Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1921 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1920.
1922-05-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1922:185, Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1921 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1920.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 185.
1
Nr 185.
Godkänd av första kammaren den 27 maj 1922.
Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1922.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år
1921 församlade revisorers berättelse angående verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1920.
(Statsutskottets utlåtande nr 84.)
Till Konungen.
Efter prövning av vad riksdagens nästlidet år församlade revisorer
rörande verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1920 uti avgiven berättelse
anmält samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter uti däröver
avgivna förklaringar hos Eders Knngl. Maj:t andragit, får riksdagen i
nedan nämnda ärenden anföra följande.
Hästlejningskostnader vid Göta livgarde.
Under lantförsvarsdepartementet, § 10, hava revisorerna omförmält,
hurusom det väckt revisorernas uppmärksamhet, att i kostnad
för letning av hästar för Göta livgardes övningar i visst fall utbetalts,
förutom åkdonslega, ej mindre än 29 kronor 50 öre för häst och dag,
vilket belopp synts revisorerna anmärkningsvärt högt.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 185. 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 185.
I anledning av denna anmärkning hava förklaringar avgivits dels
av sekundchefen för Göta livgarde, dels ock av arméförvaltningens intendentsdepartement,
vilka förklaringar återfinnas å sid. 16—19 i del III
av revisionsberättelsen.
Ifrågavarande lejningspris har, såsom i förklaringarna upplyses,
antagits, av chefen för IV arméfördelningen enligt kontrakt vid central
hästlejning för arméfördelningens truppförband under 1920 års fälttjänstövmngar
Det synes riksdagen, att vid uppgörande av sagda kontrakt
behörig hänsyn till statsverkets intressen icke tagits, och torde med
anledning härav, åtgärder böra vidtagas till förebyggande av att eu
dylik anordning upprepas.
Riksdagen vill erinra, hurusom i anledning av vissa av 1915 års
revisorer gjorda anmärkningar rörande lega för hästar och fordon under
1914 års mobilisering av Stockholms landsstormsområde riksdagen (skrivelse
nr 206 år 1916) framhöll, att en särskild undersökning borde
vidtagas för utrönande, huruvida åtgärder i då påtalade fall vore av
nöden .för ett behörigt tillvaratagande av statens intressen, eller ock
eljest åtgärder från statens sida kunde anses av omständigheterna påkallade.
Aven i nu förevarande fall anser riksdagen en motsvarande
undersökning väl motiverad och får fördenskull anhålla, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa undersökning för utrönande, huruvida några
särskilda" åtgärder böra vidtagas i anledning av vad revisorerna i denna
sak anmärkt, samt, för den händelse undersökningen skulle sådant föranleda,
vidtaga de ytterligare åtgärder, som av densamma påkallas.
August Abrahamsons stiftelse.
hinder ecklesiastikdepartementet, § 7, hava revisorerna — under
erinran, att sedan August Abrahamsons stiftelse övertagits av staten,
dess verksamhet redan påkallat ganska avsevärda anslag av statsmedel —
uttalat den uppfattningen, att ett fortsättande av stiftelsens verksamhet
utan en omläggning av dess skötsel- med visshet komme även framgent
att för statsverket medföra högst betydande utgifter, och hava revisorerna
därför velat ifrågasätta, huruvida icke en undersökning borde komma
till stånd i syfte att utröna möjligheten av att genom förändringar i den
ekonomiska förvaltningen försätta stiftelsen i den ställning, att avkastningen
av stiftelsens egna inkomstkällor kunde i huvudsak täcka utgifterna
för en inom ramen av testamentets föreskrifter utövad verksamhet.
Vad revisorerna i övrigt anfört återfinnes å sid. 42—47 i revisionsberättelsens
del I.
Riksdagens skrivelse Nr 185. 3
I eu vid revisionsberättelsen till denna punkt fogad reservation
bär framhållits att, sådana som förhållandena med avseende å stiftelsen
efter dess övertagande av staten varit ordnade, den staten påvilande
förpliktelsen kunde komma att för statsverket medföra kostnader, vilka
ställde sig mer än skäligt höga i förhållande till den sak, det gällde.
Då stiftelsens ekonomi för närvarande icke satte stiftelsen i stånd att
med egna medel bestrida utgifterna för sin verksamhet, göres i reservationen
gällande, att en undersökning borde vidtagas till utrönande
av huruvida icke en bestämd uppdelning av överinseendet över stiftelsen
kunde äga rum, så att ledningen av undervisningsarbetet vid Näs
och stiftelsens ekonomiska förvaltning lades i skilda händer under stiftelsens
styrelse som den sammanhållande faktorn. Vidare borde enligt
reservanternas mening tagas under övervägande, huruvida icke läroanstalten
borde, givetvis med bibehållande av en möjligen till antalet
ledamöter förminskad lokal styrelse, ställas under överinseende av skolöverstyrelsen,
varjämte reservanterna uttalat sig för en undersökning
rörande möjligheterna för ett utsträckt utnyttjande av slottsbyggnaden
i förhållande till vad nu vore fallet; och hava reservanterna ansett, att
en undersökning enligt de av reservanterna angivna riktlinjerna borde
komma till stånd, innan staten beviljade ytterligare anslag till ifrågavarande
stiftelse.
Vad reservationen i övrigt innehaller återfinnes a sid. 182 184 i
revisionsberättelsens del I.
I anledning av vad riksdagens revisorer i nu förevarande punkt
anfört hava förklaringar avgivits av föreståndaren för August Abrahamsons
stiftelse samt av stiftelsens styrelse, vilka förklaringar återfinnas å
sid. 110—116 i revisionsberättelsens del III.
Av vad i revisionsberättelsen rörande August Abrahamsons stiftelse
förekommit, har riksdagen erhållit den uppfattningen, att förhållandena
i avseende å stiftelsens ekonomi icke äro tillfredsställande. Till
förebyggande att för framtiden betydande anspråk komma att ställas
på statens medverkande till fortsatt uppehållande av verksamheten därstädes,
är det enligt riksdagens mening önskligt, att eu ändring härutinnan
kommer till stånd och att åtgärder vidtagas, för vinnande av
ett bättre utbyte av de till stiftelsen hörande i egentlig mening ^ekonomiska
företagen och dymedelst även stiftelsen sättes bättre i stånd att
fylla sitt ändamål. ''De riktlinjer, som reservanterna låtit komma
till uttryck, synas riksdagen jämväl böra tagas under övervägande.
Då riksdagen sålunda håller före, att eu undersökning i frågan kan
vara ägnad att bidraga till eu ändring i den nuvarande onekligen
4 Riksdagens skrivelse Nr 185.
tunga och kostsamma administrationen av stiftelsen och till ernående
av en fördelaktigare ekonomisk ställning för densamma ävensom av
förbättrade anordningar i övrigt får riksdagen anhålla, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående den förändring av organisationen
av den ekonomiska förvaltningen och ledningen av August
Abrahamsons stiftelse, som kan anses vara av förhållandena betingad.
Stockholm den 27 maj 1922.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, I8AAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.