Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

1922-05-24 · 23 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:164, Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 164.

1

Nr 164.

Godkänd av första kammaren den 24 maj 1922.

Godkänd av andra kammaren den 24 maj 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden

1 januari—30 juni 1923 av utgifterna för kapitalökning

i avseende å post- och telegrafverken samt statens järnvägar

och vattenfallsverk.

(Statsutskottets utlåtanden nr 16 och 17 A.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna för kapitalökning för tiden

1 januari—30 juni 1923, i vad angår post- ock telegrafverken samt

statens järnvägar och vattenfallsverk, får riksdagen för Eders Kungl.

Maj:t anmäla följande beslut.

Postverket.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari

—30 juni 1923, har Eders Kungl. Maj:t i avseende å postverket, under

åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning,

Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för nämnda dag, föreslagit riksdagen (punkt 1) att för inköp av invenBihang

till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 164. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 164.

tarier för postverkets behov för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Med hänsyn till vikten av att inventarier och övriga tekniska hjälpmedel

i erforderlig utsträckning stå till postverkets förfogande, har

riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

vilket innebär en nedsättning i av generalpoststyrelsen för ifrågavarande

ändamål begärt belopp med 100,000 kronor.

I avseende å sättet för täckande av ifrågavarande anslag har riksdagen

ansett, att detsamma på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit bör

utgå av lånemedel.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för inköp av inventarier

för postverkets behov för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag

av 400,000 kronor, att utgå av lånemedel.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för

fortsättande av uppförandet av centralposthus i Göteborg må användas

odisponerade delar eller omkring 280,000 kronor av de utav riksdagen

för uppförande av två byggnader för post- och telegrafverkens behov i

Gällivare tidigare anvisade medel om sammanlagt 443,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra medgiva, att medel i av Eders

Kungl. Maj:t föreslagen utsträckning ställas till förfogande för fortsättande

av ifrågavarande posthusbyggnad. I likhet med departementschefen

förutsätter dock riksdagen, att i sammanhang med frågan om beviljande

av ytterligare anslag för ändamålet fullständiga förnyade kostnadsberäkningar

rörande företaget framläggas för riksdagen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen medgivit, att för fortsättande

av uppförandet av centralposthus i Göteborg må användas odisponerade

delar eller omkring 280,000 kronor av de utav riksdagen för uppförande

av två byggnader för post- och telegrafverkens behov i Gällivare tidigare

anvisade medel om sammanlagt 443,000 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) dels

besluta, att den posthusbyggnad i Krylbo, vartill anslag om sammanlagt

350,000 kronor av 1920 års riksdag anvisats, icke skall komma till utförande;

dels ock medgiva, att för postverkets räkning måtte få inköpas fastigheten

Älvhem å tomterna nr 5 och 6 inom kvarteret Posten samt nr 3

och 4 inom kvarteret Älvhem i Krylbo för en köpeskilling av 70,000

kronor samt att sagda köpeskilling måtte få utgå av förenämnda för

uppförande av en posthusbyggnad i Krylbo tidigare anvisade anslag om

sammanlagt 350,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag om att postverkets lokalbehov i Krylbo tillgodoses genom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 164.

inköp av ifrågavarande bebyggda fastighet i stället för, såsom tidigare

varit avsett, genom uppförande av eu nybyggnad. Beträffande den begärda

köpeskillingen vill riksdagen erinra, att denna ar 1919 utgjorde

100.000 kronor men att densamma nu nedbringats till 70,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att den posthusbyggnad i Krylbo, vartill anslag om

sammanlagt 350,000 kronor av 1920 års riksdag anvisats, icke skall

komma till utförande;

dels oek medgivit, att för postverkets räkning måtte få inköpas

fastigheten Älvhem å tomterna nr 5 och 6 inom kvarteret Posten samt

nr 3 och 4 inom kvarteret Älvhem i Krylbo för eu köpeskilling av 70,000

kronor samt att sagda köpeskilling måtte få utgå av förenämnda för uppförande

av en posthusbyggnad i Krylbo tidigare anvisade anslag om sammanlagt

350,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för

anordnande av ytterligare eu bostadslägenhet inom postverkets fastighet i

Uddevalla måtte" av odisponerad del av de utav riksdagen för uppförande

av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslag om sammanlagt 350,000

kronor få användas ett belopp av 32,000 kronor.

På grund av den i ärendet lämnade utredningen har riksdagen

ansett, att ifrågavarande påbyggnad bör komma till utförande. Enligt

vad av riksdagens vederbörande utskott införskaffade förnyade kostnadsberäkningar

giva vid handen, synes emellertid densamma kunna utföras

för 26,000 kronor, vilket belopp torde böra ställas till Eders Kungl. Maj:ts

förfogande på av departementschefen föreslaget sätt. Då beloppet det

oaktat synes högt i förhållande till arbetenas omfattning förutsätter emellertid

riksdagen, att det tages under förnyat övervägande, huruvida icke

byggnadskostnaderna kunna ytterligare nedbringas.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen medgivit, att för anordnande

av ytterligare en bostadslägenhet inom postverkets fastighet i Uddevalla

måtte av odisponerad del av de utav riksdagen för uppförande av posthus

i Krylbo tidigare anvisade anslag om sammanlagt 350,000 kronor få användas

ett belopp av 26,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att för

anordnande av ytterligare bostadslägenheter inom postverkets fastighet i

Kristianstad må av ej ännu disponerad del av de utav riksdagen för uppförande

av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslagen om sammanlagt

350.000 kronor få användas ett belopp av 40,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag. Även om riksdagen uppmärksammat, att senaste i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Rilcs agens skrivelse Nr 164.

september 1921 uppgjorda kostnadsberäkningar, vilka sluta på ett belopp

av 40,000 kronor, innebära en nedgång av 9,000 kronor under tidigare i

augusti 1920 antagna totalkostnad av 49,000 kronor, anser riksdagen

dock, att det jämväl i detta fall bör tagas under förnyat övervägande,

huruvida icke byggnadskostnaderna kunna ytterligare nedbringas, och får

riksdagen alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att för anordnande av

ytterligare bostadslägenheter inom postverkets fastighet i Kristianstad må

av ej ännu disponerad del av de utav riksdagen för uppförande av posthus

i Krylbo tidigare anvisade anslagen om sammanlagt 350,000 kronor få

användas ett belopp av 40,000 kronor.

Telegrafverket.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för

fullbordande av arbetena med uppförande av arbetarbostäder i Östersund,

Malmö och Sundsvall må användas ett belopp av 105,041 kronor 30 öre

av de besparingar, som uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande

av vissa byggnader vid telegrafverket.

Med bifall till Eders Kung]. Maj:ts förevarande förslag får riksdagen

anmäla, att riksdagen medgivit, att för fullbordande av arbetena

med uppförande av arbetarbostäder i Östersund, Malmö och Sundsvall må

användas ett belopp av 105,041 kronor 30 öre av de besparingar, som

uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader

vid telegrafverket.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att för

inköp för telegrafverkets räkning av fastigheten Nynäs villastadstomt nr 59

i Nynäshamn må användas ett belopp av 22,000 kronor av de besparingar,

som uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader

vid telegrafverket.

Riksdagen har ansett, att, på av Kungl. Maj:t föreslaget sätt, medel

böra ställas till förfogande för inköp av ifrågavarande fastighet.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen medgivit, att för inköp för

telegrafverkets räkning av fastigheten Nynäs villastadstomt nr 59 i Nynäshamn

må användas ett belopp av 22,000 kronor av de besparingar, som

uppkommit a tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader

vid telegrafverket.

8:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 74) anmält, har

riksdagen medgivit, att för inköp för telegrafverkets räkning av tomten

nr 83 i hörnet av Storgatan och Lasarettsgatan i Skellefteå med därå

befintlig, under uppförande varande byggnad ävensom för fullbordande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 164.

ö

av nämnda byggnad må användas ett belopp av högst 90,000 kronor av

de besparingar, som uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande

av vissa byggnader vid telegrafverket.

9:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag

(punkt 8) har riksdagen, som förutsätter att redogörelse rörande användningen

av anslaget lämnas till nästkommande lagtima riksdag, medgivit,

att för inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas

förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas

i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av de besparingar, som

uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader

vid telegrafverket, användas ett belopp av 150,000 kronor, att disponeras

efter Eders Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till

förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000,000 kronor.

Järn likt beslut av 1903 och 1911 års riksdagar har telegrafstyrelsen

såsom rörelsekapital ägt att disponera sammanlagt 3,237,833 kronor

87 öre. Då detta belopp med den hastiga utvecklingen av telegrafverkets

rörelse visade sig otillräckligt, förfor styrelsen på det sätt, att styrelsen

successivt under det löpande året till statsverket inlevererade de

belopp, vilka icke ansågos behövliga för löpande utgifter, varefter och

sedan bokslutet omkring den 1 maj påföljande år blivit verkställt,

återstående del av det enligt bokslutet uppkomna överskottet för det

föregående året inlevererades från de under det nya året influtna inkomsterna.

Då emellertid telegrafverkets inkomster icke ökades i samma

lyckliga förhållande till utgifterna såsom förut, kunde telegrafstyrelsen

med detta förfaringssätt icke längre inleverera det för nästföregående år

bokförda överskottet. Styrelsen nödgades därför år 1919 anmäla, att det

icke bleve möjligt för styrelsen att under nämnda år till statsverket

inleverera någon del av de för åren 1916—1918 belöpande vinstmedel å

tillhopa 26,573,424 kronor 49 öre, vilka av styrelsen dittills innehållits,

samt anhöll att få för förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital behålla

vad av nämnda överskottsmedel icke kunde med användande av

tillgängliga medel inlevereras till statsverket.

Under år 1920 inbetalade styrelsen sedermera av ovanberörda

olevererade vinstmedel det på år 1916 belöpande överskottet, 4,000,000

kronor.

I 1921 års statsverksproposition föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen

att till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital på tilläggsstat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 22,573,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Riksdagens skrivelse Nr 164.

Riksdagen anförde, att Eders Kungl. Maj:ts framställning i realiteten

endast avsåge att bokföringsmässigt ordna den situation, som uppkommit

genom telegrafstyrelsens underlåtenhet att inleverera visst driftöverskott.

Även om riksdagen funnit åtgärd i sådan riktning ofrånkomlig, hade

riksdagen ansett, att, innan saken definitivt ordnades på sätt verket föreslagit,

en närmare undersökning borde verkställas i fråga om telegrafverkets

dåvarande verkliga behov av rörelsekapital. I avbidan på resultatet

av en sådan utredning, vilket syntes kunna framläggas vid nästkommande

riksdag, hade riksdagen ansett annan åtgärd från riksdagens

sida ej böra vidtagas än att riksdagen förklarade hinder från dess sida

ej möta för att telegrafstyrelsen tills vidare icke till statsverket inlevererade

ifrågavarande överskott.

Riksdagen anmälde alltså, att riksdagen, med avslag å Eders Kungl.

Maj:ts ovanberörda framställning, förklarat hinder från dess sida ej möta

för att telegrafstyrelsen tills vidare och intill dess resultatet av en utredning

angående telegrafverkets behov av rörelsekapital, som riksdagen förväntade

bliva genom verkets försorg verkställd, kunde bliva riksdagen förelagt,

icke till statsverket inlevererade det driftöverskott, varom fråga vore.

En sålunda i enlighet med riksdagens beslut företagen utredning

bär ansetts giva vid handen, att telegrafverkets behov av rörelsekapital

vid ingången av år 1922 kunde beräknas till omkring 20,000,000 kronor,

varav, på sätt av den ovan lämnade redogörelsen framgår, endast

ett belopp av i runt tal 3,200,000 kronor stod till verkets förfogande,

medan återstoden utgjordes av ännu innehållen del av vinstmedlen.

Enligt telegrafstyrelsens beräkningar uppginge alltså det nu föreliggande

anslagsbehovet till omkring 16,800,000 kronor.

Departementschefen har ansett, att det för ändamålet erforderliga

anslaget icke behövde uppföras förrän å riksstaten för tiden 1 januari

—30 juni 1923, under vilken tid telegrafstyrelsen alltså skulle hava att

senast inleverera de vinstmedel, varom här vore fråga. Själva anslagsbeloppet

har synts departementschefen kunna begränsas till i runt tal

15,000,000 kronor, varvid han bland annat utgått ifrån att den inneliggande

förrådsbehållningen, av vars värde rörelsekapitalets storlek i

väsentlig grad vore beroende, vid nämnda tid skulle komma att vara

ytterligare nedbringad. Sammanlagt skulle alltså på detta sätt i runt

tal 18,200,000 kronor komma att stå till telegrafverkets förfogande såsom

särskilt rörelsekapital.

Vad först angår frågan om telegrafverkets underlåtenhet att i vederbörlig

ordning till statskontoret inleverera uppkomna vinstmedel, vill riksdagen

endast erinra, att denna fråga redan varit föremål för riksdagens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 164.

7

bedömande i sammanhang med 1921 års riksdags behandling av en av

de år 1920 församlade statsrevisorerna lämnad redogörelse för densamma.

I avseende därefter å det föreliggande förslaget om anvisande av

medel till förstärkande av telegrafverkets rörelsekapital bör uppmärksammas,

att även om det nu begärda beloppet, 15,000,000 kronor, i och för

sig synes högst betydande, detsamma dock väsentligt understiger vad som

vid sistlidne riksdag ansågs för ändamålet erforderligt eller i runt tal

22,500,000 kronor. Huvudanledningen till denna avsevärda minskning är,

såsom av statsrådsprotokollet framgår, beslutade nedskrivningar av telegrafverkets

förråd, vilkas företagande emellertid medfört en motsvarande

nedgång i telegrafverkets disponibla vinstmedel för år 1921. Yad som

ytterligare möjliggjort ett nedbringande av anslagsbeloppet, är också den

omständigheten, att telegrafverkets pensionsfonders medel i alltjämt ökad

utsträckning lämna tillgång till rörelsekapital.

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen har riksdagen

funnit sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket innebär

en betydande nedsättning icke blott, såsom ovan nämnts, under vad

som vid sistlidna riksdag äskades utan också under det belopp, som nu

begärts av telegrafstyrelsen. Då emellertid möjlighet föreligger, att vid

den tidpunkt, då ifrågavarande anslag skall utbetalas till telegrafstyrelsen,

behovet av förlagskapital kan vara ännu mindre än som nu beräknas,

förutsätter riksdagen att före anslagets utbetalande förnyad prövning

verkställes rörande det erforderliga rörelsekapitalets storlek.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att täckning för ifrågavarande

anslag skulle beredas genom upplåning. Då ett sådant förfarande synes

stå i överensstämmelse med vad som tidigare i andra liknande fall ägt

rum, har riksdagen intet att invända mot att så sker.

För den händelse behovet av rörelsekapital framdeles skulle komma

att nedgå under vad som, i enlighet med vad ovan anförts, kan komma att

för förra halvåret 1923 stå till disposition, bör, såsom av departementschefen

förutsatts, rörelsekapitalet efter förnyad omprövning fastställas

till visst lägre belopp och bör överskott, som för sådant fall skulle uppkomma

å nu ifrågavarande anslag, till riksgäldskontoret återbetalas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,

att riksdagen till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 164.

Statens järnvägar.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) medgiva,

att, därest överskott uppkommit eller framdeles skulle uppstå å ett under

huvudgruppen »Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar» upptaget anslag, järnvägsstyrelsen må använda dylikt överskott

till täckande av sådan brist å annat anslag inom samma huvudgrupp,

som icke kunnat undvikas, därvid skall iakttagas, att överskottet i första

hand bör användas till täckande av brist å anslag för närmast jämförliga

ändamål.

Departementschefen erinrar, hurusom före år 1918 riksdagen plägade

anvisa ett enda stort belopp till utförande av nya byggnader och

anläggningar vid statens trafikerade järnvägar, och att under detta anslag

inbegrepos samtliga medel för dylika byggnader och anläggningar vid

de förefintliga statsbanorna — under senare tid dock med undantag av

mera omfattande arbeten, avseende samma huvudkategori, såsom dubbelspårsanläggningar,

större bangårdsombyggnader m. m. Vid expedierandet

av riksdagens beslut rörande nämnda anslag plägade Eders Kungl. Maj:t

förklara, att järnvägsstyrelsen ägde att, om överskott å anslag skulle uppstå

vid utförandet av något av de arbeten, som inbegrepes under det

gemensamma stora anslaget till nya byggnader och anläggningar, använda

därigenom uppkommande tillgångar till täckande av sådana brister å

andra av ifrågavarande arbeten, som icke kunnat undvikas. Efter införandet

år 1918 av den • nuvarande uppställningen i riksstaten av anslagen

till statens järnvägar, varigenom av 1917 års riksdag uttalade önskemål

i ämnet blivit beaktade, hade något dylikt bemyndigande icke lämnats

järnvägsstyrelsen, emedan under överrubriken »Nya byggnader och anläggningar

vid statens trafikerade järnvägar» icke längre anvisades ett enda

stort anslag, utan under åtskilliga underrubriker eller punkter en mängd

särskilda anslag, och i följd härav ett bemyndigande att använda överskott

å ett anslag för täckande av brist å annat anslag förutsatte medgivande

från riksdagen. Då emellertid ett bemyndigande av angiven art

syntes ändamålsenligt och ägnat att undvika omgången med särskild, framställning

till riksdagen för varje fall, har departementschefen ansett sig

böra tillstyrka av järnvägsstyrelsen gjord framställning om att erhålla ett

sådant bemyndigande, under villkor likväl att överskott å ett anslag i

första band komme att användas till täckande av brist å anslag för närmast

jämförliga ändamål.

Innan riksdagen nu går att anmäla sina beslut i avseende å föreliggande

ärenden angående beredande av medel för olika kapitalöknings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 164.

9

ändamål vid statens järnvägar, vill riksdagen framhålla, hurusom riksdagen

beaktat den strävan att begränsa kraven på nya anslag för nämnda

ändamål, som gjort sig gällande i de från järnvägsstyrelsen i ämnet

framkomna förslagen och som sedermera kommit till ytterligare uttryck

i statsverkspropositionen. Sammanlagda beloppet av de medel, järnvägsstyrelsen

äskat av innevarande års riksdag, uppgår till 11,800,000 kronor,

varav 1,400,000 kronor för vissa omändringsarbeten vid Stockholms centralstation.

Under förutsättning att, såsom i statsverkspropositionen antytts,

förslag rörande sistnämnda ombyggnad av Stockholms centralstation icke

kommer att föreläggas årets riksdag, skulle, enligt departementschefens

nu i olika hänseenden framlagda förslag, ovannämnda totalbelopp,

11,800,000 kronor, ytterligare reduceras till i runt tal 8 miljoner kronor,

vilket belopp innefattar det beräknade sammanlagda nya medelsbehovet

för tiden till den 1 juli 1923. Några nya anslag å tilläggsstat för år

1922 hava nämligen icke begärts. Av sistnämnda summa skulle endast

ett belopp av i runt tal 5,600,000 kronor behöva nyanvisas; för täckandet

av återstående beloppet, i runt tal 2,400,000 kronor, äro nämligen

vissa uppkomna besparingar å tidigare beviljade anslag avsedda att tagas

i anspråk. Till jämförelse må nämnas, hurusom de vid 1921 års riksdag

för motsvarande ändamål beviljade anslagen, trots de betydande

nedsättningar, som vidtogos av riksdagen, belöpte sig till sammanlagt

omkring 37,000,000 kronor.

Beträffande den starka tendens till sparsamhet, som sålunda kommit

till uttryck i järnvägsstyrelsens förevarande anslagskrav, har av

styrelsens framhållits, att densamma berott dels på den utomordentliga

försiktighet beträffande nya kapitalinvesteringar i statsbaneaffären, som

måste iakttagas, till dess att någon bättre stadga, särskilt i de inkomstekonomiska

förhållandena — d. v. s. mera fasta riktlinjer för taxepolitiken

— kunnat skapas, dels på det för tiden rådande synnerligen brydsamma

både statsfinansiella och allmänna ekonomiska läget i landet.

Riksdagen vill tillägga, att även ur rent järn vägsekonomisk synpunkt en

viss dylik försiktighet synes motiverad, åtminstone i avvaktan på att den

även på järnvägsväsendets område inträffade, oanat starka depressionen

kan hinna efterträdas av mera normala förhållanden med trafiksiffror,

tillnärmelsevis motsvarande dem, med vilka tidigare räknats, då det gällt

uppgörandet av det program, som intill allra senaste tiden legat till

grund för de från järnvägsstyrelsen framkomna förslagen till utvidgningar

och nyanläggningar av olika slag.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1022. 14 sand. Nr 164.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 164.

Med hänsyn emellertid till de sålunda vidtagna, högst avsevärda

inskränkningarna i avseende å anslagen för kapitalökning för statens

järnvägar har riksdagen icke ansett sig kunna vidtaga några nedsättningar

utöver vad av departementschefen förutsatts. Å andra sidan har riksdagen

icke funnit sig kunna bifalla vissa motionsvis framkomna yrkanden

om anvisande av ytterligare medel för särskilda ändamål. Beträffande

dessa yrkanden, vilka i huvudsak avsett det norrländska järnvägsnätets

utveckling, vill riksdagen erinra, att redan ett bifall till de av Eders

Kungl. Maj:t i sistnämnda hänseende framlagda förslagen i viss mån

innebär ett frångående av den princip i avseende å begränsandet av

anslagskraven till det oundvikligaste, som i övrigt varit utmärkande för

behandlingen av hithörande ärenden. Av det äskade totalbeloppet 8,000,000

kronor belöper sig icke mindre än 4,300,000 kronor å Inlandsbanan och

andra statsbanebyggnader i Norrland. Även om sistnämnda belopp i

betraktande av de omfattande anläggningar, varom här är fråga, icke

synes alltför stort, har riksdagen särskilt på grund av de ovissa förräntningsutsikter,

som nämnda anläggningar synas erbjuda, icke ansett det

möjligt att under nuvarande tidsförhållanden medgiva en förhöjning av

anslagen. Kiksdagen vill framhålla, hurusom vid bedömandet av storleken

av dessa anslag icke bör förbises, att de icke utgöra de enda medel,

som under närmaste tiden stå till förfogande för norrländska järnvägsnätets

utveckling. För närvarande utföras nämligen å dessa järnbanebyggn

åder betydande arbeten med anslag från arbetslöshetsmedel. Av

dylika medel har redan nu ställts till järnvägsstyrelsens förfogande

1,000,000 kronor för ytterligare arbeten å tvärbanan Forsmo—Hoting,

1,000,000 kronor för tvärbanan Hällnäs—Stensele samt 500,000 kronor

för Inlandsbanan. Även hädanefter torde det komma att visa sig av förhållandena

motiverat att i sådan ordning anvisa ytterligare anslag för

ifrågavarande ändamål. Uppmärksammas må ock, att ifrågavarande anslag

avse en budgettermin av blott ett halvår och årets första hälft, då

medelsbehovet med hänsyn till rådande arbetsförhållanden i dessa trakter

i regel är mindre än under det senare halvåret.

Till belysande i övrigt av i vilken omfattning arbetena för närvarande

bedrivas vid statsbanebyggnaderna i Norrland får riksdagen hänvisa

till följande från järnvägsstyrelsen införskaffade sammanställning,

vilken avser icke blott nämnda banor i Norrland utan samtliga större

arbeten, som nu pågå eller under den närmaste tiden skulle bedrivas vid

olika statsbanebyggnader över hela landet. Såsom av denna sammanställning

framgår, är statens järnvägars banbyggnadsverksamhet för när
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 164.

varande i huvudsak inskränkt till dessa norrländska järnvägsbyggnader.

Övriga arbeten bestå så gott som uteslutande av avslutningsarbeten å

vissa tidigare igångsatta företag.

Med bortseende från nämnda norrländska järnvägsbyggnader utgöres

det enda anslagskrav, som avser medels anvisande i större omfattning,

den föreliggande framställningen om beredande av medel för

fortsatt införande av genomgående tryckluftbroms vid statens järnvägar.

Jämväl nämnda framställning har riksdagen funnit sig böra bifalla.

Uppgift å antalet arbetare vid statens järnvägsbyggnader.

Byggnadsföretag

Anta

1 arbe

t a r o

September

1921

Februari 1922

Sommaren 1922

totalt

därav vid

nödbiälps- arbeten

totalt

därav vid

nödhjälps- arbeten

Inlandsbanan norra distriktet.......

295

133

_

250

50

j södra > .......

494

304

163

500

50

Hällnäs—Stensele............

306

273

98

500

300

Umeå—Holmsund............

195

12

—

150

—

Forsmo—Hoting.............

408

370

177

500

200

Svag—Brunflo..............

529

139

—

250

—

Sveg—Hede...............

140

102

—

150

—

Örebro—Hallsberg—Laxå.........

201

148

83

120

—

Kållered—Anneberg...........

117

51

—

85

25

Tranås—Sävsjö.............

221

180

—

180

—

Summa

2,900

1,712

521

2,685

625

Beträffande till sist det under nu förevarande punkt gjorda förslaget

om medgivande för statens järnvägar att i viss ordning förfoga över

uppkomna överskott å tidigare anvisade anslag, har riksdagen ansett, att

ifrågavarande medgivande bör lämnas järnvägsstyrelsen. Riksdagen förutsätter

emellertid, att i den mån, på sätt sålunda medgivits, överskott

kommer till användning* för täckande av uppkommen brist, redogörelse

härför lämnas riksdagen.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen medgivit, att, därest överskott

uppkommit eller framdeles skulle uppstå å ett under huvudgruppen

»Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar» upp
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 164.

taget anslag, järnvägsstyrelsen må använda dylikt överskott till täckande

av sådan brist å annat anslag inom samma huvudgrupp, som icke kunnat

undvikas, därvid skall iakttagas, att överskottet i första hand bör användas

till täckande av brist å anslag för närmast jämförliga ändamål.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) medgiva,

att av de i statsrådsprotokollet omförmälda anslagsmedel för arbeten,

med vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för anordnande

av avloppsledningar för Järva lokomotivstation användas ett belopp av

134,800 kronor.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement, som deltager i ifrågavarande

anläggningskostnader, samt järnvägsstyrelsen hava i gemensam

skrivelse den 12 november 1921 på anförda skäl hemställt, att för fullbordande

av den gemensamma avloppsledningen från de militära anläggningarna

å Järvafältet och statens järnvägars anlägning vid Järva lokomotivstation

till Lilla Värtan måtte dels på tillägsstat för år 1922 för

lantförsvarets del anvisas ett belopp av 259,000 kronor, dels ock för

statens järnvägars del avses ett belopp av 134,800 kronor, att utgå av

tillgängliga överskottsmedel å tidigare beviljade kapitalökningsanslag.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut i anledning

av en av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning om anslag för

bestridande av merkostnader för anordnande av avloppsledningar från

militäretablissemangen å Järvafältet, har beträffande den nu gjorda framställningen

icke funnit anledning till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen medgivit, att av de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 7 Januari 1922 omförmälda

anslagsmedel för arbeten, med vilkas utförande anses böra tills

vidare anstå, må för anordnande av avloppsledningar för Järva lokomotivstation

användas ett belopp av 134,800 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen medgiva,

att av de i statsrådsprotokollet omförmälda anslagsmedel för arbeten,

med vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för utförande av

speciella anläggningar å bangårdar användas ett belopp av 29,000 kronor.

Ifrågavarande belopp är avsett för uppförande av skjul för bilastning

vid Nässjö. Med bilastningsarbete förstås ihopsamlande vid

vissa trafikknutpunkter till fulla vagnslaster av sådant från olika håll

och i otillräckligt lastade vagnar ankommet gods, som skall vidaresändas

en och samma väg å längre sträcka.

Med hänsyn till den driftkostnadsbesparing, som på detta sätt

synes kunna vinnas, har riksdagen ansett sig böra bifalla det nu framlagda

förslaget.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 164.

13

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att av de i

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 7 januari 1922 omförmälda

anslagsmedel för arbeten, med vilkas utförande anses böra tills

vidare anstå, må för utförande av speciella anläggningar å bangårdar

användas ett belopp av 29,000 kronor.

14:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen medgiva,

att av de i statsrådsprotokollet omförmälda anslagsmedel för arbeten,

med vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för anläggande av

ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö användas ett belopp

av 300,000 kronor.

Under erinran hurusom ifrågavarande byggnadsarbete är i det

närmaste slutfört samt med framhållande tillika att med ifrågavarande

anslag, 300,000 kronor, endast avses att möjliggöra ett återbetalande av

ett lika stort belopp, som tidigare med riksdagens medgivande för nu

ifrågavarande ändamål tagits i Anspråk av medel, anvisade för dubbelspåret

Ballingslöv—Hässleholm, får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit,

att av de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den

7 januari 1922 omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas utförande

anses böra tills vidare anstå, må för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Aneby och Sandsjö användas ett belopp av 300,000 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare (punkt 14) föreslagit riksdagen

medgiva, att av de i statsrådsprotokollet omförmälda anslagsmedel för

arbeten, med vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för anläggande

av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås till Aneby och från

Sandsjö till Sävsjö användas ett belopp av 500,000 kronor.

På grund av den av departementschefen i ärendet lämnade utredningen,

har riksdagen ansett sig böra bifalla förevarande förslag. Riksdagen

får anmäla, att riksdagen medgivit, att av de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 7 januari 1922 omförmälda anslagsmedel

för arbeten, med vilkas utförande anses böra tills vidare anstå,

må för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås till Aneby

och från Sandsjö till Sävsjö användas ett belopp av 500,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen medgiva,

att av de i statsrådsprotokollet omförmälda anslagsmedel för arbeten,

med vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för elektriska

belysningsanläggningar användas ett belopp av 100,000 kronor.

I likhet med departementschefen har riksdagen icke funnit anledning

till erinran mot järnvägsstyrelsens i ärendet gjorda framställning;

och får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att av de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 7 januari 1922 omför
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 164.

mälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas utförande anses höra tills

vidare anstå, må för elektriska belysningsanläggningar användas ett belopp

av 100,000 kronor.

17:o) Eders Kung!. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen medgiva,

att av de i statsrådsprotokollet omförmälda anslagsmedel för arbeten,

med vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för utförande

av växel- och signalsäkerhetsanläggningar användas ett belopp

av 125,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Maj :ts förevarande förslag, medgivit, att av de i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden den 7 januari 1922 omförmälda anslagsmedel för

arbeten, med vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för utförande

av växel- och signalsäkerhetsanläggningar användas ett belopp av

125,000 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen medgiva,

att av de i statsrådsprotokollet omförmälda anslagsmedel för arbeten,

med vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för ordnande

av brandväsendet vid statens järnvägar användas ett belopp av 25,000

kronor.

Under erinran, att Eders Kungl. Majrts nu förevarande förslag avser

att bereda medel för utförande av vissa brandsäkerhetsanordningar

inom statens järnvägar tillhöriga hotellbyggnader, vilka anordningars vidtagande

beräknas bliva nödvändigt med hänsyn till ikraftträdandet av

vissa i detta hänseende utfärdade nya allmänna författningsföreskrifter,

får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit, att av de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 7 januari 1922 omförmälda anslagsmedel

för arbeten, med vilkas utförande anses böra tills vidare an-

stå, må för ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar användas ett

belopp av 25,000 kronor.

19:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 18) har riksdagen medgivit, att av de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 7 januari 1922 omförmälda anslagsmedel

för arbeten, med vilkas utförande anses böra tillsvidare anstå, må såsom

dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten användas ett belopp

av 500,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att

till fortsättning av statsbanan Sveg—Hede för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Av järnvägsstyrelsen har framhållits, att under år 1923 arbetena

å förutnämnda bana borde bedrivas i något större omfattning än som

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 164.

15

hittills skett, vilket skulle medföra den fördelen att till samma bana

kunde överflyttas en del arbetare från den närbelägna Sveg—Brunflobanan,

som då beräknas bliva färdigställd. Särskilt med hänsyn härtill

har riksdagen, i likhet med departementschefen, funnit, att för den tid,

varom nu är fråga, eller första halvåret 1923, det av järnvägsstyrelsen

föreslagna beloppet, 600,000 kronor, böra för ändamålet beviljas. På

detta sätt skulle befolkningens önskemål, att ifrågavarande år 1912 beslutade

bana måtte redan inom den närmaste tiden åtminstone till en del

sättas i trafik, kunna tillgodoses. Enligt järnvägsstyrelsens ovannämnda

plan skulle nämligen rälsläggningen under innevarande år sannolikt kunna

verkställas å linjen Sveg—Hån för att under år 1923 fortsättas fram till

Hedeviken. Vid 1923 års utgång skulle alltså en sträcka av omkring 63

kilometer av den 73 kilometer långa banan kunna beräknas vara rälslagd.

I likhet med vad som tidigare ägt rum och nu av departementschefen

tillstyrkts, torde ifrågavarande anslag böra utgå av andra statsinkomster

än lånemedel.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen må till fortsättning av statsbanan

Sveg—Hede för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag

av 600,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att

för fortsättande av arbetena å inlandsbanan mellan Yolgsjön och Gällivare

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

Såväl under nu förevarande punkt som i följande punkter under

statens järnvägar och jämväl under statens vattenfallsverk, där förslag

framställts om anvisande av nytt anslag, har förutsatts, att detta skulle

utgå av lånemedel. Häremot har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Majtts i ämnet gjorda förslag, för fortsättande av arbetena å inlandsbanan

mellan Volgsjön och Gällivare för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av lånemedel;

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att

till fortsättning av statsbanan Forsmo—Hoting för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, har riksdagen

till fortsättning av statsbanan Forsmo—Hoting för tiden 1 januari—30

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse Nr 164.

juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 22)

att till fortsättning av statsbanan Hällnäs—Stensele för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till fortsättning av statsbanan

Hällnäs—Stensele för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen dels medgiva,

att av de förut i stadsrådsprotokollet omförmälda anslagsmedel för

arbeten, med vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för införande

av genomgående tryckluftbroms beträffande statens järnvägars

rullande materiel användas ett belopp av 656,900 kronor; dels ock för

samma ändamål för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag

av 1,343,100 kronor.

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen och de ytterligare

upplysningar riksdagens vederbörande utskott under hand införskaffat,

bar riksdagen funnit att anslag med av Eders Kungl. Maj:t föreslaget

belopp nu bör anvisas till fortsatt införande vid statens järnvägar

av tryckluftbroms enligt Kunze-Knorrsystemet. Riksdagen vill framhålla,

att ifrågavarande bromsapparater som ock de materialier av olika slag,

som komma till användning vid tillverkningen av desamma, till allra

största delen äro avsedda att framställas inom landet samt att alltså genom

anvisande av ifrågavarande anslag sysselsättning kan beredas ett

stort antal yrkeskunniga arbetare inom deras egna fack, samtidigt som

goda utsikter synas föreligga för en tillfredsställande förräntning av det

därvid utlagda kapitalet.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels medgivit, att av de förut

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 7 januari 1922

omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas utförande anses böra tills

vidare anstå, må för införande av genomgående tryckluftbroms beträffande

statens järnvägars rullande materiel användas ett belopp av 656,900 kronor;

dels ock för samma ändamål för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisat ett reservationsanslag av 1,343,100 kronor, att utgå av lånemedel.

25:o) Vidare bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

24) att för gäldande av uppkommen merkostnad för anläggning av torvpulverfabrik

vid Hästbagens mosse, 538,595 kronor 50 öre, må enligt i

statsrådsprotokollet angivna grunder tagas i anspråk statens järnvägars

förlagsmedel.

Med hänsyn till föreliggande förhållanden har riksdagen ansett sig

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 164.

17

höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag. Härmed bär riksdagen dock

icke intagit ställning till frågan om siittet för den slutliga avvecklingen

i räkenskapshänseende av ifrågavarande från järnvägsdriften i övrigt fristående

företag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen medgivit, att för gäldande av

uppkommen merkostnad för anläggning av tor vpulver fabrik vid Hästliagens

mosse, 538,595 kronor 50 öre, må enligt i statsrådsprotokollet över kommun

ikationsärenden den 7 januari 1922 angivna grunder tagas i anspråk

statens järnvägars förlagsmedel.

Statens vattenfallsverk.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att

för profilreglering av Göta älv mellan Trollhättan och Vargön för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Vid behandlingen av de föreliggande äskandena om anslag till

statens vattenfallsverk, har riksdagen, i likhet med vad som ovan påpekats

beträffande ärendena under statens järnvägar, beaktat, hurusom de framkomna

kraven om ytterligare medel för detta ändamål synas hava begränsats

till att omfatta allenast vad som varit oundgängligen nödvändigt.

Yad kraftverksbyggnaderna beträffar avse de i detta hänseende

gjorda framställningarna endast att möjliggöra slutförandet av olika företag

eller avvecklandet av tidigare igångsatta sådana, vilka icke utan

vidare kunna avbrytas. Beträffande särskilt Lilla Edets fortsatta utbyggande

har intet ytterligare anslag nu begärts för detta ändamål, utan

har denna frågas avgörande gjorts beroende av huruvida arbetslöslietsmedel

för ändamålet skulle kunna ställas till förfogande. Sin uppfattning härom

har riksdagen i särskild skrivelse, nr 62, för Eders Kungl. Maj:t anmält.

Det för utförande av distributionsanläggningar äskade beloppet,

2,000,000 kronor, synes visserligen i och för sig betydande. Med hänsyn

till vikten av att särskilt under nuvarande förhållanden i möjligaste

mån kunna underlätta avsättningen av elektrisk kraft, har riksdagen

emellertid, på sätt av det följande närmare framgår, ansett sig böra bevilja

det begärda anslaget.

I avseende slutligen å nu förevarande punkt får riksdagen anföra,

att riksdagen visserligen funnit den uppkomna merkostnaden för ifrågavarande

profilreglering hög, men att riksdagen dock funnit sig böra bevilja,

de för täckandet av densamma erfoderliga medlen på av departementschefen

föreslaget sätt.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut beträffande

gjord framställning om anvisande av anslag för ändamålet, 800,000 kro
Bihang

till riksdagens •protokoll 1922. 14 saml. Nr 164. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 164.

nor, å innevarande års tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen för

profilreglering av Göta älv mellan Trollhättan och Vargön för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

27:o) I särskild skrivelse (nr 62) har riksdagen för Eders Kungl.

Maj:t tillkännagivit sin uppfattning av den av departementschefen (sid.

118—120 i statsrådsprotokollet) till behandling upptagna frågan om anslag

till kraftstationen vid Lilla Edet.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till

slutförande av förberedande åtgärder för Vänerns reglering för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Beträffande förevarande fråga har uti två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren (nr 62) och den andra inom andra

kammaren (nr 179), hemställts, att riksdagen ville avslå det i statsverkspropositionen

å riksstat för tiden 1 januari—30 juni 1923 begärda reservationsanslaget

å 200,000 kronor till utförande av förberedande åtgärder

för Vänerns reglering.

För utförande av förberedande åtgärder för Vänerns reglering hava

hittills av riksdagen beviljats följande anslag:

Riksstat Tilläggsstat Summa

För är 1918 .............. — 100,000 100,000

> 1919 200,000 — 200,000

> 1920 200,000 — 200,000

> 1921 — 800,000 800,000

» 1922 250,000 — 250,000

Summa kronor — — 1,550,000

I enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag, äskas nu för ifrågavarande

ändamål ytterligare 300,000 kronor å tilläggsstat för 1922 och

200,000 kronor å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923.

Beträffande storhetsordningen av Vänerns reglering har upplysts,

att det tilltänkta magasinets energimängd, beläget som det är c:a 45 m.

över havet, representerar 800 milj. kwt., under det att den totala energiproduktionen

från statens tre anläggningar i mellersta Sverige för närvarande

utgör omkring 650 milj. kwt. pr år, och att hela landets totala

energikonsumtion nu belöper på omkring 2,500 milj. kwt., varför sålunda

Vänermagasinet utgör i det närmaste 1h av landets totala årliga energiförbrukning.

En reglering av Vänern anses därför komma att få en

mycket stor betydelse för stora delar av landet för en rationell hushållning

av tillgängliga krafttillgångar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdag ena skrivelse Nr 104.

Kostnaderna för ifrågavarande undersökningar angåvosav vattenfallsstyrelsen

i början av år 1918 till 400,000 kronor. Inberäknat nu äskade

anslag, sammanlagt 500,000 kronor, skulle utgifterna i verkligheten

komma att i runt tal uppgå till 2,000,000 kronor. Även med hänsyn

tagen till den efter förstnämnda tidpunkt inträffade prisstegringen, har

denna kostnadsökning synts riksdagen anmärkningsvärt hög. Riksdagen

vill framhålla, hurusom den utredning, som vid beslutet om undersökningarnas

igångsättande framlades för riksdagen, tydligen icke varit av

sådan beskaffenhet, att på densamma kunnat med önskvärd grad av

tillförlitlighet bedömas deras blivande omfattning.

I betraktande av den betydelse frågan om Vänerns reglering obestridligt

äger för den framtida hushållningen med och tillvaratagandet

av landets vattenkraftstillgångar, har riksdagen emellertid ansett sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställningar om medels anvisande

för ändamålet med sammanlagt ytterligare 500,000 kronor. Redan

på grund av det framskridna stadium, vari utredningsarbetet för närvarande

befinner sig, torde det för övrigt vara uteslutet att nu avbryta

detsamma.

Icke heller synes det riksdagen lämpligt att, på sätt motionsvis

föreslagits, bedriva arbetet i långsammare takt än vad i Eders Kungl.

Maj:ts förslag avses. Utredningens stora omfattning synes tvärtom göra

det önskvärt, att den så snabbt som möjligt slutföres. Genom ett dröjsmål

härmed torde nämligen värdet av de utförda undersökningarna kunna

^ äventyras, i det desamma i viss mån bliva föråldrade.

I avseende å förevarande motionsvis gjorda framställning får riksdagen

i övrigt anföra följande:

Motionärerna framhålla, att det vore ägnat att föranleda tvekan,

då vattenfallsstyrelsen meddelade, att styrelsen efter förbrukning av de

ovan anförda anslagen, funne den hittills funna grunden för skadeberäkningarna

icke kunna vidare följas, utan att styrelsen uppdragit åt framstående

fackmän att uppgöra nya grunder för skadeberäkningarna.

Enligt vad vederbörande utskott härom inhämtat, har vattenfallsstyrelsen

hittills låtit utföra avvägning och kartläggning av den mark, som

kan komma att beröras av regleringen, varjämte undersökning och fastställande

av markens värde oberoende av vattenståndsförhållandena ägt

rum utmed större delen av sjöns stränder. Dessa i terrängen utförda arbeten

äro fullt oberoende av de grunder för beräkning av ersättningarna, vartill

vattenfallsstyrelsen låtit utarbeta förslag. På grund av företagets omfattning

och de för Vänern säregna vattenståndsvariationerna, som hava

en mångårig periodicitet, äro nämligen de hittills vid andra reglerings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2Ö liilcsdagens skrivelse Nr töå.

företag brukliga normerna för bestämning av de nuvarande och de

blivande vattenståndsförhållandenas inverkan på markens värde och avkastning

icke tillfredsställande. De sålunda upprättade nya normerna

för skadeberäkningarna komma att tillämpas vid det innearbete, som

vidtager efter det arbetet å marken är avslutat. Något dubbelarbete

skulle sålunda ej uppstå genom att grunderna för skadeberäkningarna

fixeras först sedan större delen av utearbetena hunnit utföras.

Motionärerna hava vidare anfört, att frågan om Vänerns reglering

sannolikt kommit i annat läge, dels genom återköpet av kraft från Trollhättans

elektriska aktiebolag, dels genom färdigställande av förbindelselinjen

Älfkarleby—Trollhättan och fullbordandet av Motala kraftverk, samt

dels slutligen därigenom, att Kungl. Maj:t, utan att vattenfallsstyrelsen

ansett kraftbehovet därtill föranleda, med hänsyn till arbetslösheten föreslagit

fullföljandet av kraftbygget vid Lilla Edet. Av en redogörelse,

härom, som lämnats inför vederbörande utskott, har framgått, att av de

orsaker motionärerna anfört samt på grund av den allmänna depressionen

krafttillgången för de närmaste åren bliver större än kraftbehovet för kvalificerade

ändamål, men att det icke är möjligt att för en lång följd av

år med någon större säkerhet beräkna det blivande kraftbehovet. Då

det, enligt vad riksdagen erfarit, sannolikt kommer att taga eu tid av

minst 7 år, innan Vänerns reglering kan väntas bliva färdig, vilken förhållandevis

långa tidsrymd måste beräknas åtgå dels för färdigställande

av samtliga beräkningar, som skola bifogas ansökninghandlingen till domstolen,

dels för vederbörande vattendomstols rättsliga behandling av

målet, och dels slutligen för utförande av själva regleringsdammen med

tillhörande upprensningar vid Vänerns utlopp, skulle sålunda någon reglering

av vattenavtappningen från sjön icke kunna äga rum förrän

tidigast år 1929. Då ifrågavarande regleringsföretag på sätt ovan framhållits,

synes komma att få eu mycket stor betydelse för en rationell hushållning

med vattenkrafttillgångarna i stora delar av landet, synes det

även ur denna synpunkt riksdagen välbetänkt att icke avbryta de snart

färdiga undersökningarna å marken samt de skadeberäkningar, som

måste föreligga för att frågan skall kunna underkastas rättslig behandling.

Riksdagen förutsätter i likhet med departementschefen, att preliminära

planer och kostnadsberäkningar beträffande regleringsföretaget framläggas

för statsmakternas prövning, innan ansökan hos vederbörande

vattendomstol göres om tillstånd till regleringens genomförande.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut beträffande

anslag å tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen med bifall till Eders

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 164.

Kungl. Maj:ts förslag och avslag å ovanberörda motioner till slutförande

av förberedande åtgärder för Vänerns reglering för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

29:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 27) föreslagit riksdagen medgiva

att det för avslutande av räkenskaperna för den första utbyggnaden av

kraftstationen vid Porjus erforderliga belopp må disponeras av de utav

riksdagen hittills beviljade medel till den andra utbyggnaden av samma

kraftstation.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen medgivit att det för avslutandet

av räkenskaperna för den första utbyggnaden av kraftstationen vid Porjus

erforderliga beloppet må disponeras av de utav riksdagen hittills beviljade

medel till den andra utbyggnaden av samma kraftstation.

30:o) Eders Kungl. Maj:t bar förelagit riksdagen (punkt 28) att

för fortsatt underhåll av de vid Harsprånget utförda anläggningar och

byggnader m. in. för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har hemställt, att Eders Kungl. Maj:t måtte

hos riksdagen begära, att därest riksdagen funne, att arbetena å Harsprångets

kraf t versbyggnad borde avbrytas, sedan de hittills beviljade

anslagen blivit däri nedlagda, riksdagen måtte besluta, dels att för inlösen

av egna hem och handelslokaler, som uppförts å av vattenfallsstyrelsen

upplåtna tomter, anvisa ett reservationsanslag å tilläggsstat för år

1922 av 510,000 kronor, dels att för fortsatt underhåll av de vid Harsprånget

utförda anläggningar och byggnader m. m. anslå 100,000 kronor

å riksstaten för det första halvåret 1923. Sistnämnda belopp har styrelsen

sedermera ansett kunna nedsättas till 50,000 kronor.

Av Eders Kungl. Maj:t har för ändamålet äskats dels å tilläggsstat

för innevarande år förstnämnda belopp, 510,000 kronor, dels ock å halvårsstaten

sist angivna summa 50,000 kronor.

Ett avbrott av arbetena å Harsprångets kraftstation förutsattes redan

vid 1921 års riksdag såsom sannolikt. Riksdagen har nu ansett, att desamma

tillsvidare böra nedläggas.

Likaledes har riksdagen, även om de avvecklingskostnader, som äro

förbundna med avbrytandet av arbetena och till vilkas täckande anslag

nu äskats, synts riksdagen oväntat höga, likaledes ansett, att ifrågavarande

anslagsbelopp nu böra ställas till Eders Kung]. Majrts förfogande.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut om anvisande

av ett belopp av 510,000 kronor å årets tilläggsstat, får nu anmäla, att

riksdagen för fortsatt underhåll av de vid Harsprånget utförda anlägg
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 164.

22

ningar och byggnader m. m. för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå av lånemedel.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att

för fortsättande av arbetena för reglering av Suorvasjöarna för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har hemställt, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att för reglering av Suorvasjöarna bevilja 2,000,000

kronor å tilläggsstat för år 1922 och 1,000,000 kronor å riksstaten för

första halvåret 1923.

Departementschefen har ansett sig kunna förorda, att en nedsättning

med 500,000 kronor äger rum av det på tilläggsstat äskade anslagsbeloppet,

vilket ansetts kunna ske utan någon avsevärd förskjutning

av arbetsplanen.

Med hänsyn till den i statsverkspropositionen lämnade utförliga

motiveringen för slutförandet av ifrågavarande anläggning vid Suorvasjöarna,

har riksdagen ansett sig böra ställa medel för ändamålet till förfogande

i den omfattning departementschefen förordat.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut om anvisande

av ett anslag på 1,500,000 kronor på tilläggsstat, får nu anmäla,

att riksdagen för fortsättande av arbetena för reglering av Suorvasjöarna

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) har

riksdagen för utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arheten för statens kraftverk för tiden 1 januari—30 juni 1923

beviljat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att för

inventarier för statens vattenfallsverk för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Till inventarier för statens vattenfallsverk, inberäknat vad som

tidigare anvisats eller avsatts för de skilda kanal- och kraftverken, har

riksdagen hittills beviljat tillhopa 6,535,000 kronor. Härav anvisades, i

enlighet med av vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 29 september 1920

gjord framställning, tillhopa 1,500,000 kronor av 1921 års riksdag, därav

700,000 kronor å tilläggsstat för samma år.

Eders Kungl. Maj:t har nu framställt förslag om, att till inventarier

för statens vattenfallsverk måtte anvisas dels 500,000 kronor

på tilläggsstat för år 1922, dels ock 100,000 kronor för första halvåret

1923.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 164.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen,

beträffande första halvåret 1923, till inventarier för statens vattenfallsverlc

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag

av 100,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Stockholm den 24 maj 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.