteorologer, statshydrografer) .................. B 13.

1 kontorsskrivare, kvinnlig ........................................................... ''C 5.

5 kanslibiträden, kvinnliga............................................................... C 3.

4 kontorsbiträden, kvinnliga............................................................ C 2.

2 förste expeditionsvakter ............................................................ B 3.

b) godkänt följande stat för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 131,700 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag, ................................... 3,800 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., _

förslagsanslag, högst ........................................................... 16,000 »

Förslagsanslag 151,500 kronor

Arvoden åt observatörer, reservationsanslag........................ 40,000 »

Expenser, reservationsanslag ................................................. 8,000 » ;

c) under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av det under

rubriken statens meteorologisk-hydrografiska anstalt uppförda bestämda

anslaget till avlöningar å 99,500 kronor under samma rubrik uppfört

ett ordinarie förslagsanslag å 151,500 kronor.

På grund av förestående beslut komma de ordinarie anslagen till

ifrågavarande anstalt att tillsammans uppgå till 199,500 kronor.

113:o) Under punkt 112 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt å

extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 266,700 kronor.

1 en inom andra kammaren väckt motion, nr 210, har hemställts,

att riksdagen, vid granskning av de under nionde huvudtiteln under

rubriken »meteorologiska och hydrografiska undersökningar» förekommande

äskandena, måtte företaga den nedsättning av anslagssummorna,

som kunna vara betingade av i motionen gjord framställning.

Såsom tillskott i expensmedlen beräknas en höjning med 4,000

kronor för vartdera av åren 1921 och 1922. Därjämte ingår i det till

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

denna post begärda tilläggsanslaget för 1921 ett belopp av 7,000 kronor

för täckande av brist från år 1920.

Vidare avser förevarande framställning anslag till väderlekstjänst

enligt följande sammanställning:

Observatörer ........................................................

kronor

1922

52,000

1921

Telegramkostnader..................................................

»

30,000

—

Tryckning och distribuering av väderleksrap- porter och kartor...............................................

6,000

__

Extra personal.........................................................

22,000

—

Observationer medelst pilotballonger ..............

3)

8,000

—

Fartygsobservationer ............................................

8,000

8,000

Summa kronor

126,000

8,000.

gärda

En sammanfattning av samtliga

anslag ställer sig sålunda:

förevarande framställning be
-

Tillskott i expensmedel.....................................

Väderlekstjänst ...................................................

Resekostnader m. m...........................................

Utgivande av publikationer .............................

Tryckning av arbete av professor Hamberg

Underhåll av stationer och utrustning .........

Bibliotek ...............................................................

Solstrålningsmätningar ......................................

Vindmätningsapparater ......................................

Resekostnader och traktamentsersättning åt

styrelsens ledamöter .......................................

Agrikulturmeteorologiska undersökningar.....

Från nautisk-meteorologiska byrån övertagna

arbeten.................................................................

Å tilläggsstat

Ä extra stat

för år 1921

för år 1922

kronor 11,000

10,000

»

8,000

126,000

»

3,000

24,000

»

—

40,000

»

—

5,000

»

8,000

21,000

D

—

7,000

y>

—

1,500

»

—

4,000

y>

_

1,000

»

—

2,500

—

24,700

kronor 30,000

266,700.

Med avseende å det begärda anslaget till väderlekstjänst innebär

detta en ökning i jämförelse med årets anslag av icke mindre än 78,550

kronor. Ökningen är närmast föranledd av förslag om sådan utvidgning

av väderlekstjänsten, att denna skulle året om upprätthållas i samma

omfattning som nu om sommaren, då under senare år en särskild väderlekstjänst

till jordbrukets fromma varit anordnad med tillhjälp av ett

relativt tätt nät av observationsstationer. Enligt statsrådsprotokollet är

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anslagsökningen till stor del beroende på att abonnemangsavgifter icke

påräknats i detta sammanhang. Till frågan om anslaget till väderlekstjänst

återkommer riksdagen här nedan. I anslagsposten ingå vidare

såsom nytt anslag ett belopp av 8,000 kronor för vartdera av åren 1921

och 1922 till anordnande av fartygsobservationer. Den erforderliga extra

personalen, som föreslagits att anställas året om och helt avlönas från

detta anslag, utgöres av två extra meteorologer, två extra kvinnliga

biträden och en extra vaktmästare. Därjämte beräknas till förstärkningspersonal

under sommartiden 500 kronor.

Ifråga om övriga anslagsposter märkes såsom nytt 5,000 kronor

till tryckning av ett vetenskapligt arbete av förre föreståndaren för

ifrågavarande anstalt professor Hamberg med titel »Termosynkroner

och Termoisokroner». Beträffande anslaget till underhåll av stationer och

utrustning, vilket för år 1921 utgår med 9,000 kronor, äro 4,000 kronor

å tilläggsstat för år 1921 avsedda till täckande av brist för år 1920. På

grund av prisstegring har anslaget ansetts böra höjas till 13,000 kronor

och ett tilläggsanslag å 4,000 kronor beviljas för år 1921. Vidare

skulle för år 1922 erfordras en ytterligare ökning med 8,000 kronor,

varav 4,000 kronor till komplettering av utrustningen vid särskilda

stationer m. m. samt 4,000 kronor för utrustning av nya meteorologiska

stationer på grund av den avsedda utvidgningen av väderlekstjänsten.

Anslagsposten i fråga skulle sålunda uppgå för år 1922 till 13,000 + 4,000

+ 4,000 = 21,000 kronor och för år 1921 å tilläggsstat 4,000 + 4,000 =

8,000 kronor. Anslaget till agrikulturmeteorologiska undersökningar är

nytt. I fråga om den sist upptagna anslagsposten eller till från nautiskmeteorologiska

byrån övertagna arbeten har riksdagen redan vid behandling

av frågan om anslag till hydrografisk-biologiska undersökningar

av de Sverige omgivande haven erinrat, att riksdagen i anledning

av därom av Eders Kungl. Maj:t framställt förslag fattat beslut om

nautisk-meteorologiska byråns upphörande från och med år 1922, i

samband varmed de byråns uppgifter, som betecknats såsom meteorologiska

samt geodetisk-hydrografiska, skulle överflyttas till statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt. De medel, som ansetts erforderliga

till följd av detta övertagande, har beräknats till 24,700 kronor.

I den i ämnet väckta motionen har uttalats att kostnaden för de

av nautisk-meteorologiska byrån på ifrågavarande område utförda arbeten,

vilka från och med år 1922 skulle övertagas av statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, borde kunna sättas till lägre belopp än

i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreslagits, varjämte

motionären ansett, att med förslaget om utvidgning av väderleks
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tjänsten bort anstå i avvaktan på yttrande .och förslag från bland andra

den kommitté, som vore sysselsatt med frågan om förläggande till Göteborg

av en avdelning för väderlekstjänst och stormvarningar. Utan att

angiva några belopp har motionären föreslagit den nedsättning uti ifrågavarande

anslag, som kunde vara betingad av'' hans förevarande framställning.

över motionen har riksdagens vederbörande utskott i vederbörlig

ordning inhämtat yttrande från styrelsen för statens meteorologiska anstalt

ävensom från de sakkunniga för utredning och förslag i fråga om förläggande

till Göteborg av en avdelning av nämnda anstalt. De sakkunniga

hava i sitt utlåtande som sin mening uttalat att ett anordnande av observationsstationer

för väderlekstjänsten i enlighet med vad statsverkspropositionen

förslag därutinnan avsåge icke skulle vara ägnat att föregripa

frågan om förläggande till Göteborg av en avdelning av statens meteorologi

sk-hydrografi ska anstalt samt att skapandet av ett tätare nät

sådana observationsstationer måste, vare sig en institution för väderlekstjänst

i Göteborg kommer till stånd eller icke, anses vara av stor

betydelse för en önskvärd utveckling av landets väderlekstjänst. Styrelsen

för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt har med avseende

å anslaget till väderlekstjänst vid uppgörandet av ny kostnadsberäkning

funnit att med hänsyn till det förslag rörande de internationella observ.ationerna,

som den internationella kommissionen för väderlekstelegrafi i

november 1920 uppgjort och vilket syntes kunna användas även för de

inländska stationerna, en besparing å 6,000 kronor kunna göras i de

beräknade utgifterna för telegram.

I fråga om den föreslagna utvidgningen av väderlekstjänsten har

riksdagen med hänsyn till de därav föranledda väsentligt öliade kostnaderna

icke kunnat undgå hysa en viss tveksamhet. Då det emellertid,

såsom departementschefen framhållit, uppenbarligen torde vara av mycket

stor betydelse icke blott för jordbruket utan även för ett flertal andra

näringar — i främsta rummet sjöfart och fiske — att kunna erhålla

täta och pålitliga väderleksförutsägelser har riksdagen likväl icke velat

motsätta sig att en utvidgning sker av ifrågavarande väderlekstjänst.

Inrättandet såsom förslaget innebär av en tredje väderlekstjänst under

dygnet har enligt utredningen ansetts vara av särskild betydelse för lufttrafiken,

till vars främjande Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag till innevarande

riksdag. Detta förslag har emellertid icke vunnit riksdagens bifall.

Vid nu angivna förhållande och då rådande statsfinansiella läge

måste mana till största försiktighet med avseende å statens utgifter har

riksdagen, utöver den av styrelsen för ifrågavarande anstalt på sätt ovan

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

nämnts föreslagna minskningen i anslagsposten till väderlekstjänst, ansett

sig böra föreslå vissa ytterligare nedsättningar i det för ifrågavarande

ändamål beräknade anslaget, vilket riksdagen ock funnit kunna ske utan

att de ledande principerna i det av Eders Kungl. Maj:t framställda förslaget

därigenom åsidosättas. Sålunda anser riksdagen, att den tredje

väderlekstjänsten i så måtto bör koncentreras till sommarhalvåret, att

särskilt denna tid ett tätt nät av stationer hållas i verksamhet. Såsom

en följd härav skulle enligt vad från vederbörligt håll inhämtats följande

anslag kunna nedbringas, nämligen anslaget till observatörer med 17,000

kronor eller till 35,000 kronor, anslaget till telegramkostnader efter

avdrag av ovanberörda 6,000 kronor med en tredjedel eller 8,000 kronor

till 22,000 kronor, anslaget till tryckning och distribuering av väderleksrapporter

och kartor med 1,000 kronor till 5,000 kronor, anslaget

till extra personal med 1,500 kronor till 20,500 kronor. Slutligen har

riksdagen ansett, att med inrättande av en fjärde station för observationer

medelst pilotballonger bör anstå, vadan anslaget för detta ändamål torde

böra nedsättas med 2,500 kronor till 5,500 kronor. Med inräknande av

merberörda 6,000 kronor uppgår nedsättningen i anslagsposten till

väderlekstjänst sålunda till sammanlagt 6,000 + 30,000 = 36,000 kronor.

Denna anslagspost bör sålunda upptagas till 90,000 kronor.

Riksdagen har redan här ovan framhållit, hurusom anslagsökningen

till stor del beror på att någon inkomst för anstalten icke tagits i beräkning

av abonnemangsavgifter. För närvarande sker spridningen av

morgontelegrammen genom järnvägsstyrelsens försorg utan någon ersättning,

och middagstelegrammen till jordbrukets fromma genom telegrafverkets

telegraf- och telefonförvaltning mot att telegrafverket erhåller

viss andel i de abonnemangsavgifter, som av allmänheten erläggas för

dessa telegram. Resten av dessa avgifter, enligt vad inhämtats beräknad

till omkring 12,000 kronor, har ingått till ifrågavarande anstalt.

Härjämte har av statsmedel till anstalten för ändamålet utgått

10,000 kronor. Järnvägsstyrelsen har enligt utredningen i ärendet numera

gjort anspråk på en ersättning av 30,000 kronor för sitt ovannämnda

arbete med telegrammens spridning. Enligt det nu föreliggande

förslaget skulle hela spridningsbestyret övertagas av telegrafverket mot

att verket finge oavkortat uppbära inflytande abonnemangsavgifter. Å

andra sidan skulle anstalten beredas ersättning för mistad andel i abonnemangsavgifterna.

Riksdagen biträder detta förslag.

Då emellertid riksdagen håller före, att det är av stor betydelse,

att spridningen av väderlekstelegrammen jämväl äger rum genom järn
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

vägstelegrafen, vill riksdagen uttala önskvärdheten av att järnvägsstyrelsen

utan särskild kostnad medverkar till eu sådan anordning,

vilken heller icke torde vara ägnad att förorsaka några mera avsevärda

utgifter.

Med avseende å den föreslagna extra personalen framgår av utredningen

att denna till samma antal förut tjänstgjort vid väderlekstjänsten

sommartid. Beträffande de för denna personal föreslagna arvodena vill

riksdagen hänvisa till vad riksdagen i sin skrivelse rnr 2 A punkt 4 anfört

rörande avlöning till icke ordinarie befattningshavare.

I övrigt ger Eders Kungl. Majrts förevarande framställning icke

anledning till någon riksdagens erinran.

Anslaget för år 1922 till diverse behov vid ifrågavarande anstalt

bör i anslutning till vad riksdagen här ovan uttalat bestämmas till

230,700 kronor och tilläggsanslaget till 30,000 kronor.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har för diverse behov vid statens meteorologisk-hydografiska

anstalt å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 230,700 kronor.

114:o) Under punkt 113 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till pegelstationernas förbättring anvisa å extra stat för år

1922 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål bestämdes förlidet år till

sammanlagt 75,000 kronor att fördelas på 3 år och riksdagen liar för

vartdera av åren 1920 och 1921 beviljat 25,000 kronor. Riksdagen får

anmäla, att riksdagen till pegelstationernas förbättring anvisat å extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

115:o) Under punkt 114 har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att till bestridande av omkostnader för anordnande av stormvarningar vid

rikets kuster på ''extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst,

44,000 kronor samt att medgiva, att vad av föregående års av riksdagen

beviljade anslag för sagda ändamål vid 1921 års slut icke blivit taget

i anspråk må under år 1922 av Kungl. Maj:t för ändamålet användas.

Kostnaderna för anordnande av stormvarningar vid rikets kuster

beräknades i fjol för år 1921 till 44,000 kronor. Härav ausågos 6,000

kronor böra utgå från handels- och sjöfartsfonden och 38,000 kronor

anvisades av riksdagen å extra stat.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A.

It

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Omkostnaderna, för stormvarningsväsendet, hava för år 1922 be1’äknats

till 50,000 kronor eller till 6,000 kronor högre belopp än för år

1921. ökningen beror därpå, att minst 10 kontrollstationer å ostkusten

ansetts böra liksom motsvarande stationer å västra och södra kusterna

förses med vindmätningsapparater.

Under förutsättning att såsom hittills bidrag med 6,000 kronor

lämnas ur handels- och sjöfartsfonden begäres anslag å riksstaten till

belopp av 44,000 kronor. Häremot har riksdagen intet att erinra och

har därför, till bestridande av omkostnader för anordnande av stormvarningar

vid rikets kuster på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 44,000 kronor samt medgivit, att vad av föregående

års av riksdagen beviljade anslag för sagda ändamål vid 1921 års slut

icke blivit taget i anspråk må under år 1922 av Kungl. Maj:t för

ändamålet användas.

116:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt Ilo gjorda

framställning har riksdagen av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska

centralanstaltens förseende med. dagliga meteorologiska telegram

från Färöarna och Island beviljade anslag av 144,000 kronor å extra

stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

117:o) Under punkt 116 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga

stationen i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser vid

nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa å extra stat för år

1922 ett reservationsanslag av 21,000 kronor.

Till meteorologiska iakttagelser vid den naturvetenskapliga stationen

i Abisko m. in. har å extra stat för år 1921 anvisats ett anslag av

13.000 kronor.

Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med

8.000 kronor. Denna ökning är föranledd dels av höjning av arvodet

åt observatorn å platsen från 4,000 kronor till 6,000 kronor, dels ock

av att medel ansetts böra anvisas till tryckning av två års äldre iakttagelser

från den tidigare stationen vid Vassijaure.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen

ifråga, har till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid

naturvetenskapliga stationen i Abisko samt för publicerande av dylika

iakttagelser vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisat å

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 21,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

118:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda

framställning har riksdagen av det år 1919 beviljade anslaget av 26,250

kronor för bestridande av vissa kostnader för tryckning av meteorologiska

observationer å Pårtetjåkko anvisat å extra stat för år 1922 såsom

reservationsanslag återstående beloppet 8,750 kronor.

119:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 118 gjorda

framställning bar riksdagen till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 12,000

kronor.

V eterinärväsendet.

120:o) Under punkt 119 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådana ändringar i staten för veterinärhögskolan,

att tillämpas från och med år 1922, att i stället för en laborator,i födoämneshygien

och helminthologi (samt bakteriologi) uppföres en professor

i samma ämnen med enahanda avlöningsförmåner som övriga professorer

vid högskolan, samt att anslagsposten till uppehållande av sekreterargöromål

höjes från 1,000 kronor med 1,000 kronor till 2,000 kronor,

ävensom att de uti omkostnadsstaten upptagna anslagsposterna för de

särskilda avdelningarna höjas för anatomiska och histologiska avdelningen

från 2,800 kronor med 1,400 kronor till 4,200 kronor, till inköp

av djur för dissektioner och operationsövningar från 2,500 kronor med

1,250 kronor till 3,750 kronor, för fysiologisk-kemiska avdelningen från

2.000 kronor med 1,000 kronor till 3,000 kronor, för patologisk-anatomiska

avdelningen från 1,700 kronor med 800 kronor till 2,500 kronor,

för kirurgiska avdelningen från 1,000 kronor med 500 kronor till 1,500

kronor, för medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur från

1.000 kronor med 1,000 kronor till 2,000 kronor, för avdelningen för

husdjursskötsel från 1,000 kronor med 500 kronor till 1,500 kronor, för

exkursioner från 500 kronor med 250 kronor till 750 kronor, för avdelningen

för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik och ambulatorisk

klinik från 1,500 kronor med 1,500 kronor till 3,000 kronor, för avdelningen

för hovbeslag och hovsjukdomar från 1,000 kronor med 500

kronor till 1,500 kronor, för avdelningen för kött- och mjölkkontroll

under förändrad benämning »avdelningen för födoämneshygien och helminthologi»

från 500 kronor med 400 kronor till 900 kronor samt för

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anspaunslära från 150 kronor med 100 kronor till 250 kronor, i följd

varav statens slutsumma höjes från 227,300 kronor med inalles 12,100

kronor till 239,400 kronor;

dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till veterinärhögskolan

från 199,800 kronor med 12,100 kronor till 211,900 kronor.

Förevarande framställning avser först en förändring av laboratorsbefattningen

i födoämneshygien och helminthologi (samt bakteriologi)

till en professur i samma ämne. För detta förslag har enligt riksdagens

uppfattning i statsrådsprotokollet anförts bärande skäl. Särskilt synes

riksdagen i de ärendet åberopade svårigheterna att få den nuvarande

laboratorsbefattningen besatt med kompetent sökande — till befattningen

har trots upprepade ledigförklaranden hittills icke ens någon sökande

anmält sig — vara en omständighet, som påkallar vidtagande av den

ifrågasatta anordningen. Det måste nämligen givetvis anses otillfredsställande,

att undervisningen i ifrågavarande för den veterinära utbildningen

betydelsefulla ämne under en längre tid framåt måste uppehållas

av en icke ordinarie lärare. Riksdagen biträder sålunda Eders Kungl.

Maj:ts framställning i nu angivna del, liksom också att såsom föreslagits

anslagsposten till sekreterargöromålens bestridande vid högskolan höjes

från 1,000 till 2,000 kronor.

Vidare har i förevarande framställning föreslagits vissa höjningar

i högskolans ordinarie omkostnadsstat.

Fördelningen av anslagsökningarna ävensom av ett ifrågasatt engångsanslag

framgår av följande sammanställning:

Nuvarande

Begärd

ökn ing

kronor

Summa

En-

ordinarie

ordinarie

gångs-

anslag

kronor

anslag

kronor

anslag

kronor

Biblioteket ...............................................................

3,500

—

3,500

8,000

Anatomiska och histologiska avdelningen.....................

2,800

1,400

4,200

5,000

Till inköp av djur för dissektioner och operationsövningar

2,500

1,250

3,750

—

Fysiologisk-kemiska avdelningen ..............................

2,000

1,000

3,000

—

Undervisningen i bakteriologi ....................................

1,000

—

1,000

—

Patologisk-anatomiska avdelningen ..............................

1,700

800

2,500

5,400

Kirurgiska avdelningen .............................................

1,000

500

1,500

—

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur

1,000

1,000

2,000

2,470

Avdelningen för husdjursskötsel ................................

1,000

500

1,500

—

Exkursioner...............................................................

500

250

750

—

Avdelningen för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik

och ambulatorisk klinik ....................................

1,500

1,500

3,000

Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar .............

1,000

500

1,500

—

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr it A.

85

Nuvarande

ordinarie

anslag

kronor

Begärd

ökning

kronor

Summa

ordinarie

anslag

kronor

Avdelningen för födoämneshygien och helminthologi...... 500 400 900

Anspannslära ............................................................ 150 75 225

Summa kronor 20,150 9,175 29,325

En
gångs
anslag
kronor
1,

000

21,870

Ökningen i posten anspannslära liar för jämnande av slutsumman

satts till 100 kronor. Engångsanslaget har avjämnats till 21,800

kronor. Härav är 10,900 kronor avsett att utgå för år 1922.

Mot de sålunda föreslagna anslagshöjningarna finner riksdagen

med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen angående behovet

härav icke någon invändning med fog kunna göras, varför riksdagen

biträder Eders Kungi. Maj:ts förslag jämväl i nu avsedd del.

Rörande engångsanslaget anmäler riksdagen sitt beslut här nedan

under punkt 122,

Riksdagen har

dels godkänt sådana ändringar i staten för veterinärhögskolan,

att tillämpas från och med år 1922, att i stället för en laborator i

födoämneshygien och helminthologi (samt bakteriologi) uppföres eu professor

i samma ämnen med enahanda avlöningsförmåner som övriga

professorer vid högskolan, samt att anslagsposten till uppehållande av

sekreterargöromål höjes från 1,000 kronor med 1,000 kronor till 2,000

kronor, ävensom att de uti omkostnadsstaten upptagna anslagsposterna

för de särskilda avdelningarna höjas för anatomiska och histologiska

avdelningen från 2,800 kronor med 1,400 kronor till 4,200 kronor, till

inköp av djur för dissektioner och operationsövningar från 2,500 kronor

med 1,250 kronor till 3,750 kronor, för fysiologisk-kemiska avdelningen

från 2,000 kronor med 1,000 kronor till 3,000 kronor, för patologiskanatomiska

avdelningen från 1,700 kronor med 800 kronor till 2,500

kronor, för kirurgiska avdelningen från 1,000 kronor med 500 kronor

till 1,500 kronor, för medicinska avdelningen och kliniken för smärre

husdjur från 1,000 kronor med 1,000 kronor till 2,000 kronor, för avdelningen

för husdjursskötsel från 1,000 kronor med 500 kronor till

1,500 kronor, för exkursioner från 500 kronor med 250 kronor till 750

kronor, för avdelningen för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik

och ambulatorisk klinik från 1,500 kronor med 1,500 kronor till 3,000

kronor, för avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar från 1,000

kronor med 500 ''kronor till 1,500 kronor, för avdelningen för kött- och

mjölkkontroll under förändrad benämning »avdelningen för födoämnes
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

hygien och helminthologi» från 500 kronor med 400 kronor till 900

kronor samt för anspannslära från 150 kronor med 100 kronor till 250

kronor, i följd varav statens slutsumma höjts från 227,300 kronor mod

inalles 12,100 kronor till 239,400 kronor;

dels ock i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till veterinärhögskolan

från 199,800 kronor med 12,100 kronor till 211,900 kronor.

Anslagstiteln »veterinärundervisningen)) är i 1921 års riksstat

upptagen med ett belopp av 208,300 kronor. På grund av riksdagens

beslut i förestående punkt kommer denna summa att ökas till 220,400

kronor.

121:o) Under punkt 120 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen

att för beredande av personlig arvodesförhöjning å 2,600 kronor till laboratorn

vid veterinärhögskolan Nils Olof Engfeldt samt å 1,600 kronor

till en var av prosektorn Erik Agduhr och laboratorn Gerhard Carl

Ebbe Forssell, bägge vid samma högskola, därest vederbörande befattningshavare

fortfarande med gott vitsord tjänstgör i förenämnda egenskap,

anvisa å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 5,800

kronor.

Riksdagen har för beredande av personliga arvodesförhöjningar

å 1,600 kronor till en var av vid veterinärhögskolan anställda prosektorn

Erik Agduhr samt laboratorerna Nils Olof Engfeldt och Gerhard

Carl Ebbe Forssell, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör

i denna egenskap, anvisat å extra stat för vartdera av åren 1920

och 1921 ett förslagsanslag, högst, 4,800 kronor.

Jämte det enahanda framställning nu göres beträffande Agduhr

och Forssell föreslås den Engfeldt tidigare beviljade arvodesförhöjningen

höjd med 1,000 kronor eller till 2,600 kronor. Till stöd för sistnämnda

framställning har i statsrådsprotokollet framhållits, att Engfeldt, vilken

på samma gång han hade att bestrida undervisningen i farmaceutisk

kemi, vore föreståndare för högskolans medikamentsförråd, jämväl måste

kunna biträda vid undervisningen i kemiens övriga delar och fördenskull

måste äga vetenskaplig utbildning i kemi utöver den apotekarutbildningen

i allmänhet medförde.

Riksdagen vill med hänsyn till vad i ärendet framhållits ingalunda

bestrida att på den befattning, som innehaves av laborator Engfeldt, måste

ställas i viss mån högre fordringar med avseende å föregående utbildning

och dylikt än på de båda övriga ovannämnda befattningshavarna vid

högskolan. Att emellertid av sådan anledning såsom föreslagits bereda

denne befattningshavare ett högre arvode än hans kolleger synes riks
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dagen ägnat väcka betänkligheter särskilt med hänsyn till de konsekvenser,

som kunna föranledas av eu sådan åtgärd. Då härtill kommer

att enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen ifrågavarande befattningshavare

utöver sitt nuvarande arvode såsom laborator åtnjuter en

inkomst såsom föreståndare för apoteksförrådet av 3,000 kronor för år,

kan riksdagen icke biträda det föreliggande förslaget i vad det avser

arvodesförhöjningen till laborator Engfeldt utan håller före, att arvodesförhöjning

bör såsom hittills utgå med 1,600 kronor till en var av

ifrågavarande tre befattningshavare.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

att riksdagen för beredande av personliga arvodesförhöjnmgar å 1,600

kronor till en var av vid veterinärhögskolan anställda prosektorn Erik

Agduhr samt laboratorerna Nils Olof Engfeldt och Gerhard Carl Ebbe

Forssell, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna

egenskap, anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

4,800 kronor.

122:o) Under punkt 121 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att till diverse behov vid veterinärhögskolan å extra stat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 110,900 kronor.

Av det under denna punkt begärda anslaget hänför sig 10,900

kronor till det under punkt 120 här ovan angivna engångsanslaget.

Återstoden är avsedd till utfyllnad i det i högskolans stat upptagna

anslaget till bränsle, belysning, renhållning m. m., vilket fortfarande

visat sig otillräckligt.

Riksdagen biträder framställningen och har följaktligen till diverse

behov vid veterinärhögskolan å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 110,900 kronor.

123:o) Under punkt 122 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att under åren 1919 och 1920 uppkomna brister å de i

staten för statens veterinärbakteriologiska anstalt upptagna bestämda

anslagsposterna »till belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m.»

ävensom »till fraktkostnad för insända prov, misstänkta för tuberkulos

in. m.» må under år 1921 ersättas av förefintlig behållning å det i

samma stat upptagna reservationsanslaget »till beredning av tuberkulin

och sera samt nyanskaffning och ombyte av djur ävensom till instrument,

förbrukningsartiklar, reagentier, emballage, böcker och tidskrifter,

skrivmaterialier, telefon m. m.»; dels godkänna sådana ändringar i

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

gällande stat för ifrågavarande anstalt, att tillämpas från och med år

1922, att ej mindre från avdelningen A i staten uteslutas såväl före1

nämnda poster till belysning, bränsle m. m. å 9,000 kronor och till

fraktkostnader för insända prov å 1,600 kronor som ock posten »till

hyra för erforderliga lokaler» å 1,900 kronor, i följd varav denna avdelnings

slutsumma minskas från 61,000 kronor med 12,500 kronor

till 48,500 kronor, i samband varmed avdelningens rubrik ändras till

»A. Avlöningar»; än även i stället för nuvarande avdelningen B i staten

där uppföres såsom »B. Till uppehållande av anstaltens verksamhet,

reservationsanslag» en anslagspost å 30,000 kronor; i följd varav statens

slutsumma ökas från 77,000 kronor med 1,500 kronor till 78,500 kronor;

dels ock vid bifall härtill minska bestämda anslaget till ifrågavarande

anstalt från 61,000 kronor med 12,500 kronor till 48,500 kronor ävensom

öka reservationsanslaget till samma anstalt från 16,000 kronor med

14,000 kronor till 30,000 kronor.

I förevarande framställning föreslås överflyttande till det i anstaltens

stat upptagna reservationsanslaget av vissa poster från det

bestämda anslaget. Tillika föreslås, att vissa brister i det bestämda

anslaget må ersättas från uppkomna reservationer å reservationsanslaget.

Det totala anslagsbeloppet är upptaget endast 1,500 kronor högre än

för närvarande. Denna höjning beror på att hittills å extra stat uppförda

förstärkningsanslag å tillhopa sistnämnda belopp nu inlagts i

staten.

Det framställda förslaget har ej givit anledning till någon riksdagens

erinran, varför riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att under åren 1919 och 1920 uppkomna brister

å de i staten för statens veterinärbakteriologiska anstalt upptagna bestämda

anslagsposterna »till belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning

m. m.» ävensom »till fraktkostnad för insända prov, misstänkta för

tuberkulos m. m.» må under år 1921 ersättas av förefintlig behållning

å det i samma stat upptagna reservationsanslaget »till beredning av

tuberkulin och sera samt nyanskaffning och ombyte av djur ävensom till

instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage, böcker och tidskrifter,

skrivmaterialier, telefon m. in.»;

dels godkänt sådana ändringar i gällande stat för ifrågavarande

anstalt, att tillämpas från och med år 1922, att

ej mindre från avdelningen A i staten uteslutas såväl förenämnda

poster till belysning, bränsle m. in. å 9,000 kronor och till fraktkostnader

för insända prov å 1,600 kronor som ock posten »till hyra för

erforderliga lokaler» å 1,900 kronor, i följd varav denna avdelnings slut
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

summa minskas från 61,000 kronor med 12,500 kronor till 48,500 kronor,

i samband varmed avdelningens rubrik ändras till »A. Avlöningar»;

än även i stället för nuvarande avdelningen B i staten där uppföres

såsom »B. Till uppehållande av anstaltens verksamhet, reservationsanslag»

en anslagspost å 30,000 kronor;

i följd varav statens slutsumma ökas från 77,000 kronor med 1,500

kronor till 78,500 kronor;

dels ock i anslutning härtill minskat bestämda anslaget till ifrågavarande

anstalt från 61,000 kronor med 12,500 kronor till 48,500 kronor

ävensom ökat reservationsanslaget till samma anstalt från 16,000 kronor

med 14,000 kronor till 30,000 kronor.

124:o) Under punkt 123 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av en del av kostnaderna för utövande vid statens

veterinärbakteriologiska anstalt av bakteriologisk köttkontroll anvisa å

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med

1,100 kronor. Denna höjning hänför sig till ökad lokalhyra.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen

ifråga, har till bestridande av en del av kostnaderna för utövande

vid statens veterinärbakteriologiska anstalt av bakteriologisk köttkontroll

anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

Diverse.

125:o) Med bifall till Eders Kung]. Maj:ts under punkt 124 gjorda

framställning och under hänvisning till riksdagens beslut rörande ny

definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och

centrala ämbetsverk får riksdagen anmäla, att riksdagen minskat det

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg nu 250,000 kronor med 25,000

kronor till 225,000 kronor.

126:o) Under punkt 125 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen å extra stat för år

1922 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Vid 1911 års riksdag beviljades för första gången anslag för inrättande

av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen. Efter åtskilliga

ändringar i villkoren för åtnjutande av statsbidrag för dylika byråer

gäller nu därom kungörelsen den 27 juni 1919 (nr 574), enligt vilken

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 9 A. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

statsbidrag må utgå, motsvarande högst hälften av ej mindre föreståndarens

avlöning än även övriga driftkostnader, dock med högst respektive

700 och 400 kronor för år. För år 1921 är anslaget i riksstaten upptaget

till 26,000 kronor.

Den föreslagna anslagsökningen, 14,000 kronor, är föranledd dels

av stegrade tryckningskostnader dels ock därav att statens bidrag har

ansetts böra höjas till 800 kronor för föreståndaravlöningen och 600

kronor för övriga utgifter.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning och har därför till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen

å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

40,000 kronor.

127:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 126 gjorda

framställning har riksdagen för anordnande av en allmän jordbruksräkning

å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 70,000 kronor.

128:o) Under punkt 127 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella

lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av 15,400 kronor.

För ifrågavarande ändamål begäres nu 15,400 kronor för år 1922,

motsvarande en höjning med 8,400 kronor, och 5,400 kronor å tilläffffsstat

för år 1921.

Höjningen, som är föranledd av en höjning i Sveriges bidrag till

institutet, föranleder icke någon riksdagens erinran.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande

i internationella lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år 1922

anvisat ett reservationsanslag av 15,400 kronor.

129:o) Under punkt 128 har Eders Kungl. Mai:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella

frysinstitutet i Paris å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

För vart och ett av åren 1911—1919 har av Kungl. Maj:t såsom

bidrag till internationella föreningens för fry sindustrier verksamhet anvisats

statsbidrag med ett i svenskt mynt mot 500 francs svarande

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

belopp. På en allmän konferens i Paris i december 1919 beslöts ombildning

av föreningen under namn av »institut international du froid».

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att sedan Sverige inbjudits att

senast den 31 december 1920 biträda en internationell konvention, som

den 21 juni 1920 av åtskilliga makter undertecknats i Paris angående

ifrågavarande internationella frysinstitut, Kungl. Maj:t den 25 september

1920 förklarat sig finna det önskvärt, att Sverige anslöte sig till institutet

och därvid anmälde sig till inträde i institutets fjärde klass, samt

fann hinder icke möta för att konventionen bleve för Sveriges del i

behörig ordning undertecknad, dock under förbehåll att konventioneus

ratifikation vore beroende på, huruvida medel för bestridande av Sveriges

bidrag till institutet bleve av riksdagen beviljade.

Bidraget uppgår för medlemskap i fjärde klassen till 4,000

francs, motsvarande i svensk valuta enligt kursen före kriget omkring

2,800 kronor. Härtill komma kostnader för deltagandet i de allmänna

sammanträdena.

I anslutning härtill begäres i förevarande framställning ett anslag

för nämnda ändamål av 5,000 kronor för år 1922 och ett tilläggsanslag

för år 1921 av 2,800 kronor. Förstnämnda belopp har departementschefen

ansett vara tillräckligt för bestridande jämväl av resekostnaderna.

Riksdagen ansluter sig till detta förslag. Under erinran att riksdagen

i särskild skrivelse, nr 9 B, anmäler sitt beslut rörande tilläggsanslaget,

får riksdagen anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaden

för Sveriges deltagande i internationella fry sinstitutet i Paris å

extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

130:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 129 gjorda

framställning har riksdagen till understöd åt föreningar för jordbrukskredit

å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

131:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 130

gjorda framställning har riksdagen såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens

förbund för främjande av dess verksamhet anvisat å extra

stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor, att utgå under

villkor, att förbundet visar sig hava från annat håll för ändamålet under

året mottagit understöd å minst lika stort belopp.

132:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 131 gjorda

framställning har riksdagen å extra stat för år 1922 såsom särskilda

reservationsanslag anvisat

opaginerad Kontrollera mot PDF

y2 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dels till bestridande av kostnader för nationalparker 2,600 kronor,

dels ock till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för

vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden 3,800 kronor

eller tillhopa 6,400 kronor.

133:o) Under punkt 132 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels

medgiva, att upplåtelser av kolonat å örålandet och Abmobergets

kronoparker i Västerbottens län samt Vargisåvattnens, Paj ala

Ostra, Ohtanajärvi och Västra Limingojärvi kronoparker i Norrbottens

län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs

beträffande dessa kronoparker nu framlagda förslag,

dock med de inskränkningar och jämkningar, vilka Kungl. Maj:t efter

närmare utredning finner sig böra föreskriva;

dels medgiva, sådan ändring beträffande den år 1919 beslutade

koloniseringen å Ångeså kronopark, att 10 kolonat av mindre typ

därstädes må förses med åbyggnader, delvis uppförda genom statens

försorg;

dels ock såväl för anordnande av kolonat å förstnämnda sex kronoparker

och för byggnadsarbeten å de 10 kolonaten å Ängeså kronopark

som ock för fullföljande av de åren 1919 och 1920 beslutade kolonisationerna

å vissa kronoparker i Norrland samt för kolonisationsnämndens

förvaltningskostnader anvisa å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag

av 714,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 134, anmält har riksdagen
dels

medgivit, att upplåtelser av kolonat å Örålandet och Abmobergets

kronoparker i Västerbottens län samt Vargisåvattnens, Paj ala

Östra, Ohtanajärvi och Västra Limingojärvi kronoparker i Norrbottens

län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs

beträffande dessa kronoparker nu framlagda förslag,

dock med de inskränkningar och jämkningar, vilka Kungl. Maj:t efter

närmare utredning finner sig böra föreskriva;

dels medgivit sådan ändring beträffande den år 1919 beslutade

koloniseringen å Ångeså kronopark, att 10 kolonat av mindre typ

därstädes må förses med åbyggnader, delvis Uppförda genom statens

försorg;

dels ock såväl för anordnande av kolonat å förstnämnda sex kronoparker

och för byggnadsarbeten å de 10 kolonaten å Ångeså kronopark

som ock för fullföljande av de åren 1919 och 1920 beslutade kolonisa
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tionerna å vissa kronoparker i Norrland samt för kolonisationsnämndens

förvaltningskostnader anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag

av 614,000 kronor.

134:o) Under punkt 133 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att å Abmobergets kronopark i Västerbottens län må i stället

för tidigare ansökta krononybyggen upplåtas 19 kolonat i huvudsaklig

överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs därom nu

framlagda förslag; dels ock för detta ändamål anvisa å extra stat för år

1922 ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Genom länsstyrelsens i Västerbottens län utslag den 15 januari

1887 angående skattläggning och avvittring av byar, hemman och lägenheter

inom Sorsele socken bestämdes bland annat, att av de vid denna

avvittring uppkomna kronoöverloppsmarker eu del skulle avsättas till

kronoparker och, beträffande de övriga överloppsmarkerna, att med fastställelsen

av dessas områden skulle tillsvidare bero.

I statsrådsprotokollet har departementschefen lämnat redogörelse

för en av kolonisationskommittén den 30 oktober 1920 gjord framställning,

vari kommittén, under erinran att kommittén i särskild skrivelse

samma dag föreslagit fortsättande av försökskolonisationen å kronoparker

i Norrland bland annat genom upplåtande i vanlig ordning av kolonat å

kronoparken Abmoberget i Västerbottens län, anfört, att särskilda förhållanden

syntes påkalla ytterligare upplåtelser av kolonat å denna kronopark

efter grunder, som avveke från dem, vilka hittills följts.

Den 20 juni 1920 har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med av

kolonisationskommittén framställt förslag förklarat, att ifrågavarande

kronoöverloppsmarker skola för krpnans räkning bibehållas och förvaltas

såsom kronopark.

Kommittén har framhållit bland annat att genom Kungl. Maj:ts

ovannämnda beslut den 30 juni 1920 torde få anses avgjort, att någon

upplåtelse av lägenheter i form av nybyggen å de ifrågavarande markerna

icke kunde ifrågakomma, under det att däremot hinder ej längre

förelåge för inrättande av lägenheter efter de grunder, som gälla för

upplåtande av kolonat å kronoparker.

Med vissa modifikationer beträffande nu ifrågavarande marker av

sistnämnda grunder har kommittén hemställt,

A. att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för upplåtelse såvitt möjligt

med början under år 1921 å Abmobergets kronopark av 19 kolonat i stället för

tidigare ansökta krononybyggen;

B. att kolonatens markområden skola bestämmas i överensstämmelse med

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

de förslag därtill, som genom kolonisationskommitténs försorg uppgjorts under sommaren

1919, med rätt för kolonisationsledningen att verkställa de jämkningar och

kompletteringar, som kunna visa sig erforderliga;

C. att kolonaten skola bebyggas helt och hållet av kolonisterna själva;

D. att i övrigt vid kolonatens upplåtande skola lända till efterrättelse de av

Kungl. Maj:t. och riksdagen enligt nådigt brev den 26 mars 1920 i fråga om därvid

beslutade kolonisationsförsök fastställda grunder, med rätt för kolonisationsledningen

att till föreslagna belopp lämna flyttningsbidrag samt att företaga de minskningar

i statens särskilda bidrag av statsmedel till kolonisten och de ändringar i övrigt i

upplåtelsevillkoren, som föranledas av det förhållande, att åtskilliga kolonister redan

utfört en del byggnads- och odlingsarbeten;

E. att för angivna ändamål måtte ställas till kolonisationsledningens förfogande

för år 1921 30,000 kronor och för år 1922 30,000 kronor.»

För egen del har departementschefen anfört följande:

»Det långa uppskovet med bestämmandet, huru förfaras skulle med

ifrågavarande kronoöverloppsmarker, vilka nu ingå i Abmobergets kronopark,

har gjort, att bosättningarna å desamma länge förblivit oreglerade.

Den år 1919 gjorda undersökningen samt kommitténs förevarande skrivelse

ådagalägga, att stort behov föreligger att snarast åstadkomma

hjälp och rättelse härutinnan. Det är här icke fråga om ett kolonisationsförsök,

vars utgång städse är i någon mån oviss, utan det gäller

att bispringa personer, vilka redan slagit sig ner på området och ansökt

om markupplåtelser därstädes.

Kommitténs av vederbörande länsstyrelse biträdda förslag synes

mig välbetänkt och utformat under nödigt hänsynstagande till de särskilda

förhållandena i detta fall. Jag har icke mot detsamma annat att

erinra, än att det icke synes mig nödvändigt, att åtgärderna igångsättas

redan innevarande år medelst anslag å tilläggsstat. Ett anslag å det

begärda beloppet av 30,000 kronor för år 1922 vill jag däremot

tillstyrka.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har riksdagen

dels medgivit, att å Abmobergets kronopark i Västerbottens län

må i stället för tidigare ansökta krononybyggen upplåtas 19 kolonat

i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs

därom nu framlagda förslag;

dels ock för detta ändamål anvisat å extra stat för år 1922 ett

reservationsanslag av 30,000 kronor.

135:o) Under punkt 134 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för ströängars

indragande till kronan, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att av
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

låta till riksdagen, för detta ändamål beräkna å extra stat för år 1922

ett anslag av 400,000 kronor.

Sedermera har Eders Knngl. Maj:t genom en den 18 mars 1921

dagtecknad proposition, • nr 245, föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för ströängars indragande till kronan under nionde

huvudtiteln å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av

250.000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 221, anmält, har riksdagen

till bestridande av kostnaderna för ströängars indragande till

kronan å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

150.000 kronor.

136:o) Under punkt 135 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

till 1,250,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 mars

1921 avlåten proposition, nr 319, under åberopande av bilagt utdragav

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag bland annat

föreslagit riksdagen besluta, att ordinarie förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar skall i riksstaten för år 1922 under nionde huvudtiteln

uppföras med 1,175,000 kronor.

Riksdagen vill erinra, att riksdagen företagit vissa nedsättningar

i vad avser de i förevarande proposition under andra—åttonde samt

tionde huvudtitlarna begärda anslagen. Beträffande det under nionde

huvudtiteln äskade anslaget har riksdagen i anslutning härtill ansett

sig böra vidtaga en nedsättning däri till 1,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

beslutat, att ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

skall i riksstaten för år 1922 . under nionde huvudtiteln uppföras

med ett belopp av 1,000,000 kronor.

137:o) Under punkt 136 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m. från 250,000 kronor med 20,000 kronor till 270,000 kronor.

Anslagsökningen 20,000 kronor är föranledd av det under punkt 4

härovan biträdda förslaget angående befogenhet för lantbruksstyrelsen

att för sina expensutgifter anlita ifrågavarande anslag.

Riksdagen har höjt ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

och expenser, ved m. m. från 250,000 kronor med 20,000 kronor till

270,000 kronor.

138:o) Under punkt 137 har Eders Kung!. Magt föreslagit riksdagen

att höja nionde huvudtitelns ordinarie reservationsanslag till extra

utgifter från 20,000 kronor med 20,000 kronor till 40,000 kronor.

Anslagsökningen 20,000 kronor är beroende av nedgången i

penningvärdet samt de anspråk på bidrag från detta anslag, som städse

framkomma. Den föreslagna ökningen föranleder ingen riksdagens

erinran.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen höjt nionde huvudtitelns

ordinarie reservationsanslag till extra ixtgifter från 20,000 kronor

med 20,000 kronor till 40,000 kronor.

139:o) Under punkt 138 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över

linansärenden för den 7 januari 1921 angivna grunder av extra lönetillägg

för år 1922 åt en del tjänstefliän vid under jordbruksdepartementet

lydande stater å extra stat för år 1922 anvisa såsom förslagsanslag ett

belopp av 1,000 kronor.

Liknande framställningar hava av Eders Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

gjorts beträffande andra departement underlydande verk

och stater.

I anledning härav har riksdagen för beredande av extra lönetillägg

för år 1922 åt en del tjänstemän och betjänte under andra

huvudtiteln på extra stat för år 1921 anvisat särskilt förslagsanslag

att utbetalas enligt de i ovannämnda statsrådsprotokoll angivna grunder.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt

gjorda framställning och i överensstämmelse med vad riksdagen sålunda

beslutat får riksdagen anmäla, att riksdagen till beredande i enlighet

med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 januari 1921

angivna grunder av extra lönetillägg för år 1922 åt en del tjänstemän

vid under jordbruksdepartementet lydande stater å extra stat för år

1922 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.

140;o) Under punkt 139 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja förslagsanslaget till tryckningskostnader från 48,895

kronor med 19,635 kronor till 68,530 kronor.

Till tryckningskostnader är å ordinarie stat uppfört ett förslagsanslag

av 48,895 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Utgifterna från detta anslag hava enligt statsrådsprotokollet under

år 1920 till den 1 december uppgått till ungefär 70,000 kronor. Såväl

på grund härav som med hänsyn till det av riksdagen här ovan under

punkt 4 biträdda förslaget att hit överföra 3,000 kronor från det nuvarande

expensanslaget å lantbruksstyrelsens stat har anslaget ansetts

tarva förhöjning, vilken med hänsyn därjämte till jämnande av huvudtitelns

slutsumma föreslagits till 19,635 kronor.

I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts förslag och för jämnande av

huvudtitelns slutsumma har riksdagen höjt förslagsanslaget till tryckningskostnader

från 48,895 kronor med 19,595 kronor till 68,490 kronor.

141:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln

uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,

hava dessa för år 1922 fastställts till samma belopp som uti

innevarande års riksstat.

Stockholm den 17 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

A. Departementet.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

1

24,000

2

Övergångsavlöning för departementschefen, för- slagsanslag, högst..........................

2,000

3

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

179,500

4

Egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet,

26,100

Säger för departementet

203,500

28,100

1

B. Lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag ............

232,100

1

C. Lantbruksakademien.

Lantbruksakademiens sekreterare ...............

5,600

13,000

6,000

5,000

2

3

Lantbruks- och fiskerimuseum, reservationsanslag

Lantbruksakademiens tidskrift m. m., reservations-

4

Lantbruksakademiens bibliotek, reservationsanslag

Säger för lantbruksakademien

29,600

1

D. Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lant- mannanäringar :

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lånt-

618,200

2

10,000

15.000

12.000

3

4

Berberisbuskens utrotande, förslagsanslag, högst

Rönnbärsmalens bekämpande, reservationsanslag

618,200

37,000

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

99

7 a

7 b

7c

7 d

7 e

10

11

12

13

14

16

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

Lantbruksingenjörer och deras biträden.......

Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslagsan

slag, högst .............................

Undervisningsanstalter:

Undervisningsanstalter

mannanäringar:

för jordbruk och lånt

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten m. m.

523,650

Förslagsanslag:

Understöd åt lantmannaskolor

................ 400,000

Understöd åt lanthushållsskolor

.............. 175,000

Understöd åt elever vid

lägre lantbruksundervis
ningsanstalter

........ 100,000

Ålderstillägg åt föreståndare

och lärare vid lantbruksskolor

................ 8,000 683,000

Ordinarie

anslag

Kronor

Förstärkning av den i staten för lantbruksinstitutet

vid Ultuna upptagna posten >till institutets

övriga utgifter», förslagsanslag, högst .

Förstärkning av den i staten för lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna anslagsposten

»till institutets övriga utgifter», förslagsanslag,

högst ........................

Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna,

förslagsanslag, högst......................

Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp, förslagsanslag, högst..........

Assistentbostad vid trädgårdsskolan vid Alnarp,

reservationsanslag ......................

Reparationsarbeten å uppvärmningsanordningen

vid Alnarp, reservationsanslag ............

Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps

trädgårdar, förslagsanslag, högst..........

Trädgårdsskolorna vid Adelsnäs och i Härnösand,

förslagsanslag, högst ..............

Extra

anslag

Kronor

1,206,650

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

110,800

27,400

23,800

20,000

15.000

32.000

20.000

12,650

15,000

63,000

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ordinarie

Extra •

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

16

Undervisning i trädgårdsskötsel, reservations-

anslag ..............................

9J. 5uw

17

ökat understöd åt lantmannaskolor, förslags-

anslag ...............................

106,500

18

ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslags-

anslag...............................

52,200

19

Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruks-

undervisningsanstalter, förslagsanslag ......

90,000

20

Utbildningskurser för kontrollassistenter, reser-

vationsanslag ............................

22,500

21

Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl.,

reservationsanslag ........................

36,000

22

Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare

i Norrland och Dalarna, reservationsanslag ..

7,000

23

Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag..........

260,000

24

Vandringsrättare, reservationsanslag ..........

125,000

25

Täckdikningsförmän, reservationsanslag ......

30,000

26

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel,

reservationsanslag ........................

4,000

27

Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushåll-

ning m. m., förslagsanslag, högst............

1,500

28

Lanthushållningsseminariet vid Rimforsa, för-

slagsanslag, högst ........................

21,200

1,206,650

945,550

Hästaveln:

29

Hästavelns förbättrande, reservationsanslag ....

411,800

30

Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags-

anslag, högst ............................

4,630

31

Åtgärder för inhemska häststammar, reserva-

tionsanslag ..............................

20,000

32

Stambokföring rörande hästar, reservationsanslag

10,000

411,800

34,630

Boskapsskötsel m. m.:

33

Förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ..

50,000

34

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur,

förslagsanslag, högst ......................

1,500

35

Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag ..

37,000

36

Främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens

län, förslagsanslag, högst ..................

10,000

37

Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk-

domar hos nötkreaturen, reservationsanslag ..

162,000

38

Kontroll angående uppvärmning av till kreaturs-

föda avsedd mjölk m. m., förslagsanslag ....

10,000

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

101

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

Höjande av landets svinavel, reservationsanslag

Avkastningsbedömning rörande avelssvin, reservationsanslag

..........................

Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ..

Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag

Biskötselns befrämjande, reservationsanslag . .

Lantbruksmöten, reservationsanslag ..........

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid U1

tuna och Alnarp, förslagsanslag, högst —.

Kemiska stationer m. m.:

Kemiska stationer för jordbrukets och näringar

nas behov, förslagsanslag, högst..........

K etnisk-växtbiologiska anstalten inom Norr

bottens län, förslagsanslag, högst ........

Befrämjande av mossodlingar:

Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,

högst....................................

Försöksgårdar å myrjord i Norrland, förslagsanslag,

högst ............................

Befrämjande av fröodlingen:

Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsanslag,

högst....................................

Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag

..................................

Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst ..

Befrämjande av trädgårdsodlingen:

Sveriges pomologiska förening, förslagsanslag,

högst ...................................

Linodlingens främjande, reservationsanslag......

Mindre jordbruket:

Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag

..................................

Främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk,

förslagsanslag ......................

Fortgående smörprovningar, reservationsanslag ..

Vattenavtappningar m. m.:

Norrländska avdikningsanslaget, reservationsanslag

...................................

Allmänna avdikningsanslaget, reservationsanslag

Lindring av fraktkostnader vid transport å järnväg

av kalk m. m. för jordbrukets behov, förslagsanslag

................................

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

75,000

15.000

35.000

30.000

12.000

50,000

387,500

100,000

50,900

80,000

33,000

113,000

92,000

9,400

101,400

10,000

10,000

219,400

239.400

•

400,000

•

12,500

16.000

26,000

426,000

•

500,000

25,000

800,000

1.300.0001

1,800.000

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

61

62

8

9

10

11

12

Landsbygdens elektrifiering, förslagsanslag, högst

Upplysningsverksamhet angående försäljningsföreningar,

förslagsanslag, högst..............

Säger för lanthushållningen

E. Fiskeriväsendet.

Fiskerinäringens understöd ....................

Undervisningskurser i navigation för bohuslänska

fiskare, reservationsanslag ................

Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, högst

Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:

Omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen bedrivna undersökningarna,

reservationsanslag ................

Sveriges andel i kostnaderna för en internationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt med

laboratorium, reservationsanslag____$.......

Instrument för vissa av svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen övertagna observa
tionsarbeten,

reservationsanslag ............

Omkostnader för av svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen övertagna observations
arbeten,

reservationsanslag ................

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Ska
gerak,

reservationsanslag ..................

Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsanslag,

högst ....................................

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt,

reservationsanslag ..........................

Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets

kuster, reservationsanslag....................

Ålyngeluppsamlingsstation vid Trollhättan, reservationsanslag

................................

Säger för fiskeriväsendet

F. Skogsväsendet.

Skogsundervisning m. m.:

Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt

Personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grönberg,

förslagsanslag, högst ................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

35.000

10.000

11,000

8,000

150,000

15,750

330,750

500

Ordinarie

anslag

Kronor

2,397,450

190,000

190,000

Extra

anslag

Kronor

100,000

10,000

5,761,880

1,550

37,000

229,750

20,000

41.000

20.000

349,300

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

103

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

3

Diverse behov vid skogshögskolan, reservations-

50,300

122,000

15,700

4

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,

5

6

Specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring, reservationsanslag ....

210,000

7

Elektrifiering av vissa skogsskolor, förslagsan-

8,550

31,200

8

Fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslag,

9

35,000

575,750

228,250

10

Skogsvård m. m.:

Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt

650.000

450.000

11

Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och

12

Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och

Norrbottens län samt Särna och Idre socknar,

98,000

150,000

13

Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag ..

1,100,000

248,000

14

50,000

Säger för skogsväsendet

1,725,750

476,250

1

G. Lantmäteriväsendet.

203.000

2

3

Statens reproduktionsanstalt:

Upprätthållande av statens reproduktionsanstalts

verksamhet, förslagsanslag, att i första hand

utgå av inkomster av reproduktionsanstalten

Personligt lönetillägg till föreståndaren för sta- tens reproduktionsanstalt, byråchefen P. A.

Eriksson, förslagsanslag, högst ............

155,000

1,940

50,000

4

Nyanskaffningar m. m. vid statens reproduk- tionsanstalt, reservationsanslag ............

155,000

51,940

5

6a

Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag ....

Lantmäterikontoren i länen:

Bestämt anslag:

Avlöningar...............................

305,350

49,700

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

309,350

78,000

5,000

10,000

-

12,000

769,500

50,000

150,000

100,000

90,000

30,000

1,826,850

236,640

487,900

90,800

6b

7

8

9

10

11 a

11b

12

13

14

15

16

1 a

lb

1 c

2

Reservationsanslag:

Renovation av kartor för lantmäterikontoren i

länen ...............................

Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen,

reservationsanslag ........................

Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i

länen, reservationsanslag ..................

Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av

kopior utav vissa kartor m. m., reservationsanslag

Kopior av kartor m. m. angående järnvägars jord

områden, reservationsanslag..................

Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande

av lantmäteriförrättningar:

Bestämt anslag:

Avlöningar ..............................

Förslagsanslag:

Ersättning för publik renovation............

Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar

förslagsanslag .............................

Bidrag till skiften och hemmansklyvningar, förslagsanslag

.................................

Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader

i sammanhang med skiften och hemmansklyvningar,

förslagsanslag ..................

Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,

förslagsanslag ..............................

Avvittringar, förslagsanslag ....................

Säger för lantmäteriväsendet

H. Rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk:

Bestämt anslag:

Avlöningar..............................

Förslagsanslag:

Ålderstillägg.............................

Reservationsanslag:

Kartarbeten m. m.........................

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reser

vationsanslag..............................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

4,000

749,500

20,000

223,045

41,155

223,700

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

105

3

4

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

| Namngranskning för rikets allmänna kartverks be-!

i hov, förslagsanslag, högst.........-..........

! Utgivande av ekonomisk karta över Hallands län,

j reseruationsanslag ..........................

6 a!

6 b

6c

7

8

9

10

11

12

13

Säger för rikets allmänna kartverk

i I. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

; Sveriges geologiska undersökning:

Sveriges geologiska undersökning, förslagsanslagi

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten;

m. m., reservationsanslag................

Expenser för Sveriges geologiska undersökning,

reservationsanslag ......................

Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och

Västerbottens län, reservationsanslag........

Undersökningar av torvmarker i södra Sverige

reservationsanslag........................

j Meteorologiska och hydrografiska undersökningar

I Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Förslagsanslag:

Avlöningar ..................... 151,500

Reservationsanslag:

Arvoden åt observatörer .. 40,000

Expenser ................ 8,000 48,000

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, reservationsanslag..........

Pegelstationernas förbättring, reservationsanslag

Stormvarningar vid rikets kuster, förslagsanslag,

högst....................................

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island,

reservationsanslag ..................

Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., reservationsanslag

............................

Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, reservationsanslag

..........................

Hydrogeologiska specialundersökningar, reservationsanslag

...............................

157,540

199,500

Säger för geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar......................

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 9 A.

136,700

30,000

9,500

191,300

230,700

25.000

44.000

3,000

21.000

I

8,750

12,000

157,540

199,500

Extra

anslag

Kronor !

3.000

8.0001

487,900 101,800

367,500

344,450

357,040 711,950

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

•

anslag

anslag''

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

J. Veterinärväsendet.

•

Veterinärundervisningsanstalter:

1

220,400

2

Personliga arvodesförhöjningar för vissa befatt-

ningshavare vid veterinärhögskolan, förslags-

4,800

3

Diverse behov vid veterinärhögskolan, reserva-

110,900

220,400

115,700

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Bestämt anslag:

4 a

Avlöningar m. m................. 48,500

Reservationsanslag:

4b

Uppehållande av anstaltens verk-

samhet ...................... 30,000

78,500

'' 5

Kostnader för utövande av bakteriologisk kött-

4,000

kontroll, reservationsanslag ................

78,500

4,000

Veterinärstaten:

Bestämt anslag:

6 a

Länsveterinärer och veterinärstipendiater ....

Förslagsanslag:

138,500

6b

146,000

284,500

Säger för veterinärväsendet

583,400

119,700

K. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag....................

225,000

2

Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. fl., förslagsanslag ........................

*

25,000

3

Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag . .

.

38,000

4

Ersättning till hushållningssällskapen för till stats-

verket indragna brännvinsförsäljningsmedel----

2,100,000

5

Jordbrukskommissioner, förslagsanslag ..........

15,000

6

Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, re-

40,000

servationsanslag ............................

7

Jordbruksräkning, reservationsanslag............

70,000

8

Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reserva-

tionsanslag ................................

15,400

9

Internationella frysinstitutet i Paris, reservations-

anslag .....................................

*

5,000

10

Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, för-

*

slagsanslag.................................

•

35,000

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

107

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

11

Jordbrukarungdomens förbund, förslagsanslag.

15,000

! 12

j 13

Kostnader för nationalparker, reservationsanslag ...

Vetenskapsakademiens förvaltning av natur-

2,600

3,800

i 14

! 15

Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag ..

Kolonat å Abmobergets kronopark, reservations-

614,000

30.000

16

Ströängars indragande till kronan, reservations-

150,000

t> co

tH tH

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

1,000,000

270,000

19

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

400,000

40,000

20

21

22

1,000

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

68,490

Säger för diverse

i . .

4,181,490 981,800

Summa

..........1..........

12,215,080

8,767,420

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.