Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckning av tiden för anmälan om inlösen av skattefrälseräntor.

1922-05-13 · 1 sida


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:131, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckning av tiden för anmälan om inlösen av skattefrälseräntor.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 131.

3

Nr 131.

Godkänd av första kammaren den 13 maj 1922.

Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående utsträckning av tiden för anmälan

om inlösen av skattefrälseräntor.

(Statsutskottets utlåtande nr 60 )

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 10 mars 1922 dagtecknad proposition,

nr 202, har Eders Kungl. Magt, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen besluta, att den genom förordningarna den 11 september

1885 och den 2 juni 1911 bestämda inlösen av skattefrälseräntor må

även efter innevarande års utgång äga rum, därest vederbörande ränteägare,

som vill begagna sig av denna inlösen, därom i den ordning,

förstnämnda författning stadgar, gör anmälan inom utgången av år 1924.

Utan att nu ingå i prövning av frågan huru vederbörande frälseränteägare

lämpligast skall föranledas att påkalla inlösen av sin frälseränta,

har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och får alltså anmäla, att riksdagen beslutat, att den

genom förordningarna den 11 september 1885 och den 2 juni 1911

bestämda inlösen av skattefrälseräntor må även efter innevarande års

utgång äga rum, därest vederbörande ränteägare, som vill begagna sig

av denna inlösen, därom i den ordning, förstnämnda författning stadgar,

gör anmälan inom utgången av år 1924.

Stockholm den 13 maj 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.