Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1922-01-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:15, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 15.

Nr 15.

Godkänd av första kammaren den 28 januari 1922.

Godkänd av andra kammaren den 28 januari 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 1 p. 3.)

Till Konungen.

Sedan 1921 års riksdag i anledning av väckta motioner antagit såsom

vilande förslag till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen samt

§§ 1 ock 38 riksdagsordningen, har riksdagen vid numera företagen

slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av riksdagen fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer

erhålla följande ändrade lydelse:

Regeringsformen.

§ 49.

T.o. Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och

åligganden, som gällande lag tillägger rikets ständer, tillkomma hädanefter

riksdagen. Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter väljas på

sätt riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Kamrarna äga i alla frågor lika behörighet

och myndighet; skolande riksdagen i kraft av denna grundlag sammankomma

till lagtima möte varje år den 10 januari, eller, om helgdag då

inträffar, dagen därefter; Konungen dock obetaget att, emellan lagtima

riksdagar, urtima riksdag sammankalla.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr In

7

Hos urtima riksdag må endast förekomma ärende, som föranlett

riksdagens sammankallande eller av Konungen eljest för densamma

framlägges, så ock vad med dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang.

2:o. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet

piövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må Konungen

. riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän folkomröstning

skall anställas. I lagen bestämmes, vilken eller vilka frågor skola genom omröstningen

besvaras, så ock tid och sätt för densamma. Rätt att deltaga i omröstningen

tillkommer en var, som är röstberättigad vid val till riksdagens

andra kammare. Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig

ordning. ju

Riksdagsordningen.

§ I
1.

Svenska folket representeras av riksdagen, fördelad i två kam
rar,

den första och den andra, vilka i alla frågor hava lika behörighet

och myndighet. ®

Riksdagsmännen kunna i utövningen av sin befattning icke bindas

av andra föreskrifter än rikets grundlagar.

2. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet

prövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må Konungen

och riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän folkomröstning

skall anställas, efter vad i regeringsformens 49 § 2 mom. år stadgat.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar,

vallagen, stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar,

ävensom stadgan orn val till riksdagens utskott, samt att hos riksdagen

föreslå de ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga

eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande

över de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlags- och vallagsfrågor

samt frågor rörande omförmälda stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i

anledning av dit hänvisade frågor, som antingen angå stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och

författningar om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen, om

kommandomål, om förvärvande och förlust av medborgarrätt, om rikets

vapen och flagga, om allmänt kyrkomöte och om allmän folkomröstning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 15.

i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling, eller ock röra överenskommelser

med främmande makter i sådana ämnen.

3. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll;

dock gälle vad i 105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt

föreskrivet. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning av

protokollen, hos riksdagen anmäla de anmärkningar, vartill denna gransk-,

ning funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med anledning av gjord

anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att, när av riksdagsman eller

av annat utskott än konstitutionsutskottet fråga blivit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på obehörigt

sätt utövat, däröver, före frågans avgörande av riksdagen, avgiva

yttrande, därom är i regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer jämväl att, då olika meningar mellan kamrarna

uppstå, till vilket utskott uppkomna frågor och ämnen böra hänvisas,

därom besluta, så ock att skilja mellan kammare och dess talman,

då den senare vägrar proposition.

Stockholm den 28 januari 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.