Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. M.aj:ts proposition angående reglering av löneförhållandena för befattningshavare vid lotsoch fyrstaten m. m.

1922-06-03 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:231, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. M.aj:ts proposition angående reglering av löneförhållandena för befattningshavare vid lotsoch fyrstaten m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 231.

Nr 231.

Godkänd av första kammaren den 3 juni 1922.

Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. M.aj:ts

proposition angående reglering av löneförhållandena för

befattningshavare vid lots- och fyrstaten m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 112.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov hade Eders Kungl. Maj:t under

tionde huvudtiteln, punkt 17, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för tiden 1

januari—30 juni 1923 beräkna det ordinarie förslagsanslaget till lotsoch

fyrinrättningen med livräddningsanstalterna till 3,200,000 kronor.

. Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 10 mars 1922 dagtecknad

proposition, nr 181, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att:

dels godkänna ett vid nämnda proposition fogat förslag till avlöningsreglemente

för befattningshavare vid lots- och fyrstaten jämte

därtill hörande tjänsteförteckning,

dels från och med år 1923 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

vid lots- och fyrstaten på följande sätt:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 231.

Distriktsbeffi.1 och personal å. distrlktsexpeditlonerna.

AvlOningsgrad

3 distriktschefer......................................................... A 11

3 » ........................................................ A 10

7 distriktskaptener................................................. A 9

9 expeditionsbiträden, manliga............................. A 4

eller kvinnliga B 2

Lotspersonal.

18 överlotsar ....................................

19 lotsförmän å l:a klass lotsplats

27 » » 2:a » b

341 lotsar å l:a klass lotsplats

87 b b 2:a b b

42 lotsförmän b 3:e b b

51 lotsar b 3:e b b

AvlOningsgrad

..... A 8

..... A 7

..... A 5

..... A 4

..... A 3

A 3

..... A 2

Personal å. fyrskepp oeh fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp...................... A 8

1 distriktsfyrmästare ........................................... A 8

26 fyrmästare å l:a klass fyr ................................. A 8

1 b b gasstation ....................................... A 8

6 b b 2:a klass fyrskepp........................ A 6

37 b b 2:a b fyr ................................. A 6

2 b b 3:e b fyrskepp........................ A 4

21 b b 3:e b fyr ................................ A 4

24 fyrvaktare b l:a klass fyrskepp....................... A 3

27 b b l:a b fyr ................................ A 3

1 b b gasstation ....................................... A 3

8 b b 2:a och 3:e klass fyrskepp......... A 2

48 b b 2:a b 3:e b fyr................. A 2

100 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation ...Al

Personal ä lotsrerkets Ångfartyg.

1 befälhavare............................................................... A 9

7 maskinister.............................................................. A 6,

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överens

stämmelse med i propositionen angivna grunder, utfärda nödiga bestäm

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 231.

meker i fråga om övetgång på ny stat föl de tjänstemän, å vilka det

föreslagna avlöningsreglementet skall äga tillämpning,

dels besluta, att, där tjänsteman vid lots- och fyrstaten, å vilken

det föreslagna avlöningsreglementet skall äga tillämpning, enligt hittills

.gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i

förskott, skall vid ingången av januari månad 1923 till honom på statsverkets

bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av år 1922 innehar,

i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande, vilket belopp för

tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt

bränsle och lyse, bör ökas med värdet, enligt lotsstyrelsens uppskattning,

av denna förmån för en månad,

dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning

må bestridas av den i avlöningsstaten för lots- och fyrstaten föreslagna

anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän,

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i

11 och 12 samt 23—30 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må

bestridas i enlighet med de grunder, som departementschefen i propositionen

angivit,

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,

att det föreslagna avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl

å en å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne

förklarar sig villig underkasta sig nämnda reglemente,

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt,

de i ovan berörda förslag till avlöningsreglemente omförmälda bostadsoch

lönenämnder må redan under år 1922 upptaga frågor rörande lotsoch

fyrstaten,

dels förklara, att, där befattningshavare vid lots- och fyrstaten

åtnjuter annan naturaförmån än i 20 och 21 §§ av förslaget till avlöningsreglemente

omförmäles eller ersättning i penningar för sådan förmån,

skall i förra fallet ersättning för förmånens värde erläggas av förmånstagaren

genom avdrag å avlöningen och i senare fallet avräkning ske

å avlöningen med det belopp, varmed ersättning för den avlösta förmånen

utgår, allt i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 231.

7

dels förklara, att från och med år 1923 dyrtidstillägg till befattningshavare

vid lots- och fyrstaten, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt

här ovan oroförmälda avlöningsreglemente, skall utgå i enlighet med

föreskrifterna i § 4 av det vid Eders Kungl. Maj:ts proposition den 3

februari 1922, nr 84, fogade förslag till kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, ävensom medgiva,

att dyrtidstillägg härvid må beräknas jämväl å till befattningshavare

utgående enslighetstillägg och fyrskeppstillägg,

dels godkänna de av departementschefen framlagda förslagen till

avlöningsstat för lots- och fyrstaten, till övergångs- och indragningsstat

för lots- och fyrstaten samt till pensionsstat för lotsstyrelsen samt

lots- och fyrstaten att, för helt år räknat, lända till efterrättelse från

och med den 1 januari 1923 ävensom till omkostnadsstat för lots- och

fyrinrättningen att gälla för tiden 1 januari—30 juni 1923,

dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av

det under avdelningen B., Lots- och fyrväsendet uppförda ordinarie förslagsanslaget

till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna,

under samma avdelning för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga under

rubriken Lots- och fyrinrättningen ett ordinarie förslagsanslag å

3,088,377 kronor.

Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj :ts föreliggande

förslag till ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid

lots- och fyrstaten, har riksdagen funnit sig kunna i allt väsentligt

bifalla detsamma. Riksdagen delar sålunda den uppfattningen, att ett

lönesystem av i huvudsak samma typ, som numera vunnit tillämpning

å det stora flertalet statstjänare, bör med fördel kunna användas även

då det gäller befattningshavare vid lots- och fyrstaten, och har riksdagen

likaledes ansett sig böra bifalla såväl den av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna klassificeringen av vissa befattningshavare som de för de

särskilda befattningshavarna föreslagna löneförmånerna.

Vad då först lotsbefälet beträffar, har riksdagen i likhet med Eders Lotsbefälet.

Kungl. Maj:t ansett, att den hittills varande åtskillnaden i löneförmåner

för å ena sidan lotskaptenerna i mellersta, södra och västra distrikten

och å andra sidan lotskaptenerna i övre norra, nedre norra och östra

distrikten allt fortfarande bör bibehållas. Då riksdagen funnit en placering

i 16:de lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan av de

sistnämnda befattningshavare väl avvägd, har • riksdagen sålunda ock

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 231.

Personalen å

äistriktsexpeditionema.

ansett skäligt, att lotskaptenerna i de förstberörda distrikten i enlighet

med Eders Kungl. Maj:ts förslag hänföras till närmast högre lönegrad

eller den 17:de i samma löneplan. Den av Eders Kungl. Maj:t för lotslöjtnanterna

föreslagna placeringen i lönegrad har ej heller givit riksdagen

anledning till erinran.

I detta sammanhang har riksdagen ock ansett sig böra upptaga

den av lotsbefälet väckta frågan om förändrade benämningar å de hittillsvarande

befattningarna såsom lotskapten och lotslöjtnant, vilka befattningar

enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle benämnas »distriktschef»

och Ddistriktskapten». För en dylik förändrad benämning å befattningshavarna

i fråga har riksdagen icke ansett tillräckliga skäl föreligga, och

har riksdagen sålunda i den vid denna skrivelse fogade tjänsteförteckningen

å personalen vid lots- och fyrstaten upptagit befattningshavarna

med deras nuvarande benämningar.

Såsom i propositionen erinrats, finnes uti avlöningsstaten för lotsbefälet

ett bestämt anslag till ersättning åt skrivbiträden och vaktmästare

å lotskaptensexpeditionerna, vilket anslag av 1919 års lagtima riksdag

bestämts till 17,100 kronor. Å expeditionerna äro för närvarande anställda:

i Umeå ett kvinnligt och ett manligt biträde, i Gävle två kvinnliga

biträden, i Stockholm ett kvinnligt och ett manligt biträde, i Kalmar

ett manligt biträde, i Malmö två manliga biträden samt i Göteborg två

manliga biträden. Därjämte utgår ersättning till vaktmästarbiträde å

vardera av expeditionerna i Umeå och Malmö.

Tillika torde böra erinras, att två ordinarie befattningshavare vid

fyrstaten, de s. k. förrådsmästarna, hava sin huvudsakliga tjänstgöring

förlagd tilj lotskaptensexpeditionerna i Stockholm och Göteborg.

Med hänsyn till att stadigvarande behov av arbetskrafter å distriktsexpeditionerna

förefinnes, har nu Eders Kungl. Maj:t, i likhet med lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga, ansett, att åtminstone en del av de å

expeditionerna tjänstgörande befattningshavarna böra beredas ordinarie

anställning. Till Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har riksdagen

funnit sig böra giva sin anslutning. Riksdagen får alltså medgiva att å

var och eu av distriktsexpeditionerna i Stockholm, Malmö och Göteborg

anställas två ordinarie biträden samt å expeditionerna i Umeå, Gävle och

Kalmar ett dylikt biträde, och delar riksdagen den av lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga uttalade uppfattningen, att tjänsterna i fråga

böra i staten uppföras såsom alternativt manliga eller kvinnliga samt

att de i lönehänseende böra likställas med manliga respektive kvinnliga

kontorsbiträdestjänster vid kommunikationsverken. Den av Eders Kungl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 231. 9

Maj:t föreslagna förändringen av de för närvarande under fyrstaten uppförda

förrådsmästartjänsterna till expeditionsbiträdestjänster synes riksdagen

jämväl befogad och lämplig.

Vidkommande härefter lotspersonalen, åtnjuta, såsom i propositionen

omnämnts, samtliga lotsar — frånsett överlotsar och lotsförmän — för

närvarande enahanda fasta avlöning, om hänsyn icke tages till den mot

ålderstillägg svarande löneförhöjningen för mästerlots och kompenseras

den mer eller mindre krävande tjänstgöringen till en del genom lotslottens

större eller mindre belopp.

Enligt det av Eders Kungl. Maj:tnu framlagda löneregleringsförslaget,

i vad det avser lotspersonalen, skulle sagda personal, med bibehållande av

nu utgående 40 procent av lotspenningarna, erhålla förbättring i den fasta

avlöningen. Att härvid till grund för avlöningen lägga en indelning av

lotsplatserna i klasser har synts riksdagen med hänsyn till den olika arbetsbördan

å de skilda platserna väl motiverat, och har riksdagen ej heller

funnit skäl till erinran mot den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

klassificeringen.

Såsom i propositionen omförmälts, äro lotsförmansbefattningarna för

närvarande icke att betrakta såsom ordinarie tjänster utan innefatta allenast

uppdrag för lots (mästerlots) att mot visst arvode utöver lotsavlöningen

tillsvidare utföra vissa åligganden. Enligt Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag skulle befattningarna i fråga omändras till ordinarie tjänster.

Då någon olägenhet av en dylik åtgärd icke synts riksdagen vara att

befara, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag

härutinnan. Å andra sidan anser riksdagen i likhet med Eders Kungl.

Maj:t, att de nuvarande mästerlotsbefattningarna såsom en särskild avlöningsgrad

icke böra ifrågakomma, då enligt det nya lönesystemet lots

skulle kunna komma i åtnjutande av fyra löneförhöjningar. Tjänstetiteln

mästerlots synes emellertid fortfarande böra såsom en utmärkelse tilldelas

mera förtjänta lotsar.

Beträffande de för lotspersonalen föreslagna avlöningsgraderna

har riksdagen ävenledes funnit sig böra ansluta sig till Eders Kungl.

Maj:ts förslag härutinnan. Riksdagen har alltså medgivit, att lots

å 3:e klass lotsplats hänföres till andra lönegraden enligt den för

kommunikationsverken gällande löneplanen och lotsförmän å sådan

lotsplats till närmast högre lönegrad eller tredje lönegraden. I

samma lönegrad har riksdagen ock ansett böra inordnas lots å 2:a

klass lotsplats samt i 4:e lönegraden lots å l:a klass lotsplats. Att

lotsförmän å 2:a klass lotsplats placeras i en lönegrad, som ligger

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 11 sand. Nr 229—234. 2

Lots
pcnonalen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 231.

Fyr personalen.

mellan den 4:e och den 5:e enligt kommunikatiönsverkens lönepian och

lots förman å l:a klass lotsplats i en lönegrad, liggande mellan 5:e och

6:e lönegraderna enligt samma lönepian synes ock riksdagen väl motiverat,

och har riksdagen ej heller haft något att erinra mot förslaget om överlotsarnas

placering i 6:e lönegraden av meromnämnda lönepian.

Såsom av propositionen framgår, förutsätter Eders Kungl. Maj:ts

förslag, att lotspersonalen utöver de sålunda föreslagna löneförmånerna

alltjämt skall äga uppbära andel i lotspenningar. Riksdagen har visserligen

funnit sig böra bifalla förslaget härutinnan, men förutsätter riksdagen

därvid, att, därest höjning av nu utgående lotsavgifter skulle

komma till stånd, lotsarnas inkomst till följd därav icke må ökas samt

att om sänkning av avgifterna ifråga åvägabringas, lotsarna skola vara

skyldiga att utan vederlag underkasta sig därav föranledd minskning i

respektive lotslotter. Till den ändring i avlöningsreglementet, som denna

riksdagens ståndpunkt föranleder, återkommer riksdagen här nedan.

Såsom av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår,

äro såväl fyrskepp som fyrar med ständig bevakning i avlöningshänseende

indelade i tre grupper. Bland fyrskeppen skiljes sålunda mellan

maskindrivna och icke maskindrivna, under befäl av fyrmästare, samt

sådana mindre icke maskindrivna, vilka stå under befäl av fyrvaktare.

Fyrarna äro uppdelade i större fyrar och mindre fyrar under befäl av

fyrmästare samt fyrar som förestås av uppbördsfyrvaktare.

Enligt lotsstyrelsens och de lönesakkunnigas mening synes en dylik

uppdelning av såväl fyrskepp som fyrar i tre klasser vara fullt befogad

med hänsyn till de olika stora krav, som måste ställas åtminstone

på befälet. Vad fyrskeppen beträffar har den nuvarande klassificeringen

ansetts kunna oförändrad bibehållas. Sålunda skulle av fyrskeppen 12 tillhöra

l:a (högsta) klassen, 6 räknas till 2:a klassen och 2 hänföras till 3:e

(lägsta) klassen. Däremot har i fråga om klassificeringen av fyrarna

vissa jämkningar synts böra vidtagas, i syfte att vinna en lämpligare

fördelning av fyrarna inom de olika klasserna än vad för närvarande

är fallet.

De förhållanden vid de särskilda fyrplatserna, som synts lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga böra tagas i betraktande vid klassificeringen,

äro förekomsten av mistsignalapparater, dessas art, storlek och

svårskötthet, fyrapparateroas storlek och behov av tillsyn, till platsen

hörande byggnaders storlek, anordning och läge i förhållande till varandra

och därav orsakat större eller mindre arbete vid fyring och mistsignalering,

underhållsarbetenas omfattning med hänsyn till byggnadernas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 231.

allmänna anordning och bemanningens storlek, fyringstiden samt huruvida

och i vilken grad svårighet förefinnes att skydda platsens båtar

ävensom uppehålla förbindelse med land på grund av dåliga hamnförhållanden

och utsatt belägenhet.

Efter en i enlighet med angivna grunder företagen undersökning

har befunnits, att av de 84 fyrar, som fortfarande skulle hava ständig

bevakning, 26 borde uppföras i l:a (högsta) klass, 37 i 2:a klass och

21 i 3:e klass.

Yad därefter angår bemanningen å fyrskepp och fyrar hava lotsstyrelsen

och de lönesakkunniga till en början framhållit, att samtliga

befattningshavare, vilka hava att utöva befäl, lämpligen synas böra benämnas

fyrmästare, visserligen med viss gradering i avlöningshänseende

alltefter den klass, vederbörande fyrskepp eller fyr skulle tillhöra. Vid

bifall härtill skulle sålunda tjänstetitlarna ''fyrvaktare och befälhavare’ å

fyrskepp samt uppbördsfyrvaktare’ utbytas mot benämningarna ''fyrmästare

å 3:e klass fyrskepp’ och ''fyrmästare å 3:e klass fyr’.

Fyrvaktarna å såväl fyrskepp som fyrar äro — frånsett nyss omförmälda

''fyrvaktare och befälhavare’ — för närvarande samtliga likställda.

Då emellertid i fråga om fyrvaktare å fyrskepp av l:a klass

och å fyr av l:a klass måste ställas ej oväsentligt större fordringar än

å övriga fyrvaktare, vilket förhållande, vad fyrskeppen angår, i viss mån

också redan kommit till uttryck genom det särskilda arvode, vilket utgår

till den, som tjänstgör såsom styrman eller maskinist å sådant skepp,

har styrelsen och de lönesakkunniga ansett, att fyrvaktare å fyrskepp

av l:a klass och å fyr av l:a klass böra föras i en avlöningsgrupp för

sig, under det att övriga fyrvaktare borde kunna tillhöra en och samma

grupp.

I likhet med vad för närvarande är fallet hava samtliga fyrbiträden

synts kunna innefattas i en avlöningsgrupp.

Med beaktande av förut angivna klassificering av fyrskepp och

fyrar samt med iakttagande av nyssberörda gruppering av den där anställda

personalen har befunnits, att antalet ifrågavarande befattningshavare

skulle uppgå till:

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp.

26 » » l:a » fyr.

6 » » 2:a » fyrskepp.

37 » » 2:a » fyr.

2 D » 3:e » fyrskepp.

21 » » 3:e » fyr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 231.

12

24 fyrvaktare å l:a klass fyrskepp.

27 » » l:a » fyr.

8 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp.

48 » » 2:a och 3:e » fyr.

99 fyrbiträden å fyrskepp och fyr.

Vad därefter angår ifrågavarande personals avlöningsförmåner hava

lotsstyrelsen och de lönesakkunniga kommit till den uppfattningen, att

den fasta avlöningen för befattningshavare å fyrskepp bör vara densamma

som för innehavare av motsvarande befattningar vid fyrar. Härigenom

skulle vinnas den fördelen, att fyrskeppspersonalen, som ej

sällan söker förflyttning till landfyr, skulle kunna erhålla dylik transport,

utan att därav skulle föranledas minskning i lön och sedermera

lägre pension vid avgång från tjänsten, varjämte även ett ur stats
verkets

synpunkt i vissa fall önskvärt utbyte av personal mellan

fyrskepp och fyrar skulle kunna underlättas. Då emellertid tjänstgöringen

å ett i öppen sjö till ankars liggande fyrskepp, som dessutom

i regel endast sparsamt kan uppehålla förbindelse med land, otvivelaktigt

måste anses mera betungande än tjänstgöringen å en landfyr,

har det synts skäligt att, i anslutning till vad som gäller i fråga

om befattningshavare vid marinen, ett särskilt avlöningstillägg utgår

under tjänstgöring ombord. Detta tillägg, som förslagsvis benämnts

fyrskeppstillägg, skulle tillkomma personal å fyrskepp, medan detta

är utlagt å sin station eller på färd till eller från stationen. Fyrskeppstillägget

är avsett att utgå med olika belopp allt efter vederbörandes

tjänstegrad samt fyrskeppets mer eller mindre ensliga stationsort.

På sätt framgår av de i 25 § av förslaget till avlöningsreglemente

intagna bestämmelserna rörande fyrskeppstillägg, skulle fyrskeppen med

hänsyn till stationsortens belägenhet fördelas i tre stationsgrupper, betecknade

A, B och C. Fyrskeppstillägget skulle för de särskilda befattningshavarna

variera inom grupp A mellan 80 öre och 2 kronor 40 öre,

inom grupp B mellan 1 krona 20 öre och 2 kronor 80 öre samt inom

grupp C mellan 1 krona 60 öre och 3 kronor 20 öre. Under tiden

den 16 november—15 mars skulle fyrskeppstillägget utgå med 50

procents förhöjning, till följd varav den nuvarande särskilda dagavlöningen

under vintermånaderna icke vidare skulle förekomma.

Såsom en av tjänstgöringens art betingad förmån har personalen

å fyrskepp fortfarande synts böra åtnjuta fri kost eller kostpenningar

under tjänstgöring ombord. Enligt det föreliggande förslaget skulle

vidare särskilt enslighetstillägg utgå till tjänsteman, som på grund av

sin tjänstgöring nödgas vara bosatt å sådan ort, där vistelsen till följd

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 231.

av ortens särskilda ensliga belägenhet kan, frånsett ökade levnadskostnader,

anses medföra avsevärda olägenheter. Med hänsyn till belägenheten

av ett flertal fyrplatser skulle sålunda enslighetstillägg

komma åtskilliga bland fyrpersonalen till godo. Då detta tillägg är

avsett att vara förknippat med bosättningsorten, skulle tillägget icke

kunna komma i fråga för befattningshavare med tjänstgöring å fyrskepp,

vilka emellertid genom fyrskeppstilläggens bestämmande till olika

belopp med hänsyn till fyrskeppens stationsorters belägenhet komma att

i nämnda hänseende på annat sätt tillgodoses.

Vid inordnande av ifrågavarande personal i den för kommunikationsverken

gällande löneplanen hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga

föreslagit följande placering: samtliga fyrbiträden skulle åtnjuta lön enligt

l:a lönegraden, fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyrskepp samt å 2:a

och 3:e klass fyr enligt 2:a lönegraden, fyrvaktare å l:a klass fyrskepp

och å l:a klass fyr enligt 3:e lönegraden, fyrmästare å 3:e

klass fyrskepp och å 3:e klass fyr enligt 4:e lönegraden, fyrmästare å

2:a klass fyrskepp och å 2:a klass fyr enligt 5:e lönegraden samt fyrmästare

å l:a klass fyrskepp och å l:a klass fyr enligt 6:e lönegraden.

Förutom nu ombandlade befattningshavare på fyrskepp och fyrar

finnes, såsom förut är nämnt, å avlöningsstaten för fyrpersonalen uppförd

en distriktsfyrmästare. Denne har, såsom för närvarande är förhållandet,

ansetts böra likställas med fyrmästare å l:a klass fyrskepp och

sålunda hänföras till 6:e lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan.

Tillika äro i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagna två förrådsmästarbefattningar,

vilka emellertid, såsom redan framhållits vid behandlingen

av distriktsexpeditionerna, skulle utbytas mot expeditionsbiträdesbefattningar.

Å andra sidan har en del av personalen å Erholmens gasstation lämpligen

synts böra uppföras å ordinarie stat. Å nämnda station finnas,

förutom ett extra biträde, för närvarande anställda en gasmästare med

samma avlöning som fyrmästare å större fast fyr samt ett första biträde

och ett andra biträde med avlöning såsom fyrvaktare, respektive fyrbiträde.

Den skedda utvecklingen av agabelysningen vid fyrarna

inom västra distriktet samt den årliga besparing i utgifter, som gasstationen

å Erholmen medför, har synts styrelsen och de lönesakkunniga

väl motivera, att ifrågavarande gasmästare samt första, och

andra biträden beredas ordinarie anställning. Såsom ett ytterligare

stöd för denna uppfattning har åberopats, att vederbörande departementschef

vid framläggande av förslag till 1916 års riksdag om be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 231.

viljande av medel till avlönande av personalen vid gasstationen förklarade,

att lotsstyrelsens förslag att ifrågavarande ersättning skulle tagas från

det under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget till konsumtionsartiklar

för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer endast

kunde godkännas såsom en anordning tills vidare, och att fördenskull

lotsstyrelsen borde, sedan anläggningen kommit i gång och erfarenhet

vunnits rörande personalbehovet vid densamma, till Eders Kungl. Maj:t inkomma

med definitivt förslag till personalfrågans ordnande. Då personalen

å gasstationen, såsom förut är antytt, jämväl har att utöva den direkta

tillsynen över ett sextiotal agafyrar, hava gasmästarens samt första

och andra biträdenas benämningar för likformighetens skull lämpligen

synts böra förändras till respektive fyrmästare, fyTvaktare och fyrbiträde

å gasstation, och hava befattningarna skäligen ansetts kunna i

avlöningshänseende likställas med fyrmästare och fyrvaktare å l:a klass

fyr samt fyrbiträde.

Det av Eders Kungl. Maj:t i fråga om indelningen av fyrskepp och

fyrar i klasser framlagda förslaget har riksdagen funnit sig kunna bifalla.

Vad härefter angår placeringen i lönehänseende av personalen å

fyrskepp och fyrar måste, såsom departementschefen framhållit, det framlagda

förslaget i regeln anses innebära en i förhållande till nuvarande

avlöningsförmåner icke oväsentlig förbättring, vilken emellertid på grund

av personalens krävande tjänstgöring synes riksdagen berättigad.

Upptagandet bland avlöningsförmånerna av särskilda fyrskeppsoch

enslighetstillägg har ej heller givit riksdagen anledning till erinran

och har riksdagen likaledes ansett sig böra bifalla förslaget om, att

ersättning för mistsignalering alltjämt bibehålies.

Beträffande härefter personalen å lotsverkets ångfartyg har riksdagen

med hänsyn till de stora krav, som måste ställas på denna personal,

ansett sig icke kunna besluta lägre placering av densamma än Eders

Kungl. Maj:t ifrågasatt, och har riksdagen sålunda medgivit, att befälhavaren

å ångfartjrget Vega i lönehänseende jämnställes med lotslöjtnant

samt att maskinisterna å Vega och å vederbörande chefsångare hänföras

till samma lönegrad som fyrmästare å 2:a klass fyrplats.

Vad beträffar det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsreglementet

för befattningshavare vid lots- och fyrstaten, vilket reglemente,

så nära som möjligt ansluter sig till det för statsdepartementen m. fl.

verk nu gällande, får riksdagen till en början erinra om, att innevarande

års riksdag efter därom av Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag beslutat

vissa ändringar av 10, 11 och 12 §§ av sistberörda reglemente, att träda

i kraft den 1 juli 1922.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 231.

I det för lots- och fyrstaten nu framlagda reglementsförslaget är

förslagets 7 § i sak likalydande med 10 § i gällande avlöningsreglemente

för statsdepartementen m. fl. verk, och äro bestämmelserna i de

föreslagna 8 och 9 §§ formulerade i enlighet med stadgandena i 11 och

12 §§ av sagda reglemente. För åvägabringande av likformighet reglementena

emellan har riksdagen omarbetat nu ifrågavarande paragrafer

i avlöningsreglementet för lots- och fyrstaten i överensstämmelse med

de av riksdagen beslutade ändringarna av 10, 11 och 12 §§ i avlöningsreglementet

för statsdepartementen m. fl. verk.

De x avlöningsreglementet för lots- och fyrstaten i övrigt föreslagna

bestämmelserna hava icke givit riksdagen anledning till annan erinran än

att riksdagen, med hänsyn till vad riksdagen i fråga om lotspersonalen

tillkommande andel i lotspenningar anfört, vidtagit viss omredigering av

reglementsförslagets 11 §.

Såsom av propositionen framgår, påkallar inordnandet av personalen

vid lots- och fyrstaten i det nya avlöningssystemet vissa övergångsbestämmelser.

I likhet med vad som skett beträffande kommunikationsverken

samt statsdepartement m. fl. verk, har det synts riksdagen

lämpligen böra få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter

i ämnet, varvid i huvudsak motsvarande synpunkter böra beaktas,

som kommit till uttryck i de för nyssnämnda verken meddelade övergångsbestämmelserna.

Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit,

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition

dels godkänt det vid denna skrivelse fogade förslag till avlöningsreglemente

för befattningshavare vid lots- och fyrstaten jämte därtill

hörande tjänsteförteckning,

dels från och med år 1923 bestämt antalet ordinarie befattningshavare

vid lots- och fyrstaten på följande sätt:

Distrlktsbefål och personal å distriktsexpeditionerna.

Avlöningsgrad.

3 lotskaptener........................................................ A 11

3 » .........:.............................................. A 10

7 lotslöjtnanter...................................................... A 9

9 expeditionsbiträden, manliga ........................ A 4

eller kvinnliga B 2

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 231.

18

19

27

341

87

42

51

12

1

26

1

6

37

2

21

24

27

1

8

48

100

1

7

Lotspersonal.

överlotsar........................................

lotsförmän å l:a klass lotsplats

i> d 2:a » j>

lotsar » l:a 3> 3)

3> 3> 2:a 3> k

lotsförmän d 3:e 3> 3>

lotsar 3> 3:e D 3>

AvlSningsgrad.

..... A 8

.... A 7

.... A 5

.... A 4

.... A 3 .

.... A 3

.... A 2

Personal & fyrskepp och tyr samt å gasstation.

fyrmästare å l:a klass fyrskepp................. A 8

distriktsfyrmästare.......................................... A 8

fyrmästare å l:a klass fyr.............................. A 8

3) 3> gasstation.................................... A 8

3> 3> 2:a klass fyrskepp .................. A 6

» 3> 2:a 3) fyr.............................. A 6

d x> 3:e 3) fyrskepp .................. A 4

3) 3> 3:e 3) fyr .............................. A 4

fyrvaktare » l:a x> fyrskepp.................... A 3

3) 3) l:a K fyr .............................. A 3

i> 3> gasstation.................................... A 3

3) 3> 2:a och 3:e klass fyrskepp... A 2

3> > 2:a 3> 3:e 3> fyr............... A 2

fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation A 1

Personal & lotsverkets ångfartyg.

befälhavare ...................................................... A 9

maskinister ....................................................... A 6,

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka det

föreslagna avlöningsreglementet skall äga tillämpning,

dels beslutat, att, där tjänsteman vid lots- och fyrstaten, å vilken

det föreslagna avlöningsreglementet skall äga tillämpning, enligt hittills

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott,

skall vid ingången av januari månad 1923 till honom på stats
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 231.

verkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av år 1922 innehar, i

förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande vant gällande, vilket belopp tor

tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt

bränsle och lyse, bör ökas med värdet, enligt lotsstyrelsens uppskattning,

av denna förmån för en månad, „ j

dels medgivit, att kostnaderna för senast berörda övergangsanordning

må bestridas av den i avlöningsstaten för lots- och fyrstaten föreslagna

anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän,

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmalas i

11 och 12 samt 23—30 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må

bestridas i enlighet med de grunder, som av departementschefen angivits,

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,

att det föreslagna avlöningsreglementet må äga tillämpning järn val

å en å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne

förklarar sig villig underkasta sig nämnda reglemente,

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt,

de i ovan berörda förslag till avlöningsreglemente omförmälda bostadsoch

lönenämnder må redan under år 1922 upptaga frågor rörande lotsas

förklarat, att, där befattningshavare vid lots- och fyrstaten

åtnjuter annan naturaförmån än i 20 och 21 §§ av förslaget till avlöningsreodemente

omförmäles eller ersättning i penningar för sådan förmån,

skall i förra fallet ersättning för förmånens värde erläggas av forman*- tao-aren genom avdrag å avlöningen och i senare fallet avräkning ske å

avlöningen med det belopp, varmed ersättning för den avlösta förmanen

utgår, allt i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer,

dels förklarat, att från och med år 1923 dyrtidstillägg till befattningshavare

vid lots- och fyrstaten, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt bär

ovan omförmälda avlöningsreglemente, skall utgå i enlighet med föreskrifterna

i § 4 av det av innevarande års riksdag antagna förslag till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, ävensom medgivit, att dyrtidstillägg härvid må beräknas

jämväl å till befattningshavare utgående enslighetstillägg och fyrskepps
dels

godkänt följande av departementschefen framlagda förslag

till avlöningsstat för lots- och fyrstaten, till övergångs- och indragningsstat

för lots- och fyrstaten samt till pensionsstat för lotsstyrelsen samt

lots- och fyrstaten att, för helt år räknat, lända till efterrättelse från

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 229—234. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens skrivelse Nr 231.

och med den 1 januari 1923 ävensom till omkostnadsstat för lots- och

tynnrattnmgen att gälla för tiden 1 januari—30 juni 1923, nämligen:

Avlöningsstat för lots- och fyrstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... kronor 2,880 000

Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag...

Vikariatsersättningar, förslagsanslag

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

förslagsanslag........................................

För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag

Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp,

förslagsanslag...................................................

För betjäning av livräddningsanstalterna,/öVs%saws%

hots verkets undervisningsanstalter m. m., förslagsanslag

Summa förslagsanslag kronor 4,045,000.

)>

»

»

600,000

25.000

400,000

50.000

60.000

11,000

19,000

Övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten.

Bestämt anslag.

Svenska Högarnas lotsplats, mästerlotsen J. R. Norman...... kronor 350

r urusunds lotsplats, lotsen J. A. österman.............................. 420

Husarö » , mästerlotsen K. A. Sjöberg..................... » 500

^ ® 1 » Gr. R. Sundström ............... 33 500

Berghamns » , » J. V. Söderman.................. » 500

Kylejs » , lotslärlingen O. P. Klintberg.................. » 75

Håskö » , mästerlotsen A. Kjellberg.................. » opn

Torrö » , » L. R. Larsson..................... » 12O

Botorps » , » C. A. Sjögren..................... » 600

S?ko, . 8 > ):> p- V. Boqvist..................... 3) 270

Kareholms » , lotsen A. T. Holmberg............................. j, 600

Långörens j> , 33 M. Hansson...................................... 3> ^20

Pukaviks » , 3) O. Ysberg.......................................... 3, 4Q

Angelholms » , mästerlotsen J. A. Svensson..................... 33 600

» , lotsen H. P. Zachariasson ........................ 33 330

Stora Askeröns lotsplats, lotsen G. Eliasson . . 33 380

Grönskärens 3) , mästerlotsen O. B. Bergström’”.''.’." 3) 600

Sydkosters » , 33 G. F. Rödström......... 3) 600

Summa bestämt anslag kronor 6,875.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 231.

19

Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

Bestämt anslag.

Till beredande av understöd åt vissa förutvarande befattningshavare

vid lotsverket eller deras änkor och barn kronor 15,000.

Förslagsanslag.

Till pensionering av lotsstyrelsens samt lots- och fyrstatens

personal i enlighet med bestämmelserna i

lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension ............. kronor 175,000

Till pensionering genom flottans pensionskassa

av lotsstyrelsens samt lots
och

fyrstatens personal ........................ » 100,000

Till livräntor åt änkor och barn efter

befattningshavare vid lotsverket enligt

förordningen den 22 oktober 1909 »_12,000 kronor 287,000

Summa kronor 302,000.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 231.

Omkostnadsstat

att tillämpas för tiden 1923.

Förslagsanslag.

Till

stationer

särskilt upptagas, ävensom dithörande inventariepersedlar ..

fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning,

kostnader ävensom dithörande inventariepersedlar ..............

drift
-

ring, rust

persedlar

högst.

- - . r-— ■ ''““““‘-''ö’ uuuciuou, uiaaiLiiiug ucu intagning

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen

hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal ..................................

kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten...........................

grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand ........................

rese- och traktamentskostnader m. m. ..................................

utbildande av personal för gnisttelegrafering ................

extra utgifter ...................................................................’’ "

bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartei

bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap

Guardafui........................................ r

täckande av motsedda brister i förestående förslagsanslag, förslagsanslag,

högst.............................................................

Summa kronor — —

71,250

40,000

—

43,750

—

55,500

—

100,000

_

34,000

5,000

—

7,000

—

22,500

—

2,500

—

15,000

_

1,750

—

17,500

—

1,080

—

560

417,390

_

400,000

-

-1

817,390

-|

dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av

det under avdelningen B., Lots- och fyrväsendet uppförda ordinarie förslagsanslaget

till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna,

under samma avdelning för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

under rubriken Lots- och fyrinrättningen ett ordinarie förslaffsanslao- å

3,088,377 kronor. & °

Stockholm den 3 juni 1922.

Med undersåtlig vördnad.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 231.

1

Bilaga.

Förslag

till

avlön ingsreglemente

för befattningshavare vid lots- och fyrstaten.

1 avd. Ordinarie tjänstemän.

1 §•

1. De i 1 avd. av detta reglemente avsedda befattningar tillsättas i enlighet med

därför gällande föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.

2. Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen.

2 §.

1. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente givna

föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.

2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med den

dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund av

avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från tjänsten

är särskilt stadgat.

. 3§.

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller riksdagens

stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut av Kungl. Haj:t

och riksdagen, å kommuns stat.

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl.

Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara

må, så framt ej lotsstyrelsen efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

4 §•

Gift kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter Kungl. Maj:ts

i varje särskilt fall lämnade medgivande.

Bihang till riksdagens •protokoll 1922. 14 samt. Nr 231.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 231.

Därest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, skall hon

eke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattning, så framt icke lotstyrelsen

finner aet nödigt med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande.

5 §■

1. För ordinarie befattning ntgår lön enligt den under 6 § införda löneplan,

vilken för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda för olika ortsgrupper

fastställda lönebelopp.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken lönegrad

varje särskild befattning är att hänföra.

Fördelningen av de orter, där tjänstemännen enligt lotstyrelsens bestämmande

skola anses stationerade, å de uti löneplanen upptagna sju ortsgrupper fastställes

av Kungl. Maj:t på grundval av utredning rörande de för orterna gällande allmänna

levnadskostnaderna.

Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall utgå, fastställes

i enlighet med föreskrifterna i 7—10 §§, och bestämmes lönebeloppet inom

klassen efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

3. Förutom lön kunna utgå lotslott eller ersättning för mistad sådan enligt stadgandena

i 11, 14 och 17 §§ samt enslighetstillägg enligt bestämmelserna i 12 §

ävensom de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 23—30 §§.

6 §■

Löneplan.

Avdelning A. För manliga tjänstemän.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

n p p.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden.......

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

[2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

2:a lönegraden.......

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

1

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

3:e lönegraden.......

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7 .

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 231.

3

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

4

kr.

2,340

kr.

2,448

kr.

2,556

kr.

2,664

kr.

2,772

kr.

2,880

kr.

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

4:e lönegraden.......

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

1

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

5:e lönegraden.......

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

6:e lönegraden.......''

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

1

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

1

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

7:e lönegraden.......

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

1 U

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

1

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

8:e lönegraden.......

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

9:e lönegraden........

14

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

15

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

16

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 231.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

17

kr.

, 7,140

kr.

7,380

kr.

7,620

kr.

7,860

kr.

8,100

kr.

8,340

kr.

8,580

10:e lönegraden........

18

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

19

8,100

8,340

- 8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

20

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

18

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

ll:e lönegraden........

19

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

20

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

21

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

Avdelning B. För kvinnliga tjänstemän.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

f

1

kr.

1,440

kr.

1,500

kr.

1,560

kr.

1,620

kr.

1,680

kr.

1,740

kr.

1,800

l:a lönegraden.......1

1

2

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

3

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

2:a lönegraden........

5

1,920

1,983

2,046

2,109

2,172

2,235

2,298

6

2,040

2,106

2,172

2,238

2,304

2,370

2,436

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

. 7 §•

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig han förut

innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till

vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 8, 9 eller 10 § giva anledning till avvikelse

härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den

därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden

fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 8—10 §§.

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet näst

efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden i den lägre

löneklassen tilländagått.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 231.

I övrigt gäller såsom villkor för tjäntsemans uppflyttning till högre löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för vinnande

av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet

med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring.

b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn till

mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen tillhört den lägre

löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken tjänstemannen

särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last, utan hänsyn

därtill tagas endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av tänstgöringen

i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt

vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas utan att

tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse viss

tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske

om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.

4. Har tjänsteman, med tilläpning av föreskriften i 3 mom. punkten b), först

efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må lotsstyrelsen

sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna

förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom tjänstetid

tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.

8 §■ .

1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie tjänst,

innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och

omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande

ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och

sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid

utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i eu följd innehaft dylik anställning.

2. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare, efter prövning

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl

den tid han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet,

som i avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt

svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han

har att utföra å befattningen.

3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke hänsyn

till del av kalenderkvartal.

9 §•

1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åtnjöt

eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre tjänsten

hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl

för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla lön enligt

närmast högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt

löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda

föreskrift eller stadgandet i 7 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger att, för

omedelbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 231.

sig till godo den tid intill tre år, varunder lian tillhört eller beräknats hava tillhört

berörda lägre löneklass.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande tjänsteman,

som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande verk innehade ordinarie

befattning vid annat verk, för vilket lönereglering genomförts efter samma grunder,

som tillämpats i detta reglemente.

Vid ordinarie tjänstemans befordan till tjänst inom högre lönegrad må, i den

mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten

och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas

honom den tid utöver tre år, under vilken han som ordinarie tjänsteman inom de

närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit

befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot,

vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen tillträder.

Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan tjänstgöring av kortare

varaktighet än sex månader i ett sammanhang.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande i tillämpliga

delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter prövning i varje särskilt

fall kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl tid, varunder denne eljest i statens

tjänst utfört arbete, som i avseende å art och omfattning finnes svara mot, vara

jämförbart med eller av högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten

utföra.

_ 2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom högre till

tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen

tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass än

den högsta för den lägre tjänsten gällande.

10 §.

1. Tjänsteman skall vara underkastad såväl bestämmelserna i för lots verket

gällande instruktion och reglementariska föreskrifter som ock den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden samt den förflyttning till

annan tjänstgöringsort eller till annan befattning vid lots- och fyrstaten eller

inom lotsstyrelsen, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd. Varder tjänsteman

utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst inom lägre lönegrad,

skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid förflyttning tillhörde.

Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts av något

tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för aen

lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande att, om tjänstemannen i

den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass, än som finnes fastställd

för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass han förut tillhörde.

Därjämte skall tjänsteman, därest vissa honom åliggande göromål överflyttas

från lotsverket till annat verk, vara pliktig att, med bibehållande av innehavande

lönegrad, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen

överflyttas.

2. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar tjänsten,

uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han avgår från

befattningen i fråga.

11 §■

Av de enligt särskilda stadganden vederbörande lotsplats tillfallande lotspenningar

skall den vid platsen tjänstgörande lotspersonalen jämlikt Kungl. Maj:ts

bestämmande äga åtnjuta högst fyrtio procent. Enligt av Kungl. Maj:t meddelade

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 231.

grunder utgår av den personalen sålunda tillkommande andel i lotspenningar lotslott

till överlots, lotsförman ock lots.

Eör tid, varunder här avsedd tjänsteman icke tjänstgör, äger han icke uppbära

lotslott; dock att lotslott må åtnjutas under sådan i 14 § 1 mom. avsedd ledighet,

varunder tjänsteman äger uppbära oavkortad lön, ävensom under i 19 § omförmäld

tjänstfrihet.

Angående ersättning för mistad lotslott i vissa fall är stadgat i 14 och 17 §§.

12 §•

Till tjänsteman, som på grund av sin tjänstgöring nödgas vara bosatt å sådan

ort, där vistelsen till följd av ortens särskilt ensliga belägenhet kan, frånsett

ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår enslighetstillägg

med nedanstående för fyra olika enslighetslclasser bestämda belopp för år

räknat, nämligen:

för enslighetsklass I ... 60 kronor för enslighetsklass III . . . 180 kronor

> > II ... 120 » » IV ... 240 »

Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma de orter, där enslighetstillägg må

utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda fyra enslighetsklasser.

13 §•

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighetstilllägg

icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning inom verket

eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit såsom elev i utbildningskurs vid

verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i 19 § åtnjutit

semester eller annan med semester jämförlig tjänstfrihet, eller vilken han

med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser

eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen, eller för tid, som

åtgått för fullgörande av de skyldigheter, vilka ålegat honom såsom styrelsemedlem,

fullmäktig eller revisor i civilstatens änke- och pupillkassa eller statsunderstödd

pensionsanstalt, däri tjänstemannen uti denna sin egenskap är delägare.

14 §. . „

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti 2 mom.

avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, enslighetstillägg under högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att

ledigheten för sjukdom tillika med semester eller därmed jämförlig tjänstfrihet

enligt 19 § icke överstiger 45 dagar eller den längre tid, som för vederbörande

tjänsteman kan vara bestämd såsom längsta semestertid, men skall, så framt ej

Kungl. Maj:t för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å

lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår

av omstående tabell jämte därvid fogad anmärkning.

2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom blivit

hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, enslighetstillägg och ersättning för mistad lotslott, så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört under

längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden åtnjuta

de under a) angivna avlöningsförmåner, dock högst intill dess sex månader förflutit

från dagen för olycksfallet; men skall tjänstemannen för tid därutöver äga åtnjuta

allenast lön, jämte i förekommande fall enslighetstillägg, dock med avdrag å lönen

av ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 231.

B. För kvinnliga tjiin
A.

För manliga tjänstemän. stemän.

Löneklass

enligt 6 §

avd. A

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass

enligt 6 §

avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass

enligt 6 §

avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

öre.

1

i

_

12

2

so

1

60

2

i

10

13

3

50

2

_

70

3

i

20

14

3

75

3

_

80

4

i

30

15

4

—

4

—

90

5

i

40

16

4

50

5

i

_

6

i

50

17

6

—

6

i

10

7

i

65

18

6

50

7

i

20

8

i

80

19

7

—

9

i

95

20

7

50

10

2

10

21

8

—

11

2

30

Anmärkning. För överlots, lotsförman ock lots bestämmes tjänst ledighetsa vöraget enligt den löneklass,

som är två klasser lägre än den vederbörande tillhör, eller, om sådan klass ej finnes, enligt löneklass 1.

framt ej Kungl. Maj:t medgiver, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall

ske med lägre belopp än nyss sagts eller att ersättning för mistad lotslott må helt

eller delvis utgå.

"3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,

må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighetstillägg

och ersättning för mistad lotslott, dock högst under sex månader; men skall

tjänstemannen för tid därutöver äga åtnjuta allenast lön, jämte i förekommande fall

enslighetstillägg, dock med avdrag å lönen av ett belopp, motsvarande det i 1 mom.

angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Mapt medgiver, att sådant avdrag

icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts eller att

ersättning för mistad lotslott må helt eller delvis utgå.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt vad

därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

15 §•

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 13 och 14 §§ omförmäles

eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall, skall

för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 14 § 1 mom. angivna

tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen ytterligare avstå, vad

med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

16 §•

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, ankommer på

lotsstyrelsen att bestämma, om och i vad mån avdrag å avlöningen för sådan tid

må äga rum.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 231.

9

17 §•

1. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att under sammanlagt

högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie, bestrida befattning

inom motsvarande eller högre lönegrad såväl vid lots- och fyrstaten som inom

lotsstyrelsen. Omfattar vikariat å tjänst inom högre lönegrad längre tid i

oavbruten följd än sju dagar, äger han för den tid, vikariatet varar, uppbära särskild

vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden

mellan vederbörande tjänstledighetsavdrag i lägsta löneklassen för, å ena sidan, den

högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes egen tjänst, dock med

minst 50 öre om dagen. Härvid skall emellertid hänsyn icke tagas till den i

anmärkning vid 14 § 1 mom. föreskrivna särskilda beräkning av tjänstledighetsavdraget.

2. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 16 § omförmäld befrielse

från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikariatsersättning

finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna grunder, bestämmas

till det lägre belopp, som prövas skäligt.

3. Vad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänsteman,

som uppehåller ledig tjänst.

4. Därest till lotslott eljest berättigad tjänsteman förordnats såsom vikarie å sådan

befattning, som icke är förenad med rätt till lotslott, äger han utöver honom

enligt 1—3 mom. tillkommande vikariatsersättning åtnjuta ersättning för mistad

lotslott.

18. §•

1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall hans

avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom uppbära

något därav.

2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid

icke åtnjuta någon avlöning.

19 §• . .

1. Semester må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, under

nedan angivna antal dagar årligen åtnjutas av:

Intill det år,

under vilket

tjänstemannen

fyller 40 år.

Från ock med

det år, under

vilket tjänstemannen

fyller

40 år.

Tjänsteman å fyr och gasstation samt distriktsfyrmästare, maskinist och

manligt expeditionsbiträde.................... 20 dagar 30 dagar

Kvinnlig tjänsteman........................ 25 >__35 >

Tjänsteman å fyrskepp, vars besättning beräknas för kalenderår påmönstrad:

12 månader.......................... 90 dagar

11 men ej 12 månader..................... 75 >

10 > >11 > 65 >

9 > >10 > .................... . 55 >

8 > > 9 > 45 >

7 > >8 > 35 >

6 > >7 > 25 >

mindre än 6 månader...................... 15 >

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 231.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 231.

2. Annan än i 1 mom. avsedd ordinarie tjänsteman må, i den mån .sådant kan

ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket,

kunna medgivas tjänstfrihet under högst nedanstående antal dagar inom ett och

samma kalenderår, nämligen: distriktschef och distriktskapten 40 dagar samt befälhavaren

å lotsverkets ångfartyg Vega, överlots, lotsförman och lots 30 dagar.

3. Tjänsteman, som har sig anförtrodd upphörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig

att, där så av vederbörande överordnade myndighet föreskrives, begagna sig av

semester eller tjänstfrihet å tid, som därvid kan varda bestämd.

20 §._

Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av statsverket,

skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de närmare föreskrifter,

som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda meddelade rörande lägenhetens

begagnande och underhåll.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall tjänsteman månadsvis

i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående månad.

År bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan anledning

icke berättigad ; att uppbära någon avlöning för föregående månad eller förslår ej

utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister i stället

kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivid bestämd, på sätt i b)

sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet fordrade beloppet,

med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma

vad han erlagt för mycket.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,

_ om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris, som å

orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, eller, där sådant hyrespris icke kan

utrönas, till skäligt belopp och fastställes genom överenskommelse mellan vederbörande

myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse icke träffas,

skall frågan hänskjutas till en bostadsnämnd med en opartisk ordförande samt representanter

för personal- och förvaltningsintressena. Över nämndens beslut i ärende,

som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän minst

ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

c) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall, därest

annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som infaller

näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej annorlunda

överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till tjänst, i

vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då sådan bostad

ej anvisas honom, ä den fardag, som inträffar näst efter tre månader från det

han erhöll kännedom om beslutet rörande befördringen eller förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,

nästa fardag därefter, samt

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den löpande

månadens utgång.

d) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,

som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt utrymme

i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.

. 21 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 231.

tjänsteman för hans bostad bränsle eller lysämnen eller ock såväl bränsle som

lysämnen, skall ersättning därför, beräknad med hänsyn till verkets inköpspris,

erläggas i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer.

22 §.

Är tjänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig. att under tjänstutövning

vara iförd tjänstedräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens art

nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar

eller materialier, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas

av lotsverket mot ersättning enligt grunder, som meddelas av Kungl. Maj:t.

23 §.

Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på lotsverkets

bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där olycksfallet medfört förlust

eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande

nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.

Insjuknar tjänsteman, som är anställd å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg,

under tjänstgöring ombord, och kan han ej därstädes vårdas, må han även i andra

fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser, av verkets medel kunna erhålla ersättning för sjukvårdskostnad;

dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke må vid

sådant sjukdomsfall bestridas av lotsverkets medel under tid, då tjänstemannen

åtnjuter oavkortad lön.

Har tjänsteman i andra fall än nu är sagt ådragit sig sjukdom, som kan anses

hava uppkommit genom utförande av arbete i lotsverkets tjänst, ankommer på

Kungl. Maj:t att bestämma om eller i vad mån ersättning för sjukvårdskostnad må

utgå av verkets medel.

24 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning, kan för

sådana fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå

lägre ersättning än enligt gällande resereglemente.

2. För sådana resor, som innefattas i distriktschefs och distriktskaptens vanliga

tjänstutövning, utgår ersättning enligt särskilda bestämmelser, som fastställas av

Kungl. Maj:t.

3. För vissa i lotsverkets tjänst företagna färder eller utförda transporter, som

icke innefattas i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning

enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

4. Under tjänstgöring ombord å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg må där

anställd tjänsteman enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder åtnjuta fri kost

eller kostpenningar.

5. Tjänsteman må under tjänstutövning å annan ort än hans stationeringsort

eller vanliga tjänstgöringsort kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente

enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till högre

belopp än den för tjänstemannen enligt resereglementet bestämda traktamentsersättning.

25 §.

Under tjänstgöring å fyrskepp, som är liggande å sin station eller är under färd

till eller från stationen, äga nedanstående tjänstemän åtnjuta fyrskeppstillägg med

följande för särskilda stationsgrupper bestämda belopp för dag räknat, nämligen:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 231.

Stations-

Stations-

grupp A.

grupp B.

Kr.

Kr.

Fyrmästare å l:a klass fyrskepp . . .

Distriktsfyrmästare.........

J. 2:40

2: 80

Fyrmästare å 2:a klass fyrskepp . . .

1: 80

2: 20

> > 3:e > > ...

1:40

1: 80

Fyrvaktare > l:a > > . . .

1:30

1: 70

» » 2:a och 3:e klass fyrskepp

1: —

1: 40

Fyrbiträde.............

0: 80

1: 20

Stationsgrnpp

C.

Kr.

3: 20

2: 60

2: 20

2: 10

1: 80

1: 60

Under tjänstgöring från och med den 16 november och till och med den 15 mars

förhöjas ovan angivna belopp med femtio procent.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma stationsorternas fördelning å förenämnda

tre grupper.

* 26 S
Da

tjänsteman utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan förflyttas från

en tjänstgöringsort, till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller då

tjänsteman till . följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst

nödgats flytta till annan ort än dm förutvarande tjänstgöringsorten, skall han vara

berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade

utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas kostnad

för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten, allt enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.

rrv . 27 §.

Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant upphörd eller verkställer

kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder

erhålla felräkningspenningar till belopp, som bestämmes med hänsyn till de omständigheter,

under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och i förhållande till den

större eller mindre omfattningen därav. Felräkningspenningar må icke i något fall

till en och samma tjänsteman utgå med sammanlagt högre belopp för år räknat

än 600 kronor.

För tid, varunder här. avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest icke tjänstgör,

uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar av vikarien.

_ 28 §.

1. För å fyr eller fyrskepp verkställd mistsignalering utgår ersättning med 50 öre

för timme enligt de närmare bestämmelser, som fastställas av Kungl. Maj:t.

2. Till tjänsteman, som under sön- och helgdagar bestrider arbete med sammanställandet

och inlämnandet å telegrafstation av radiotelegrafiska meddelanden rörande

isförhållanden m. m., kan utgå särskilt arvode, beräknat efter högst 400 kronor

för vinterperiod.

29 §■

Tjänsteman tillhörande lotspersonalen må enligt närmare av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser äga åtnjuta hemvägsersättning och andra i gällande förordning

angående lotsverket medgivna, från sjöfarten utgående ersättningar och förmåner.

§.

För anskaffning, utsättning och. underhåll av prickar eller för utsättning, tillsyn

och intagning av bojar samt vissa andra flytande sjömärken och fasta prickar

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 231. 13

må till tjänsteman utgå prickning sersättning etter grunder, som av Kungl. Maj:t

fastställas.

31 §.

Tjänsteman må icke för tjänstgöring vid lots- eller fyrstaten — annorledes än

såsom gratifikation eller belöning från anslag, som anvisats för sådant ändamål —

åtnjuta ersättning eller annan förmån utöver vad i detta reglemente förutsättes

eller eljest enligt beslut av Kungl. ''Maj:t och riksdagen må utgå, så framt ej för

fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom tjänstemannens

vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda medel eller Kungl. Haj:t finner skäl

medgiva särskild gottgörelse.

32 §■

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett

belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för dödsfallet

dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till följd av olycksfall

i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälp anses

inbegripen.

2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.

33 §.

Beträffande icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för avlöningsförmånerna

av Kungl. Maj:t, där ej i särskilda fall Kungl. Maj:t överlåter detta

på lotsstyrelsen.

3 avd. Lönenämnd.

34 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda allmänna

föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant ärende till avgörande

företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings-

och de allmänna intressena böra vara representerade; och bär lönenämnden

jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur,

vilka Kungl. Maj:t kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.

4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

35 §. _

Innehar tjänsteman omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente träder i

kraft, ordinarie befattning å då gällande stat för lotsverket, och vill han icke underkasta

sig detta reglementes villkor och bestämmelser, och kan han icke heller därtill

lagligen förbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till lotsstyrelsen

före viss av Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt. Tjänsteman, som före sistberörda

tidpunkt gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner samt honom i förekomman
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 231.

de fall tillförsäkrad inkomst av lotspenningar ävensom, i den mån ej annat föran - ledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom.

En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 januari 1923 innehar

ordinarie befattning vid lots- och fyrstaten eller som senare tillträder sådan befattning,

är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor ävensom

dels de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande i 11 §,

14 § 3 mom. ävensom 23, 24, 25 och 26 §§ berörda hänseenden samt i fråga om

pension, dels ock minskning i eller upphörande av såväl extra inkomster, vilka

kunna medfölja befattning eller,utgå för bestyr i sammanhang därmed, som ock

de förmåner och ersättningar, vilka omförmälas i 27, 28, 29 och 30 §§.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1923.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 231.

15

Bilaga till avlöningsreglementet.

Tj änsteförteckning

angivande ordinarie befattningar vid lots- och fyrstaten ävensom de särskilda

lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt den i 6 § av avlöningsregle
nientet

intagna löneplan.

.

Befattningar.

Avdel- ning och

lönegrad

enligt

lönepla- nen.

Befattningar.

Avdel- ning och

lönegrad

enligt

lönepla- ncn.

Itistriktsbefäl och personal å

Personal å fyrskepp och fyr samt å

distriktsexpedition.

gasstation.

| Lotskapten i mellersta, i södra och i väs-

Fyrmästare å l:a klass fyrskepp ....

A 8

tra lotsdistriktet..........

A 11

Distriktsfyrmästare..........

A 8

Lotskapten i annat lotsdistrikt.....

A 10

Fyrmästare å l:a klass fyr......

A 8

Lotslöjtnant........^ . . . .

A 9

Fyrmästare ä gasstation........

A 8

| manligt.....

i Expcditionsbiträde <

A 4

Fyrmästare å 2:a klass fyrskepp ....

A 6

( kvinnligt.....

B 2

Fyrmästare ä 2:a klass fyr......

A 6

Fyrmästare å 3:e klass fyrskepp ....

A 4

Lotspersonal.

Fyrmästare å 3:e klass fyr......

A 4

Överlots...............

A 8

Fvrvaktare ä l:a klass fyrskepp ....

A 3

Lotsförman å l:a klass lotsplats ....

A 7

Fyrvaktare å l:a klass fyr ......

A 3

Lotsförman å 2:a klass lotsplats ....

A 5

Fyrvaktare å gasstation........

A 3

Lots å l:a klass lotsplats.......

A 4

Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyrskepp

A 2

| Lots ä 2:a klass lotsplats.......

A 3

Fyrvaktare ä 2:a och 3:c klass fyr . . .

A 2

Lotsförman å 3:e klass lotsplats ....

A 3

Fyrhiträde å fyrskepp, fyr och gasstation

A 1

| Lots å 3:c klass lotsplats.......

A 2

1

Personal å lotsverkets ångfartyg.

Befälhavare.............

A 9

Maskinist..............

A 6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.