Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare.

1922-06-03 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:236, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 236.

Nr 236.

Godkänd av första kammaren den 3 juni 1922.

Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående

dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare.

(Statsutskottets utlåtande nr 100.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 17 februari 1922 dagtecknad

proposition (nr 121) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av det

vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över utrikesärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna ett propositionen bilagt

förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära

befattningshavare.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda kungörelseförslaget är av

följande lydelse:

Härigenom förordnas som följer:

§ 1-

Mom. 1. Diplomatiska och konsulära befattningshavare, som åtnjuta

avlöning enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen (nr 451), eller enligt arvodesstaterna för viss

extra personal i utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen, så

ock befattningshavare, vilka efter den 1 januari 1922 tilldelats expektansarvoden

ävensom attachéer (aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande

i avlöningen ingående slag av förmåner, nämligen:

lön;

fast arvode och annan mot lön svarande del av arvode;

expektansarvode; samt

vikariatsersättning enligt 19 § av ovannämnda avlöningsreglemente

och däremot svarande gottgörelse åt icke-ordinarie befattningshavare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse .Nr 236.

3

Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till diplomatisk och konsulär

befattningshavare, som kvarstår å gammal stat, ävensom till befattningshavare

som före 1 januari 1922 tilldelats expektansarvode samt till

handels- och socialattachéer.

Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal

än i mom. 1 och 2 avses, är icke berättigad till dyrtidstillägg.

§ 2.

Mom. 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda befattningshavare utgår

dyrtidstillägget enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 3 av kungörelsen

_ med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, dock med iakttagande därav,

att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett

belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 nyssnämnda kungörelse

fastställer, skall i varje särskilt fall minskas med 20.

Mom. 2. Därest befattningshavares löneinkomst jämte dyrtidstillägg

enligt mom. 1 understiger vad, som skulle utgjort hans löneinkomst

närmast före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstillägg

enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger befattningshavaren

åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig

i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller en

löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den inkomst,

han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då kvarstått

med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till den

nya avlöningsstaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda

kungörelse.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de

sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser

till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande

av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

I detta mom. stadgade bestämmelser gälla icke för attachéer (aspiranter).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 236.

Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda befattningshavare uppbära

dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

§ 3-

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller arvode

för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning, till vilken han först blivit befordrad.

§ 4.

Om befattningshavaren under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbhuset.

§ 5.

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denha kungörelse träder i kraft den 1 april 1922.

Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag än att, i överensstämmelse med vad som även förut

varit av riksdagen avsett, det uttryckligen bör stadgas, att för handelsoch

socialattachéer dyrtidstillägg allenast beräknas å den del av deras avlöning,

som får anses motsvara lön eller 9,000 kronor för år, men däremot, i

likhet med vad som äger rum med övriga diplomatiska och konsulära

befattningshavare, icke å vad som kan anses utgöra ortstillägg. I överensstämmelse

med de allmänna dyrtidstilläggsbestämmelserna synes jämväl

nu ifrågavarande kungörelse böra träda i kraft den 1 juli 1922.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen godkänt det vid denna skrivelse

fogade förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska

och konsulära befattningshavare.

Stockholm den 3 juni 1922.

Med undersåtlig vördnad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 236.

5

Bilaga.

Förslag

• till

kungörelse

angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära

, befattningshavare.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Mom. 1. Diplomatiska och konsulära befattningshavare, som åtnjuta

avlöning enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen (nr 451), eller enligt arvodesstaterna för viss extra

personal i utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen, så ock

befattningshavare, vilka efter den 1 januari 1922 tilldelats expektansarvoden

ävensom attachéer (aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande

i avlöningen ingående slag av förmåner, nämligen:

lön;

fast arvode och annan mot lön svarande del av arvode;

expektansarvode; samt

vikariatsersättning enligt 19 § av ovannämnda avlöningsreglemente

och däremot svarande gottgörelse åt icke-ordinarie befattningshavare.

Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till diplomatisk och konsulär

befattningshavare, som kvarstår å gammal stat, ävensom till befattningshavare,

som före 1 januari 1922 tilldelats expektansarvode samt till

handels- och socialattachéer, för nämnda attachéer dock endast å belopp

ej överstigande 9,000 kronor för år.

Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal

än i mom. 1 och 2 avses, är icke berättigad till dyrtidstillägg.

§ 2-

Monn 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda befattningshavare utgår

dyrtidstillägget enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 3 av kungörelsen

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst, dock med iakttagande därav,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 236.

att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda avlöningsförmåner,

på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett

belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt. § 2 nyssnämnda kungörelse

fastställer, skall i varje särskilt fall minskas med 20.

Mom. 2. Därest befattningshavares löneinkomst jämte dyrtidstillägg

enligt mom. 1 understiger vad, som skulle utgjort hans löneinkomst

närmast före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstilllägg

enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger befattningshavaren

åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas,

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare

sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller

en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den

inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då kvarstått

med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till den

nya avlöningsstaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda

kungörelse.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de

sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser

till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande

av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt lönetillägg,

som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

I detta mom. stadgade bestämmelser gälla icke för attachéer (aspiranter).

Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda befattningshavare uppbära

dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

§ 3.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller arvode

för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de sammanlagda

avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som medför

högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning,

till vilken han först blivit befordrad.

§ 4.

Om befattningshavaren under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till

stärbhuset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dyrtidstillägget

Maj:t bestämmes.

It i/adlig ens skrivelse Nr 236. 1

§ 5.

utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.