Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1922-06-03 · 37 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:276, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

1

Nr 276.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1922.

Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater

för tiden 1 januari—30 juni 1923 m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 116.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, dels (punkt 26) beräkna

det ordinarie förslagsanslaget till tullverket till 8,580,000 kronor;

dels ock (punkt 27) för bestridande av övergångsavlöning under år 1923

till tullverkets personal bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln

å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 beräkna ett förslagsanslag

av 428,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 7 januari

1922 avlåtna propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1922, under

åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 276—277. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 276.

proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, dels (punkt 6)

för uppförande under år 1922 av bostadslägenheter åt viss tullpersonal

å tilläggsstat för samma år såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av

116.000 kronor; dels (punkt 7) för ökning av arbetskrafterna vid tullverket

å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, beräkna

ett belopp av 93,800 kronor; dels ock (punkt 8) till bestridande av

diverse utgifter vid tullverket å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, beräkna ett belopp av 25,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den

17 februari 1922 dagtecknad proposition (nr 89), under åberopande av

det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

den 22 juni 1921 (nr 451) skall från och med den 1 januari

1923 äga tillämpning å befattningshavare vid generaltullstyrelsen och

tullstateu;

dels besluta, att 5 § 1 mom. av nämnda avlöningsreglemente skall

från och med den 1 januari 1923 hava följande ändrade lydelse:

»1. För följande befattningar, vilka tillsättas genom förordnande

på viss tid, nämligen generaldirektörs- och chefsbefattningarna vid

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen och kommerskollegium

ävensom generaltulldirektörs- och chefsbefattningen vid tullverket,

utgår arvode, för år räknat, med 19,000 kronor. För kustbevakningsinspektörsbefattningen

vid tullverket, vilken befattning likaledes tillsättes

genom förordnande på viss tid, utgår arvode, för år räknat, med

10.000 kronor»;

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte

de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader enligt den i

9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan skall bestämmas på följande

sätt:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

3

'' liefattningar

Lönegrader

Befattningar

Lönegrader

Generaltullstyrelsen och tnllstaten.

5 tullförvaltare av klass 1 A ......

B 16

3 tullkommissarier .....................

B 16

Generaltullstyrelsen.

6 tullförvaltare av klass 1 B ......

B 15

a. Manliga befattningshavare.

20 tullöverkontrollörer ..................

B 15

1 generaltulldirektör, arvode enligt

5 § i avlöningsreglementet......

—

16 förste tullkontrollörer...............

B 14

B 20

1 gränsbevakningschef ...............

B 14

1 kustbevakningsinspektör, arvode

20 tullförvaltare av klass 2............

B 14

enligt 5 § i avlöningsreglementet

—

14 tullförvaltare av klass 3............

B 13

1 chef för statistiska avdelningen...

B 16

126 tullkontrollörer........................

B 13

B 15

11 1 11 Pr It*- 11 i

B 11

2 förste revisorer ........................

B 15

B 11

B 15

B 9

2 sekreterare .............................

B 15

402 kammarskrivare ........*............

B 9

B 13

B ft

2 notarier....................................

B 13

10 gränsöveruppsyningsmän .........

B 6

1 registrator.................................

B 13

22 kustöveruppsyningsmän............

B 6

B 13

R 8

1 materialförvaltare ....................

B 8

131 tullöveruppsyningsmän ............

B 6

2 förste expeditionsvakter ............

B 3

199 gränsuppsyningsmän ...............

B 4

7 expeditionsvakter .....................

B 1

B 4

b. Kvinnliga befattningshavare.

477 tulluppsyningsman .................

B 4

42 förste kustvakter.....................

B 3

4 kontorsskrivare ........................

C 5

149 kustvakter ..............................

B 2

14 kanslibiträden...........................

C 3

20 kontorsbiträden .......................

C 2

699 tillsyningsman ........................

B 2

5 skrivbiträden ...........................

C 1

30 kustbevakningsbiträden ............

B 1

100 tullvakter ..............................

B 1

Tullstaten.

a. Manliga befattningshavare.

b. Kvinnliga befattningshavare.

fi 19

1 kontorsskrivare........................

C 5

3 tullöverinspektörer.....................

B 17

5 kanslibiträden ........................

C 3

B 16

C 2

; 3 tulldirektörsassistenter..............

B 16

12 skrivbiträden...........................

C 1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 276.

dels besluta, att i den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckning

skola under sjunde huvudtiteln för generaltullstyrelsen och tullstaten

införas nu angivna benämningar å samt lönegrader för tjänstebefattningar

därstädes;

dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med

den 1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid

generaltullstyrelsen och tullstaten, nämligen:

med ordinäre befattning vid tullverket må förenas uppdrag såsom

tullverkets ombudsman, därest generaltullstyrelsen finner uppdraget icke

kunna anses inverka hinderligt för utövande av den ordinarie befattningen

;

tjänsteman, vid tullverket, tillhörande någon av 1 — 8 lönegraderna

enligt avdelning B i 9 § av avlöningsreglementet, vilken befordras till

kammarskrivare vid tullverket, må, i den mån så prövas skäligt, för

bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten och sedermera

för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoföras intill hälften

av den tjänstetid, han innehaft ordinarie anställning vid tullverket, dock

att härvid icke må samtidigt tillämpas 12 § 1 mom. av avlöningsreglementet

samt ej heller i något fall tillgodoräknas honom mera än sex

år; och skall, därest vid sådant tillgodoräknande del av kalenderkvartal

uppstår, hänsyn icke tagas därtill;

tjänsteman, som bestrider tjänst å ort, tillhörande den i 14 § av

avlöningsreglementet omförmälda kallortsklassen VI, må, därest tjänstgöringen

är av beskaffenhet att i särskilt hög grad utsätta honom för

inverkan av ortens klimatiska förhållanden, kunna enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser tilldelas kallortstraktamente med 50 öre för varje

tjänstgöringsdag;

tjänsteman vid tullstaten, tillhörande någon av 1—8 lönegraderna

enligt avdelning B eller 1—5 lönegraderna enligt avdelning C i 9 § av

avlöningsreglementet, må jämväl i andra fall än vid skada till följd av

olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser,

erhålla erforderlig läkarvård jämte läkemedel på tullverkets bekostnad,

dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt

icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av tullverkets medel

under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön;

tjänsteman, som omedelbart före avlöningsreglementets ikraftträdande

för tullverket tillhör generaltullstyrelsens ordinarie vaktbetjäning

och i sådan egenskap äger åtnjuta läkarvård jämte läkemedel på tullverkets

bekostnad, må, så länge han kvarstår i ordinarie tjänst inom

styrelsens vaktbetjäning, såsom personlig förmån tillgodonjuta enahanda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

5

rätt till kostnadsfri läkarvård jämte läkemedel, som, enligt vad nyss

nämnts, tillkommer vissa tjänstemän vid tullstaten; samt

anslag, som vid vissa tjänster erfordras till lega för fortskaffningsmateriell,

må till beloppet bestämmas av generaltullstyrelsen och skall

av för ändamålet anvisade medel utgå till den, som förrättar tjänsten,

dock att, om denna bestrides på förordnande, ordinarie innehavare av

tjänsten må kunna vid anslaget bibehållas, mot det att han tillhandagår

vikarien med vad som för anslaget skall hållas;

dels för tiden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket godkänna

följande

Ordinarie stat.

A. Arlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänste
-

män, förslagsanslag........................ kronor 243,000

Vikariatsersättningar,/örsZa#saKsZö0 » 10,000

Arvode till tullverkets ombudsman s> 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag

............................................... t 30,000

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ....................... kronor 5,190,030

Vikariatsersättningar, förslagsanslag

................................................... j) 60,000

Arvoden å högst 1,500 kronor, för

år räknat, till två laboratorieföreståndare,

förslagsanslag, högst > 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslags
ansla9

................................................ » 751,750 kronor 6,287,280-

B. Indragnings- och övergångsstater.

Avlöningar till tjänstemän å indragnings- och övergångsstater,

förslagsanslag............................................. kronor 83,000.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 276.

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän,

förslagsanslag ............................. kronor 200,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns

änkor och barn, förslagsanslag... » 12,500

Gottgörelse till tullstatens enskilda

pensionsinrättning för mistade

andelar av avlöning vid vakanta .

tjänster .......................................... » 6,500 kronor 219,000.

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål,

förslagsanslag ........................ kronor

Resekostnads- och traktan!entsersättningar

m. m., förslagsanslag »

Hemliga utgifter............................... »

Övriga kostnader för tullverket,

förslagsanslag ............................... » 2,100,360 kronor 2,152,510.

Summa förslagsanslag kronor 8,741,790;

dels bestämma det ordinarie anslaget för tullverket för nämnda tid

till ett mot statens slutsumma svarande belopp av 8,741,790 kronor att

såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel;

dels besluta, att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1

januari 1923 av den nya avlöningsstaten för tullstaten skall gälla, att Eders

Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar från och med sagda dag tillämplig

föreskrift därom, att följande slag av tulltjänsteman tillkommande extra

inkomster skola upphöra att till dem utgå, nämligen: ersättning enligt

taxan den 23 december 1910 för å övertid verkställda tjänstförrättningar;

aktoratsprovision; auktionsprovision vid försäljning enligt tullstadgan av

beslagsgods eller annat gods ävensom vid försäljning av sjöfynd; slagavgift

vid försäljning å auktion; lösen för av tullverkets lokalförvaltningar

utfärdade depositionsbevis; ersättning för uppbörd av till stad eller annan

kommun utgående avgifter; och ersättning av post- eller järnvägsmedel

för vissa i sammanhang med tulltjänsten verkställda göromål för postverkets

eller statens järnvägars räkning;

dels förklara, att såsom kompensation för sålunda indragna extra

inkomster — ersättningen enligt taxan den 23 december 1910 likväl

endast i mån som den icke är att hänföra till resekostnadsersättning

9,150

40,000

3,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

7

eller dagtraktamente enligt resereglementet eller annan fortskaffningskostnad

— skall åt ordinarie tjänsteman, som uppföres å den med 1923

års ingång ikraftträdande ordinarie avlöningsstaten och vilkens sammanlagda

avlöning i medeltal under åren 1921 och 1922 jämte under

samma tid i medeltal uppburna extra inkomster av ifrågavarande

slag, de senare uppgående till minst 100 kronor och beräknade till

högst 5,400 kronor, överstiger årsavlöningen för år 1923, utbetalas

personligt lönetillägg, motsvarande berörda överskott, dock med iakttagande

att det sålunda bestämda lönetillägget, vilket i övrigt bör minskas

eller upphöra i den mån avlöningen å ny stat ökas, skall under loppet

av nio år avskrivas med en niondel om året;

dels förklara, att efter motsvarande grunder beräknat personligt

lönetillägg skall utbetalas jämväl till sådan å nuvarande ordinarie stat

eller å en äldre övergångsavlöningsstat kvarstående tjänsteman, som ej

anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten;

dels förklara, att sådan å nuvarande ordinarie stat eller å en äldre

övergångsavlöningsstat kvarstående tjänsteman vid tullstaten, som ej

anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten, må under tiden 1

januari—30 juni 1923 efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande komma i

åtnjutande av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket kan anses stå i lämpligt

förhållande till den tjänstgöring, som må komma att krävas av

vederbörande, eller eljest kan prövas skäligt, dock icke i något fall till

högre belopp, för år räknat, än som genom Eders Kungl. Maj:ts kungörelse

den 22 juni 1921 angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal

vid tullverket för år 1922 blivit bestämda;

dels förklara, att tillfällig löneförbättring åt sådan å nuvarande

ordinarie stat kvarstående tjänsteman hos generaltullstyrelsen, som ej

anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten, må bestridas av det i

staten för avlöningar till tjänstemän å indragnings- och övergångsstater

avsedda förslagsanslag;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må med stöd av undersökningar,

verkställda av en efter Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande av

generaltullstyrelsen tillsatt särskild tjänstgöringskommission, i den avlöningsstat

för tullverket, som varder för tiden 1 januari—30 juni 1923

fastställd, vidtaga

ej mindre de förändringar i fråga om antalet tullförvaltartjänster

inom de olika lönegraderna, till vilka omständigheterna kunna giva

anledning,

än även sådana förändringar i antalet till tullförvaltartjänster ej

hänförliga ordinarie befattningar vid lokaltullförvaltningen, tillhörande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 276.

1—13 lönegraderna enligt avlöningsreglementets 9 §, avdelningar B och

C, vilka kunna finnas erforderliga eller lämpliga men tillika icke kunna

anses innebära ökning i det för avlöningar vid dessa slag av befattningar

i nämnda avlöningsstat avsedda anslagsbelopp;

dels medgiva, att tullpersonal tillhörig, vid den nya statens ikraftträdande

mot lega hållen fortskaffningsmateriell må, i mån som generaltullstyrelsen

finner så böra ske och efter vederbörlig värdering, av statsverket

inlösas, att värderings- och inlösningskostnaderna må av tullmedlen

förskotteras samt att, i händelse vid försäljning för statsverkets

räkning av ifrågavarande materiell försäljningspriset skulle understiga

nyssberörda kostnader, underskottet må ur tullverkets räkenskaper såsom

omkostnader avföras;

dels till ökning av arbetskrafterna vid tullverket med tre kustbevakDingskontrollörer

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisa ett förslagsanslag av 10,500 kronor;

dels besluta, att, där vid tullverket anställd tjänsteman, å vilken

ovannämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt

hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av januari månad

1923 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid

utgången av år 1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad

1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning

åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri

uppvärmning och fri belysning, skall ökas med värdet, enligt generaltullstyrelsens

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels till bestridande av kostnaderna för övergång till anordning

med hela avlöningens utbetalning i efterskott på extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 ''bevilja ett förslagsanslag av 428,000 kronor;

dels medgiva, att tullkammaren i Riksgränsen må, därest omständigheterna

anses böra därtill föranleda, under år 1922 förflyttas till

Kiruna;

dels till bestridande av kostnaderna för anskaffning under nämnda

år, under förutsättning att sådan förflyttning sker, av bostadslägenheter

åt i Kiruna stationerad tullpersonal på tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 116,000 kronor;

dels till ökning av arbetskrafterna vid tullverket med en personalbyråchef,

tre tulldirektörer, en kustbevakningsinspektör samt enligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

9

lämnad redogörelse erforderlig tullporsonal vid tullförvaltningarna i

Göteborgs och Malmö frihamnar under respektive fyra, tre, fyra och

högst nio månader av år 1922, med inbesparing av vederbörlig del av

det i samma års avlöningsstat för tullverket förekommande anslagsbelopp

till arvoden åt tulldirektörer, å tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 90,115 kronor;

dels förklara, att såväl för dessa befattningshavare och deras

tjänster som för i succession efter dem förordnade tjänstemän skola i

tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som i fråga om de å

tullverkets extra stat för år 1922 uppförda tjänster och deras innehavare

samt i succession efter dem förordnade tjänstemän, med iakttagande

att de i kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 442) avsedda avdrag

skola utgöra, för år räknat, för personalbyråchef och kustbevakningsinspektör

300 kronor, för tulldirektör 250 kronor och för tullförvaltare

av klass 1 200 kronor;

dels ock till gäldande av under år 1922 uppkommande kostnader

för detektivundersökningar för tullverkets räkning såsom förstärkning

av det å tullverkets omkostnadsstat för samma år uppförda, till bestridande

av diverse utgifter avsedda förslagsanslag upptaga å tilläggsstat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

I förevarande ämne hava inom riksdagen väckts åtskilliga motioner.

Sålunda har i en motion (II: 210) föreslagits, att vid bifall till Eders

Kungl. Maj:ts proposition nr 89 det måtte medgivas vid saltsjön belägen

ort, vilken nu har mindre tullstation, som bekostas av samhället och

förestås av tjänsteman inom kustbevakningen av lägre grad, att även

för framtiden på i huvudsak samma villkor få bibehålla sådan tullstation,

om anhållan därom inkomme till Eders Kungl. Maj:t senast i

oktober i år.

I en annan motion (II: 227) har hemställts, att riksdagen måtte med

anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition, nr 89, besluta, dels att

med avslag å propositionens förslag om uppförande i tullverkets stat

för första halvåret 1923 av 130 tullkontoristtjänster i lönegraden B 6

i samma lönegrad uppföra erforderligt antal »tullvägare»; dels ock att

utöka antalet föreslagna kvinnliga befattningshavare med det antal,

som erfordras för bestridande av det kontorsarbete, för vilket »tullkontorister»

avsetts.

Vidare har i en motion (II: 235) hemställts, att framställningen

om inrättandet av 3 kontrollörer och 3 kammarskrivare för kustbevakningen

måtte avslås och befälet över kustbevakningen i stället överlämnas

åt tullförvaltarna inom respektive distrikt.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 276—277. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 276.

Personal
byT&chef.

Tullfull
mäktige.

Slutligen har i en motion (II: 236) föreslagits, att riksdagen måtte vidtaga

sådan ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag till organisation av tullverket,

att det lokala chefskapet över kustbevakningen komme att utövas

av tullförvaltarna inom vederbörligt tullkammardistrikt, dock att inom

Stockholms, Göteborgs och Malmö tullkammardistrikt sagda chefskap

borde utövas av chefen för tullbevakningsavdelningen i respektive stad.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit eller i statsrådsprotokollet till

förevarande proposition, i vad densamma innefattar frågor, som ankomma

på riksdagens prövning, blivit anfört, har givit riksdagen anledning till

erinran eller uttalande i allenast följande avseenden.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget att i stället för de

ifrågasatta distriktscheferna inom tullverket och till underlättande av

generaltullstyrelsens numera avsevärt ökade arbetsbörda inom styrelsen

inrätta en ny byrå, personalbyrån, med en byråchef såsom föreståndare

har riksdagen funnit sig böra bifalla. Riksdagen har nämligen ansett,

att genom en sådan anordning vore att vinna icke blott snabbare behandling

hos styrelsen av åtskilliga ärenden utan även större möjligheter

till övervakande, att de lokala tullmyndigheternas arbetskrafter utnyttjas

på det mest ekonomiska sätt, och till utväljande av de för de olika

tulltjänsterna lämpligaste personerna. De i derå avseenden ömtåliga

frågor, vilka skulle komma under behandling av föreståndaren för personalbyrån,

och det betydande ansvar med häns}7n till personalens rätta

användning, som komme att åvila denne, har synts böra föranleda, att

bemälde föreståndare gives en så självständig ställning, som byråchefsbefattning

medför.

Enligt ett av 1914 års tullkommission väckt förslag skulle inom

generaltullstyrelsen finnas så kallade tullfullmäktige, avsedda att utgöra

en lekmannarepresentation för tillvaratagande av näringarnas intressen.

Detta förslag, vilket, ehuru dåmera tillstyrkt av generaltullstyrelsen,

icke vann beaktande i 1921 års proposition angående reglering av tullverkets

stater för år 1922 in. m. (nr 330), har nu icke längre vidhållits

av generaltullstyrelsen samt icke heller av Eders Kungl. Maj:t upptagits.

Anledningen därtill har i samtliga fall angivits vara den, att något

oavvisligt behov av tullfullmäktige icke ansetts föreligga.

Riksdagen har för sin del icke kunnat bortse från, att inrättandet

av en lekmannarepresentation vid en del andra verk på liknande sätt,

som tullkommissionen tänkt sig beträffande tullverket, visat sig vara av

ej ringa värde såväl för verket självt som särskilt för den allmänhet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

11

vilken i mera omfattande grad berörts av verkets funktion. Det liar

därför synts riksdagen tveksamt, huruvida icke jämväl vid tullverket

borde införas en dylik anordning, varigenom verket tillfördes den speciella

sakkunskap, som representanter för handel, industri och sjöfart

vore i tillfälle att lämna, och dessa näringsgrenars berättigade önskemål

mera omedelbart kunde tillgodoses. Emellertid bär riksdagen, med hänsyn

såväl till generaltullstyrelsens ställning till frågan som ock till

att Eders Kungl. Maj:t ej ansett sig böra framlägga förslag i ämnet och

då i allt fall frågan är av beskaffenhet att utan olägenhet kunna särskilt

för sig upptagas till förnyad prövning, därest omständigheterna skulle

framdeles göra sådant önskligt, ansett sig icke böra för närvarande besluta

om tullfullmäktigeinstitutionens införande. Dock förutsätter riksdagen,

att det förfaringssätt, som för generaltullstyrelsen redan står till buds vid

handläggning av för näringarna betydelsefulla ärenden, eller att före ärendenas

avgörande bereda sammanslutningar inom vederbörande näringsgrenar

tillfälle att däri uttala sig, varder i största möjliga mån anlitat.

I likhet med Eders Kung]. Maj:t finner riksdagen åklagarskapet i

tullmål böra fortfarande omhänderhavas dels av tullfiskaler, dels av tullförvaltare.

Bibehållandet av de fyra tullfiskalerna måste särskilt under nuvarande

förhållanden, då försöken till brott mot tullstadgan visat sig

vara i avsevärt tilltagande, anses vara ett krav, som icke utan olägenhet

låter sig avvisas. Den av Eders Kung], Maj:t förordade förändringen i

sättet för tullfiskalernas anställande och avlönande synes riksdagen ägnad

att bereda större möjlighet för tullverket än hittills att å ena sidan få vid

befattningarna fästade de för dessa särskilt lämpliga personerna och att

å andra sidan kunna från samma befattningar avlägsna sådana, vilka

till äventyrs visa sig mindre tillfredsställande fylla de anspråk, som skäligen

böra å dem ställas. Riksdagen har därför ansett sig böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

De principer, varå Eders Kungl. Maj:ts förslag till organisation av

kustbevakningen byggts, synas riksdagen till väsentliga delar fullt riktiga.

Den i hög grad tilltagande olovliga införseln, särskilt av sådana varor,

vilka här i riket äro underkastade särskild kontroll, och de metoder,

som därvid användas, göra det jämväl enligt riksdagens förmenande

ofrånkomligt att utrusta tullverkets vederbörande personal med synnerligen

förbättrade tekniska hjälpmedel för att därigenom ävensom genom

ökad handledning av samma personal och skärpta undersökningar av de

lokala förhållandena vid rikets kuster höja kustbevakningens effektivitet.

Åklagarskapet

i

tullm&l.

Kustbevak
ningens
organisation.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 276.

I fråga om detaljerna vid genomförandet av berörda förbättringar

av kustbevakningen har riksdagen emellertid i vissa avseenden en från

Eders Kungl. Maj:t skiljaktig mening.

Vad först beträffar kustbevakningens blivande tjänstemateriell, vill

riksdagen, som icke ansett lämpligt att göra något uttalande om vilket

motorfabrikat, som bör för denna materiell komma till användning,

emellertid betona den synnerliga angelägenheten av att tulljagarna —

med nödigt beaktande av de ekonomiska synpunkterna i fråga om

driftkostnaderna och motorernas hållbarhet — kunna givas tillräckligt

hög fart. Endast under berörda förutsättning kan nämligen enligt riksdagens

förmenande en nöjaktig tillsyn av rikets kuster utan ökning av

bevakningsstyrkan därstädes vara att påräkna.

Om riksdagen således principiellt ansluter sig till Eders Kungl.

Maj:ts förslag rörande beskaffenheten av tulljagarna — liksom för övrigt

även till vad Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt angående typerna för tullbåtarna

— har riksdagen icke därmed medgivit, att ett större antal tulljagare

på en gång må anskaffas, innan någon prövning av deras lämplighet

ur olika synpunkter företagits. I stället beviljar riksdagen tills

vidare medel för nybyggnad av allenast sex tulljagare. Av dessa böra

lämpligen fem förläggas till för smuggling mera utsatta kuststräckor i

olika delar av riket och den sjätte användas för att på obestämda tider

insättas såsom tillfällig förstärkning av kustbevakningen å områden, som

eljest äro i avsaknad av tulljagare, och såsom reservmateriell vid fall

av behov. Genom att anskaffningen begränsas såsom ovan föreslagits,

torde möjlighet kunna förefinnas, att vid eventuell ytterligare nyanskaffning

svenska motorer kunna komma till användning. Innan sådan nyanskaffning

beslutas, bör jämväl utredas, om de ytterligare jagare, som

må komma att anskaffas, skola bliva av samma typ och få samma fart

som de nu föreslagna.

Vidkommande ■ härefter kustbevakningens personalantal samt dess

fördelning på distrikt och posteringar har riksdagen, frånsett det lokala

chefskapet vid samma bevakning, ej funnit anledning till erinran mot

vad Eders Kungl. Maj:t i dessa hänseenden tillstyrkt och anfört. Den

inskränkning i antalet tulljagare, som riksdagen för närvarande ansett

lämplig, inverkar således icke på biträdandet i princip av den av Eders

Kungl. Maj:t framlagda organisationsplanen. Dock blir det givetvis nödvändigt

att tills vidare, intill dess medel för anskaffande av ytterligare

tulljagare må varda beviljade, i viss mån bibehålla den hittillsvarande

organisationen inom de distrikt, där tulljagare icke bliva stationerade.

Riksdagen förutsätter emellertid, att generaltullstyrelsen och närmast den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

13

blivande kustbevakningsinspektören, vars anställande riksdagen medgivit,

ägnar synnerlig uppmärksamhet åt att varje förändring i de nuvarande

kustbevakningsposteringarnas styrka eller förläggning, som under ifrågavarande

övergångstid kan bidraga till ökande av kustbevakningens effektivitet

utan att bliva ekonomiskt ofördelaktig, varder vidtagen samt att,

i mån som kustbevakningstjänsteman, vilken ej är uppförd å den nya

staten, förflyttas till tjänst vid den inre bevakningen eller eljest avgår

från befattning utom ordinarie stat vid kustbevakningen, den sålunda

ledigblivna befattningen icke återbesättes utan utbytes mot inhållning i

tjänstgöring av extra ordinarie personal eller annan tillfällig bevakningsförstärkning.

Till skillnad mot vad nu är förhållandet, skulle hädanefter kustbevakningsdistrikten

ej sällan sträcka sig över mera än ett tullkammardistrikt.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle med undantag för

viss del av den nordligaste kusten det lokala chefskapet inom områden,

innefattande flera kustbevakningsdistrikt, omhänderhavas av ett nytt slag

av befattningshavare, kustbevakningskontrollörer, vilka till biträden skulle

hava var sin kammarskrivare. I tvenne motioner har, såsom förut berörts,

påyrkats ändring i detta förhållande sålunda, att det ifrågavarande

chefskapet i stället anförtroddes åt tullförvaltaren (respektive tullbevakningschefen)

inom ett vart tullkammardistrikt. Riksdagen har ansett

sig icke kunna dela Eders Kungl. Maj:ts uppfattning i förevarande

avseende. De tjänstgöringsdistrikt, som komme att tilldelas kustbevakningskontrollörerna,

skulle nämligen bliva av alltför stor utsträckning

för att en närmare kännedom om de skilda kusttrakternas behov av

bevakningsförstärkning vid olika tillfällen skulle kunna vinnas och en

mera omedelbar handledning av vederbörande personal inom distriktet

åvägabringas, något som måste anses vara av synnerlig vikt vid

fråga om skärpning av kustbevakningens effektivitet. Härtill kommer,

att kontrollörsinstitutionen i dess föreslagna skick måhända kan i en

del fall leda till olägliga dröjsmål med hänsyn till inhämtande eller

meddelande av order i tulltjänsten. I stället finner riksdagen det

system med tullförvaltare såsom kustbevakningschefer, vilket i en av de

omnämnda motionerna förordats i anslutning till vad av 1914 års tullkommission

i ämnet föreslagits, kunna tjäna som grund för ordnandet

av berörda chefskap. Systemet torde dock böra på visst sätt utbyggas

till underlättande av en successiv övergång till en fullständigt genomförd

anordning med tulljägare och till ökande av kustbevakningsposteringarnas

rörlighet. Denna utbyggnad synes böra ske sålunda, att omförmälda

chefskap inom varje kustbevakningsdistrikt ålägges den därinom statio
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 276.

uerade tullförvaltaren (respektive tullbevakningschefen) eller, där flera

tullförvaltare äro placerade inom distriktet, den för uppdraget lämpligaste

av dem; chefskapet för kustbevakningsdistrikt, varest tullförvaltare ej

finnes, bör tilldelas den tullförvaltare eller tullbevakningschef, som erhåller

chefskap för något av vidliggande kustbevakningsdistrikt. Vid

utövandet av ifrågavarande chefskap skulle tullförvaltaren eller tullbevakningschefen

givetvis äga att påkalla biträde av honom underlydande

personal vid tullförvaltningen.

Tullförvaltning, vars föreståndare sålunda anförtros särskilt chefskap,

bör enligt riksdagens mening ur enhetlighetssynpunkt omhänderhava

icke blott de administrativa utan även de kamerala bestyren rörande

all kustbevakningspersonal inom det kustbevakningsdistrikt, över vilket

tullförvaltningsföreståndaren utövar chefskapet. Uppenbart är emellertid,

att även annan tullförvaltare skall, liksom hittills, vara pliktig att,

där så erfordras, lämna kustbevakningspersonalen råd och upplysningar

i tjänsten, ändå att han icke har speciellt chefskap över samma personal

sig ålagt. Personalen å den förutnämnda reserv t ulljagaren torde lämpligen

kunna lyda omedelbart under generaltullstyrelsen och dess kustbevakningsinspektör,

i mån som jagaren icke mera stadigvarande insättes

i stället för annan tulljagare och personalen då lyder under chefen för

kustbevakningen inom det distrikt, dit den förlagts. Den av riksdagen

framlagda planen för ordnandet av det lokala chefskapet vid kustbevakningen

synes böra genomföras i samband med tullverkets omorganisation

i övrigt, således oberoende av att anskaffningen av tulljagarna till slutligt

antal icke nu kommer att företagas.

Den organisation av det lokala chefskapet vid kustbevakningen,

som riksdagen beslutat, förutsätter, att tullförvaltningsföreståndare, vilken

tilldelas uppdrag såsom chef för kustbevakningsdistrikt, ej ägnar mindre

tillsyn åt den yttre än åt den inre honom underlydande bevakningen.

Att ”så i varje fall blir förhållandet, däröver lärer kustbevakningsinspektören

få att närmast hålla hand.

Den ekonomiska innebörden av de förändringar i Eders Kungl.

Maj:ts förslag, som riksdagen ansett böra vidtagas, blir följande.

För anskaffning av tulljagarna har Eders Kungl. Maj:t avsett ett

anslagsbelopp å 1,219,200 kronor. Detta belopp kan med hänsyn till

såväl minskning i antalet sådana jagare från 24 till 6 som ock prisfall

nedbringas till 286,800 kronor. Därvid hava till utgångspunkt för beräkningarna

tagits vissa riksdagens vederbörande utskott tillhandakomna,

nyligen upprättade kostnadsuppgifter rörande den jagaretyp, generaltullstyrelsen

förordat och Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Med samma ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

15

gångspuukt synas halvårskostnaderna för underhållet av tulljagarna kunna

nedsättas till 3,000 kronor. Kostnaderna för driften av tulljagarna och

den fortskaffuingsmateriell, som skulle anskaffas av kustbevakningstjänstemännen

själva, hava av Eders Kungl. Maj:t upptagits till omkring 170,000

kronor respektive 17,000 kronor för halvår. Genom den av riksdagen

vidtagna inskränkningen i tulljagarnas antal jämte vikande priser komma

visserligen å ena sidan driftkostnaderna för tulljagarna att sänkas till omkring

38,000 kronor för halvår. Men å andra sidan medför samma inskränkning

bibehållande tills vidare av ett större antal hittillsvarande

farkoster, varigenom en ökning i driftkostnaderna för tjänstemännens

egna båtar uppstår. Då utgifterna under förra hälften av år 1921 för

drift av kustbevakningens tjänstebåtar uppgått till i runt tal 20,000

kronor, torde denna ökning kunna sättas till 15,000 kronor och driftkostnaderna

för de smärre tullfarkosterna vid kustbevakningen således

bestämmas till 32,000 kronor för halvår. Med iakttagande, att Eders

Kungl. Maj:t till drift av övrig tjäustemateriell vid tullverket beräknat

ett sammanlagt halvårsbelopp av 19,000 kronor, bör det följaktligen

bliva tillräckligt att till underhåll och drift av all fortskaffningsmateriell

vid tullverket anslå, i stället för 212,000 kronor, ett belopp av allenast

92,000 kronor.

Till legor för fortskaffningsmateriell vid tullverket hava under

hälften av år 1921 åtgått omkring 134,000 kronor. Då riksdagen i likhet

med Eders Kungl. Magt anser, att beträffande tullpersonalens fortskaffningsmateriell

det nuvarande legosystemet bör såsom för statsverket förmånligast

bibehållas utom beträffande de kostsamma tulljagarna, torde nyssnämnda

belopp, minskat med vad som kan anses motsvara legorna för

de smärre farkoster, vilka genom de fem mera fast utposterade tulljagarna

kunna avvaras, böra läggas till grund för berörda anslags beräknande

i nu föreliggande stat. Skattas beloppet av sist omförmälda

legor till 10,000 kronor, kommer alltså ett anslag av 124,000 krön orätt

under förra halvåret 1923 bliva erforderligt till legor för den vid

tullverket förefintliga fortskaffningsmateriellen. En höjning av det för

ändamålet av Eders Kungl. Maj:t beräknade beloppet med 49,000 kronor

har av riksdagen följaktligen ansetts behöva företagas.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att kostnaderna för värdering och

inlösen av övertalig fortskaffningsmateriell skulle få av tullmedlen förskotteras,

och har förty icke upptagit något särskilt anslagsbelopp därför

i den framlagda staten. Vid sådant förhållande påkallas icke någon

ändring i sagda stat såsom följd av den omständigheten, att riksdagen

beslutat viss inskränkning i nyanskaffningen av materiell och att inlösen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 276.

av fortskaffningsmateriell — mot vilken åtgärd under de i propositionen

angivna förutsättningar riksdagen i princip ej funnit anledning till

erinran — således måste komma att ske i mindre omfattning, än Eders

Kungl. Maj:t avsett.

Däremot har den ordinarie staten funnits böra minskas med det avlöningsbelopp,

7,718 kronor, som beräknats för de tre kammarskrivare,

vilka avsetts för de föreslagna men av riksdagen ej bifallna kustbevakningskontrollörernas

expeditioner, varjämte det på extra stat upptagna anslaget

å 10,500 kronor till bemälda kontrollörers avlönande under förra halvåret

1923 ansetts böra utgå. För den nuvarande ordinarie personal,

vilken utan att få plats på den nya staten för kustbevakningen skulle

därstädes behöva användas, torde medel redan vara i Eders Kungl.

Maj:ts förslag beräknade å övergångsavlöningsstat.

Vad beträffar det i en av motionerna framförda yrkandet, att

tjänsteman vid kustbevakningen skulle kunna få såsom hittills förordnas

att förestå av kommun bekostad tullstation, vill riksdagen liava

uttalat, att, då en dylik anordning synes riksdagen kunna ofördelaktigt

inverka på kustbevakningens effektivitet, densamma principiellt icke bör

tillåtas. Visar det sig, att inom vederbörande kommun en mindre tullförvaltning

fortfarande är av behovet påkallad, synes därstädes hellre

böra på statsverkets bekostnad inrättas en tullexpedition med person

utom tullverket såsom föreståndare mot ett mindre arvode. En dylik

anordning bar av generaltullstyrelsen på förekommen anledning föreslagits

för viss ort (propositionen nr 89, sid. 40 o. f.). Därest under

tiden för övergången till den fullständiga nya organisationen vid kustbevakningen

det i något fall skulle visa sig icke vara möjligt att uppbringa

lämplig person utom tullverket för uppdraget såsom tullexpeditionsföreståndare,

bör det likväl få ankomma på generaltullstyrelsen

att medgiva kustbevakningstjänsteman att tills vidare få av kommun

mottaga uppdrag, som i törenämnda motion sägs. Riksdagen anser alltså,

att syftemålet med den förevarande motionen bör på ena eller andra

sättet tillgodoses.

Gr&nsbevak. Emot vad i propositionen föreslagits i fråga om gränsbevak
ningens

orga- ningens organisation har riksdagen ej funnit anledning till erinran. Dock

nation. jiar riksdagen varit i någon mån tveksam beträffande anordnande av

det lokala chefskapet över gränsbevakningspersonalen inom Dalsland,

Värmland och Dalarna, vilket skulle liksom nu åvila en särskild gränsbevakningschef.

Med hänsyn till den olikformighet i chefskapets utövande

inom nämnda landskap och vid övriga delar av rikets landgräns,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 270.

1?

som vid ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att föreligga,

bär riksdagen haft under omprövning, huruvida icke chefskapet kunde beträffande

gränsbevakningen i Dalsland och Värmland läggas under en å

ort därstädes stationerad tullförvaltare och beträffande Dalarna under

tullförvaltaren i Falun. Emellertid bär riksdagen funnit synnerligen angeläget,

att bevakningen vid ifrågavarande, i kontrollhänseende särdeles

viktiga gränssträcka ställes under enhetligt befäl och att den mångfald

gränstullstationer, som dit måst förläggas på grund av den livliga trafiken

i dessa gränstrakter, erhålla likformig samt ofta påkommande

handledning och tillsyn. En dylik tillsyn synes vara så mycket mera

behövlig som särskild inspektör för gränsbevakningen icke skulle, såsom

avses för kustbevakningen, finnas anställd. De anförda omständigheterna

liksom ock det förhållandet, att en övergång till en anordning med

tullförvaltare såsom chefer skulle komma att, efter vad i den föreliggande

propositionen (sid. 100) påvisas, draga väsentligt högre kostnader än

bibehållandet av det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna systemet, hava

förmått riksdagen att stanna vid den lösning av förevarande spörsmål,

som i förevarande proposition kommit till uttryck.

Vad riksdagen ovan anfört om innebörden av chefskapet för gränsbevakningen

i Dalsland, Värmland och Dalarna, har föranlett riksdagen

att bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag jämväl i det hänseendet, att såsom

gränsbevakningschefens närmaste man anställes en tjänsteman i kammarskrivares

ställning.

Beträffande tullpersonalens utbildning framgår av statsrådsprotokollet

(sid. 110), att Eders Kungl. Maj:t anbefallt särskild utredning i detta

ämne, vilken väntas föreligga någon kortare tid efter det grunderna

för tullverkets omorganisation blivit av riksdagen prövade. Ehuru därför

någon närmare granskning av hithörande frågor ansetts icke lämpligen

böra vid detta tillfälle företagas, vill riksdagen, under uttalande av sitt

gillande av den principen, att synnerlig omsorg bör ägnas åt tulltjänstemännens

utbildning, emellertid med hänsyn till de planer för utbildningens

anordnande, som framlagts av 1914 års tullkommission, icke

underlåta att redan nu uttala sina tvivelsmål om behövligheten och

värdet av att på statsverkets bekostnad inrätta särskilda kurser för

sådana äldre tjänstemän, som vilja göra sig kompetenta till ledande

platser inom tullverket.

1 fråga om de av Eders Kungl. Maj:t äskade medlen till utbildning i

tulltjänsten har departementschefen principiellt tillstyrkt, att av blivande

anslag till sådan utbildning till generaltullstyrelsens förfogande årligen

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 276—277. 3

Personalens

utbildning

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 276.

Personalens

användning.

Tjänstgö
ringskommis
sionen.

ställes ett belopp av förslagsvis 5,000 kronor för tulltjänstemans

studieresor i utlandet. Riksdagen anser, att dylika stipendier icke böra

åtminstone för närvarande utdelas. Då emellertid av uppgiven anledning

något belopp för stipendier icke medtagits vid beräkning av det för förra

halvåret 1923 behövliga anslagsbeloppet till utbildning i tulltjänsten,

kan riksdagens nyssnämnda ställning till stipendieinstitutionen ej medföra

minskning i staten för samma tid.

Grundtanken i förslaget att minska den överkvalificerade arbetskraften

vid tullverket genom användande av tullkontorister för utförande

av enklare tullbehandiingsgöromål ävensom vissa kamerala arbeten

anser riksdagen sig kunna fullt gilla. Genom införande vid tullverket

av detta nya slag av befattningshavare synes möjlighet vara beredd

att få såväl tullbehandlings- som kontorskostnaderna för verket efterhand

nedbringade. Samtidigt bär öppnats utsikt för de mera kunniga

och framåtsträvande bland den lägre tullpersonalen att nå en mot deras

större duglighet svarande tjänsteställning. Emellertid vill riksdagen i

detta sammanhang erinra, att enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle för

utförande av kontorsgöromål anställas jämväl kvinnlig personal. Det

synes riksdagen böra tagas under övervägande, om icke genom användande

av sådan personal i något större utsträckning, än som föreslagits,

viss kostnadsbesparing skulle kunna ernås.

Under sådana omständigheter anser riksdagen försiktigheten bjuda

att icke nu i staten uppföra hela det antal tullkontoristbefattningar, som

av Eders Kungl. Maj:t föreslagits. Efter vad som framgår av statsrådsprotokollet

(sid. 190), komma att vid 1923 års början sannolikt finnas

tillgängliga endast 40 till tullkontoristbefattning kompetenta tjänstemän.

Att nu uppföra ett större antal sådana befattningar än det nämnda synes

icke erforderligt, utan torde det böra få ankomma på följande riksdagar

att i staten upptaga det ytterligare antal dylika befattningar, som efter

skedd utredning visar sig behövligt och som kan besättas med kompetenta

innehavare.

Vad angår den föreslagna tjänstgöringskommissionen, finner även

riksdagen påkallat, att en dylik, sådan som den av Eders Kungl. Maj:t tilltänkts,

snarast möjligt kommer till stånd i och för närmare undersökningar

rörande antalet tullförvaltartjänster inom de olika lönegraderna samt det

vid envar tullförvaltning erforderliga antalet tjänstemän av lägre tjänstegrad

än förste tullkontrollörs. Beträffande fullgörandet av ifrågavarande

undersökningar vill riksdagen i likhet med departementschefen betona

den synnerliga angelägenheten därav, att undersökningarna bedrivas så,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

19

att åtminstone ett preliminärt uttalande från kommissionen om den riktiga

fördelningen av antalet tullforvaltartjänster på de för sådana tjänster

bestämda lönegraderna samt om det faktiska behovet vid lokalförvaltningen

av förberörda andra slags tjänster föreligger vid tiden för handläggningen

hos Eders Kungl. Maj:t av ärendet om antalet tjänster vid

nämnda förvaltning för förra halvåret 1923.

De resultat, som undersökningarna sålunda må komma att giva,

böra givetvis göras till föremål för möjligast noggranna prövning jämväl

av generaltullstyrelsen, innan Eders Kungl. Maj:t på grundvalen av den föreliggande

utredningen definitivt fastställer ifrågavarande statförändringar.

Dessa förändringar böra enligt riksdagens förmenande icke, vare sig de

avse antalet tullforvaltartjänster inom de olika lönegraderna eller övriga

ifrågavarande befattningar, få vidtagas på sådant sätt, att den stat,

som nu av riksdagen fastställts, därigenom kan beträffande någon av

dessa båda grupper av tjänster anses ökad. Denna riksdagens ståndpunkt

innebär beträffande tullförvaltartjänsterna viss inskränkning i den

rätt, som enligt propositionen avsetts för Eders Kungl. Maj:t, eller att obegränsat

vidtaga de förändringar i fråga om antalet sådana tjänster inom

de olika lönegraderna, till vilka omständigheterna kunna giva anledning.

I föreliggande proposition hava uppräknats vissa vid tullverket förekommande

slag av extra inkomster, vilka Eders Kungl. Maj:t ansett böra

indragas till statsverket från och med den tidpunkt, då nytt avlöningsreglemente

blir gällande för verkets personal. Riksdagen, som funnit,

att jämväl andra extra inkomster än de ''sålunda angivna för närvarande

tillgodokomma tulltjänstemän, är av den mening, att den ifrågavarande

indragningen bör omfatta samtliga slag av extra inkomster vid tullverket

med undantag av de s. k. beslagarandelarna. Det må i detta sammanhang

erinras därom, att enligt Eders Kungl. Maj:ts kungörelse den 7

juli 1921 (nr 397) lösen ej skall debiteras för sådana expeditioner, som

avses i bestämmelser angående indragning av expeditionslösen, meddelade

vid verkställd reglering av statens ämbetsverks och myndigheters

löneförhållanden m. m., samt utfärdats av ämbets- och tjänstemän, som

äro underkastade samma bestämmelser. 1 stället skall stämpel utgå till

motsvarande belopp.

Lika med Eders Kungl. Maj:t anser riksdagen, att vederbörande tjänstemän

böra beredas en successivt bortfallande ersättning för vad de kunna

beräknas förlora genom nyssberörda indragning av extra inkomster.

Emellertid har riksdagen uppmärksammat, att en avsevärd del av de

Indragning

av sportler.

Kompensation

för

sportler.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 276.

extra inkomster, för vilka kompensation sålunda ifrågakommer, utgöres

av ersättning för t jänste förrättning å^s. k. övertid. Då framdeles flera

av de tjänstemän, som skulle bliva berättigade till kompensation, kunna

förväntas komma att fortfarande förrätta tjänstgöring å övertid men

därför erhålla gottgörelse enligt bestämda grunder antingen kontant eller

i form av motsvarande ledighet å normal tjänstgöringstid, förefaller det

riksdagen rättvist, att den blivande kompensationen för sportler, erhållna

genom övertidstjänstgöring, icke för de åsyftade tjänstemännen utgår med

fulla beloppet av vad som med tillämpning av det av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna beräkningssätt skolat tillkomma dem. En fullt exakt beräkning

av reduceringsbeloppets storlek låter sig tydligen icke göra, för

så vitt ett för tjänstemännen olägligt uppskov med kompensationens

bestämmande och utbetalning, intill dess den nya organisationen för

tullverket varit i kraft under åtminstone ett år, skall kunna undvikas.

Riksdagen har därför varit hänvisad till att söka utfinna en ungefärlig

procentsats för det avdrag, vilket motsvarar den egentliga förlusten i

ersättning för sådana tjänsteförrättningar å övertid, som vanligast förekomma

för respektive tjänstemän. Därvid har riksdagen kommit till det resultat,

att den minskning i övertidsersättning, som på detta sätt skulle åsamkas

tjänstemännen vid övergången till förändrad organisation, kan anses belöpa

sig till 15 procent för kammarskrivare och 40 procent för tjänstemän

i lägre ställning. Endast för belopp, som motsvara denna procentuella

minskning, anser riksdagen således kompensation böra för dessa

befattningshavare utgå, i vad de upphörda extra inkomsterna utgjort

ersättning för tjänstgöring å övertid.

I det anslagsbelopp å 73,500 kronor, som i Eders Kungl. Maj:ts statförslag

beräknats till personliga lönetillägg samt ersättning för indragna

extra inkomster m. m., ingår sportelkompensationen med 20,000 kronor.

Riksdagen har funnit, att nyssberörda inskränkning i rätten till kompensation

bör medföra en minskning av sistnämnda belopp med 5,000

kronor, varigenom anslagsbeloppet å 73,500 kronor nedbringas till 68,500

kronor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle vid beräknande av sportelberättigad

tjänstemans inkomst av sin befattning hänsyn tagas till medeltalet

av sportlernas belopp under åren 1921 och 1922. Under tidigare

år uppburna sportler borde således icke få utöva inverkan på den blivande

sportelkompensationen. Denna ståndpunkt synes riksdagen riktig.

Ty även om fullt noggranna uppgifter om de uppburna sportlernas belopp,

fördelat på olika slag av förrättningar, kunde åstadkommas för

längre tillbaka liggande år, något för vilket departementschefens ytt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 27ti.

21

rande emellertid icke ger stöd, lärer det knappast kunna anses tillräckligt

motiverat att bereda vederbörande ersättning för sådana extra inkomster,

vilka sedan en tidrymd av mera än två år tillbaka upphört,

allrahelst det icke kunnat göras troligt, att desamma ens inom det stundande

året skola återkomma i förutvarande omfattning.

Vid bestämmandet av den medelavlöning för åren 1921 och 1922,

som skall ligga till grund vid beräkning av sportelkompensation, bör

tydligen tagas hänsyn jämväl till tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg, som må hava under nämnda år åtnjutits.

Jämlikt 29 § i avlöningsreglementet för statsdepartementen in. 11.

må för tjänstgöring utöver fastställd arbetstid till manlig tjänsteman,

tillhörande någon av 1—12 lönegraderna enligt 9 §, avdelning B, samt

till kvinnlig tjänsteman ersättning för övertidsarbete, där sådant arbete

undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas enligt grunder, som bestämmas

av Eders Kungl. Maj:t.

Åven riksdagen finner det ur flera synpunkter önskligt, att annan

gräns för tulltjänstemännens rätt till övertidsersättning ej uppdrages

än den, som fastställts icke blott för de under statsdepartementens avlöningsreglemente

inordnade verken utan även för kommunikationsverken.

Att tullpersonalens tjänstgöring för tillhandagående av trafiken

icke ens gives skenet att bero av, huruvida eller i vad mån extra gottgörelse

beredes tjänstemannen för densamma, bör bliva en synnerlig

angelägenhet för verkets ledning att övervaka.

Eders Kungl. Maj:t har på tillstyrkan av 1902 års löneregleringskommitté

föreslagit, att förmånen av kostnadsfri läkarvård jämte läkemedel

måtte i ungefär hittillsvarande omfattning bibehållas för ordinarie

personal vid tullverket (sid. 130). Eu reservant inom nämnda kommitté

har emellertid yrkat, att sådan förmån framdeles icke måtte beredas

tullpersonal i annat fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten.

Riksdagens ställning till detta spörsmål överensstämmer med den,

reservanten intagit. Dock måste det anses vara med billighet överensstämmande,

att den tjänsteman, vilken omedelbart före ikraftträdandet

för tullverket av det nya avlöningsreglementet innehar sådan

befattning å ordinarie eller extra stat vid nämnda verk, som i den

nya staten är upptagen i lönegrad, lägre än den för kammarskrivare

avsedda, och med vilken dittills följt rätt till kostnadsfri läkarvård

jämte läkemedel, bibehålies vid denna rätt i den utsträckning, Eders

Kung!. Maj:ts förslag innebär, så länge han icke tilldelas tullkontorist
-

Hätt till

övertidsersättning.

Läkarvård

m. m.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 276.

Antalet befattningar.

befattning eller befattning i samma grad som eller högre grad än

kammarskrivare. Riksdagen har därför med avslag å Eders Kungl.

Maj:ts förslag i förevarande ämne, ansett sig böra såsom personlig

förmån lämna medgivande i nyesberörda riktning.

Behovet av det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna antalet högre befattningar

av de olika slagen vid generaltullstyrelsen och tullstaten har

riksdagen i möjligaste mån prövat och därvid funnit vad propositionen

i sådant avseende upptager kunna bifallas. Beträffande antalet tull förvaltare

änster i skilda klasser vill riksdagen dock ånyo fästa uppmärksamheten

därå, att detta antal är i så måtto provisoriskt, att den slutliga

fastställ elsen av detsamma blir beroende av de undersökningar på

respektive platser, som skulle före den nya statens ikraftträdande företagas

av tullverkets blivande tjänstgöringskommission. Det definitiva

bestämmandet av ifrågavarande antal kommer emellertid, såsom tidigare

nämnts, ej att få leda till ökning av de sammanlagda kostnader, som

nu av riksdagen beräknats för samtliga tullförvaltareänster.

Vad åter angår de lägre befattningarna vid tullverket från och

med de i tullkontrollörs grad placerade, får riksdagen anföra följande.

De i förevarande proposition förebragta, av olika kommittéer och

generaltullstyrelsen åstadkomna utredningar i fråga om antalet befattningar

vid kustbevakningen, å vilka Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande

dessa grundats, hava givit riksdagen anledning antaga, att det nu föreslagna

antalet sådana befattningar — frånsett de tre för kustbevakningskontrollörernas

expeditioner avsedda kammarskrivartjänsterna — icke

skall visa sig vara för högt tilltaget. Riksdagen medgiver alltså, att

berörda antal upptages i staten för förra halvåret 1923.

Vidkommande antalet lägre befattningar vid gränsbevakningen,

bifaller riksdagen likaledes Eders Kung]. Maj:ts förslag, vilket i stort sett

allenast innebär ett upptagande på ordinarie stat av den ordinarie och

extra ordinarie gränsbevakningspersonal, som under senare tider visat

sig behövlig.

Beträffande vidare det föreslagna antalet lägre befattningar vid

lokaltullförvaltningen — frånsett tullkontoristtjänsterna, varom ovan

nämnts — vilket, såvitt riksdagen kunnat utröna, innebär en ej ringa

reducering av det antal, som vederbörande tullförvaltningar ansett behövligt,

har riksdagens vederbörande utskott inhämtat en del upplysningar

rörande förhållanden av beskaffenhet att kunna inverka på detta antal.

Dessa upplysningar hava givit vid handen bland annat följande. Importen

och exporten hava såsom helhet betraktade visserligen nedgått under perioden

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse ‘Nr 276. 23

1913 1921. Men denna nedgång- belöper allenast på importen av tullfritt

gods och på. exporten, båda grenar av utrikestrafiken, som icke torde

kunna anses i större mån inverka på tullverkets personalbehov. Importen

av tullpliktigt gods, vilken åter utövar stort inflytande på tullverkets

arbetsbörda, har däremot högst väsentligt ökats. Ökningen

har inträtt beträffande samtliga ej alltför oväsentliga varugrupper,

dock med undantag av spannmål; denna varas tullbehandling lärer

emellertid på grund av sättet för varans lossning och uppvägning

kräva jämförelsevis ringa tullpersonal. Enligt anställda beräkningar

har sedan år 1913 värdesumman för importen av tullpliktiga varor ökats

med i runt tal 20.5 miljoner kronor enligt 1913 års importmedelpriser

samt tullsumman för samma import stigit med 13.9 miljoner kronor

eller omkring 20 procent, allt sedan år 1913. Vid bestämmande av

sist angivna stigning har jämväl beaktats verkan av att tullförändringar

inträtt samt att tullen å vissa varuslag beräknas efter värde och sålunda

röner inverkan av penningvärdets skiftningar. Importsiffrornas

stegring synes för nu omhandlade fråga vara av så mycket större betydelse

som den trafik, vilken försiggår i mindre sändningar, vuxit —

om antalet postpaket lägges till grund för beräkningen — med över

70 procent från nyssnämnda år, ett förhållande som synes kunna påverka

såväl tullbehandlingsgöromålen som det kamerala arbetet. Bevaknmgsbestyren

uppgivas hava tilltagit i omfattning, särskilt på grund

av den på senare åren av allmänt kända omständigheter påkallade

skärpta tillsynen i hamnarna, vilken innebär dels förstärkta och tätare

inträffande patrulleringar, dels ock mera genomgående och förnyade,

tidsödande fartygsvisitationer.

Den översikt av förhållandena rörande utrikestrafiken, som sålunda

och i övrigt erhållits, har tillika med en jämförelse med den personalstyrka,

som stod tullverket till buds under det senaste normala

året, och den, varöver tullverket med ingången av år 1922 skulle hava

att förfoga, givit riksdagen det allmänna intryck, att betjänandet och

övervakandet av denna trafik kan för den lokala rörelsens del komma

att tills vidare kräva det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna sammanlagda

antal befattningar i här behandlade lägre tjänsteställningar. I saknad

av närmare uppgifter om den blivande arbetsfördelningen vid envar

tullförvaltning — vilka uppgifter givetvis ej kunna med större grad av

säkerhet erhållas utan speciella undersökningar på varje plats _ vill

riksdagen likväl icke härmed hava fastslagit, att det sålunda ifrågasatta

antalet bör bliva en minimisiffra. Riksdagen har också i det föregående

betonat, att det slutliga fastställandet bör föregås av särskilda utred
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Lönegrader.

24 Riksdagens skrivelse Nr 276.

uingar genom tjänstgöringskommissionen och generaltullstyrelsen, och

riksdagen förväntar, att dessa utredningar framför allt inriktas på åstadkommandet

av största möjliga inskränkningar i personalantalet. Därjämte

bör emellertid vid utredningarna icke bortses från den synnerliga

vikten, att ej något slag av ifrågavarande befattningar inrättas till

större antal, än vad däremot svarande arbete måste anses komma att

efter den nya organisationens genomförande oavvisligen kräva. Därvid

bör särskilt uppmärksamhet ägnas åt att den lägsta befattningen för

manliga tjänstemän vid lokaltullförvaltningen, tullvakt — vilken befattning

riksdagen icke blott anser böra nyinrättas utan även finner vara

i det föreliggande förslaget upptagen till ett i jämförelse med det totala

antalet befattningar alltför ringa antal — kommer i tillbörlig utsträckning

till utnyttjande för det mindre kvalificerade bevaknings- och annat

dylikt arbete, som otvivelaktigt måste förefinnas vid rikets samtliga tullförvaltningar.

Beträffande slutligen antalet lägre befattningar hos generaltullstyrelsen

finner riksdagen ej anledning till annan avvikelse från vad Eders

Kungl. Maj:t föreslagit, än att riksdagen anser en av de för styrelsens

statistiska avdelning avsedda fyra kvinnliga kontorsskrivarbefattningarna

böra nedflyttas till kanslibiträdesbefattning.. Innehavaren av denna

befattning har i tidigare förslag beräknats bliva behövlig såsom arbetsledare

för den personal, vilken skulle sysselsättas med statistiska göromål

angående huvudsakligen tullagers- och restitutionsrörelsen. _ Riksdagen

är emellertid av den uppfattning, att innehavaren av den blivande

nya aktuariebefattningen på samma avdelning bör kunna ensam utöva

den särskilda arbetsledning, som må vara erforderlig för nyssnämnda

personal.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till tulltjänsternas

inordnande i löneskalan är, såvitt riksdagen kunnat pröva, i stort sett väl

avvägt med hänsyn såväl till de arbetsuppgifter, som skulle ankomma

på de olika slagen befattningshavare, som ock till den lönegradsplacering,

vilken fastställts för motsvarande befattningshavare i andra verk.

I sistnämnda avseende har tullstatens personal, liksom fallet varit sedan

äldre tider, i allmänhet beretts en något högre lönenivå än personalen

vid närmast jämförbara verk. Denna förmånligare ställning anser riksdagen

väl försvarlig. Utan att bortse från vikten av det arbete, som

givetvis inom varje av sistberörda verk kräves, har riksdagen nämligen

fått den uppfattning, att den särskilt ömtåliga ställning till den trafikerande

allmänheten, som tulltjänstemannen intager, och det stora an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

25

svar i fråga om utmätandet av statsintäkter, som åvilar honom i motsats

till tjänstemän inom andra verk, med vilka jämförelse i allmänhet

anställes, icke skäligen kan undgå att medföra en häremot svarande

bättre löneplacering.

Emellertid anser riksdagen, som funnit det av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna antalet klasser av tullförvaltare''änster vara lämpligt, att de

platser å löneskalan, vilka enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag beretts

för de olika klasserna av tullförvaltartjänsterna, äro väl avpassade efter

omfattningen av det arbete och ansvar, som äro förbundna med tjänsterna,

samt av arbetets beskaffenhet.

En närmare prövning av frågan om vilka orters tullförvaltartjänster,

som böra hänföras till ena eller andra klassen, har riksdagen, såsom

förut antytts, i saknad av efter nuvarande förhållanden upprättat

material rörande detaljerna av arbetet vid varje tullförvaltning samt

med hänsyn till de blivande undersökningarna i saken av tullverkets

tjänstgöringskommission, icke ansett sig kunna företaga.

Kammarskrivarbefattningarnas upptagande i 9 lönegraden synes

riksdagen riktigt. Den nya löneställning, som kommer att beredas

kammarskrivare, kan även anses innefatta gottgörelse för den i jämförelse

med flera1 andra verks personal längre extratiden för dessa,

särskilt som den nya organisationen måste genom att lämna möjlighet

till snabbare befordran leda till väsentlig avkortning av denna tid.

Endast för de nuvarande å ordinarie eller extra stat uppförda kammarskrivarna

gestalta sig förhållandena ogynnsammare härutinnan. Det

synes därför riksdagen skäligt, att en förbättring av deras ställning i

den nya organisationen åstadkommes. Denna förbättring anser riksdagen

böra ske fullt fristående och bestå däri, att rätt lämnas envar dylik

kammarskrivare, som övergår på den nya staten, att, sedan han med

tillämpning jämväl av avlöningsreglementets bestämmelser om tillgodoräknande

av tjänstetid kan anses hava tillhört den för kammarskrivarbefattning

avsedda lönegradens högsta löneklass i sex år, bliva uppflyttad

i närmast högre löneklass inom närliggande lönegrad, såsom om

denna senare löneklass tillhörde den för kammarskrivare bestämda lönegraden.

Den här åsyftade förmånen bör emellertid icke få avse den,

som först från och med den 1 januari 1923 tillträder kammarskrivarbefattning.

Medgivandet av nyssnämnda förmån för vissa kammarskrivare

föranleder höjning i det för sådana befattningshavare i avlöningsstaten

beräknade avlöningsbelopp med förslagsvis 10,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 276—277. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 276.

Anslag till

fortskaffningsmateriell.

Extra staten.

Enligt vad numera föreliggande utredning ger vid handen, är den

patrullbåt, som ställts till Stockholms tullbevaknings förfogande, av den

otillfredsställande beskaffenhet, att ständiga reparationer påfordras för

att bibehålla densamma i sådant skick, att den kan anses åtminstone

tämligen sjövärdig. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande båt även

i andra avseenden synes icke kunna nöjaktigt uppfylla de fordringar,

som numera måste ställas på en patrullbåt inom Stockholms vidsträckta

hamnområden, finner riksdagen sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag om byggande på svensk verkstad av en ny sådan i den förras

ställe i huvudsaklig överensstämmelse med den av 1921 års riksdag för

Göteborgs tullbevakning beviljade patrullbåten. Mot den beräknade

kostnaden härför, högst 55,000 kronor, har riksdagen ej anledning till

erinran.

I fråga om de i Eders Kungl. Maj:ts statförslag avsedda kostnaderna

för nyanskaffning och underhåll av vid kustbevakningen erforderlig

tjänstemateriell har riksdagen redan i annat sammanhang yttrat sig.

Såsom förut nämnts, har riksdagen funnit de till uppförande å

extra stat föreslagna tre kustbevakningskontrollörerna icke behövliga,

varför det föreliggande förslaget till extra stat för förra halvåret 1923

kan minskas med det för avlöningar åt dessa tjänstemän beräknade belopp,

10,500 kronor.

I övrigt har riksdagen bifallit berörda statförslag.

Enär den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna flyttningen av tullkammaren

i Riksgränsen till Kiruna enligt anställda undersökningar visat sig

komma att medföra ganska avsevärd årlig besparing för statsverket och

därtill synes kunna verkställas utan äventyrande av något allmänt intresse,

finner riksdagen sig böra lämna det begärda medgivandet att

under år 1922 verkställa sådan förflyttning. Däremot är riksdagen icke

övertygad, att ett verkligt behov föreligger att i samband med denna

flyttning anskaffa bostäder på statsverkets bekostnad åt den blivande tullpersonalen

i Kiruna. I varje fall synes den utredning angående kostnaderna

för en sådan anskaffning, vilken förebragts, icke vara tillräckligt

ingående för att riksdagen skulle på grundvalen av densamma kunna

nöjaktigt bedöma, huruvida de för ändamålet äskade medlen må vara

väl avvägda. Under sådana förhållanden finner riksdagen sig icke böra

bevilja det på tilläggsstat för år 1922 begärda reservationsanslaget å

116,000 kronor.

Till ökning av arbetskrafterna vid tullverket har Eders Kungl.

Maj:t å tilläggsstat för år 1922 föreslagit ett belopp av högst 90,115

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

27

kronor. I detta belopp ingå bland annat avlöningar åt tre tulldirektörer

under tre månader av året med tillsammans 5,475 kronor samt åt

erforderlig tullpersonal vid tullförvaltningarna i Göteborgs och Malmö

frihamnar under högst nio månader av året med inalles 79,240 kronor.

Tulldirektörerna hava ansetts böra tillsättas före ingången av år 1923

i och för utförande av åtskilliga förarbeten för övergången till den

nya organisationen. Då riksdagen emellertid förmenar, att tillsättandet

av de i staten för förra halvåret 1923 uppförda tulldirektörstjänsterna

bör kunna ske så tidigt under innevarande år, att tjänsternas blivande

innehavare må medhinna att — efter medgiven befrielse helt eller delvis

från handläggningen av dem eljest åliggande göromål — utföra berörda

förarbeten vid sidan av innehavande tjänst, anser riksdagen det

för tulldirektörers avlönande under viss del av år 1922 beräknade anslagsbeloppet,

icke vara behövligt. Vad åter angår avlöningarna åt

tullpersonalen vid de båda frihamnarna, synas med avseende därå, att

öppnandet av nämnda frihamnar visat sig icke kunna komma att ske

före den 1 juni 1922, de för dessa avlöningar äskade medlen böra begränsas

till att avse högst sju månader av innevarande år, eller till i

runt tal 61,630 kronor. Till ökning av arbetskrafterna vid tullverket

under år 1922 skulle således erfordras allenast 67,030 kronor.

Mot beviljande av de begärda anslagsbeloppen i övrigt å tilläggsstaten

för tullverket har riksdagen ej något att erinra.

Därest hittillsvarande uppställning av tullverkets utgiftsstater an- jämförande

vändes, utvisa anslagsbeloppen å de ordinarie och extra staterna för översikt,

förra halvåret 1923 samt tilläggsstaten för år 1922 dels enligt Eders

Kungl. Maj:ts förslag, dels sedan de av riksdagen beslutade ändringar

däri vidtagits, följande slutsummor:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 276.

Ans

1 a g s b e

lopp

Stater

enligt för- slag av

Kungl. Maj:t

kronor

enligt beslut

av riksdagen

kronor

minskning

kronor

a. Ordinarie staten.

Avlöningsstaten ........................................................

6,142,280

5,961,956

180,324

Indragnings- och övergångssiaterna .............................

83,000

83,000

—

Pensionsstaterna:

för avskedade tjänstinnehavare ................................

200,000

200,000

—

för avlidna tjänstinnehavares änkor och barn ...........

19,000

19,000

—

Omkostnadsstaten ...................................................

2,297,510

1,294,110

1,003,400

Summa

8,741,790

7,558,066

1,183,724

b. Extra staten.

Till ökning av arbetskrafterna ..................................

10,500

—

10,500

Till övergångsavlöning................................................

428,000

428,000

—

Summa

438,500

428,000

10,500

c. Tilläggsstaten.

Till anskaffning av bostadslägenheter..........................

116,000

—

116,000

Till ökning av arbetskrafterna ....................................

90,115

67,030

23,085

Till förstärkning av anslaget till diverse utgifter............

25,000

25,000

—

Summa

231,115

92,030

139,085

Förestående minskning i den ordinarie avlöning sstaten, 180,324

kronor, har uppkommit sålunda:

Minskning Ökning

•förändring av en kontorsskrivarbefattning

hos generaltullstyrelsen till kansli
biträdesbefattning

..... » 360 —

höjning av avlöningsbeloppet för kammarskrivare

med anledning av medgiven

rätt för vissa sådana att uppflyttas till en

extra löneklass ................................................... » — 10,000

minskning av antalet tullkontoristbefattningar

med nittio................................... » 177,246 —

minskning av antalet tjänster vid

kustbevakningen med tre kammarskrivar
befattningar.

...................................................... » 7,718 —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

Minskning

29

Ökning

sänkning av anslagsbeloppet till personliga

lönetillägg samt ersättning för indragna

extra inkomster in. m. till följd av

viss begränsning i rätten till kompensation

för sportler .......... kronor 5,000 —

Summa kronor 190,324 10,000.

Minskningen åter i omkostnadsstaten, 1,003,400 kronor, har uppstått

på följande sätt:

Minskning Ökning

sänkning av anslagsbeloppet till underhåll

och drift av fortskaffningsmateriell ... kronor 120,000 —

höjning av anslagsbeloppet till legor

för fortskaffningsmateriell .............................. » — 49,000

sänkning av anslagsbeloppet till inköp

av fortskaffningsmateriell för tull- och

kustbevakningen .............................................. » 932,400

Summa kronor 1,052,400 49,000.

Enligt riksdagens beslut kommer slutsumman

av tullverkets ordinarie stater för förra halvåret 1923

att uppgå till....................................................................... kronor 7,558,066

och således, då halva beloppet av 1922 års motsvarande

stat utgör....................................................... » 5,794,685

att överstiga sistnämnda summa med.............................. kronor 1,763,381.

1 detta merbelopp ingår ett anslag till täckande av engångskostnader

för inköp av viss fortskaffningsmateriell för tull- och kustbevakningen

med 341,800 kronor.

Den extra staten för förra halvåret 1923 slutar

0

på ett belopp av...................................................................... kronor 428,000

vadan densamma, enär hälften av motsvarande stat för

år 1922 belöper sig till ................................................... » 429,250

underskjuter sistnämnda belopp med ................................ kronor 1,250.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsför
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 276.

valtningen, den 22 juni 1921 (nr 451) skall från och med den 1 januari

1923 äga tillämpning å befattningshavare vid generaltullstyrelsen och

tullstaten;

dels beslutat, att 5 § 1 mom. av nämnda avlöningsreglemente skall

från och med den 1 januari 1923 hava följande ändrade lydelse:

»1. För följande befattningar, vilka tillsättas genom förordnande

på viss tid, nämligen generaldirektörs- och chefsbefattningarna vid socialstyrelsen,

medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen och kommerskollegium

ävensom generaltulldirektörs- och chefsbefattningen vid tullverket, utgår

arvode, för år räknat, med 19,000 kronor. För kustbevakningsinspektörsbefattningen

vid tullverket, vilken befattning likaledes tillsättes genom

förordnande på viss tid, utgår arvode, för år räknat, med 10,000 kronor»;

dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte

de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader enligt den i

9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan skall bestämmas på följande

sätt:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276. 31

Befattningar

Lönegradei

Befattningar

Lönegrader

Generaltullstyrelsen och tullstaten.

5 tullförvaltare av klass 1 A ......

B 16

Generaltullstyrelsen.

3 tullkommissarier .....................

B 16

a. Manliga befattningshavare.

6 tullförvaltare av klass 1 B.........

B 15

1 generaltulldirektör, arvode enligt

20 tullöverkontrollörer..................

B 15

5 § i avlöningsreglementet......

_

R 14

5 byråchefer ..............................

B 20

1 gränsbevakningschef ...............

B 14

1 kustbevakningsinspektör, arvode

20 tullförvaltare av klass 2............

B 14

enligt 5 § i avlöningsreglementet

—

14 tullförvaltare av klass 3 ........

B 13

1 chef för statistiska avdelningen...

B 16

126 tullkontrollörer........................

B 13

7 byråinspektörer ........................

B 15

11 tullförvaltare av klass 4 .........

B 11

2 förste revisorer ........................

B 15

16 tullkassörer ...........................

B 11

B 15

B 9

B 15

B 9

B 13

B 8

2 notarier....................................

B 13

10 gränsöveruppsyningsmän .........

B 6

1 registrator.................................

B 13

22 kustöveruppsyningsmän............

B 6

B 13

B 6 ''

1 materialförvaltare .....................

B 8

131 tullöveruppsyningsmän ............

B 6

2 förste expeditionsvakter ............

B 3

199 gränsuppsyningsmän ...............

B 4

B 1

B 4

477 tulluppsyningsman ..................

B 4

b. Kvinnliga befattningshavare.

42 förste kustvakter.....................

B 3

3 kontorsskrivare ........................

C 5

149 kustvakter ..............................

B 2

15 kanslibiträden.........................

C 3

699 tillsyningsman ........................

B 2

20 kontorsbiträden ........................

C 2

30 kustbevakningsbiträden ............

B 1

5 skrivbiträden ...........................

C 1

100 tullvakter ..............................

B 1

Tullstaten.

a. Manliga befattningshavare.

b. Kvinnliga befattningshavare.

B 19

1 kontorsskrivare........................

C 5

3 tullöverinspektörer.....................

B 17

6 kanslibiträden ........................

C 3

3 tullbevakningschefer.................

B 16

12 kontorsbiträden........................

C 2

3 tulldirektörsassistenter ...............

B 16

12 skrivbiträden...........................

C 1

dels beslutat, att i den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckning

skola under sjunde huvudtiteln för generaltullstyrelsen och

tullstaten införas nu angivna benämningar å samt lönegrader för tjänstebefattningar

därstädes;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 276.

dels godkänt följande särskilda bestämmelser att från och med den

1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid generaltullstyrelsen

och tullstaten, nämligen:

med ordinarie befattning vid tullverket må förenas uppdrag såsom

tullverkets ombudsman, därest generaltullstyrelsen finner uppdraget icke

kunna anses inverka Underligt för utövande av den ordinarie befattningen;

tjänsteman vid tullverket, tillhörande någon av 1—8 lönegraderna

enligt avdelning B i 9 § av avlöningsreglementet, vilken befordras till

kammarskrivare vid tullverket, må, i den mån så prövas skäligt, för

bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten och sedermera

för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoföras intill

hälften av den tjänstetid, han innehaft ordinarie anställning vid tullverket,

dock att härvid icke må samtidigt tillämpas 12 § 1 mom. av

avlöningsreglementet samt ej heller i något fall tillgodoräknas honom

mera än sex år; och skall, därest vid sådant tillgodoräknande del av

kalenderkvartal uppstår, hänsyn icke tagas därtill;

tjänsteman, vilken omedelbart före avlöningsreglementets ikraftträdande

för tullverket innehar å tullverkets ordinarie eller extra stat

uppförd kammarskrivarbefattning och som övergår på den nya staten,

skall, sedan han med tillämpning jämväl av nämnda reglementes bestämmelser

om tillgodoräknande av tjänstetid kan anses hava tillhört den

för kammarskrivarbefattning avsedda lönegradens högsta löneklass i sex

år, äga att under de för uppflyttning i högre löneklass eljest föreskrivna

villkor åtnjuta lön i närmast högre löneklass inom närliggande

lönegrad, såsom om denna senare löneklass tillhörde den för kammarskrivare

bestämda lönegraden;

tjänsteman vid tullverket, som bestrider tjänst å ort, tillhörande

den i 14 § av avlöningsreglementet omförmälda kallortsklassen VI, må,

därest tjänstgöringen är av beskaffenhet att i särskilt hög grad utsätta

honom för inverkan av ortens klimatiska förhållanden, kunna enligt av

JCungl. Maj:t meddelade bestämmelser tilldelas kallortstraktamente med

50 öre för varje tjänstgöringsdag;

tjänsteman, vilken omedelbart före avlöningsreglementets ikraftträdande

för tullverket därstädes innehar sådan befattning å ordinarie

eller extra stat, som i den nya staten är upptagen i lönegrad lägre

än den för kammarskrivare avsedda, och i sådan egenskap äger åtnjuta

läkarvård jämte läkemedel på tullverkets bekostnad, må, så länge han

kvarstår i ordinarie tjänst inom tullverket och icke tilldelas tullkontoristbefattning

eller befattning i samma grad som eller högre grad än kammarskrivare,

såsom personlig förmån tillgodonjuta, enligt av Kungl.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

33

Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erforderlig läkarvård jämte läkemedel

på tullverkets bekostnad jämväl i andra fall än vid skada till följd

av olycksfall i tjänsten, dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan

dylik vårdanstalt icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av tullverkets

medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön; samt

anslag, som vid vissa tjänster erfordras till lega för fortskaffningsmateriell,

må till beloppet bestämmas av generaltullstyrelsen och skall

av för ändamålet anvisade medel utgå till den, som förrättar tjänsten,

dock att, om denna bestrides på förordnande, ordinarie innehavare av

tjänsten må kunna vid anslaget bibehållas, mot det att han tillhandagår

vikarien med vad som för anslaget skall bållas;

dels för tiden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket godkänt

oljande

Ordinarie stat.

A. Arlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsanslag.............................. kr. 242,640

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............... » 10,000

Arvode till tullverkets ombudsman............... » 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag .................... » . 30,000

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsanslag...................... ................................ kr.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ »

Arvoden å högst 1,500 kronor, för år räknat,

till två laboratorieföreståndare, förslagsanslag,

högst ................................................... »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag ........ »

5,010,066

60,000

1,500

751,750 kr. 6,106,956.

B. Indragnings- och övergångsstater.

Avlöningar till tjänstemän å indragnings- och övergångs
-

stater, förslagsanslag................................................................ kr. 83,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 276—277. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 276.

200,000

12,500

6,500 kr. 219,000.

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag

................................................... kr.

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag.................................... ))

Hemliga utgifter.............................................. »

Övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag

.............................................................. » 1,096,960 kr. 1,149,110.

Summa förslagsanslag kr. 7,558,066;

dels bestämt det ordinarie anslaget för tullverket för tiden 1 januari

—30 juni 1923 till ett mot statens slutsumma svarande belopp av

7,558,066 kronor att såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel;

dels beslutat, att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1

januari 1923 av den nja avlöningsstaten för tullstaten skall gälla, att

Eders Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar från och med sagda dag tilllämplig

föreskrift därom, att samtliga slag av tulltjänstemän tillkommande

extra inkomster med undantag av s. k. beslagarandelar skola upphöra

att till dem utgå;

dels förklarat, att såsom kompensation för sålunda indragna extra

inkomster skall åt ordinarie tjänsteman, som uppföres å den med 1923

års ingång ikraftträdande ordinarie avlöningsstaten och vilkens sammanlagda

avlöning, tillfällig löneförbättring och tillfälligt lönetillägg däri inbegripna,

i medeltal under åren 1921 och 1922 jämte under samma tid

i medeltal uppburna extra inkomster av ifrågavarande slag överstiger

årsavlöningen för år 1923, utbetalas personligt lönetillägg, motsvarande

berörda överskott, dock med iakttagande,

att extra inkomster, som äro att hänföra till resekostnadsersättning

eller dagtraktamente enligt resereglementet eller annan fortskaffningskostnad,

icke må medräknas;

9,150

40,000

3,000

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.

..................................................... kr.

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ...................................... »

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster ................................ »

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276.

35

att hänsyn icke heller må tagas till medeltal av extra inkomster

under åren 1921 och 1922, som ej uppgått till minst 100 kronor eller

till den del av dylikt medeltal, som överstiger 5,400 kronor;

att beträffande den del av extra inkomsterna under åren 1921

och 1922, vilken utgjort ersättning för tjänstgöring å övertid, av medeltalet

icke må för tjänsteman, som efter 1922 års utgång innehar kammarskri

varbefattnin g, medräknas mera än 15 procent och för tjänsteman,

som efter samma tid innehar lägre befattning än kammarskrivare, 40

procent; samt

att ifrågavarande lönetillägg, vilket bör minskas eller upphöra i

den mån avlöningen å ny stat ökas, skall under loppet av nio år avskrivas

med en niondel om året;

dels förklarat, att efter motsvarande grunder beräknat personligt

lönetillägg skall utbetalas jämväl till sådan å nuvarande ordinarie-stat

eller å en äldre övergångsavlöningsstat kvarstående tjänsteman, som ej

anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten;

dels förklarat, att sådan å nuvarande ordinarie stat eller å en äldre

övergångsavlöningsstat kvarstående tjänsteman vid tullstaten, som ej

anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten, må under tiden 1

januari—30 juni 1923 efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande komma

i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket kan anses stå i

lämpligt förhållande till den tjänstgöring, som må komma att krävas av

vederbörande, eller eljest kan prövas skäligt, dock icke i något fall till

högre belopp, för år räknat, än som genom Eders Kungl. Maj:ts kungörelse

den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga lönetillägg åt

viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämda;

dels förklarat, att tillfällig löneförbättring åt sådan å nuvarande

ordinarie stat kvarstående tjänsteman hos generaltullstyrelsen, som ej

anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten, må bestridas av det

i staten för avlöningar till tjänstemän å indragnings- och övergångsstater

avsedda förslagsanslag;

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj: t må med stöd av undersökningar,

verkställda av en efter Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande av

generaltullstyrelsen tillsatt särskild tjänstgöringskommission, i den avlöningsstat

för tullverket, som blivit för tiden 1 januari—30 juni 1923

fastställd, vidtaga sådana förändringar i antalet tullförvaltartjänster inom

de olika lönegraderna ävensom i antalet till tullförvaltartjänster ej hänförliga

ordinarie befattningar vid lokaltullförvaltningen, tillhörande 1 —

13 lönegraderna enligt avlöningsreglementets 9 §, avdelningar B och O,

vilka kunna finnas erforderliga eller lämpliga men tillika icke kunna

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 276.

anses innebära ökning i det för avlöningar vid tullförvaltare’änster

respektive vid övriga bär ifrågavarande slag av befattningar i nämnda

avlöningsstat avsedda anslagsbelopp;

dels medgivit, att tullpersonal tillhörig, vid den nya statens ikraftträdande

mot lega hållen fortskaffningsmateriell må, i mån som generaltullstyrelsen

finner så böra ske och efter vederbörlig värdering, av statsverket

inlösas, att värderings- och inlösningskostnaderna må av tullmedlen

förskotteras samt att, i händelse vid försäljning för statsverkets räkning

av ifrågavarande materiell försäljningspriset skulle understiga nyssberörda

kostnader, underskottet må ur tullverkets räkenskaper såsom omkostnader

avföras;

dels beslutat, att, där vid tullverket anställd tjänsteman, å vilken

ovannämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt

hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av januari månad

1923 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid

utgången av år 1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad

1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit

gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning

åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, skall ökas med värdet, enligt generaltullstyrelsens

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels till bestridande av kostnaderna för övergång till anordning

med hela avlöningens utbetalning i efterskott på extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag av 428,000 kronor;

dels medgivit, att tullkammaren i Riksgränsen må, därest omständigheterna

anses böra därtill föranleda, under år 1922 förflyttas till

Kiruna ;

dels till ökning av arbetskrafterna vid tullverket med en personalbyråchef

och en kustbevakningsinspektör, vardera under fyra månader

av år 1922, samt erforderlig personal vid tullförvaltningarna i Göteborgs

och Malmö frihamnar under högst sju månader av samma år å

tilläggsstat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 67,030 kronor;

dels förklarat, att såväl för dessa befattningshavare och deras tjänster

som för i succession efter dem förordnade tjänstemän skola i tillämpliga

delar gälla enahanda bestämmelser som i fråga om de å tullverkets

extra stat för år 1922 uppförda tjänster och deras innehavare samt

succession efter dem förordnade tjänstemän, med iakttagande att de

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 276. 37

i kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 442) avsedda avdrag skola utgöra,

för år räknat, för personalbyråchef och kustbevakningsinspektör 300

kronor och för tullförvaltare av klass 1 200 kronor;

dels ock till gäldande av under år 1922 uppkommande kostnader

för detektivundersökningar för tullverkets räkning såsom förstärkning

av det å tullverkets omkostnadsstat för samma år uppförda, till bestridande

av diverse utgifter avsedda förslagsanslag upptagit å tilläggsstat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

Stockholm den 3 juni 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.