Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1922—1923 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

1922-06-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:223, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1922—1923 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 223.

1

Nr 223.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1922.

Gonkänd av andra kammaren den 1 juni 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till grunder för

dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1922—1923 åt

dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade

pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra

ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga

emeritilöner.

(Statsutskottets utlåtande nr 111.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1922 dagtecknad

proposition, nr 226, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1922—1923 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd

åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster

och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom i lagen den 19

november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar;

Bihang till riksdagens ''protokoll 1922. 14 sand. Nr 223 225. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 223.

dels och bemyndiga Eders Kung! Maj:t att, därest det grundtal,

i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg utgår, blir

föremål för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande prästmännen

utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig minskning.

Enligt de av departementschefen föreslagna grunder skulle dyrtidstillägget

till i tjänst varande prästmän under ecklesiastikåret 1922

—1923 utgå i form av dels dagtillägg, dels ock procentuellt tillägg.

Dagtillägget har utmätts så, att det skulle motsvara den förhöjning

i statstjänstemännens tillägg, som uppkommer därigenom, att tilllägget

å viss del av månadslönen utgår efter en högre procentsats

än tillägget å återstoden av berörda lön. Till prästerlig befattningshavare

med en familjemedlem att försörja skulle dagtillägget utgå

med 1 krona 15 öre för dag. För varje familjemedlem utöver den

första skulle dagtillägget ökas med 20 öre. Det procentuella tilllägget

skulle utgöra 42 procent å avlöningsförmånerna. Till ickefamiljeförsörjare

skulle dyrtidstillägget utgå med B/io av det belopp,

som för motsvarande avlöning skulle hava tillkommit en prästman

med en familjemedlem. Vid beräknande av dyrtidstilläggets storlek

har departementschefen utgått från ett indextal av 200 såsom

det sannolika medelindextalet för 1922 års tre sista kvartal samt

tillämpat de grunder, som föreslagits för utmätande av dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst. För att bibehålla den proportion

mellan prästernas och statstjänstemännens dyrtidstillägg, som

hittills ansetts skälig, har departementschefen satt det procentuella

tillägget 7 procent lägre än det procenttal, som motsvarar 55/ioo

av grundtalet.

Vad angår innehavare av prästerliga emeritilöner, skulle de

prästerliga pensionärerna i möjligaste mån jämställas med pensionerade

f. d. befattningshavare i statens tjänst. Utom det hittills utgående

procentuella dyrtidstillägget skulle till emeriti med lägsta

emeritilöner utgå ett fast tillägg, vilket skulle motsvara statspensionärernas

pensionstillägg jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Det indextal, från vilket departementschefen utgått vid beräknande

av nu ifrågavarande dyrtidstillägg, har jämväl legat till

grund för Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande dyrtidstillägg åt statens

befattningshavare. Då emellertid riksdagen beträffande sistnämnda

dyrtidstillägg räknat med en sänkt medelindex, har riksda
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 223.

gen ansett det kunna ifrågasättas, huruvida med anledning härav

några jämkningar böra vidtagas i avseende å gränderna för de prästerliga

befattningshavarnas dyrtidstillägg. Förhållandet beträffande

nu ifrågavarande tjänsteinnehavare ställer sig dock något annorlunda,

dels med hänsyn därtill, att deras dyrtidstillägg är beräknat

för ecklesiastikåret 1922—1923, d. v. s. redan från den 1 maj

detta år, dels ock i betraktande av det bemyndigande som, i likhet

med vad förut varit fallet, även nu begärts för Eders Kungl. Maj:t att

vid sänkning av grundtalet för statstjänstemännens dyrtidstillägg

vidtaga skälig minskning i de prästerliga befattningshavarnas dyrtidstillägg.

Vid angivna förhållanden har riksdagen ej velat vidtaga

någon ändring i de av departementschefen angivna grunderna för

dyrtidstilläggens beräkning, men förutsätter riksdagen, att, innan

författning i ämnet av Eders Kungl. Maj:t utfärdas, Eders Kungl.

Maj:t vidtager sådan nedsättning beträffande nu ifrågavarande dyrtidstillägg,

som betingas av redan under andra kvartalet 1922 inträdd

minskning av indextalet, dels att jämväl därefter sådan jämkning

i fråga om de prästerliga befattningshavarnas dyrtidstillägg

göres, som med hänsyn till indextalets fall och andra på frågan

inverkande omständigheter kan anses påkallad.

Vad angår tillägget till emeriti med lägsta emeritilöner, skulle

detta utgå under förutsättning av bifall till Eders Kungl. Maj:ts proposition

125 angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer. Sagda proposition har av riksdagens

kamrar bifallits.

I övrigt har riksdagen ej funnit anledning till erinran mot

Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla,

att riksdagen

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 angivna allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikaret

1922—1923 till de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den

30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster

i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster och

innehavare av( prästerliga emeritilöner ävensom i lagen den 19 november

1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 223.

dels och bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att, därest det grundtal,

i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg utgår,

blir föremål för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande

prästmännen utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig minskning.

Stockholm den 1 juni 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.