Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst.

1922-05-17 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:153, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 153.

1

Nr 153.

Godkänd av första kammaren den 17 maj 1922.

Godkänd av andra kammaren den 17 maj 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående dyrtidstillågg åt befattningshavare

i statens tjänst.

(Statsutskottets utlåtande nr 49 och memorial nr 65.)

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t såväl i den till riksdagen den 7 januari

1922 avlåtna propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov

under tiden 1 januari—30 juni 1923 som ock i den samma dag till

riksdagen avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat för

år 1922 föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående

dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst, för ändamålet beräkna

erforderliga anslag under de särskilda huvudtitlarna, har Eders Kungl.

Maj:t i en till riksdagen den 3 februari 1922 avlåten proposition (nr 84),

under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

1) att godkänna propositionen bilagda, nedan intagna förslag till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst;

2) medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner,

flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. dyrtidstillägg för år 1922 och första halvåret 1923 må

utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i

övrigt bestridas;

3) dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befatt
Bihang

till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 153. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 153.

ningshavare vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för

år 1922 anvisa

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å.......................................................................................... kronor 65,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å .. ................................................................................... kronor 40,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till

fondinspektionen;

för postsparbanken ett reservationsanslag å ......... kronor 250,000,

att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag å ......... kronor 27,000,

att direkt utgå av denatureringsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å...... kronor 21,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;

under nionde huvudtiteln:

för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å kronor 15,000;

att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt,

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å............................................................................... kronor 325,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 30,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

dels och till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt

angivits, å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag anvisa

under

andra huvudtiteln ..............

............... kronor

3,500,000

»

tredje » ...............

.............. »

950,000

)>

fjärde » ...............

............... x>

18,000,000

»

femte » ............

............... »

10,250,000

»

sjätte » ..............

.............. D

325,000

sjunde » ...............

............... »

7,250,000

åttonde x> ..............

............ )>

10,000,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 153.

under nionde huvudtiteln.............................. kronor 2,400,000

» tionde » .............................. ® 2,350,000

samt

4) dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under

första halvåret 1923 vid nedannämnda verk och institutioner å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och iusteringsverket ett reservationsanslag

å.................................................................................;....... kronor 27,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å ...................................................................................... kronor 17,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till

fondinspektionen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. in. ett reservationsanslag å...... kronor 11,000,

att direkt utgå av denatureringsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ..... kronor 9,000,.

att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;

under nionde huvudtiteln:

för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å kronor 7,000,

att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt,

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å ............................................................................ kronor 135,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 13,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

dels ock till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag

anvisa

under andra huvudtiteln

tredje »

fjärde »

kronor 1,450,000

» 400,000

» 7,500,000

»

»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 153.

under femte huvudtiteln

» sjätte

» sjunde »

J) åttonde »

3> nionde »

» tionde »

kronor 4,250,000

» 135,000

d 2,600,000

3> 4,250,000

» 1,000,000

3> 1,000,000

Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande

lydelse:

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

Härigenom förordnas som följer:

§ L

Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tjänstgöringspenningar;

vikariatsersättning;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförböjning;

extra avlöningstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 153.

lönetillägg för tjänstehästar;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat;

docentstipendium vid statens högskolor;

tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör

enligt 5 § 2 mom. samt gottgörelse till lokomotivförare, som

bestrider tjänst såsom lokomotivmästare, enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk (nr 343).

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen

i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar

sådant av omständigheterna påkallat.

Detsamma skall gälla ifråga om arvode till stenograf enligt 36 §,

till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent

enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst

enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni

1919 för tjänstemän vid postverket m. fl., ävensom i fråga om arvode

till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för

tjänstemän vid domänverket (nr 493).

Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som

i samband med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i

efterskott enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till

befattningshavare, vilka erhålla definitiv lönereglering.

§ 2-

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare

stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av

Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med en tiondel, varefter i förekom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 153.

mande fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst 2 Va överstiger

närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast högre 5-tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3-

Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i

särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för

månad uppburna avlöningen, på följande sätt.

Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,

utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,

dyrtidstillägget efter ett. procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger

avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är

sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal

lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren

mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken

dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15

kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av det

procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,

brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas hustru och. på grund av försörjningsplikt

underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende

är förhållandet vid början av det kalender kvartal, som omfattar den

månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.

Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i

egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger

åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom

befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning som

nyss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 153.

7

till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om

avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare, vilkens

man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av

lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtidstillägg

av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast

om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt

att bidraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,

därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som

omfattar den månad dyrtid stillägget avser, uppnått 25 års ålder, med

nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt

vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare

med en familjemedlem.

Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å

den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger

fullt krontal.

§ 4.

Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode

enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda

verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller

arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän

vid domänverket samt kungörelsen den 3 juni 1921 angående förlängd

giltighetstid av samma reglemente m. m. (nr 286), så ock till befattningshavare,

vilka åtnjuta lön eller arvode enligt avlöningsreglementet den

22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen (nr 451) eller enligt avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 för officerare och iinderofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen (nr 388), skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna

i § 3, dock med iakttagande därav,

att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å

ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kung!. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall

i varje särskilt fall minskas med 20.

Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena

för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 153.

för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,

till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.

Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten

jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som

skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,

äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt

dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare

sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller

en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till

den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då

kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till

den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna

i § 3.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall

de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade

övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande

av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 5.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens

sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1

angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,

att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl

andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska

akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott

av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den

mån ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme

i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock

till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och

vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å

den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 153.

häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding

med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed

likställt förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000

kronor om året.

Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av

11,500 kronor om året.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del

av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg

beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet

och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å

hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den

del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten,

som beräknas motsvara dylik ersättning.

§ 6-

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.

§ i
Till

innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen

icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.

Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om

och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser

skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att

dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara

föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i

levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget

minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,

dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare,

som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer

eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av

vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser

skolat utgöra.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 153. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 153.

§ 8-

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning, till vilken han först blivit befordrad.

§ 9-

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap

vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter

samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.

§ io.

Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets

verkstad,

2:6) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

§ 11.

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbhuset.

§ 12-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utlärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 13.

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922, från och med

vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst (nr 344) upphör att gälla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 153.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

1) godkänt denna skrivelse bilagt förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

(bilaga A), med undantag dock i vad angår dels de under jordbruksdepartementet

hörande befattningshavare, dels ock befattningshavare

vid flottans pensionskassa och statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl.;

2) medgivit, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfalls verk, statens domäner, flottans

pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. dyrtidstillägg för år 1922 och första halvåret 1923 må utgå av

de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt

bestridas; .

3) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för år 1922

anvisat

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å........................................................................................ kronor 60,000,

■ att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å.......................................................................................... kronor 40,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till

fondinspektionen;

för postsparbanken ett reservationsanslag å ......... kronor 235,000,

att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag å...... kronor 25,000,

att direkt utgå av denatureringsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å...... kronor 20,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reserva
tionsansanslag

å ........................................................................ kronor 310,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 153.

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 30,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,

å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag anvisat

under andra huvudtiteln ............................. kronor 3,250,000

» tredje » » 875,000

» fjärde » » 16,500,000

» femte » » 9,500,000

» sjätte » » 300,000

» åttonde » ............................. » 9,250,000

» tionde » ............................. » 2,175,000

samt

4) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under första

halvåret 1923 vid nedannämnda verk och institutioner å extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å ..................................................................................... kronor 25,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å ...................................................................................... kronor 16,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till

fondinspektionen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag å..... kronor 10,000,

att direkt utgå av denatureringsavgifter;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ..... kronor, 8,500,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å ........................................................................ kronor 120,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 153.

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 12,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits, å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag anvisat

under andra huvudtiteln .

» tredje »

» fjärde »

» femte »

» sjätte »

3> sjunde »

» åttonde »

» tionde »

.... kronor 1,300,000

» 350,000

» 6,500,000

» 3,775,000

..... » 120,000

» 2,350,000

» 3,800,000

» 950,000.

Stockholm den 17 maj 1922.

Med undersåtlig vördnad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 153.

Bilaga A.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

Härigenom förordnas som följer:

§ I
Mom

1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtid stillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tj änstgöri ngspenningar;

vikariatsersättning;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlönings förhöj ning;

extra avlön ingstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

lönetillägg för tjänstehästar;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 153.

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförliöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat;

docentstipendium vid statens högskolor;

tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör

enligt 5 § 2 mom. samt gottgörelse till lokomotivförare, som

bestrider tjänst såsom lokomotivmästare, enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk (nr 343).

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen

i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar

sådant av omständigheterna påkallat.

Detsamma skall gälla i fråga om arvode till stenograf enligt 36 §,

till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent

enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst

enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni

1919 för tjänstemän vid postverket m. fl. ävensom i fråga om arvode

till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för

tjänstemän vid domänverket (nr 493).

Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som

i samband med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i

efterskott enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till

befattningshavare, vilka erhålla definitiv lönereglering.

§ 2.

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare

stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av

Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsöknmgen,

nämnda tal minskas med en tiondel, varefter i förekommande

fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst 2 Va överstiger

närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast högre 5-tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 153.

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Majrts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i

särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för

månäd uppburna avlöningen, på följande sätt.

Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,

utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,

dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger

avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är

sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal

lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren

mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken

dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15

kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av

det procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,

brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt

underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende

är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den

månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.

Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i

egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger

åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom

befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning som

nyss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast

till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om

avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare, vilkens

man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av

lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtids
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 153.

tillägg av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast

om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt

att bidraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,

därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som

omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med

nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt

vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare

med en familjemedlem.

Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å

den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger

fullt krontal.

§ 4.

Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode

enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda

verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller

arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän

vid domänverket samt kungörelsen den 3 juni 1921 angående förlängd

giltighetstid av samma reglemente m. m. (nr 286), så ock till befattningshavare,

vilka åtnjuta lön eller arvode enligt avlöningsreglementet den

22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen (nr 451), eller enligt avlöningsreglementet

den 29 juni 1921 för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen (nr 388), skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna

i § 3, dock med iakttagande därav,

att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å

ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall

i varje särskilt fall minskas med 20.

Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena

för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. samt

för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,

till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.

Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten

jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 153. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 153.

skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,

äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt

dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlönings förhöjning, vare

sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller

en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till

den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då

kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till

den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna

i § 3.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall

de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade

övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande

av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 5.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens

sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1

angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,

att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl

andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska

akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott

av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den

män ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme

i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels och

till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och

vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å

den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å

häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding

med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed

likställt förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000

kronor om året.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 153.

Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av

11,500 kronor om året.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del

av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg

beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet

och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å

hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den

del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten,

som beräknas motsvara dylik ersättning.

§ 6-

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.

§ 7- - .

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen

icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.

Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om

och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser

skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att

dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara

föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i

levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget

minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,

dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare,

som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer

eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av

vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser

skolat utgöra.

§ 8.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 153.

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning, till vilken han först blivit befordrad.

Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående

öretal, som överstiger fullt krontal.

§ 9-

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap

vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter

samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.

§ io.

Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets

verkstad,

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

§ 1L

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbhuset.

§ 12-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 13-

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1922, från och med

vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst (nr 344) upphör att gälla.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1922,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.