Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts under sjunde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statskontoret och riksråkenskapsverket jämte en i ämnet väckt motion.

1922-05-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:170, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts under sjunde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statskontoret och riksråkenskapsverket jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 170.

Nr 170.

Godkänd av första kammaren den 24 maj 1922.

Godkänd av andra kammaren den 24 maj 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

under sjunde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda

framställningar angående anslag till statskontoret och

riksråkenskapsverket jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 59.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov för tiden 1 januari —30 juni

1923 (nr 1) har Eders Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkterna 8,

23 och 24) föreslagit riksdagen dels att upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till statskontoret, nu 334,000 kronor, med halva beloppet eller

167.000 kronor och det ordinarie förslagsanslaget till riksräkenskapsverket,

nu 503,000 kronor, med likaledes halva beloppet eller 251,500

kronor, dels ock att till upprätthållande av riksräkenskapsverkets verksamhet

å extra stat för sagda tid bevilja ett förslagsanslag, högst,

25.000 kronor.

1 sammanhang med Eders Kung]. Maj:ts förevarande förslag har

riksdagen till behandling förehaft en inom första kammaren väckt

motion, nr 65, vari hemställts, att riksdagen vid beviljande av anslag

till riksråkenskapsverket måtte för sin del besluta sådan ändring av

gällande bestämmelser, att riksräkenskapsverkets räkenskaper skola

granskas av statskontoret.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 170. 7

Över den sålunda väckta motionen har riksdagens vederbörande

utskott i vederbörlig ordning låtit inhämta statskontorets yttrande och

har sagda ämbetsverk i ett den 16 mars 1922 dagtecknat utlåtande

anfört följande:

»Några särskilda bestämmelser, huru riksräkenskapsverkets räkenskaper

skola granskas, lära icke finnas. Om några sådana ej utfärdas,

torde emellertid granskningen komma att överlämnas till någon hos

verket anställd tjänsteman, i likhet med vad som ägde rum på den tid då

riksräkenskapsverket nu åliggande revisioner voro förlagda till kammarrätten.

En på berörda sätt anordnad granskning av allmänna räkenskaper

måste emellertid av flera skäl vara mindre lämplig. I likhet med motionären

anser därför statskontoret, att en förändring härutinnan bör vidtagas

och att föreskrift bör meddelas om på vad sätt riksräkenskapsverkets

räkenskaper skola granskas.

Statskontoret instämmer således i motionens syfte, men vill statskontoret,

ehuruväl något hinder ur arbetssynpunkt för granskningens

utförande inom ämbetsverket med nu tillgängliga arbetskrafter icke

synes möta, dock ifrågasätta, huruvida den av motionären föreslagna

anordningen kan anses innebära en lämplig lösning av denna fråga.

I detta avseende får statskontoret framhålla, att en väsentlig del av

statskontorets åligganden består i att mottaga och redovisa statsverkets

inkomster och bestrida statsutgifterna i överensstämmelse med de

av Kungl. Maj:t fastställda stater, allmänna författningar eller särskilda

föreskrifter samt att häröver verkställa erforderlig bokföring. Då denna

statskontorets verksamhet granskas inom riksräkenskapsverket, torde det

få anses mindre lämpligt, att en granskning av detta verks räkenskaper

verkställes av statskontoret.

Ett annat sätt för frågans lösning torde därför böra sökas. Statskontoret

tillåter sig i sådant avseende erinra, att, under den tid, då

riksräkenskapsverket nu åliggande granskning av allmänna räkenskaper

tillkom kammarrättens revisionsavdelning, advokatfiskal hos kammarrätten

jämlikt § 22 av förnyade instruktionen för kammarrätten den 23

december 1908 (nr 159), bland annat, hade att, sedan granskningen av

revisionsavdelningen av inkomna räkenskaper avslutats, företaga ytterligare

sådan, om anledning därtill förefunnes. Det synes i betraktande

härav kunna ifrågasättas, huruvida icke granskningen av riksräkenskapsverkets

räkenskaper lämpligen kunde uppdragas åt advokatfiskal i

kammarrätten. En annan utväg synes vara, att granskningen auförtros

åt finansdepartementets budgetbyrå.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 170.

Denna fråga torde emellertid vara av beskaffenhet att lämpligen

böra av Kungl. Maj:t efter närmare utredning avgöras, och föreställer

sig statskontoret, att det av motionären avsedda syftet lärer vinnas

genom ett uttalande från riksdagens sida om önskvärdheten av att

granskning av riksräkenskapsverkets räkenskaper verkställes av annan

myndighet eller av person utom verket».

Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om

upptagande av ordinarie anslagen till statskontoret och riksräkenskapsverket

för tiden 1 januari—30 juni 1923 med hälften av de belopp som

anvisats för innevarande år hava icke givit riksdagen anledning till

erinran och har riksdagen likaledes ansett sig böra till upprätthållande

av riksräkenskapsverkets verksamhet för nämnda tid bevilja ett förslagsanslag

å högst 25,000 kronor.

I ovanberörda motion nr 65 har, såsom nämnts, föreslagits, att

riksdagen vid beviljande av anslag till riksräkenskapsverket måtte för

sin del besluta sådan ändring av gällande bestämmelser, att riksräkenskapsverkets

räkenskaper skola granskas av statskontoret.

Riksdagen anser, i likhet med motionären, det ur flera synpunkter

otillfredsställande, att riksräkenskapsverkets räkenskaper granskas av

en inom samma verk anställd tjänsteman. På av statskontoret anförda

skäl synes det emellertid riksdagen böra ankomma på Eders Kungl. Maj:t

att efter närmare prövning utse myndighet eller person utom riksräkenskapsverket

att verkställa revisionen ifråga.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för tiden 1 januari—30

juni 1923

dels upptagit det ordinarie förslagsanslaget till statskontoret, nu

334,000 kronor, med halva beloppet eller 167,000 kronor;

dels upptagit det ordinarie förslagsanslaget till riksräkenskapsverket,

nu 503,000 kronor, med likaledes halva beloppet eller 251,500 kronor;

dels ock till upprätthållande av riksräkenskapsverkets verksamhet

å extra stat beviljat ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

Härjämte får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte efter

närmare prövning utse myndighet eller person utom riksräkenskapsverket

att verkställa revision av sagda verks räkenskaper.

Stockholm den 24 maj 1922.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS- BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.