Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nya byggnader för folkskoleseminariet i Linköping.

1922-05-10 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:123, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nya byggnader för folkskoleseminariet i Linköping.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 123.

Nr 123.

Godkänd av första kammaren den 10 maj 1922.

Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående nya byggnader för folkskoleseminariet

i Linköping.

(Statsutskottets utlåtande nr 52.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna statsverkpropositionen

har Eders Kungl. Maj:t under punkt 152 av åttonde huvudtiteln

föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående nya byggnader

för folkskoleseminariet i Linköping, beräkna för ändamålet på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 150,000

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 14 mars

1922 avlåten proposition, nr 237, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag föreslagit riksdagen att

ej mindre medgiva, att dels till tomt för ett dubbelseminarium i Linköping

må, mot den nedskrivning av domänfonden, som Eders Kungl. Maj:t

efter vederbörandes hörande pi’övar skälig, upplåtas det staten tillhörande

markområde av Ålebrunns- och Smedjelyckorna i nämnda stad,

vilket är angivet å ett av arkitekten Gustaf Linden i september 1921

upprättat »förslag till ändringar i stadsplanen för anordnande av ny seminarietomt»,

dels till Linköpings stad må mot enahanda nedskrivning

av domänfonden utan ersättning med full äganderätt överlåtas den del

av'' nämnda lyckor, som erfordras för framdragande av Brunnsgatan i

enlighet med omförmälda förslag till stadsplan, dels ock staden tillförsäkras

rätt att hava avloppsledningar framdragna över seminarietomten

i den sträckning, vari Folkungagatan och Utställningsgatan varit avsedda

att framdragas, samt att verkställa de reparations- och underhållsarbeten,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 123.

som må krävas för nämnda avloppsledningar, dock med skyldighet för

staden att på egen bekostnad utan dröjsmål vidtaga de åtgärder, som

erfordras till förekommande i möjligaste mån av olägenhet, som må förorsakas

seminariet genom nämnda arbeten;

än även besluta att byggnader för ett dubbelseminarium skola å

omföfmälda tomt uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

Georg A. Nilsson upprättade ritningar, samt för påbörjande av

sagda byggnadsarbeten anvisa under åttonde huvudtiteln på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 150,000

kronor.

Sedan numera beslut fattats om nybyggnad för seminariet i Umeå,

skulle i enlighet med den plan för anskaffandet av nya byggnader för

seminarierna, som hittills följts, seminariet i Linköping komma närmast

i ordningen. Av den i ärendet åstadkomna utredningen framgår, att seminariet

för närvarande arbetar under synnerligen ogynnsamma lokala

förhållanden, och i likhet med de i ämnet hörda myndigheterna samt

departementschefen finner riksdagen behovet av nya byggnader för ett

dubbelseminarium i sistnämnda stad vara till fullo ådagalagt.

Den kostnadsberäkning, som i slutet av år 1921 verkställdes och

grundades på då rådande priser, gav vid handen eu totalkostnad av 2,510,000

kronor. En reduktion av denna summa har departementschefen ansett i

alla händelser böra äga rum, därigenom att med uppförande av rektorsbostaden,

som beräknats till 121,300 kronor, tills vidare finge anstå.

Under nuvarande osäkra förhållanden på byggnadsmarknaden har departementschefen

emellertid icke ansett det vara lämpligt att söka fixera

en viss totalkostnad för de nya byggnaderna. Denna kostnad kunde säkerligen

med större tillförlitlighet beräknas längre fram under år 1922.

Departementschefen har därför ansett, att ny kostnadsberäkning borde

upprättas mot slutet av sistnämnda år och förslag rörande kostnaderna

i sin helhet föreläggas 1923 års-riksdag. Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag avser nu allenast ett belopp av 150,000 kronor, vilken summa

ansetts erforderlig för att byggnadsarbetena skola kunna påbörjas under

förra halvåret 1923.

Vad angår de uppgjorda byggnadsritningarna, äro utrymmena tilltagna

efter de begränsade mått, som slutligen blivit fastställda för folkskoleseminariet

i Karlstad.

Riksdagen har vid ärendets prövning ansett sig böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag. Vad angår den beräknade totalkostnaden, förefaller

belojDpet, sett emot bakgrunden av allmänt fallande byggnadskostnader,

onekligen rätt högt, men förutsätter riksdagen såsom självfallet, att för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 123.

7

nyad kostnadsberäkning varder verkställd, diirvid med hänsyn särskilt

till de nedgående byggnadskostnaderna en ej oväsentlig nedsättning i totalbeloppet

torde kunna förväntas. Vid uppgörande av dessa beräkningar

bör vidare, enligt vad riksdagen vill betona, all möjlig sparsamhet iakttagas,

och förutsätter riksdagen särskilt, att i avseende å nybyggnadernas

yttre utsmyckning några onödiga och dyrbara anordningar icke varda

vidtagna. De nya kostnadsberäkningarne synas böra utföras inom sådan

tid, att de kunna föreläggas 1923 års riksdag.

Då riksdagen i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen

ej mindre medgivit, att dels till tomt för ett dubbelseminarium

i Linköping må, mot den nedskrivning av domänfonden, som Eders

Kungl. Maj:t efter vederbörandes hörande prövar skälig, upplåtas det

staten tillhörande markområde av Ålebrunns- och Smedjelyckorna i

nämnda stad, vilket är angivet å ett av arkitekten Gustaf Linden i september

1921 upprättat »förslag till ändringar i stadsplanen för anordnande

av ny seminarietomt», dels till Linköpings stad må mot enahanda nedskrivning

av domänfonden utan ersättning med full äganderätt överlåtas

den del av nämnda lyckor, som erfordras för framdragande av Brunnsgatan

i enlighet med omförmälda förslag till stadsplan, dels och staden

tillförsäkras rätt att hava avloppsledningar framdragna över seminarietomten

i den sträckning, vari Folkungagatan och Utställningsgatan varit

avsedda att framdragas, samt att verkställa de reparations- och underhållsarbeten,

som må krävas för nämnda avloppsledningar, dock med skyldighet

för staden att på egen bekostnad utan dröjsmål vidtaga de åtgärder,

som erfordras till förekommande i möjligaste mån av olägenhet, som må

förorsakas seminariet genom nämnda arbeten;

än även beslutat, att byggnader för ett dubbelseminarium skola å

oförmälda tomt uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

Georg A. Nilsson upprättade ritningar, samt för påbörjande av

sagda byggnadsarbeten anvisat under åttonde huvudtiteln på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Stockholm den 10 maj 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.