Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse pa landet den 21 mars 1862 in. in. jämte två i anledning därav väckta motioner.

1922-05-31 · 51 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 48 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:226, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse pa landet den 21 mars 1862 in. in. jämte två i anledning därav väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

1

Nr 226.

Godkänd av första kammaren den 31 maj 1922.

Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds

proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar

av förordningen om kommunalstyrelse pa landet den 21

mars 1862 in. in. jämte två i anledning därav väckta

motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.)

Till Konungen.

Genom en till riksdagen avlåten, den 3 mars 1922 dagtecknad

•proposition, nr 120, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av

propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862,

2) lag om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862,

3) lag om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862,

4) lag om ändring i vissa delar av förordningen om landsting den

21 mars 1862,

5) lag om ändring i vissa delar av lagen den 20 maj 1921 med

vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige

samt av landstingsman,

6) lag om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 26 november

1920 om val till riksdagen samt

7) lag om ändrad lydelse av 12 § i lagen den 14 juni 1918 om

fattigvården.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 226. lön 22 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

jRiksdagens skrivelse Nr 226.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft

två i anledning av densamma väckta motioner. I den ena av dessa,

nr 121 i första kammaren, har hemställts,

»att riksdagen ville för sin del besluta sådana ändringar i kommunallagarna,

att vid val av kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige och

landstingsmän kunna å valsedel upptagas särskilda efterträdarenamn för

vart och ett av de namn, som avse själva valet.»

Till stöd för denna hemställan har anförts följande:

»Beträffande de regler för valsättet, som enligt 1921 års ändringar

i vissa delar av lagen om val till riksdagen skola lända till efterrättelse,

föreligger så till vida en skillnad mellan bestämmelserna angående val

till första kammaren och andra kammaren, att väl vid de förra valen,

men icke vid de senare särskilda efterträdarenamn kunna upptagas på

valsedelns högra sida. Avgår under valperioden en ordinarie ledamot av

första kammaren, skall, där dylika efterträdarenamn förekomma, vid sammanräkning

för utseende av efterträdare -röstvärdet i första hand tillgodoräknas

det namn, som står främst av de för den avgångne riksdagsmannen

särskilt upptagna efterträdarenamnen och, först om sådant

namn icke finnes, namn å valsedelns vänstra sida, d. v. s. å den sida

av valsedeln, som alltid skall upptaga de namn, som avse själva riksdagsmannavalet.

. Av proportionsvalsakkunniga — vars betänkande låg

till grund för den kungl. propositionen och riksdagens beslut i ämnet —

anfördes följande såsom motiv för denna anordning med särskilda efterträdarenamn:
''Det

personliga ersättarskap, som nu gällande stadganden innebära, är emellertid

så till vida icke fullt genomfört, som det icke gives någon möjlighet för

valmannen att, ifall lian önskar viss bestämd person till efterträdare åt viss bestämd

representant, utmärka detta. Samma person kan komma att stå såsom

efterträdare åt partiets samtliga riksdagsmän i valkretsen; huruvida han närmast

är ersättare för A eller B eller C beror på vilkendera av dessa, som först avgår.

Yi hava velat bereda ett ytterligare utrymme för det personliga ersättarskapet

genom en särskild form för valsedlarnas utfyllande.

I dylikt syfte föreslå vi nämligen ett sådant formulär för valsedel vid val

till första kammaren, att sedeln avdelas i en vänster- och en högerkolumn, den

förra avsedd för de för själva riksdagsmannavalet upptagna namnen, den senare

för särskilda ersättarenamn. I den vänstra kolumnen skola namnen uppföras

vart för sig i särskilda rutor. Mot varje ruta å vänstra sidan svarar å den högra en

särskild ruta, i vilken må kunna uppföras ett eller två namn, vilka framför andra

skola komma i betraktande vid val av efterträdare åt den i förstnämnda ruta angivna

riksdagsmannen i den ordning, vari de uppförts. Aven om denna anordning

genomgående praktiseras, kan givetvis allt fortfarande inträffa, att samma

person samtidigt kan vara efterträdare åt flera riksdagsmän. Men detta beror

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226. 3

då på att valmännen uppfört honom i flera ersättarerutor, vilket nämligen skulle

kunna ske.

Anordningen liar emellertid, såsom antytts, icke obligatorisk karaktär. Den

som vill, kan rösta i överensstämmelse med det nuvarande tillvägagångssättet, i

vilket fall, vad hans valsedel beträffar, namnen vid ersättarevalet komma i betraktande

enligt samma regler som de nu gällande.’

I Kungl. Maj:ts proposition nr 120 med förslag till lag om ändring

i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862 m. m. hava upptagits bestämmelser, enligt vilka i ovan angivna

hänseende de för andr akammar v alen gällande reglerna i allo skulle

tillämpas vid kommunala representantval. Särskilda efterträdarenamnskulle

sålunda vid sist omförmälda val icke kunna komma i fråga.

De skäl, som av proportionsvalsakkunniga anförts för ifrågavarande

anordning vid förstakammarvalen, synas emellertid i än högre grad

tala för ett medgivande i lag av enahanda förfaringssätt vid dessa kommunala

val, emedan därigenom skulle för företrädare av olika åskådningar

inom en kommunal valkrets beredas större möjlighet att enas om

gemensamma vallistor, därest, såsom icke sällan är fallet, benägenhet därtill

förefinnes. Erfarenheten särskilt från de allmänna kommunalfullmäktigval,

vilka förrättats sedan fullmäktiginstitutionen blev obligatorisk

även i ett stort antal av våra landskommuner, visar, att benägenheten

att därvid genom överenskommelse om gemensamma listor under

gemensam partibeteckning undvika valstrid med alla de därmed förbundna

slitningar; arbete och kostnader, varit ganska omfattande. Men

redan vid de fullmäktigval, éom förrättades första gången efter tidpunkten

för nyssberörda reforms genomförande, övergavs icke sällan

tanken på dylika gemensamma listor av den anledningen, att det icke

fanns någon möjlighet att ordna namnen på listorna så, att, där fullmäktig

under valperioden avgick, efterträdare tillhörande samma meningsriktning

som den avgående blev utsedd. Ty i sådant fall måste alltid

den nya sammanräkningen giva till resultat, att den av de förut icke

valda, vars namn stod först på den för alla väljare gemensamma listan,

blev till efterträdare utsedd, vare sig han tillhörde samma eller annan

meningsriktning. Och i rqånga fall, då man utan att uppmärksamma

detta förhållande, enades om gemensamma listor vid de första allmänna

kommunalfullmäktigvalen, men sedermera gång efter annan fick göra

den erfarenheten, att vid sammanräkning för utseende av efterträdare

successionen icke höll sig inom den meningsriktning, som representerades

av avgången fullmäktig, har man vid påföljande allmänna fullmäktigval

ansett sig nödsakad uppgiva tanken på ett dylikt samgående.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle i berörda hänseende

saken för framtiden ställa sig på alldeles enahanda sätt. Det är emellertid

uppenbarligen av vikt, att lagstiftningen så vitt möjligt främjar

benägenheten hos och underlättar möjligheten för väljarna att genom

valen föregående förhandlingar bestämma om de kommunala representationernas

sammansättning. En dylik strävan att undvika onödiga valstrider

kommer sannolikt att göra sig gällande icke blott vid fullmäktigvalen,

utan också emellanåt vid val av landstingsmän för perioder, under

vilka val till ledamöter av första kammaren icke inom vederbörande

landsting kunna förekomma annat än efter Kungl. Maj:ts förordnande,

Förutsättningarna för en samverkan i angivna hänseende bliva uppenbarligen

större, i den mån väljarna med ledning av tidigare val efter

enahanda rösträttsbestämmelser vunnit erfarenhet om de olika meningsriktningarnas

styrka inom valkretsen.

Ett tillgodoseende av härmed förknippade önskemål beträffande valmetoden

kan utan svårighet ske genom att i kommunallagarna upptages

motsvarighet till vallagens ovan omförmälda bestämmelser om särskilda

efterträdarenamn vid förstakammarval. För att åskådliggöra, huru de sålunda

åsyftade ändringarna lämpligen skulle kunna införas i de vid propositionen

fogade lagförslagen, har utarbetats bilagda utkast, som i transumerade

delar avser att ansluta sig till det kungl. förslaget om ändringar

i förordningen om kommunalstyrelse på landet. Endast så till vida har

därvid avvikelse skett från föreskrifterna beträffande efterträdarenamn

vid valen till första kammaren, att utkastet förutsätter, att vid kommunalfullmäktigval

kunna användas även valsedlar av den hittills begagnade

typen och alltså icke såsom vid förstakammarvalen enbart valsedlar

enligt fastställt formulär.

På liknande sätt skulle en omarbetning ske av de kungl. förslagen

rörande ändringar i de övriga kommunallagarna.»

I Eders Kungl. Maj :ts föreliggande proposition framställas förslag, som i

främsta rummet avse genomförande av reformer på det kommunala området

i tre hänseenden, rörande vilka riksdagen tidigare hemställt hos Eders Kungl.

Maj:t om utredning och förslags framläggande, nämligen dels införande

av den av 1921 års riksdag beslutade nya sammanräkningsmetoden för val

till andra kammaren att gälla även vid val till landsting, stadsfullmäktige

och kommunalfullmäktige, dels upphörande av den successiva förnyelsen

av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige, dels oek vissa ändringar med

avseende å tidpunkten för sagda fullmäktigkorporationers väljande. Därutöver

innefattar propositionen ändringsförslag, som åsyfta överflyttning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 226.

till länsstyrelserna av sammanräkningarna av landstingsmannavalen pa

landet, tillämpning vid elektorsval av den nyssnämnda nya sammanräkningsmetoden,

förekommande av masskasseringar vid landstingsmannaval,

beredande av ökad valfrihet för kommunerna vid bestämmande av

antalet fullmäktige, allmän rådstugas hållande jämväl å annat ställe än

rådhuset, klarläggande i visst hänseende av gränsen mellan kommunalstämmas

och kommunalfullmäktiges befogenhet samt den successiva förnyelsens

borttagande för kommunal- och municipalnämnd. Slutligen

föreslås ytterligare i propositionen en del detaljändringar på olika punkter

av kommunalförordningarna, väsentligen av formell natur. I huvudsak

bygga de framlagda förslagen på utredningar, som verkställts dels

av proportionsValssakkunniga och dels av kommunalförfattningssakkunniga,

och för vilkas resultat redogörelse lämnats i förstnämnda sakkunnigas

betänkanden II och III samt i kommunalförfattningssakkunnigas betänkande

II.

I stort sett har riksdagen funnit ifrågavarande proposition böra

tillstyrkas och inskränker sig härvidlag till att beträffande skälen för

de beslutade förändringarna hänvisa till vad nyssberörda sakkunniga

och föredragande departementschefen vid propositionens avlåtande anfört

i tillämpliga delar. På ett’ par punkter har riksdagen dock ansett sig

böra antaga mindre avvikelser från Eders Kungl. Maj:ts förslag, varjämte

riksdagen funnit skäl att i sammanhang med införande av ny sammanräkningsmetod

vid ifrågavarande val även .besluta viss jämkning med

avseende å metodens tillämpning.

Riksdagens beslut i sistnämnda hänseende har föranletts av en av

de i samband med propositionen behandlade motionerna, nr 121 i första

kammaren. I likhet med vad i denna motion framhållits, finner riksdagen

nuvarande bestämmelser i fråga om val av ersättare för ledamöter i de

kommunala representantförsamlingarna så till vida mindre tillfredsställande,

som de i viss mån måste komma att motverkå användandet vid de kommunala

valen av gemensamma vallistor för väljaregrupper företrädande

olika möningsriktningar. Såsom påpekats i motionen, är det nämligen

tydligt, att dessa bestämmelser icke tillåta en sådan anordning av ersättarenamnen

å en dylik gemensam vallista, varigenom garantier kunna

vinnas för att vid någon ordinarie ledamots avgång eller förfall samma

meningsriktning, som denne representerat, kommer att bliva företrädd

även genom hans vederbörligen utsedda ersättare. Understundom lär

visserligen hava förekommit, att man vid användandet av gemensam

vallista sökt skapa dylika garantier genom att efter överenskommelse

de olika väljaregrupperna emellan i begränsad omfattning, vid sidan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 226.

av den gemensamma listan, begagna speciella sådana för varje grupp.

Denna utväg synes dock riksdagen medföra åtskilliga vanskligheter, framför

allt därför att den innebär möjlighet för några enstaka väljare att

genom ett fullständigt särgående vid valet med avseende å ersättarenamnen

fälla ett avgörande, som helt och hållet blir bestämmande för valresultatet

i denna del. Den absoluta enighet inom valmanskåren i dess helhet, som

denna utväg alltså förutsätter, för att de önskade garantierna verkligen

skola vinnas, torde endast sällan vara till finnandes.

Den omständigheten, att för närvarande möjlighet ej torde vara

för handen att vid användandet av gemensam vallista tillfredsställande

garantera de olika väljaregruppernas särskilda intressen ifråga om ersättarenamnen,

torde också, som i motionen betonats; vid åtskilliga

tillfällen avhållit valmännen från dylik listas begagnande, då enighet

därom eljest skulle hava kunnat uppnås. Riksdagen instämmer emellertid

till fullo med motionärerna däri, att den särskilt vid kommunala val

ofta konstaterade benägenheten hos väljarekårerna att genom förhandlingar

före valen överenskomma om representationernas sammansättning

icke genom de formella anordningarna vid valen bör hindras att komma

till uttryck, Det har därför synts riksdagen påkallat, att det hinder härvidlag,

som enligt vad ovan framhållits för närvarande förefinnes, måtte

undanröjas.

Motionärerna hava även anvisat en enligt riksdagens mening framkomlig

väg att undgå nämnda hinder, när de pekat på de i fråga

om val till riksdagens första kammare gällande bestämmelserna om

rätt för väljare att använda valsedlar, å vilka kan upptagas särskilt

efterträdarenamn vid vart och ett av de med avseende å själva riksdagsmannavalet

angivna namnen. Genom att låta dessa bestämmelser, såsom

i motionen föreslagits, bliva tillämpliga även på valen till de kommunala

representationerna skulle tydligtvis. förutom det ovan påvisade

huvudsyftet även vinnas den ej minst i fråga om de kommunala valen

värdefulla fördel, som särskilt uppmärksammades vid bestämmelsernas

tillkomst, och som består däri att den röstande blir i tillfälle att giva

sitt votum för viss bestämd efterträdare åt viss bestämd representant.

Om dessa bestämmelser vid tillämpningen på de kommunala valen modifieras

därhän, att, såsom i motionen avsetts, användandet av den ifrågavarande

typen av valsedlar icke blir obligatoriskt, och att antalet ersättarenamn

å dylika valsedlar begränsas till att vara högst två utöver

det antal representanter valet avser, torde ej heller några nämnvärda

olägenheter av den föreslagna reformen vara att befara.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 22(1.

Riksdagen liar på nu anförda skäl funnit sig böra bifalla den i förevarande

motion gjorda hemställan och har i detta syfte för sin del beslutat

vissa ändringar i förordningarna om kommunalstyrelse på landet,

i stad och i Stockholm samt i förordningen om landsting, för att med nyss

angiven modifikation berörda bestämmelser angående valsedlar vid förstakammarval

ävensom därmed sammanhängande föreskrifter i fråga om röstsammanräkningen

måtte bliva i tillämpliga delar gällande för kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktigval samt för landstingsmannaval. Riksdagen

har i samband därmed även ansett sig böra besluta samma bestämmelsers

tillämpning jämväl på val av elektorer för utseende i vissa städer

av ledamöter i riksdagens första kammare, vilket kräver viss ändring i

lagen om val till riksdagen.

Vad sedan beträffar de ovan antydda avvikelser från Eders Kungl.

Maj:ts proposition, som riksdagen funnit påkallade, gäller en av dem

tidpunkten för val av stadsfullmäktige i andra städer än Stockholm.

För att i görligaste mån tillgodose det syfte, som framför allt varit

bestämmande för förslaget om upphörandet av de kommunala representationernas

successiva förnyelse, — önskemålet om valkoncentrering

och minskning av antalet valkampanjer — har Eders Kungl. Maj:t ansett

sig böra biträda det av kommunalförfattningssakkunniga gjorda förslaget,

att såväl stadsfullmäktig- som kommunalfullmäktigvalen måtte förläggas

till en tidpunkt på året närmare intill landstingsmannavalen än vad som

med bibehållande av nuvarande föreskrifter i detta hänseende skulle bliva

fallet. Anmärkas bör, att såväl de sakkunniga som särskilt föredragande

departementschefen vid propositionens avlåtande betonat det olämpliga

i att härvidlag åvägabringa den anordning, som i och för sig otvivelaktigt

bäst skulle tillgodose nyssnämnda syfte, nämligen sammanförande

till en och samma förrättning av valen till primärkommunernas

representantförsamlingar och till landstingen. I fråga om den tidpunkt,

som borde stadgas för fullmäktigvalen, hava de sakkunniga under sådana

förhållanden ansett sig böra föreslå dag under tiden från och med den

16 september till och med den 20 oktober, vilket förslag jämväl vunnit

Eders Kungl. Maj:ts gillande.

Riksdagen vill emellertid härvid framhålla, att den sålunda beträffande

såväl landskommunerna som städerna föreslagna perioden för fullmäktigvalens

hållande synes hava blivit fixerad förnämligast med hänsyn

till frågans läge med avseende å landsbygden. Att slutpunkten för

perioden satts så tidigt på året som till den 20 oktober har sålunda i

väsentlig grad berott därpå, att endast på detta sätt länsstyrelserna, av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Biksdagens skrivelse Nr 226.

vilka en var har att utföra sammanräkningar för samtliga landskommuner

inom länet, kunna beräknas hinna verkställa dessa i tillräcklig

tid, för att de valde skulle kunna träda i funktion med ingången av

det nya året.

I fråga om städerna gäller tydligtvis icke detta skäl för bestämmandet

av den ifrågavarande periodens slutpunkt, enär sammanräkningarna

för deras vidkommande förrättas av vederbörande magistrat,

som har att verkställa sammanräkningar endast för sitt stadssamhälle.

Ej heller har det beträffande städerna synts riksdagen kunna påvisas

någon annan anledning för eu begränsning av perioden i samma män,

som föreslagits i fråga om landskommunerna. Däremot bör det ihågkomma,

att den mot fullmäktigvalens tillbakaflyttande över huvud taget

riktade anmärkningen, att fullmäktige, som vid ett val icke omvalts,

under en olämpligt lång tid efter detta skulle komma att stanna vid

sina befattningar, tydligen bör tillmätas större betydelse i fråga om stadsfullmäktige

med deras i regel oftare återkommande sammanträden än

beträffande kommunalfullmäktige. Frågans läge med avseende å städerna

synes riksdagen därför vara sådant, att en något senare tidpunkt bör

medgivas för förrättande av stadsfullmäktigval än av kommunalfullmäktigval.

Riksdagen har därför ansett sig böra besluta, att stadsfullmäktigval

må hållas å dag under tiden från och med den 16 september till och

med november månads utgång.

En annan punkt, vari riksdagen funnit skäl för eu avvikelse från

Eders Kungl. Maj:ts förslag, avser tiden för kommunalnämnds väljande. I

samband med den successiva förnyelsens upphävande har i propositionen

föreslagits, att kommunalnämnd skall väljas under andra året efter det,

då allmänna val av kommunalfullmäktige ägt rum. Ehuru detta vals

förläggande till andra året efter fullmäktigvalen ur en del synpunkter

kan förefalla lämpligt, har dock en därmed förknippad olägenhet synts

riksdagen böra tillmätas avgörande betydelse. Härmed åsyftas den omständigheten,

att vid ett godtagande av Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna

del en kommunalnämnd skulle kunna komma att under ej mindre än två års

tid hava en sammansättning, som med avseende å de företrädda meningsriktningarna

icke motsvarade fullmäktiges. Visserligen lär det icke, av

skäl som i propositionen angivits, kunna komma i fråga att för undvikande

av denna olägenhet förlägga kommunalnämndsvalen till samma

tid som fullmäktigvalen. Men för att i största möjliga mån begränsa

berörda olägenhet har riksdagen ansett sig böra besluta, att val av kommunalnämnd

må äga rum under året näst efter det, då allmänna val av

fullmäktige försiggått.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 220.

Rörande den föreliggande propositionen bör slutligen påpekas, att

riksdagen funnit en formell detaljändring böra företagas i den föreslagna

lydelsen av § 8 i förordningen om kommunalstyrelse i stad. En

i denna paragraf förekommande hänvisning till »mom. 2 andra stycket»

av § 7 har nämligen synts riktigare böra göras till hela andra momentet

av samma paragraf.

Med åberopande av vad sålunda blivit anfört, får riksdagen, som

icko kunnat i oförändrat skick antaga samtliga de i propositionen innefattade

lagförslagen, för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen för

sin del antagit följande

Lag:

om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1802.

Härigenom förordnas, att § 14 mom. 2, §§ 27 och 28, § 29 mom.

1, 3, 4 och 5, §§ 30 och 31, § 32 mom. 3 samt § 42 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 14-

Mom. 2. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avsänd eller

avlämnad till ordföranden i den i lagen om val till riksdagen omförmälda

valnämnd. Vad i nämnda lag stadgas om röstlängds framläggande till

granskning och om kungörelse därom, om underrättelse till personer,

som i längden upptagits såsom icke röstberättigade, om framställande

av anmärkningar mot längden och om underrättelse till den, mot vars

rösträtt anmärkning framställts, om prövning av sådana anmärkningar

samt om längdens justering ävensom om klagan över valnämndens beslut

skall äga motsvarande tillämpning.

§ 27. ''

Mom. 1. I kommun med över 1,500 invånare skall den kommunen

tillkommande beslutanderätt, med de undantag, om vilka här nedan i

§ 35 förmäles, uppdragas åt kommunalfullmäktige.

Har kommunens invånarantal nedgått till 1,500 eller därunder, skall

beslutanderätten fortfarande utövas av kommunalfullmäktige, därest kommunalstämman

icke annorlunda beslutar.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 226.

1071 22 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Mom. 2. Vill kommun med 1,500 invånare eller därunder åt fullmäktige

överlåta beslutanderätt, som'' i mom. 1 avses, må sådant vara

tillåtet.

Förslag om upphävande av sådant beslut må icke väckas förr än

fem år efter beslutets fattande.

Mom. 3. Beslut i de i mom. 1 andra stycket och inom. 2 omförmälda

frågor skall hos Konungens befallningshavande ofördröjligen anmälas.

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till

folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invånare eller därunder utser............... 15—20,

» » över 2,000 till och med 5,000 invånare utser..... 15—25,

» » » 5,000 d » » 10,000 » » ...... 20—50,

» » » 10,000 invånare utser ........................................ 25—40.

Kommunens vid kommunalstämma röstberättigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning, det antal kommunalfullmäktige, som bör

för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, ursäkt

och avsägelse gäller vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgat

är.

Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den

1 januari året näst efter det, då valet skett. I kommun, där val sker

första gången och icke äger rum under år, då allmänna val av kommunalfullmäktige

förrättas, skall valet dock icke avse längre tid än till utgången

av det är, då sådana allmänna val nästa gång skola äga rum.

Har beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal, må i anledning

därav särskilt fullmäktigval icke företagas, utan skall kommunen, intill utgången

av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola förrättas,

företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt. Lag

samma vare, där ändring av fullmäktiges antal påkallas av folkmängdens

ökning eller minskning.

Om val av kommunalfullmäktige i anledning av ändring i kommunal

indelning är särskilt stadgat.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mer

än 10,000 invånare indelas i valkretsar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

11

Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse

minst tio högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund,

att i allmänhet en kommunalfullmäktig utses för varje tal, motsvarande

det som erhålles, då kommunens mantalsskrivna folkmängd delas med

antalet fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att varje

valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje samt

att antalet fullmäktige för hela kommunen varder, i den mån utan

olägenhet kan ske, lika fördelat på de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets

bestämmes, efter därom av kommunalnämnden uppgjort förslag, av

kommunalstämma.

Beslut om sådan indelning skall fattas senast två månader före ingången

av det år, under vilket beslutet är avsett att träda i tillämpning.

Om beslutet skall Konungens befallningshavande ofördröjligen

underrättas.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Mom. 3. Åro i kommun flera valdistrikt, äger röstberättigad utöva

valrätt allenast vid valförrättning för det valdistrikt, där han är

mantalsskriven.

Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Valsedeln skall antingen upptaga namnen i en följd, det ena under det

andra, eller ock avfattas på sätt formulär 1 vid denna förordning utvisar.

I förra fallet må namnen a valsedeln vara högst dubbelt så många

som det antal kommunalfullmäktige valet avser. Namnen gälla själva

fidlmäktigvalet samt, i den mån de därvid icke tagas i anspråk, val av

efterträdare åt avgången fullmäktig_

I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn

utöver det antal fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras vart

för sig i de särskilda rummen och gälla själva fullmäktigvalet samt, i

den män namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången

fullmäktig. För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum

å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för själva

fullmäktigvalet upptagna namnen. Upp>tager rum å sedelns högra sida

två namn, skola de förekomma det ena under det andra.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn,

titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som kan vara

nödig för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe än

ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

År något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende

å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed

åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses

sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel upptagna flera namn, än

ovan är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för val av efterträdare

åt kommunalfullmäktig, flera än två, anses det eller de sista, övertaliga

namnen såsom obefintliga. För val av efterträdare särskilt upptaget

namn, som saknar motsvarande namn för själva fullmäktig v niet, anses

såsom obefintligt.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5 a). Val av kommunalfullmäktige förrättas för varje valdistrikt

inför den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen utses

för val till riksdagens andra kammare.

Valen skola förrättas under tiden från och med den 16 september

till och med den 20 oktober å dag, som kommunalstämma det år val

skall förrättas bestämmer. Val må dock icke äga rum å dag, då landstingsmannaval

för valdistriktet förrättas. Val skall fortgå minst två timmar

före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan fem

eftermiddagen. Där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom kommunen,

göres uppehåll för den tid, gudstjänsten pågår. I kungörelse

om valförrättning skall tiden för valet noggrant angivas. Sådan kungörelse

utfärdas för varje valdistrikt av valnämndens ordförande i den

ordning, som för kallelse till kommunalstämma stadgas.

Vid valet skall gälla till efterrättelse den enligt § 14 upprättade

röstlängd eller del av röstlängd.

Vid val av kommunalfullmäktige må röstägande icke utan personlig

inställelse inför val förrättaren utöva rösträtt i annat fall eller i annan

ordning än i särskild lag stadgas.

b) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom vallokalen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen för det ändamål,

varom här nedan förmäles. Åro i kommun flera valdistrikt, skall,

innan valkuvert utlämnas, därå intryckas en stämpel, utvisande det valdistrikt,

för vilket förrättningen äger rum. Blanketter till valsedlar

skola jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart före röstningens

början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är torn.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å kommunalstämma beslutits, att valet skall

ske efter upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sadant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,

att för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när eu plats är

upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande

där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter

det ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet,

är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att

kuvertet är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger

ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden

vid namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten

begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen

att i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen

anlita den, han själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt

med annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad

avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen

äro obrutna.

De valmän, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valet

eller valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets

slut äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 226.

plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äge rätt att i den ordning

de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för

valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina

valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Vid avfattande av protokollet bör till ledning tjäna

formulär, som av Konungen fastställes. Valkuverten inläggas härefter i

ett eller flera hållfasta omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst två

närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola därefter i protokollet

avtryckas. Därjämte skall i protokollet angivas antalet omslag, vari valkuverten

inlagts.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande dels

det eller de förseglade omslag, vari valkuverten äro inlagda, dels ock valpi

ot okoll et och röstlängden. Sker insändandet med allmänna posten, skall

försändelsen assureras.

c) Konungens befallningshavande skall vid offentlig förrättning, som

skall'' äga ium sa snart omständigheterna det medgiva, verkställa sammanräkning

av de röster, vilka vid kommunalfullmäktig v al inom länet avgivits.

Om förrättningen utfärdad kungörelse, innehållande uppgift om den ordningsföljd,

'' i vilken sammanräkningen, därest hinder icke möter, kommer att

för de olika kommunerna företagas, skall senast sex dagar före förrättningens

början uppläsas i dessa kommuners kyrkor.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blanketter med anvisningar, och läte Konungens befallningshavande vid

förrättningen föra protokoll enligt formulär, som av Konungen fastställes.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till Konungens befallnmgshavande

inkommit, är särskilt stadgat.

Valens utgång kungöres omedelbart beträffande varje kommun genom

uppläsning av protokollet. Med protokollets uppläsning är valet för den

kommunen avslutat, varefter Konungens befallningshavande genast skall

till vederbörande återställa den röstlängd, som för sammanräkningen

insänts.

Samtliga valsedlar skola, särskilt för varje kommun, inläggas, de godkända

och de underkända var för sig, i omslag, vilka, innan förrättningen,

i vad den avser viss kommun,, avslutas, förses med minst två närvarandes

sigill.'' De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras intill utgången av

den tid, för vilken valen gälla.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 22G.

15

§ 30.

Mom. 1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall mom

varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal fullmäktige

är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning

mellan de namn d partiets valsedlar, vilka, enligt vad i § 29 sägs, avse

själva kommunalfullmäktigvalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

Mom. 2. Vid första sammanräkning en gäller valsedel för det namn,

som står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, alt sedlar med samma första

namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje ■ grupp räknas, och deras antal utgör gruppens^

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först på

gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.

Mom. 3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det

namn, vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står

främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning

gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och

nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående

sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp;

däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör

gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och

jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda

rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp

av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad

plats. Har så skett, erliålles namnets jämförelsetal genom att dela dess

rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av

plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om

flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av

förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1.

Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens rösttal delas med

största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före gruppens bildande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

Mom. 4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,

tva till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

§ 31.

Mom. 1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,

vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets första

plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom partiet,

partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, partiets

tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare

efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan

fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för

varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet

av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit

platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal

platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;

har någon erhållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom

en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fatt sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet namn a partiets valsedlar, värde det från vidare jämförelse

uteslutet.

Mom. 2. Skall blott en pilats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i mom. 1 sägs, har

största jämförelsetalet.

§ 32.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, Konungens befallningshavande

vid offentlig, minst sex dagar förut i kommunens kyrkor

kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning inom det parti, för

vilket den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera partier,

skall sammanräkningen ske inom det parti, från vilket plats först

tilldelades honom.

\ id den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, dä namnet

tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hei röst. Med

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 226.

iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till kommunalfullmäktig,

anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas

det namn, som står främst av de för den avgångne fullmäktigen särskilt

upptagna ejterträdarenamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn

för själva fullmäktigvalet, som står främst d sedeln, eller, om ej heller

sådant namn finnes, det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen

å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde som fullmäktig i den

avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya

röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,

vilka gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen.

Konungens befallningshavande läte vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres ömedelbart genom uppläsning av nämnda protokoll.

Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

§ 42.

I avseende på villkoren i övrigt för valbarhet till ledamot eller

suppleant ävensom angående rättighet att uppdraget sig avsäga gäller

vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgat är.

Ledamöter och suppleanter väljas för fyra år, räknade frän och med

den 1 januari året näst efter det, dä valet skett. Valet skall förrättas i

december månad under året näst efter'' det, dä allmänna val av kommunalfullmäktige

ägt rum.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,

och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval;

och bör dylikt val, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga

rum i december månad. Den sålunda valde tjänstgör under den tid, som

för den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid

proportionellt val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som

enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 226.

1071 82 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Eiksdagens skrivelse Nr 226.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922, dock att vad i § 42 finnes

stadgat därom, att val av kommunalnämnd skall ske under året näst

efter det, dä allmänna val av kommunalfullmäktige ägt rum, skall gälla

först från och med den 1 december 1923.

I kommun eller municipalsamhälle, där kommunal- eller municipalfullmäktige

finnas eller skola tillsättas, skall år 1922 å stadgad tid val av

hela antalet fullmäktige äga rum. Tjänstgöringstiden för de fullmäktige,

som dessförinnan utsetts, skall utgå den 31 december 1922, ändå att de

valts för längre tid.

Har fullmäktig, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före utgången

av år 1922, skall vid ledighetens fyllande äldre lag tillämpas.

Utgår tjänstgöringstiden för ledamot eller suppleant i kommunalnämnd

eller municipalnämnd tidigare än den 31 december 1923, må val av ny ledamot

eller suppleant icke ske för längre tid än till utgången av ar 1923.

Tjänstgöringstiden för ledamot ellei'' suppleant, som före den 1 december

1923 valts för längre tid än till och med den 31 december 1923, skall utgå

sistnämnda dag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

19

Formulär 1.

Formulär till Talsedel vid kommunalfullmäktigval.

Plats för partibeteckning.

■

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för fullmäktig- och efterträdarenamn; högra

sidan är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i stad

den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 7 och 8, § 13 mom. 2, § 14 mom.

1 och 2, §§ 21 och 24—27, § 28 mom. 2 samt § 31 i förordningen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade

lydelse:

§ 7-

Mom. 1. Uti stad med över 1,500 invånare skall den staden tillkommande

beslutanderätt uppdragas åt stadsfullmäktige.

Har stadens invånainntal nedgått till 1,500 eller därunder, skall beslutanderätten

fortfarande utövas av stadsfullmäktige, därest icke de vid

allmän rådstuga röstberättigade annorlunda besluta.

Mom. 2. I stad med 1,500 invånare eller därunder må det på de

vid allmän rådstuga röstberättigade ankomma, huruvida de vilja åt stadsfullmäktige

sin beslutanderätt överlåta.

Förslag om upphävande av sådant beslut må icke väckas förr än

fem år efter beslutets fattande.

Mom. 3. Beslut i de i mom. 1 andra stycket och mom. 2 omförmälda

frågor skall hos Konungens befallningshavande ofördröjligen anmälas.

§ 8-

Vid allmän rådstuga utöva stadens samtliga röstberättigade invånare

kommunens beslutanderätt.

I stad, där stadsfullmäktige äro tillsatta, inskränkes allmänna rådstugans

befattning till val av stadsfullmäktige och beslut om de i § 7

mom. 1 andra stycket och mom. 2 samt § 21 omförmäla frågor.

I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, tillkommer allmänna rådstugan

beslutanderätten i stadens alla gemensamma angelägenheter.

Om val av landstingsmän samt av nämndemän är särskilt stadgat.

§ 13-

Mom. 2. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avsänd eller

avlämnad till magistraten, där denna ej själv verkställt upprättandet.

Vad i lagen om val till riksdagen stadgas om röstlängds framläggande

till granskning och om kungörelse därom, om underrättelse till personer,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse, Nr 226.

som i längden upptagits såsom icke röstberättigade, om framställande

av anmärkningar mot längden och om underrättelse till den, mot vars

rösträtt anmärkning framställts, om prövning av sådana anmärkningar

samt om längdens justering ävensom om klagan över magistratens beslut

skall äga motsvarande tillämpning.

§ 14-

Mom. 1. Allmän rådstuga hålles inför magistraten å rådhuset eller

å annan lokal, som magistraten för ändamålet bestämmer, och skola dess

förhandlingar vara offentliga.

Mom. 2. Allmän rådstuga skall hållas i stad, där stadsfullmäktige

finnas, under tiden från och med den 16 september till och med november

månads utgång de år, då fullmäktige böra väljas; men i stad, där stadsfullmäktige

icke finnas, varje år uti maj månad, för att besluta i anledning

av berättelsen om föregående arets räkenskaper och förvaltning,

samt uti december för bestämmande av stadens utgifts- och inkomststat

enligt § 61 och för anställande av val till de befattningar inom kommunen,

vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom för val av revisorer.

Den, vilken såsom ledamot av drätselkammare eller eljest är redovisningsskyldig

till kommunen, må icke väljas till revisor av förvaltning,

för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor av

sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas granskning

av sagda förvaltning.

§ 21.

Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden

sålunda, att:

stad med 2,000 invånare eller därunder utser................................ 15—20,

» b över 2,000 till och med 5,000 invånare utser.............. 15—25,

» b b 5,000 DS) 5> 10,000 » b ............... 20 30,

» » » 10,000 b » b 20,000 b b ............... 25—40,

» » b 20,000 b b b 40,000 b b ............... 35—50,

» b b 40,000 invånare utser................................................... 45—60.

Stadens vid allmän rådstuga röstberättigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning, det antal stadsfullmäktige, som bör för

staden utses.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller, annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Valsedeln skall antingen upptaga namnen i en följd, det ena under det

andra, eller ock avfattas pa sätt formulär 1 vid denna förordning utvisar.

I förra fallet må namnen å valsedeln vara högst dubbelt så många som

det antal stadsfullmäktige valet avser. Namnen gälla själva fullmäktigvalet

samt, i den mån de därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången

fullmäktig.

I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn

utöver det antal fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras vart för

sig i de särskilda rummen och gälla själva fullmäktigvalet samt, i den mån

namnen därvid\ icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången fullmäktig.

För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra

sida uppföras högst tvä namn för vart och ett av de för själva fullmäktigvalet

upptagna namnen. Upptager rum å sedelns högra sida tvä namn,

skola de förekomma det ena under det andra.

Valsedel hör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn,

titel'' eller yrke, och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som kan vara

nödig för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe än

ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

År något namn a valsedel överstruket, eller framgår med avseende å

något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed

åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses

sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel upptagna flera namn än

ovan är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för val av efterträdare

åt stadsfullmäktig, flera än tva, anses det eller de sista, övertaliga

namnen såsom obefintliga. För val av efterträdare särskilt upptaget namn,

som saknar motsvarande namn för själva fullmäktigvalet, anses såsom obefintligt.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen

och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där

allmän gudstjänst a valdagen hålles inom staden, göres uppehåll för den

tid, gudstjänsten pågår.

s. 23 Kontrollera mot PDF

1Riksdagens skrivelse Nr 226.

23

I kungörelsen om valet skall tiden för detsamma noggrant angivas.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de

väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen för det ändamål,

varom här nedan förmäles. Därest staden är indelad i valkretsar, skall,

innan valkuvert utlämnas, därå intryckas en stämpel, utvisande den valkrets,

för vilken förrättningen äger rum. Blanketter till valsedlar skola

jämväl å vallokallen tillhandahållas. Omedelbart före röstningens början

skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å allmän rådstuga beslutits, att valet skall ske

efter upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga

sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara

inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,-att för såväl

valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen; och

åligger det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande där ej

må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter

det ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet,

är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att

kuvertet är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger

ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid

namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten

begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att

i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen

anlita den, han själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt

med annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad

avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro

obrutna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 226.

De valmän, som, dä uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i

valet eller valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid

uppropets slut äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas,

å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt

att i den ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som

vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat

sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Där sammanräkning av de avgivna rösterna icke verkställes omedelbart

efter det röstningen på sätt nyss nämnts blivit avslutad, skall sammanräkningen

påbörjas inom sju dagar därefter samt de avlämnade valkuverten

under tiden förseglas och förvaras på sätt ovan stadgas för det fall, att

uppehåll i valförrättningen göres.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till magistraten inkommit,

är särskilt stadgat.

§ 25.

Mom. 1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom

varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal fullmäktige

är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning

mellan de namn å partiets valsedlar, vilka, enligt vad i § 24 sägs, avse

själva stadsfullmäktigvalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

Mom. 2. Vid första sammanräkningen gälla)'' valsedel för det namn,

som står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första

namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först på

gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, e)''håller första platsen i ordningen.

Mom. 3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det

namn, vilket, bortsett frän namn, som redan erhållit plats i ordningen, står

främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning

gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och

nämnda valsedlar ordnas i nya grupper sä, att sedlar, som vid den pågående

sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp;

däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 22G.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör

gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och

jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda

rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp

av valsedlar, % som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad

plats. Har sä skett, erhälles namnets jämförelsetal genom att dela dess

rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av

plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om

flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av

förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1.

Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens rösttal delas med

största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

Mom. 4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,

tvä till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

§ 26.

Mom. 1. Skola tvä eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,

vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets

första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom

partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så

vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för

varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet

av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit

platser från två partiel’, skall dock, vid beräkning av det antal

platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;

har någon erhållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom

en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet namn ä partiets valsedlar, varde det från vidare jämförelse

uteslutet.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 226.

1071 22 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Mom. 2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i mom. 1 sägs, har

största jämförelsetalet.

§ 27.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blankett^'' med anvisningar, och bör vid avfattande av protokoll över stadsfullmäktigval

till ledning tjäna formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var för

sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst två

närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras intill

utgången av den tid, för vilken valet gäller.

§ 28.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,

minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning

inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den

avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det

parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, dä namnet

tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med

iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till stadsfullmäktig,

anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn,

som står främst av de för den avgångne fullmäktigen särskilt upptagna

efterträdarenamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva

fullmäktigvalet, som står främst å sedeln, eller om ej heller sådant namn finnes,

det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom fullmäktig i den

avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya

röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,

vilka gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

27

§ 31.

Mom. 1. Val av stadsfullmäktige förrättas under tiden från och med

den 16 september till och med november månads utgång å dag, som magistraten

bestämmer. Val må dock icke äga rum å dag, då landstingsmannaval

för staden förrättas.

Mom. 2. Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med

den 1 januari året näst efter det, då valet skett. I stad, där val sker

första gången och icke äger rum under år, då allmänna val av stadsfullmäktige

förrättas, skall valet dock icke avse längre tid än till utgången av

det år, då sådana allmänna val nästa gång skola äga rum.

Har beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal, må i anledning

därav särskilt fullmäktigval icke företagas, utan skall staden, intill utgången

av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola förrättas, företrädas

av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt. Lag samma

vare, där ändring av fullmäktiges antal påkallas av folkmängdens ökning

eller minskning.

Om val av stadsfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning

är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

I stad, där stadsfullmäktige finnas eller skola tillsättas, skall år 1922

å stadgad tid val av hela antalet fullmäktige äga rum. Tjänstgöringstiden

för de fullmäktige, som dessförinnan utsetts, skall utgå den 31 december

1922, ändå att de valts för längre tid.

Har fullmäktig, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före utgången

av år 1922, skall vid ledighetens fyllande äldre lag tillämpas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid stadsfullmäktigval.

Plats för partibeteckning.

... >.................................................................

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för fullmäktig- och efterträdarenamn; högra

sidan är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

29

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen om koininnnalstyrelse i Stockholm

den 23 maj 18(52.

Härigenom förordnas, att § 5 mom. 3, § 6 mom. 2, §§ 10—13,

§ 14 mom. 2 och § 17 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

den 23 maj 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 5.

Mom. 3. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avlämnad till

magistraten. Vad i lagen om val till riksdagen stadgas om röstlängds

framläggande till granskning och om kungörelse därom, om underrättelse

till personer, som i längden upptagits såsom icke röstberättigade,.

om framställande av anmärkningar mot längden och om underrättelse

till den, mot vars rösträtt anmärkning framställts, om prövning av

sådana anmärkningar samt om längdens justering ävensom om klagan

över magistratens beslut skall äga motsvarande tillämpning.

§ 6.

Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige verkställes av de valberättigade

inför magistraten i mars månad vart fjärde år å dagar, vilka magistraten

särskilt för varje valkrets utsätter, samt enligt ordning i övrigt, som

magistraten äger bestämma.

''En var valberättigad anses tillhöra den valkrets, där han är

mantalsskriven, och må ej utöva rösträtt vid valförrättning för annan

valkrets.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Ordningen för valkretsarnas sammankallande ombytes dem emellan

så, att varje valkrets får i sin tur börja valet.

§ io.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för

viss meningsriktning).

Valsedeln skall antingen upptaga namnen i en följd, det ena under det

andra, eller ock avfattas på sätt formulär 1 vid denna förordning utvisar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 226.

I förra fallet må namnen ä valsedeln vara högst dubbelt så många

som det antal stadsfullmäktige valet avser. Namnen gälla själva fullmäktigvalet

samt, i den mån de därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare

åt avgången fullmäktig.

I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn

utöver det antal fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras vart för

sig i de särskilda rummen och gälla själva fullmäktigvalet samt, i den män

namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången fullmäktig.

För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra

sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för själva fullmäktigvalet

upptagna namnen. Upptager rum å sedelns högra sida två namn,

skola de förekomma det ena under det andra.

Valsedel hör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn,

titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som kan vara

nödig för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe

än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

År något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å

något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed åsyftas,

eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses sådant

namn såsom obefintligt. Åro å valsedel upptagna flera namn än ovan

är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för val av efterträdare

åt stadsfullmäktig, flera än två, anses det eller de sista, övertaliga namnen

såsom obefintliga. För val av efterträdare särskilt upptaget namn, som

saknar motsvarande namn för själva fullmäktigvalet, anses såsom obefintligt.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen

och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där

allmän gudstjänst å valdagen hålles inom staden, göres uppehåll för den

tid, gudstjänsten pågår.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de

väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen för det ändamål,

varom här nedan förmäles. Innan valkuvert utlämnas, skall därå in
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

31

tryckas en stämpel, utvisande den valkrets, för vilken förrättningen äger

rum. Blanketter till valsedlar skola jämväl å vallokalen tillhandahållas.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en yar att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga

sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser

vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att för

såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen,

och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande

där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter det

ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet, är i

röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden

kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet

på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats.

Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den,

han själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt

med annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad

avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro

obrutna.

De valmän, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valet

eller valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där

saknas, å anvisad plats därintill, men ej då hunnit deltaga i valet, äga

rätt att i den ordning, de anmäla sig, avlämna sina valsedlar. När

alla, som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till

valet, avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Där sammanräkning av de avgivna rösterna icke verkställes omedelbart

efter det röstningen på sätt nyss nämnts blivit avslutad, skall

sammanräkningen påbörjas inom sju dagar därefter samt de avlämnade

valkuverten under tiden på betryggande sätt förvaras..

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till magistraten inkommit,

är särskilt stadgat.

§ n
Mom.

1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom

varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal fullmäktige

är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning

mellan de namn å partiets valsedlar, vilka, enligt vad i § 10 sägs, avse

själva stadsfullmäktigvalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

Mom. 2. Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn,

som står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första

namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först

på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhaller första platsen i ordningen.

Mom. 3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det

namn, vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står

främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning

gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och

nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående

sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp;

däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade. ''

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör

gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och

jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda

rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp

av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad

plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess

rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

33

plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om

flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av

förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1.

Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens rösttal delas med

största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

Mom. 4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,

två till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

§ 12.

Mom. 1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,

vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets

första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom

partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så

vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu icke

fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för

varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet

av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit

platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal

platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har

någon erhållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom en

tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet namn å partiets valsedlar, varde det från vidare jämförelse

uteslutet.

■ Mom. 2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i mom. 1 sägs, har

största jämförelsetalet.

13.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blanketter med anvisningar, och bär vid avfattande av protokoll över stadsfullmäktigval

till ledning tjäna formulär, som av Konungen fastställes.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 226. 1071 22 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var för

sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst två

närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras intill

utgången av den tid, för vilken valet gäller.

§ H.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,

minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning

inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den

avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det

parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka gällde för den avgångnes namn vid deri sammanräkning, då namnet

tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med

iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till stadsfullmäktig,

anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn,

som står främst av de för den avgångne fullmäktigen särskilt upptagna efterträdarenamnen

eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva fullmäktigvalet,

som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes,

det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den avgångnes

ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya

röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,

vilka gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen.

§ n.

Stadsfullmäktig väljes för fyra år.

Denna lag träder i kraft ■den 1 juli 1922.

År 1923 skall å stadgad tid val av hela antalet siadsfidlmäktige äga

rum. Tjänstgöringstiden för de fullmäktige, som dessförinnan utsetts, skall

utgå den 31 mars 1923, ändå att de valts för längre tid.

Har fullmäktig, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före utgången

av mars månad 1923, skall vid ledighetens fyllande äldre lag tillämpas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

35

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid stadsfullmäktigval i Stockholm.

Plats för partibeteckning.

■

Valsedelns storlek och antalet rum ä sedeln må lämpas ef tei'' behovet.

Vänstra sidan är avsedd för fullmäktig- och efterträdarenamn; högra

sidan är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 4, § 5 mom. 2—5, §§ 6—8, 12, 13 och

64 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 4-

Valen av landstingsman och suppleanter äro omedelbara och ske

med slutna sedlar.

Vid valen skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Valsedeln skall antingen upptaga namnen i en följd, det ena under det

andra, eller ock avfattas på sätt formulär 1 vid denna förordning utvisar.

I förra fallet må namnen a valsedeln vara högst dubbelt så

många som det antal landstingsmän, vilka skola utses för valkretsen; skall

endast en landstingsman utses för valkretsen, må dock valsedel innehålla

tre namn. Namnen gälla själva landstingsmannavalet samt, i den

mån de därvid icke tagas i anspråk, val av suppleant för avgången landstingsman.

I senare fallet må ä sedelns vänstra sida upptagas högst två namn

utövei'' det antal landstingsmän valet avser. Dessa namn skola uppföras

vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva landsting smannavalet

samt, i den mån namnen därvid icke tagas i anspråk, val av suppleant för

avgången landstingsman. För suppleantvalet må dessutom i motsvarande

rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de

för själva landsting smannavalet upptagna namnen. Upptager rum å sedelns

högra sida två namn, skola de förekomma det ena under det andra.

Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn,

titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som kan vara

nödig för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas,

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

37

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe än

ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

År något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å

något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed

åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses

sådant namn såsom obefintligt.

Åro å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, eller

äro namn, som särskilt upptagits för val av suppleant för landstingsman,

flera än tvä, anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.

För val av suppleant särskilt upptaget namn, som saknar motsvarande

namn för själva landstingsmannavalet, anses såsom obefintligt.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5.

2. a) Val av landstingsmän förrättas å landet för varje valdistrikt

inför den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen utses

för val till riksdagens andra kammare.

Höra delar av samma kommun till olika valkretsar för landstingsmannaval,

bildar varje del ett valdistrikt, såvida icke i enlighet med vad

nedan sägs ytterligare delning i valdistrikt förekommer.

Kommun, som icke är delad i valdistrikt på sätt nyss är sagt eller

i valkretsar för val av kommunalfullmäktige, så ock valkrets som nu

nämnts bilda var för sig ett valdistrikt, där icke på grund av bestämmelserna

i lagen om val till riksdagen del av kommunen eller del av

sådan valkrets utgör valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare,

i vilket fall sådan del bildar eget valdistrikt jämväl vid landstingsmannaval.

Enligt lagen om val till riksdagen meddelat beslut om distriktsindelning

skall, där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tilllämpning

beträffande landstingsmannaval, som förrättas enligt den under

nästpåföljande år upprättade röstlängden.

b) Till valförrättning utfärdas för varje valdistrikt kallelse av valnämndens

ordförande i den ordning, som för kallelse till kommunalstämma

stadgas.

Om rösträtt och dess utövning gäller med ovan i mom. 1 stadgat

undantag vad i fråga om val av kommunalfullmäktige är föreskrivet.

c) Valet skall förrättas tredje söndagen i september månad eller,

om ordinarie kommunalstämma i mars månad samma år som valet skall

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 226.

äga rum med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster så beslutar, å annan dag i september månad.

Val skall fortgå minst tvä timmar före klockan tre eftermiddagen

och minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen. Där allmän

gudstjänst ä valdagen hålles inom kommunen, göres uppehåll för den tid,

gudstjänsten pågår. I kungörelse om valförrättning för landstingsmannaval

skall tiden för valet noggrant angivas.

d) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen för det ändamål, varom

här nedan förmäles. Innan valkuvert utlämnas, skall därå intryckas

en stämpel, utvisande det valdistrikt, för vilket förrättningen äger rum.

Blanketter till valsedlar skola jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart

före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande, att

valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å kommunalstämma beslutits, att valet skall ske

efter upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga

sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser

vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att för

såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen;

och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande

där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter

det ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet,

är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger

ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid

namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten

begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att

i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen

anlita den, han själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

3!)

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad

avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro

obrutna.

De valmän, so?», då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valet

eller valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets

slut äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad

plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning

de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för

valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina

valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. 1 det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Vid avfattande av ■protokollet bör till ledning tjäna

formulär, som av Konungen fastställes. Valkuverten inläggas härefter

i ett eller flera hållfasta omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst

två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola därefter i protokollet

avtryckas. Därjämte skall i protokollet angivas antalet omslag, vari

valkuverten inlagts.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till Konungens befallning shav ande dels det

eller de förseglade omslag, vari valkuverten äro inlagda, dels ock valprotokollet

och röstlängden. Sker insändandet med allmänna posten, skall

försändelsen assureras.

e) Konungens befallningshavande skall vid offentlig, i en eller flera

av ortens mest spridda tidningar minst sex dagar förut kungjord förrättning

sammanräkna de avgivna rösterna. Denna förrättning skall

verkställas, så snart omständigheterna det medgiva.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av det vid

förrättningen förda protokoll. Med protokollets uppläsning är valet avslutat,

varefter Konungens befallningshavande genast skall till vederbörande

återställa den röstlängd, som för sammanräkningen insänts.

3. a) I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet skall förrättas tredje söndagen i september månad eller, därest

magistraten så beslutar, närmast där förut infallande lördag.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Om stadsfullmäktige eller i stad, där sådana ej finnas, allmän rådstuga

å ordinarie sammankomst i maj månad samma år som valet skall

äga rum med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster så beslutar, må dock valet utsättas till annan dag i september

månad.

Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen

och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där allmän gudstjänst

å valdagen hålles inom staden, göres uppehåll för den tid, gudstjänsten

pågår. I kungörelsen skall tiden för valet noggrant angivas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt och dess utövning

gäller med ovan i mom. 1 stadgat undantag vad för allmänna rådstugan

är föreskrivet.

I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar

gälla vad här ovan i mom. 2 är föreskrivet.

''b) I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter röstningens

avslutande, skall vid valförrättningen tid och ställe för sammanräkningen

tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i

den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen

i övrigt avlämnade valkuverten jämte röstlängden och valprotokollet ofördröjligen

insändas. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen

assureras. Tid och ställe för sammanräkningen skall minst

tre dagar därförut kungöras i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.

Sammanräkning av rösterna skall påbörjas inom sju dagar från valförrättningarnas

avslutande.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokoll

över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valet avslutat,

varefter från annan magistrat inkommen röstlängd genast återställes.

4. Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till Konungens

befallning shav ande eller magistraten inkommit, är särskilt stadgat.

5. Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blanketter med anvisningar, och bör vid avfattande av protokoll över röstsammanräkningen

till ledning tjäna formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var för

sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst två

närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras, till dess

valet vunnit laga kraft eller, i händelse av besvär, dessa blivit avgjorda.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 22(1.

41

§ o.

1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom varje

parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal landstingsman

är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning mellan

de namn å partiets valsedlar, vilka, enligt vad i § 4 sägs, avse själva

landsting smannavalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

2. Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som

står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första

namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först

på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.

3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn,

vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst

ä sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning

gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och

nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående

sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp;

däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör

gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och

jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda

rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp

av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad

plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess

rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av

plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om

flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av

förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1.

Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens rösttal delas med

största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före gruppens bildande.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 226. i<m 22 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till

antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

§ 7-

1. Skola två eller flera landstingsmannaplatser besättas, fördelas de

mellan de olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas

det parti, vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna

jämförelsetal. Plats, som blivit ett parti tilldelad, besättes genast så,

att partiets första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen

inom partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i

ordningen, partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen,

och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till

platsen, redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för

varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar

antalet av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person

erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal

platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;

har någon erhållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom

en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet namn å partiets valsedlar, varde det från vidare jämförelse

uteslutet.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i mom. 1 sägs,

har största jämförelsetalet.

§ 8.

1. Sedan valet av landstingsmän blivit avslutat, skola suppleanter

utses sålunda, att för landstingsman, vald för parti, som endast tilldelats

en plats, företagas två nya sammanräkningar inom detta parti samt att

för varje annan landstingsman företages en ny sammanräkning inom det

parti, för vilket han blivit vald. Har landstingsman fått sig tillerkänd

plats från flera partier, anses han vald för det parti, från vilket plats

först tilldelades honom.

De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, vari landstingsmännen

blivit valda.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

43

Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka gällde för landstingsmannens namn vid den sammanräkning, dä

namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst.

Med iakttagande av att namn å någon som blivit genom valet utsedd till landstingsman,

anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn,

som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen särskilt

upptagna suppleantnamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för

själva landstingsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, om ej heller

sådant namn finnes, det .namn, som står främst bland samtliga suppleantnamnen

å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald till suppleant.

2. Vid valtillfället skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas

den ordning, i vilken suppleanterna från det parti, för vilket han

valts, skola i hans ställe inkallas. Härvid iakttages, beträffande landstingsman,

vald för parti, som tilldelats endast en landstingsmannaplats,

att företräde tillkommer den av suppleanterna, som blivit tidigare vald,

samt beträffande annan landstingsman, att suppleant, som utsetts genom

den för landstingsmannen företagna sammanräkning, intager plats framför

annan suppleant, och att i övrigt företräde tillkommer suppleant,

som blivit tidigare vald.

§ 12-

Konungens befallning shav ande eller magistrat, som verkställt röstsammanräkning,

åliggei'' att utan lösen skyndsamligen låta tillställa var

och en landstingsman och suppleant ett utdrag av valprotokollet, i vad

det den ene eller den andre rörer; gällande detta protokollsutdrag såsom

fullmakt för den valde. Magistraten skall ock inom tre dagar efter röstsammanräkning

en till Konungens befallningshavande insända protokoll

över förrättningen, upptagande de personers namn och boningsort, som

blivit till landstingsmän och suppleanter utsedda, med angivande tillika

av den ordning, i vilken suppleanterna skola i stället för varje särskild

landstingsman till tjänstgöring inkallas.

Konungens befallningshavande låter i länskungörelserna meddela

underrättelse om samtliga valens utgång.

§ 13-

År någon missnöjd med valet, må han däröver hos Konungen anföra

underdåniga besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist inom

en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen

ställda besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 226.

vilken i en eller1 flera av ortens mest spridda tidningar införes, utsätter

viss kort tid, inom vilken underdånig förklaring över besvären må avlämnas

till Konungens befallningshavande, varjämte Konungens befallningshavande,

om röstsammanräkning en verkställts av magistrat, från

denna infordrar de avgivna valsedlarna samt övriga valet rörande handlingar.

Sedan den för förklarings avgivande bestämda- tid tilländagått

har Konungens befallningshavande att besvären jämte de förklaringar,

som må hava inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och

övriga valet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för

att i Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget, skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen underrättas.

§ 64.

Vad i denna förordning är stadgat i avseende å magistrat vare i

stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskilt

tillsatta styrelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr ''226.

45

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid landstingsmamiaval. .

Plats för partibeteckning.

-

-

-

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för landsting smanna- och suppleantnamn;

högra sidan är avsedd för särskilda suppleantnamn.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter i

fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige

samt av landstingsman.

Härigenom förordnas, att 2, 4 och 7 §§ i lagen den 20 maj 1921

med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige

samt av landstingsmän skola erhålla följande ändrade lydelse:

2 §•

I fall, som i 1 § avses, skall valförrättningen äga rum å vanligt

ställe. Endera förrättningsdagen må valet dock äga rum å annan tillgänglig

lokal, därest valförrättaren med hänsyn till samfärdsförhållandena

eller andra förhållanden inom kommun eller distrikt prövar detta

erforderligt.

4 §•

Där synnerliga skäl därtill äro, må beträffande kommun eller distrikt,

som i 1 § avses, valförrättaren utsätta valförrättningen att äga rum

jämväl å en påföljande tredje förrättningsdag å annan tillgänglig lokal

än den, där förrättning å första eller andra förrättningsdagen skall hållas.

Utsättes valet jämlikt denna paragraf att äga rum jämväl å en

tredje förrättningsdag, äga föreskrifterna i 3 § tillämpning.

•> §•

Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka

valförrättning, som ovan omförmälts, skall minst fortgå, skall äga tilllämpning

med avseende å var och en av de dagar, å vilka enligt 1—4 §§

förrättning, som där avses, kommer att äga rum.

Å var särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster,

valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. Sedan därefter

i det protokoll, som skall vid förrättningen föras, antecknats antalet valkuvert,

inläggas dessa i ett eller flera hållfasta omslag, som omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen

skola därefter i protokollet avtryckas. Därjämte skall i protokollet antecknas

antalet omslag, vari valkuverten inlagts.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

47

Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen för

dagen.

För varje förrättningsdag insände ordföranden ofördröjligen till

Konungens befallningshavande det eller de förseglade omslag, vari valkuverten

inlagts.

Samtidigt med omslag, innehållande valkuvert för sista förrättningsdagen,

insände ordföranden samtliga protokoll för valet samt röstlängden.

Varje försändelse skall, om allmänna posten därvid arditas, assureras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Lag

om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 26 november 1920 om

val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 5 och 7 §§ i lagen den 26 november

1920 om val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

5 §.

Rösterna sammanräknas på sätt för val av stadsfullmäktige är stadgat.

Sedan valet av elektorer blivit avslutat, skola suppleanter utses sålunda,

att för elektor, vald för parti, som endast tilldelats en plats, företagas

två nya sammanräkningar inom detta parti samt att för varje annan

elektor företages en ny sammanräkning inom det parti, för vilket han

blivit vald. Har elektor fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses

han vald för det parti, från vilket plats först tilldelades honom.

De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, vari elektorerna

blivit valda. Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott

till de valsedlar, vilka gällde för elektorns namn vid den sammanräkning,

då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom

hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit utsedd till elektor,

anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står

främst av de för den ifrågavarande elektorn särskilt upptagna suppleantnamnen

eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva elektorsvalet,

som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det

namn, som står främst bland samtliga suppleantnamnen å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald till suppleant.

Vid val tillfället skall, särskilt för varje elektor, bestämmas den ordning,

i vilken suppleanterna från det parti, för vilket han valts, skola i

hans ställe inkallas. Härvid iakttages, beträffande elektor, vald för parti,

som tilldelats endast en elektorsplats, att företräde tillkommer den av

suppleanterna, som blivit tidigare vald, samt beträffande annan elektor,

att suppleant, som utsetts genom den för elektorn företagna sammanräkning,

intager plats framför annan suppleant, och att i övrigt företräde

tilkommer suppleant, som blivit tidigare vald.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 226.

49

i §•

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blanketter med anvisningar, och bör vid avfattande av protokoll över

elektorsval till ledning tjäna formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var för

sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst två närvarandes

sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras, till dess

valet vunnit laga kraft eller, i händelse av besvär, dessa blivit avgjorda.

Magistraten låter utan lösen skyndsamligen tillställa var och en

elektor och suppleant ett utdrag av valprotokollet, i vad det den ene

eller andre rörer; gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt för

den valde.

Valets utgång skall kungöras i den ordning, som i fråga om meddelanden

från magistraten eljest är bruklig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 226.

1071 22 7 ■

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Lag

om ändrad lydelse ar 12 § i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården.

Härigenom förordnas, att 12 § i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården

skall erhålla följande ändrade lydelse:

1 mom. Ledamöter och suppleanter i fattigvårdsstyrelsen utses

bland inom fattigvårdssamhället bosatta svenska män och kvinnor, som

fyllt tjugufem år.

Ledamot eller suppleant kan ej vara

a) den som icke råder över sig och sitt gods;

b) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas

eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är

dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under

framtiden för brott, vilket medför nämnda påföljd;

c) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Grift kvinna vare ej på den grund, att hon står under mannens målsmanskap,

obehörig att utöva uppdrag, varom nu är fråga.

Med hänsyn till ämbets- eller tjänstemannaställning må landshövding,

landssekreterare, landskamrerare eller landsfogde icke vara ledamot eller

suppleant i fångvårdsstyrelse; ej heller landsfiskal i fångvårdsstyrelse

inom sitt distrikt. Av kommunen avlönad tjänsteman, som i och för sin

befattning är redovisningsskyldig inför fattigvårdsstyrelsen, må icke vara

ledamot eller suppleant i samma styrelse.

Beträffande rätt att avsäga sig uppdrag att vara ledamot eller suppleant

i fattigvårdsstyrelse gäller å landet vad om ledamot eller suppleant

i kommunalnämnd och i stad vad om stadsfullmäktig är i kommunallagarna

stadgat; dock att kvinna, endast om hon är gift, äger med avseende

å uppdrag, varom här är fråga, tillgodonjuta den henne enligt

kommunallagarna tillkommande särskilda avsägelserätt.

2 mom. Ledamöter och suppleanter i fattigvårdsstyrelsen väljas för

fyra år, räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skett.

I fattigvårdssamhälle, där val sker första gången, skall halva antalet

ledamöter och halva antalet suppleanter eller, om antalet icke är jämnt, det

antal, som är närmast under hälften, utses för allenast två år,och höra dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

• . .

Riksdagens skrivelse Nr 226. 51

ledamöter och suppleanter, samt de, vilka skola kvarstå i fyra år, utses

genom särskilda val.

Särskilt val av ledamöter och suppleanter för kortare tid än fyra år

må ock, efter fattigvårdssamhällets beslut, ske, där sådant i anledning av

beslutad ökning av antalet ledamöter eller suppleanter varder nödigt, på det

att hälften av hela antalet ledamöter och suppleanter, eller, om detta icke

är jämnt, det antal, som är närmast över eller under hälften, må kunna

utses vartannat år.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,

anställes fyllnadsval. Den sålunda valde tjänstgör under den tid, som

för den avgångne återstått.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

Stockholm den 31 maj 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.