Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande.
1922-06-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1922:289, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande.
Dokumentets text
4
Riksdagens skrivelse Nr 289.
Nr 289.
. Godkänd av första kammaren den 6 juni 1922.
Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1922.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition angående beredande av medel för
Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas
ekonomiska återuppbyggande.
(Statsutskottets utlåtande ur 117.)
Till K o u u n g e n.
Uti en till riksdagen avlåten, den 12 maj 1922 dagteeknad proposition
(nr 262) liar Eders Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen dels medgiva, att Eders Kungl. Maj :t må förbinda svenska staten
att intill en kostnad av 9 miljoner kronor deltaga i det internationella arbetet
för Europas ekonomiska återuppbyggande, dels ock bemyndiga riksgäldskontor
att tillhandahålla statsobligationer eller kontanta medel till det belopp,
som erfordras för fullgörande av de förbindelser Eders Kungl. Maj :t
sålunda kan komma att ikläda staten.
Det här föreliggande förslaget, som närmast utarbetats vid internationella
förhandlingar i London i februari 1922 och som varit föremål för behandling
av den kommission, som vid Genua-konferensen tillsattes för diskussion
av de finansiella frågorna, avser bildandet inom de ekonomiskt starkare
länderna såväl inom som utom Europa av kreditinstitut med huvudsakligt
ändamål att söka befrämja återupprättandet av de länder, som härjats
av världskriget, genom medgivande av lån och krediter och i övrigt genom
finansierandet av företag, som i sådant syfte kunna åstadkommas. För
att underlätta samarbetet mellan dessa institut skulle bildas ett centralt internationellt
institut med säte i London. Minimikapitalet för vart och ett
av de nationella instituten skulle utgöra 500,000 pund sterling, eller alltså
Riksdagens skrivelse Nr 289. 5
omkring 9,000,000 kronor, och dessas insats i det centrala institutet 50,000
pund sterling för varje. Sammanlagt beräknas ifrågavarande institutioner
komma att förfoga över ett minsta kapital av 20,000,000 pun(J, varav 3,000,000
pund skulle tecknas av vart och ett av följande land, nämligen: Belgien. England,
Frankrike, Italien och Tyskland.
I propositionen har förutsatts, att det belopp, varmed Sverige skulle
bidraga, högst 9,000.000 kronor, icke skall behöva kontant utbetalas, utan
att saken skall kunna ordnas genom ställande av garanti för det nödiga kapitalets
anskaffande, vilket möjligen kan ske medelst-en garantifond i statsobligationer.
Skulle det bliva nödvändigt att från statens sida direkt tillskjuta
medel till företaget i fråga, har detta ansetts böra ske på det sätt, att
riksgäldskontoret tillhandahåller vad som kan erfordras intill dess eventuellt
anslag kan bliva uppfört å riksstaten. Mot att lånemedel tillsvidare anlitades
för ändamålet syntes, enligt vad departementschefen framhållit, så mycket
mindre vara något att erinra, som det finge förutsättas, att medlen komma
att i sinom tid återbetalas till statsverket.
Att under nuvarande statsfinansiella situation, som även beträffande
våra egna och nödvändigaste statsutgifter föranlett de största inskränkningar,
biträda ett så vittsvävande internationellt ekonomiskt projekt som det
här föreliggande, måste givetvis vara ägnat att ingiva vissa betänkligheter.
Om riksdagen det oaktat ansett sig icke böra ställa sig avvisande mot ifrågavarande
plan, sådan densamma finnes i propositionen framlagd, har detta föranletts
av riksdagens uppfattning, att skäl i detta fall kunna anföras, som
motivera ärendets bedömande ur andra synpunkter än som pläga tillämpas
vid avgörandet av vanliga utgiftsfrågor.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgör den framlagda planen
ett led i det internationella samarbete för Europas ekonomiska återställelse,
om vilkets nödvändighet ingen tvekan torde råda och i vilket ej
heller de neutrala länderna lärer kunna underlåta att till det gemensamma
bästa taga del. Genom förslagets realiserande synes kunna åstadkommas eu
finansiellt stark organisation, varigenom skulle kunna underlättas sådana
av förhållandena påkallade ekonomiska åtgärder, vilkas företagande ur allmän,
internationell synpunkt kunna anses lämpliga och önskvärda. Planen
har vid Genua-konferensen vunnit allmän anslutning, och representanterna
för ett stort antal nationer, däribland Sverige, hava, såsom av den i åberopade
statsrådsprotokollet intagna promemoria framgår, gjort vissa utfästelser
rörande åvägabringandet av de garantibelopp, som det skulle tillkomma de
olika länderna att teckna.
6
Riksdagens skrivelse Xr 289-.
Även om det synes svårt att med ledning av den i ärendet lamnade utredningen
bedöma, i vad mån tillräckliga garantier föreligga för att det med
förslaget avsedda''syftet, nämligen att befrämja ur allmän, internationell synpunkt
önskvärda ekonomiska åtgärder, kan komma att förverkligas, torde
det dock icke böra förekomma, att vårt land ställer sig avvisande mot förslaget,
som innebär ett av de första försöken att ena olika nationer, så väl
krigförande som neutrala, kring arbetet å Europas ekonomiska återuppbyggande.
Givetvis både det varit önskvärt, att planen förelegat närmare utformad,
innan riksdagen haft att taga ställning därtill. Emellertid torde
icke med frågans avgörande böra anstå. Av den lämnade utredningen synes
framgå, att ifrågavarande organisation så snart som möjligt är avsedd att
träda i verksamhet samt att definitivt besked om den ståndpunkt till densamma,
som från de olika nationerna intoges, borde lämnas redan inom den
närmaste tiden.
Av departementschefen har framhållits, hurusom med hänsyn till de
föreliggande förhållandena ifrågavarande bemyndigande för Eders Kungl.
Maj :t uppenbarligen måste bliva av mycket allmän innebörd, för att vägar
må hållas öppna. Härav följer emellertid lika givet, anför departementschefen
vidare, att eu särskilt omsorgsfull prövning måste ägnas frågan från
Eders Kungl. Maj :ts sida, då det gäller att slutligen taga ställning till densamma.
Enligt riksdagens mening synes särskilt avseende därvid böra fästas
vid, att den uppgjorda planen vinner allmän anslutning och att vederbörande
stater genom tecknande av sina insatser bekräfta sin uttalade beredvillighet
att medverka för dess realiserande.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla,
att riksdagen
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj :t må förbinda svenska staten att
intill eu kostnad av 9 miljoner kronor deltaga i det internationella arbetet
för Europas ekonomiska återuppbyggande,
dels ock bemyndigat riksgäldskontor att tillhandahålla statsobligationer
eller kontanta medel till det belopp, som erfordras för fullgörande av
de förbindelser, Eders Kungl. Maj :t sålunda kan komma att ikläda staten.
Stockholm den 7 juni 1922.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.