Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m.
1922-06-01 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1922:219, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 219.
1
Nr 219.
Godkänd av första kammaren den 1 juni 1922.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1922.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 97.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 10 mars 1922 avlåten proposition (nr 195)
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikation särenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
l:o) för tillämpning från och med den 1 juli 1922, godkänna vid
statsrådsprotokollet fogat förslag till ändring i vissa delar av avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk;
2:o) medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda de övergångsbestämmelser,
som i anledning härav kunna befinnas erforderliga;
3:o) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1922,
dels att under avdelningen A. av den vid berörda reglemente såsom
bilaga fogade tjänsteförteckningen skall beträffande postverket i 3:e lönegraden
upptagas befattningen reparatör ävensom att den beträffande
postverket i 6:e lönegraden under samma avdelning angivna befattningen
stationsmästare skall benämnas stationsmästare av klass 1;
dels att i avdelningen B. av nämnda tjänsteförteckning skall upptagas
en ny lönegrad, benämd l:a lönegraden, samt att de nuvarande
l:a—7:e lönegraderna skola benämnas respektive 2:a—8:e lönegraderna;
dels ock att under berörda avdelning B. skola upptagas följande nya
befattningar, nämligen beträffande samtliga verk i den nya l:a lönegraden
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 219 220. 1052 22 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 219.
befattningen skrivbiträde samt beträffande postverket i den nya 2:a lönegraden
befattningen stationsmästare av klass 3 och i den nya 3:e lönegraden
befattningen stationsmästare av klass 2;
4:o) besluta, att antalet av följande befattningar vid telegrafverket
och statens vattenfallsverk skall från och med den 1 juli 1922 utgöra:
vid telegrafverket:
sekreterare ............................................................................................................. 7
vid statens vattenfallsverk:
kontrollör ..................................................;............................................................. 2.
Det vid propositionen fogade förslaget till ändring i vissa delar av
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 är av följande lydelse:
Förslag
till
ändring i vissa delar av avlöningsreglementet den 19 juni 1919
för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
ocli statens vattenfallsverk.
6 §•
2. Har sådan tjänsteman erhållit annan ledighet och särskild vikarie
för honom förordnats, beror på prövning av Kungl. Maj:t, i vad mån
avlöningen må för den tid tillgodonjutas.
3. I fråga om ersättning till vikarie i de i 1 och 2 mom. nämnda
fall ävensom till den, som förordnats att uppehålla ledig tjänst, varom
nu sägs, bestämmer Kungl. Maj:t.
9 §.
Löneplan.
A. För manliga tjänsteman.
Riksdagens skrivelse Nr 219.
3
It. Fiir kvinnliga tjänsteman.
Lönegrad. !
Löne-
0 r t
s g r u
P p.
klass.
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1
1
1,440
1,500
1,560
1,620
1,680
1,740
1,800
1
2
1,560
1,620
1,680
1,740
1,800
1,860
1,920
l:a lönegraden ...............\
3
1,680
1,740
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
1
4
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
2,100
2,160
4
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
2,100
2,160
5
1,920
1,983
2,046
2,109
2,172
2,235
2,298
2:a lönegraden..............
6
2,040
2,106
2,172
2,238
2,304
2,370
2,436
7
2,160
2,229
2,298
2,367
2,436
2,505
2,574
•
7
2,160
- 2,229
2,298
2,367
2,436
2,505
2,574
I
8
2,280
2.352
2,424
2,496
2,568
2,640
2,712
3:e lönegraden ...............''
9
2,400
2,475
2,550
2,625
2,700
2,775
2,850
1
10
2,550
2,628
2,706
2,784
2,862
2,940
3,018
8
2,280
2,352
2,424
2,496
2,568
2,640
2,712
1
9
2,400
2,475
2,550
2,625
2,700
2,775
2,850
4:e lönegraden ...............''
10
2,550
2,628
2,706
2,784
2,862
. 2,940
3,018
1
11
2,700
2,784
2,868
2,952
3,036
3,120
3,204
11
2,700
2,784
2,868
2,952
3,036
3,120
3,204
1
12
2,850
2,940
3,030
3,120
3,210
3,300
3,390
5:e lönegraden ...............''
13
3,030
3,126
3,222
3,318
3,414
3,510
3,606
''I
14
3,210
3,312
3,414
3,516
3,618
3,720
3,828
12
2,850
2,940
3,030
3,120
3,210
3,300
3,390
13
3,030
3,126
3,222
3,318
3,414
3,510
3,606
6:e lönegraden ...............i
14
3,210
3,312
3,414
3,516
3,618
3,720
3,828
15
| 3,390
3,501
3,612
3,723
3,834
3,945
4,056
15
3,390
3,501
•3,612
3,723
3,834
3,945
4,056
16
3,600
3,714
3,828
3,942
4,056
4,170
4,284
7:e lönegraden ..............
17
3,810
3,927
4,044
4,161
4,278
4,395
4,512
18
4,020
4,140
4,260
4,380
4,500
4,620
4,740
4
Riksdagens skrivelse Nr 219.
1
Lönegrad.
Löne-
klass.
|
O r
t s g r u
P P-
A.
B.
C.
D.
E.
P.
G.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
I
18
4,020
4,140
4,260
4,380
4,500
4,620
4,740
8:e lönegraden ...............1
19
4,260
4,380
4,500
4,620
4,740
4,860
4,980
j
20
4,500
4,620
4,740
4,860
4,980
5,100
5,220
1
21 |
4,800
4,920
5,040
5,160
5,280
5,400
5,520
10 §.
. 3. Uppflyttning
till
— tilländagått.
a) att han
tjänstgöring;
b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum^med
hänsyn till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen
tillhört den lägre löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten
begången förseelse, för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, icke
i och för sig må räknas honom till last, utan hänsyn därtill tagas,
endast då förseelsen kan sägas karaktärisera arten av tjänstgöringen i
dess helhet; samt
c) att tjänstemannen — — — — — — tjänsten.
Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke
fattas utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall
sådant beslut avse viss tid, minst ett hälft och högst tre år. Vid uppskovstidens
utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under
nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.
11 §•
Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie
tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å
tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med
eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för''bestämmandet
av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning
till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under
vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.
Vid sådant — — — — — — — — kalenderkvartal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 219. •*
12 §.
1. Därest —* — — — — —- — — — närmast högre löneklass.
Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt
lön eldigt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på
grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör
vid1 befordran hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning
till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid
intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda
lägre löneklass.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande
tjänsteman, som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande
verk innehade ordinarie befattning vid annat verk, för vilket lönereglering
genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.
Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad
må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön
i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre
löneklass kunna tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken
han ''såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före befordringen
på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som
i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara
jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen tillträder.
Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan tjänstgöring
av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.
För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande
i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj :t,
efter prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl
tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende
å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med eller av
högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.
2. Såsom undantag från vad i 10 § 1 mom. samt 1 mom. av
förevarande paragraf stadgats gäller:
a) att lokomotivförare, som vid befordran till lokomotivmästare
åtnjöt eller från tiden för lokomotivmästartjänstens tillträdande skulle
såsom lokomotivförare hava kommit i åtnjutande av lön enligt den näst
högsta eller den högsta för lokomotivförare gällande löneklassen, äger
tillträda lön enligt den löneklass, som är närmast högre än den, till
vilken han eljest skolat hänföras, samt i förekommande fall tillgodonjuta
den i 1 mom., andra stycket, av förevarande paragraf medgivna förmån;
b) att lokomotivförare, som vid befordran till lokomotivmästare
åtnjöt lön enligt 10:e löneklassen, äger ifråga om begynnelselön i den
6
Riksdagens skrivelse Nr 219.
nya tjänsten samt för vidare uppflyttning till högre löneklass tillgodonjuta
den i 1 mom., andra stycket, av förevarande paragraf medgivna förmån.
17 §•
1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall
än uti 2 mom. avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad
lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid
av ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med
semester icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Maj:t
för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å
lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp, för dag räknat, som
framgår av nedanstående tabell:
A. För manliga tjänstemän.
B. För kvinnliga tjänstemän.
Löneklass
enligt 9 §
avd. B
Tjänstledig-
hetsavdrag
Löneklass
enligt 9 §
avd. B
Tjänstledig-
hetsavdrag
Löneklass
enligt 9 §
avd. B
Tjänstledig-
hetsavdrag
n:r.
kr.
öre.
n:r.
kr.
öro.
n:r.
kr.
öre.
i
_
60
8
1
30
15
2
25
2
—
70
9
1
40
16
2
40
3
—
80
10
1
50
17
2
60
4
—
90
11
1
65
18
2
80
5
i
—
12
1
80
19
3
—
6
i
10
13
1
95
20
3
25
7
i
20
14
2
10
21
3
50
2. Har tjänsteman — — — — — — — — — — skall han:
a) om — — — —* — — — — — — — — — — — — samt
b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom,
medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan,
under tiden likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, dock högst intill dess sex månader förflutit
från dagen för olycksfallet, men skall tjänstemannen för tid därutöver av
sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag,
så framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår manlig tjänsteman,
7
Riksdagens skrivelse Nr 219.
tillhörande någon av 1—7 lönegraderna, eller kvinnlig tjänsteman, vederbörande
verks styrelse finner skäl medgiva, att sådant avdrag icke skall
äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.
3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av
smittofara, må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i 1 örekommande
fall, kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall
tjänstemannen för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande
det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Maj:t,
eller vad angår manlig tjänsteman, tillhörande någon av 1 7 lönegra
derna,
eller kvinnlig tjänsteman, vederbörande verks styrelse finner skäl
medgiva, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre
belopp än nyss sagts.
20 §.
1. Tjänsteman — — — — — — — — — — — ~ da,gen.
Tjänsteman, som enligt turlista eller annan fastställd tjänstgöringsplan
bestrider alternerande tjänstgöring i högre befattning, äger, därest
sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar i den högre befattningen under
oavbruten tidsperiod av högst fyra veckor överstigar sju, för sådana
tjänstgöringsdagar uppbära vikariatsersättning enligt de i nästföregående
stveke angivna grunder.
Angående — — — — — — — — — 38 §2 mom.
23 §.
1. Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras
av statsverket, skall han vara skyldig att bebo densamma samt
iakttaga de närmare föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas,
kunna varda meddelade rörande lägenhetens begagnande.
28 §.
Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan
förflyttats från en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad
bostadsort, eller då tjänsteman till följd av befordran eller förordnande
att uppehålla högre tjänst nödgats flytta till annan ort än den
8
Riksdagens sJcrivelse Nr 219.
förutvarande tjänstgöringsorten, skall kan vara berättigad att av vederbörande
verks medel erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt
för den ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att
han måst vidkännas kostnad för bostad å såväl den gamla som den
nya tjänstgöringsorten, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t meddelar.
31 §.‘)
Anmärkningsarvode — — — — — — — — — — —----
— — —: — — — — — anmärkning.
36 §.
Kvinnlig befattningshavare, tillhörande någon av 1—5 lönegraderna,
må för bestridande av göromål såsom stenograf kunna tillerkännas särskilt
arvode med högst 180 kronor för år räknat.
Vad först angår de föreslagna förändringarna i själva avlöningsreglementet
för kommunikationsverken hava desamma av riksdagen godkänts.
Såsom av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, avses med
ändringarna att åstadkomma likformighet med de för allmänna civilförvaltningen
i ämnet gällande bestämmelserna, och får riksdagen i detta
avseende hänvisa till sin tidigare avgivna skrivelse nr 171 i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 261.
Ifrågavarande författningsförändringar innebära bland annat införandet
vid affärsverken av kvinnliga ordinarie tjänster av skrivbiträdesgraden
d. v. s. befattningar av en lägre grad än de nuvarande kontorsbiträdesbefattningarna.
Riksdagen vill i avseende härå betona, att inrättandet vid
kommunikationsverken av dylika, inom den civila statsförvaltningen redan
förekommande skrivbiträdesbefattningar icke bör få medföra en utökning
av den ordinarie personalen vid dessa verk utan att därmed tvärtom
avsetts att öppna möjlighet att i mån av uppkomna vakanser kunna
ersätta vissa av de nuvarande kvinnliga ordinarie befattningarna med
andra av lägre grad och mindre kompetensfordringar, åt vilka senare
befattningars innehavare genom ändrad arbetsfördelning kunna anförtros
vissa inom ifrågavarande verk i stor utsträckning förekommande enklare
arbetsuppgifter.
Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen har riksdagen
icke heller velat motsätta sig, att vid postverket befattningen reparatör
införes.
l) Denna paragraf har upphört att gälla.
liiksdagens skrivelse Nr 21!).
9
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition inuebiir vidare inrättande
av en ny grupp ordinarie befattningshavare vid postverket, kvinnliga stationsmästare,
vilka skulle förestå en ny typ postanstalter, nämligen postexpeditioner
av klass 2 och 3. Redan för närvarande förefinnas dylika postexpeditioner
vid postverket. Dessa, som hava befogenhet, liggande mellan
poststations och postkontors, och som tillkommo vid 1919 års riksdag i
sammanhang med den då beslutade löneregleringen för affärsverken, äro
av en något större typ än de nu föreslagna postexpeditionerna och må
endast förestås av manliga stationsmästare.
Det synes riksdagen uppenbart, att den ifrågasatta nya- formen av
mindre postexpeditioner är ändamålsenlig och lämplig. Säkerligen skall
på vissa platser dess inrättande ur postal synpunkt medföra stora fördelar,
framför allt för den korresponderande allmänheten. På grund av arbetets
stora omfattning vid vissa av de nuvarande poststationerna måste det
anses motiverat, att dåvarande stationsföreståndarsyssla förändras till en
ordinarie kvinnlig stationsmästaretjäust, vartill möjlighet skulle öppnas
genom ett bifall till förslaget.
I vårt land finnes ett antal platser, där posttrafiken å ena sidan är
av sådan art, att för dess behöriga betjänande kräves en postanstalt
med större kompetens än den vanliga poststationen, men å andra sidan
ej bär den omfattningen att inrättandet av en postexpedition njed
manlig stationsmästare är ur ekonomisk synpunkt berättigat. Och
riksdagen håller ej för uteslutet, att den nu pågående undersökningen
beträffande förekomsten inom postverket av överkvalificerad arbetskraft
skall leda till att postkontor kunna utbytas mot just postexpeditioner av
deri. föreslagna typen. Under sådana förhållanden har riksdagen ansett
sig böra bifalla Eders Kungl. Maj ris förslag, men vill samtidigt betona,
att postanstalter av den nya typen böra inrättas i begränsad omfattning
och först efter noggrann prövning av alla på saken inverkande omständigheter.
I detta avseende vill riksdagen instämma i det av 1920
års postkommitté gjorda uttalandet, att det synes vara ett ofrånkomligt
villkor för inrättandet av en postexpedition, att å den ort, där den skall
hava sin verksamhet, poströrelsen är av den art och omfattning, att för
dess behöriga besörjande en mera kvalificerad postanstalt än den vanliga
poststationen är påkallad.
Eders Kungl. Maj ris förslag, att antalet sekreterare vid telegrafverket
måtte upptagas till 7 och antalet kontrollörer vid statens vattenfallsverk till 2,
har icke givit riksdagen anledning till erinran. I förstnämnda hänseende
innebär förslaget en utökning med eu sekreterare, vilken utökning
emellertid påkallats av att telegrafverkets pensionsinrättning upphört
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 219— 220. 105222 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 219.
och handhavandet av verkets pensionsfrågor övergått å styrelsen, varvid
inom styrelsen en befattning ansetts böra beredas för den tjänsteman i
kamrers ställning, som tidigare fanns anställd i pensionsinrättningen.
Vad angår antalet kontrollörer vid statens vattenfallsverk avser propositionen
indragning av en av dessa befattningar, vilka för närvarande
äro 3.
Vad till sist beträffar den riksdagens bedömande underställda planen
att vid statens järnvägar inrätta vissa intressekontor avsedda att bland
annat ombesörja skatte- och hyresbetalningar för vederbörande personal,
får riksdagen anföra, att förslaget synes medföra så stora kostnader för
staten, att riksdagen måste ställa sig avvisande mot detsamma. För varje
kontor skulle påkallas ett årligt statsbidrag av 11,000 kronor, eller alltså
för de enbart vid statens järnvägar ifrågasatta fem kontoren sammanlagt
55,000 kronor för år.
Särskilt i betraktande av att de uppgifter, som skulle åvila dessa
kontor, så gott som uteslutande äro av sådan natur, att det bör tillkomma
den enskilde att ombesörja desamma och bestrida de kostnader,
som därmed kunna vara förbundna, synas de föreslagna bidragsbeloppen
alltför högt tilltagna, för att ett bifall till förslaget skulle kunna ifrågakomma.
Riksdagen har icke heller kunnat förbise, att ett medgivande i
detta fall sannolikt komme att medföra anspråk på statsbidrag i måhända
lika betydande utsträckning till dylika anordningar vid andra
statens verk och inrättningar, för vilka anspråks framställande lika goda
skäl kunde anföras och som alltså ej heller kunde tillbakavisas.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda i olika hänseenden anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av förevarande
proposition
dels, för tillämpning från och med den 1 juli 1922, godkänt vid
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 10 mars 1922 fogat
förslag till ändring i vissa delar av avlöningsreglementet den 19 juni
1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och
statens vattenfallsverk;
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda de övergångsbestämmelser,
som i anledning härav kunna befinnas erforderliga;
dels beslutat, med tillämpning från och med den 1 juli 1922,
a) att under avdelningen A. av den vid berörda reglemente såsom
bilaga fogade tjänsteförteckningen skall beträffande postverket i 3:e lönegraden
upptagas befattningen reparatör ävensom att den beträffande postverket
i 6:e lönegraden under samma avdelning angivna befattningen
stationsmästare skall benämnas stationsmästare av klass 1;
Riksdagens skrivelse Nr 219.
11
b) att i avdelningen B. av nämnda tjänsteförteckning skall upptagas
en ny lönegrad, benämnd l:a lönegraden, samt att de nuvarande l:a—7:e
lönegraderna skola benämnas respektive 2:a— 8:e lönegraderna;
c) att under berörda avdelning B. skola upptagas följande nya befattningar,
nämligen beträffande samtliga verk i den nya l:a lönegraden
befattningen skrivbiträde samt beträffande postverket i den nya 2:a lönegraden
befattningen stationsmästare av klass 3 och i den nya 3:e lönegraden
befattningen stationsmästare av klass 2;
'' dels och beslutat, att antalet av följande befattningar vid telegrafverket
och statens vattenfallsverk skall från och med den 1 juli 1922
utgöra:
vid telegrafverket:
sekreterare ............................................................................................................ 7
vid statens vattenfallsverk:
kontrollör ............................................................................................................... 2.
Stockholm den 1 juni 1922.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.