Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m.

1922-06-01 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:219, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 219.

1

Nr 219.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1922.

Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 97.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 10 mars 1922 avlåten proposition (nr 195)

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikation särenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

l:o) för tillämpning från och med den 1 juli 1922, godkänna vid

statsrådsprotokollet fogat förslag till ändring i vissa delar av avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk;

2:o) medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda de övergångsbestämmelser,

som i anledning härav kunna befinnas erforderliga;

3:o) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1922,

dels att under avdelningen A. av den vid berörda reglemente såsom

bilaga fogade tjänsteförteckningen skall beträffande postverket i 3:e lönegraden

upptagas befattningen reparatör ävensom att den beträffande

postverket i 6:e lönegraden under samma avdelning angivna befattningen

stationsmästare skall benämnas stationsmästare av klass 1;

dels att i avdelningen B. av nämnda tjänsteförteckning skall upptagas

en ny lönegrad, benämd l:a lönegraden, samt att de nuvarande

l:a—7:e lönegraderna skola benämnas respektive 2:a—8:e lönegraderna;

dels ock att under berörda avdelning B. skola upptagas följande nya

befattningar, nämligen beträffande samtliga verk i den nya l:a lönegraden

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 219 220. 1052 22 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 219.

befattningen skrivbiträde samt beträffande postverket i den nya 2:a lönegraden

befattningen stationsmästare av klass 3 och i den nya 3:e lönegraden

befattningen stationsmästare av klass 2;

4:o) besluta, att antalet av följande befattningar vid telegrafverket

och statens vattenfallsverk skall från och med den 1 juli 1922 utgöra:

vid telegrafverket:

sekreterare ............................................................................................................. 7

vid statens vattenfallsverk:

kontrollör ..................................................;............................................................. 2.

Det vid propositionen fogade förslaget till ändring i vissa delar av

avlöningsreglementet den 19 juni 1919 är av följande lydelse:

Förslag

till

ändring i vissa delar av avlöningsreglementet den 19 juni 1919

för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

ocli statens vattenfallsverk.

6 §•

2. Har sådan tjänsteman erhållit annan ledighet och särskild vikarie

för honom förordnats, beror på prövning av Kungl. Maj:t, i vad mån

avlöningen må för den tid tillgodonjutas.

3. I fråga om ersättning till vikarie i de i 1 och 2 mom. nämnda

fall ävensom till den, som förordnats att uppehålla ledig tjänst, varom

nu sägs, bestämmer Kungl. Maj:t.

9 §.

Löneplan.

A. För manliga tjänsteman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 219.

3

It. Fiir kvinnliga tjänsteman.

Lönegrad. !

Löne-

0 r t

s g r u

P p.

klass.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1

1,440

1,500

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1

2

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

l:a lönegraden ...............\

3

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

1

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

5

1,920

1,983

2,046

2,109

2,172

2,235

2,298

2:a lönegraden..............

6

2,040

2,106

2,172

2,238

2,304

2,370

2,436

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

•

7

2,160

- 2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

I

8

2,280

2.352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

3:e lönegraden ...............''

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

1

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

8

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

1

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

4:e lönegraden ...............''

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

. 2,940

3,018

1

11

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

11

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

1

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

5:e lönegraden ...............''

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

''I

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

6:e lönegraden ...............i

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

15

| 3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

15

3,390

3,501

•3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

16

3,600

3,714

3,828

3,942

4,056

4,170

4,284

7:e lönegraden ..............

17

3,810

3,927

4,044

4,161

4,278

4,395

4,512

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 219.

1

Lönegrad.

Löne-

klass.

|

O r

t s g r u

P P-

A.

B.

C.

D.

E.

P.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

I

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

8:e lönegraden ...............1

19

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

j

20

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

5,100

5,220

1

21 |

4,800

4,920

5,040

5,160

5,280

5,400

5,520

10 §.

. 3. Uppflyttning

till

— tilländagått.

a) att han

tjänstgöring;

b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum^med

hänsyn till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen

tillhört den lägre löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten

begången förseelse, för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, icke

i och för sig må räknas honom till last, utan hänsyn därtill tagas,

endast då förseelsen kan sägas karaktärisera arten av tjänstgöringen i

dess helhet; samt

c) att tjänstemannen — — — — — — tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke

fattas utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall

sådant beslut avse viss tid, minst ett hälft och högst tre år. Vid uppskovstidens

utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under

nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.

11 §•

Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie

tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å

tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med

eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för''bestämmandet

av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning

till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under

vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.

Vid sådant — — — — — — — — kalenderkvartal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 219. •*

12 §.

1. Därest —* — — — — —- — — — närmast högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt

lön eldigt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på

grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör

vid1 befordran hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning

till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid

intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda

lägre löneklass.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande

tjänsteman, som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande

verk innehade ordinarie befattning vid annat verk, för vilket lönereglering

genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.

Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad

må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön

i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre

löneklass kunna tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken

han ''såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före befordringen

på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som

i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara

jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen tillträder.

Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan tjänstgöring

av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande

i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj :t,

efter prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl

tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende

å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med eller av

högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.

2. Såsom undantag från vad i 10 § 1 mom. samt 1 mom. av

förevarande paragraf stadgats gäller:

a) att lokomotivförare, som vid befordran till lokomotivmästare

åtnjöt eller från tiden för lokomotivmästartjänstens tillträdande skulle

såsom lokomotivförare hava kommit i åtnjutande av lön enligt den näst

högsta eller den högsta för lokomotivförare gällande löneklassen, äger

tillträda lön enligt den löneklass, som är närmast högre än den, till

vilken han eljest skolat hänföras, samt i förekommande fall tillgodonjuta

den i 1 mom., andra stycket, av förevarande paragraf medgivna förmån;

b) att lokomotivförare, som vid befordran till lokomotivmästare

åtnjöt lön enligt 10:e löneklassen, äger ifråga om begynnelselön i den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 219.

nya tjänsten samt för vidare uppflyttning till högre löneklass tillgodonjuta

den i 1 mom., andra stycket, av förevarande paragraf medgivna förmån.

17 §•

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall

än uti 2 mom. avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad

lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid

av ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med

semester icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Maj:t

för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å

lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp, för dag räknat, som

framgår av nedanstående tabell:

A. För manliga tjänstemän.

B. För kvinnliga tjänstemän.

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

Tjänstledig-

hetsavdrag

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

Tjänstledig-

hetsavdrag

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

Tjänstledig-

hetsavdrag

n:r.

kr.

öre.

n:r.

kr.

öro.

n:r.

kr.

öre.

i

_

60

8

1

30

15

2

25

2

—

70

9

1

40

16

2

40

3

—

80

10

1

50

17

2

60

4

—

90

11

1

65

18

2

80

5

i

—

12

1

80

19

3

—

6

i

10

13

1

95

20

3

25

7

i

20

14

2

10

21

3

50

2. Har tjänsteman — — — — — — — — — — skall han:

a) om — — — —* — — — — — — — — — — — — samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom,

medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan,

under tiden likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg, dock högst intill dess sex månader förflutit

från dagen för olycksfallet, men skall tjänstemannen för tid därutöver av

sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag,

så framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår manlig tjänsteman,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 219.

tillhörande någon av 1—7 lönegraderna, eller kvinnlig tjänsteman, vederbörande

verks styrelse finner skäl medgiva, att sådant avdrag icke skall

äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av

smittofara, må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i 1 örekommande

fall, kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall

tjänstemannen för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande

det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Maj:t,

eller vad angår manlig tjänsteman, tillhörande någon av 1 7 lönegra
derna,

eller kvinnlig tjänsteman, vederbörande verks styrelse finner skäl

medgiva, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre

belopp än nyss sagts.

20 §.

1. Tjänsteman — — — — — — — — — — — ~ da,gen.

Tjänsteman, som enligt turlista eller annan fastställd tjänstgöringsplan

bestrider alternerande tjänstgöring i högre befattning, äger, därest

sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar i den högre befattningen under

oavbruten tidsperiod av högst fyra veckor överstigar sju, för sådana

tjänstgöringsdagar uppbära vikariatsersättning enligt de i nästföregående

stveke angivna grunder.

Angående — — — — — — — — — 38 §2 mom.

23 §.

1. Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras

av statsverket, skall han vara skyldig att bebo densamma samt

iakttaga de närmare föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas,

kunna varda meddelade rörande lägenhetens begagnande.

28 §.

Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan

förflyttats från en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad

bostadsort, eller då tjänsteman till följd av befordran eller förordnande

att uppehålla högre tjänst nödgats flytta till annan ort än den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens sJcrivelse Nr 219.

förutvarande tjänstgöringsorten, skall kan vara berättigad att av vederbörande

verks medel erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt

för den ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att

han måst vidkännas kostnad för bostad å såväl den gamla som den

nya tjänstgöringsorten, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t meddelar.

31 §.‘)

Anmärkningsarvode — — — — — — — — — — —----

— — —: — — — — — anmärkning.

36 §.

Kvinnlig befattningshavare, tillhörande någon av 1—5 lönegraderna,

må för bestridande av göromål såsom stenograf kunna tillerkännas särskilt

arvode med högst 180 kronor för år räknat.

Vad först angår de föreslagna förändringarna i själva avlöningsreglementet

för kommunikationsverken hava desamma av riksdagen godkänts.

Såsom av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, avses med

ändringarna att åstadkomma likformighet med de för allmänna civilförvaltningen

i ämnet gällande bestämmelserna, och får riksdagen i detta

avseende hänvisa till sin tidigare avgivna skrivelse nr 171 i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 261.

Ifrågavarande författningsförändringar innebära bland annat införandet

vid affärsverken av kvinnliga ordinarie tjänster av skrivbiträdesgraden

d. v. s. befattningar av en lägre grad än de nuvarande kontorsbiträdesbefattningarna.

Riksdagen vill i avseende härå betona, att inrättandet vid

kommunikationsverken av dylika, inom den civila statsförvaltningen redan

förekommande skrivbiträdesbefattningar icke bör få medföra en utökning

av den ordinarie personalen vid dessa verk utan att därmed tvärtom

avsetts att öppna möjlighet att i mån av uppkomna vakanser kunna

ersätta vissa av de nuvarande kvinnliga ordinarie befattningarna med

andra av lägre grad och mindre kompetensfordringar, åt vilka senare

befattningars innehavare genom ändrad arbetsfördelning kunna anförtros

vissa inom ifrågavarande verk i stor utsträckning förekommande enklare

arbetsuppgifter.

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen har riksdagen

icke heller velat motsätta sig, att vid postverket befattningen reparatör

införes.

l) Denna paragraf har upphört att gälla.

s. 9 Kontrollera mot PDF

liiksdagens skrivelse Nr 21!).

9

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition inuebiir vidare inrättande

av en ny grupp ordinarie befattningshavare vid postverket, kvinnliga stationsmästare,

vilka skulle förestå en ny typ postanstalter, nämligen postexpeditioner

av klass 2 och 3. Redan för närvarande förefinnas dylika postexpeditioner

vid postverket. Dessa, som hava befogenhet, liggande mellan

poststations och postkontors, och som tillkommo vid 1919 års riksdag i

sammanhang med den då beslutade löneregleringen för affärsverken, äro

av en något större typ än de nu föreslagna postexpeditionerna och må

endast förestås av manliga stationsmästare.

Det synes riksdagen uppenbart, att den ifrågasatta nya- formen av

mindre postexpeditioner är ändamålsenlig och lämplig. Säkerligen skall

på vissa platser dess inrättande ur postal synpunkt medföra stora fördelar,

framför allt för den korresponderande allmänheten. På grund av arbetets

stora omfattning vid vissa av de nuvarande poststationerna måste det

anses motiverat, att dåvarande stationsföreståndarsyssla förändras till en

ordinarie kvinnlig stationsmästaretjäust, vartill möjlighet skulle öppnas

genom ett bifall till förslaget.

I vårt land finnes ett antal platser, där posttrafiken å ena sidan är

av sådan art, att för dess behöriga betjänande kräves en postanstalt

med större kompetens än den vanliga poststationen, men å andra sidan

ej bär den omfattningen att inrättandet av en postexpedition njed

manlig stationsmästare är ur ekonomisk synpunkt berättigat. Och

riksdagen håller ej för uteslutet, att den nu pågående undersökningen

beträffande förekomsten inom postverket av överkvalificerad arbetskraft

skall leda till att postkontor kunna utbytas mot just postexpeditioner av

deri. föreslagna typen. Under sådana förhållanden har riksdagen ansett

sig böra bifalla Eders Kungl. Maj ris förslag, men vill samtidigt betona,

att postanstalter av den nya typen böra inrättas i begränsad omfattning

och först efter noggrann prövning av alla på saken inverkande omständigheter.

I detta avseende vill riksdagen instämma i det av 1920

års postkommitté gjorda uttalandet, att det synes vara ett ofrånkomligt

villkor för inrättandet av en postexpedition, att å den ort, där den skall

hava sin verksamhet, poströrelsen är av den art och omfattning, att för

dess behöriga besörjande en mera kvalificerad postanstalt än den vanliga

poststationen är påkallad.

Eders Kungl. Maj ris förslag, att antalet sekreterare vid telegrafverket

måtte upptagas till 7 och antalet kontrollörer vid statens vattenfallsverk till 2,

har icke givit riksdagen anledning till erinran. I förstnämnda hänseende

innebär förslaget en utökning med eu sekreterare, vilken utökning

emellertid påkallats av att telegrafverkets pensionsinrättning upphört

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 219— 220. 105222 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 219.

och handhavandet av verkets pensionsfrågor övergått å styrelsen, varvid

inom styrelsen en befattning ansetts böra beredas för den tjänsteman i

kamrers ställning, som tidigare fanns anställd i pensionsinrättningen.

Vad angår antalet kontrollörer vid statens vattenfallsverk avser propositionen

indragning av en av dessa befattningar, vilka för närvarande

äro 3.

Vad till sist beträffar den riksdagens bedömande underställda planen

att vid statens järnvägar inrätta vissa intressekontor avsedda att bland

annat ombesörja skatte- och hyresbetalningar för vederbörande personal,

får riksdagen anföra, att förslaget synes medföra så stora kostnader för

staten, att riksdagen måste ställa sig avvisande mot detsamma. För varje

kontor skulle påkallas ett årligt statsbidrag av 11,000 kronor, eller alltså

för de enbart vid statens järnvägar ifrågasatta fem kontoren sammanlagt

55,000 kronor för år.

Särskilt i betraktande av att de uppgifter, som skulle åvila dessa

kontor, så gott som uteslutande äro av sådan natur, att det bör tillkomma

den enskilde att ombesörja desamma och bestrida de kostnader,

som därmed kunna vara förbundna, synas de föreslagna bidragsbeloppen

alltför högt tilltagna, för att ett bifall till förslaget skulle kunna ifrågakomma.

Riksdagen har icke heller kunnat förbise, att ett medgivande i

detta fall sannolikt komme att medföra anspråk på statsbidrag i måhända

lika betydande utsträckning till dylika anordningar vid andra

statens verk och inrättningar, för vilka anspråks framställande lika goda

skäl kunde anföras och som alltså ej heller kunde tillbakavisas.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda i olika hänseenden anfört,

får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av förevarande

proposition

dels, för tillämpning från och med den 1 juli 1922, godkänt vid

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 10 mars 1922 fogat

förslag till ändring i vissa delar av avlöningsreglementet den 19 juni

1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfallsverk;

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda de övergångsbestämmelser,

som i anledning härav kunna befinnas erforderliga;

dels beslutat, med tillämpning från och med den 1 juli 1922,

a) att under avdelningen A. av den vid berörda reglemente såsom

bilaga fogade tjänsteförteckningen skall beträffande postverket i 3:e lönegraden

upptagas befattningen reparatör ävensom att den beträffande postverket

i 6:e lönegraden under samma avdelning angivna befattningen

stationsmästare skall benämnas stationsmästare av klass 1;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 219.

11

b) att i avdelningen B. av nämnda tjänsteförteckning skall upptagas

en ny lönegrad, benämnd l:a lönegraden, samt att de nuvarande l:a—7:e

lönegraderna skola benämnas respektive 2:a— 8:e lönegraderna;

c) att under berörda avdelning B. skola upptagas följande nya befattningar,

nämligen beträffande samtliga verk i den nya l:a lönegraden

befattningen skrivbiträde samt beträffande postverket i den nya 2:a lönegraden

befattningen stationsmästare av klass 3 och i den nya 3:e lönegraden

befattningen stationsmästare av klass 2;

'' dels och beslutat, att antalet av följande befattningar vid telegrafverket

och statens vattenfallsverk skall från och med den 1 juli 1922

utgöra:

vid telegrafverket:

sekreterare ............................................................................................................ 7

vid statens vattenfallsverk:

kontrollör ............................................................................................................... 2.

Stockholm den 1 juni 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.