Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1922-06-03 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:2a, Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

1

Nr 2 A.

Godkänd av första kammaren den 3 juni 1922.

Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1922

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden

1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens

andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 2 A, 49, 68 och 73

samt memorial nr 65.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av

utgifterna under rikstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till

justitiedepartementet, får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande

beslut.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari—

30 juni 1923 i avseende å andra huvudtiteln, innefattande anslagen till

justitiedepartementet, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

1) att upptaga det ordinarie anslaget till lönefyllnad åt statsministern,

nu 6,000 kronor, med halva beloppet eller 3,000 kronor.

Riksdagen har upptagit det ordinarie anslaget till lönefyllnad åt

statsministern, nu 6,000 kronor, med halva beloppet eller 3,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 2 A. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 2) har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till tre

statsråd utan departement, nu 24,000 kronor till dem var eller tillhopa

72.000 kronor, med halva beloppet 12,000 kronor till envar eller tillhopa

36.000 kronor.

3:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 3), har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till departementschefen,

nu 24,000 kronor, med halva beloppet eller 12,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av

Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 161,000 kronor, med halva beloppet eller

80,500 kronor.

1 samband med behandlingen av förevarande anslag har departementschefen

berört frågan om avlöningsförmånerna för ledamoten å departementets

lagavdelning samt, efter samråd med cheferna för social- och

finansdepartementen, jämväl för byråcheferna för lagärenden i sistnämnda

båda departement, vilka byråchefer intaga en med omförmälde ledamot

likartad ställning.

Sistlidet års riksdag bestämde, att till envar av ifrågavarande tjänstemän

skulle i enlighet med av Eders Kungl. Maj:t framställt förslag utgå

ett årligt arvode å 12,000 kronor, därvid riksdagen emellertid uttalade,

att den ansåge skäl kunna anföras för en höjning av arvodena utöver

nämnda belopp. Häremot kunde dock, erinrade riksdagen å andra sidan,

andragas omständigheter till förmån såväl för ett av 1902 års löneregleringskommitté

framställt förslag, avseende arvodets bestämmande

till lägre belopp, än som av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatts, som för

Eders Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn till de skiftande meningar, som

sålunda kunde göras gällande i frågan, ansåge riksdagen densamma

vara förtjänt av närmare prövning.

Med hänsyn till att det arbete, som åligger omförmälda tre befattningshavare,

enligt departementschefens mening icke kan anses mindre

krävande eller maktpåliggande än expeditionschefernas uppgifter samt

på grund av önskvärdheten av att få å ifrågavarande poster längre tid

behålla dugande personer, har dem tillkommande arvode synts departementschefen

icke böra sättas lägre än vad som anses böra utgå till

expeditionschef. På grund av frågans vikt hade det för den skull enligt

departementschefens åsikt varit önskligt, att densamma nu kunnat under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

ställas förnyat bedömande av riksdagen. Med hänsyn till det statsfinansiella

läget har någon framställning i ämnet emellertid icke ansetts

böra göras.

Utan att ingå i prövning av frågan om förbättring av avlöningsförmånerna

för nu nämnda befattningshavare har riksdagen funnit sig

böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu

161.000 kronor, med halva beloppet eller 80,500 kronor.

5:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 5) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrifters allmängörande,

nu 14,000 kronor, med halva beloppet eller 7,000 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har

riksdagen till en handsekreterare åt statsministern på extra stat för tiden

den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst,

2.000 kronor.

Lagberedningeu m. in.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för

fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet å extra stat för

tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av

35,000 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, förefanns å de för lagberedningens

verksamhet anvisade anslag vid utgången av år 1921 en

besparing, vilken huvudsakligen uppkommit därigenom, att beredningen

under nämnda år icke haft att företaga några resor, samt att en av dess

ledamöter på grund av annat offentligt uppdrag icke varit i tjänstgöring

under större delen av året, varvid det för honom beräknade arvodet

icke behövt utgå. Den sålunda uppkomna besparingen har Eders

Kungl. Maj:t ansett möjliggöra en nedsättning av anslaget till 70,000

kronor för helt år räknat, samt att anslaget för första hälften av år

1923 alltså kan upptagas till 35,000 kronor. Efter närmare tagen

kännedom om ifrågavarande besparings storlek har riksdagen emellertid

funnit det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget kunna ytterligare begränsas,

och har riksdagen nedsatt detsamma med 10,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Riksdagen har alltså för fortsatt uppehållande av lagberedningens

verksamhet å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat

ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 8) har riksdagen för fortsatt uppehållande av processkommissionens

verksamhet å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni

1923 beviljat ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till

bestridande av kostnaderna för en strafflagskommission för verkställande

av revision av strafflagens speciella del å extra stat för tiden den

1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett reservationsanslag å 25,000

kronor.

Riksdagen har funnit sig höra uttala sin anslutning till departementschefens

åsikt om betydelsen av, att riksdagen — på sätt som förut

skett, då det gällt allmänna reformer av civil- och processlagstiftningen —

jämväl i avseende å den allmänna strafflagsreformen erhåller medinflytande

å arbetets planläggning och utförande. Innan den nya strafflagskommissionen

erhåller den förändrade ställning, som dess uppförande i

riksstaten med särskilt anslag innebär, synes det emellertid riksdagen

ävenledes önskligt, att den så kallade 1916 års strafflagskommission

beredes tid att avgiva sitt väntade betänkande och sålunda avsluta sitt

arbete. Därmed torde också den fördelen kunna ernås, att den nya

strafflagskommissionens arbetsprogram, behov av särskilt tillkallade sakkunniga

m. m., kan på ett utförligare sätt än nu varit möjligt närmare

preciseras. Av denna anledning har riksdagen ansett sig böra avslå

vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit.

Justitiekanslersäinbetet.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) dels att

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till justitiekanslersexpeditionen, nu

48,200 kronor, med halva beloppet eller 24,100 kronor, dels ock bestämma,

att bland befattningshavare å ordinarie stat för justitiekanslersexpeditionen

skall upptagas i stället för en expeditionssekreterare i 20:e avlöningsgraden,

avdelning B, en byråchef i samma avlöningsgrad, samt

att med anledning härav motsvarande förändring skall göras i den vid

avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A. 5

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, fogade tjänstelorteckning.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså anmäla, att riksdagen dels upptagit det ordinarie

förslagsanslaget till justitiekanslersexpeditionen, nu 48,200 kronor,

med halva beloppet eller 24,100 kronor, dels ock bestämt, att bland befattningshavare

å ordinarie stat för justitiekanslersexpeditionen skall upptagas

i stället för eu expeditionssekreterare i 20:e avlöningsgradeu, avdelning

B, en byråchef i samma avlöningsgrad, samt att med anledning

härav motsvarande förändring skall göras i den vid avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, fogade tjänsteförteckning.

Bättsskipuingcu.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till högsta domstolen, nu 441,500

kronor, med halva beloppet eller 220,750 kronor.

Utan att ingå i prövning av frågan om ändring av avlöningsförmånerna

för högsta domstolens ledamöter, har riksdagen upptagit det

ordinarie förslagsanslaget till högsta domstolen, nu 441,500 kronor, med

halva beloppet eller 220,750 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att

till avlönande av en extra expeditionsvakt vid högsta domstolen å extra

stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,182 kronor.

Riksdagen har till avlönande av en extra expeditionsvakt vid högsta

domstolen å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 1,182 kronor.

13:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 13) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till

regeringsrätten, nu 132,500 kronor, med halva beloppet eller 66,250 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till nedre justitierevisionen, nu

441,000 kronor, med halva beloppet eller 220,500 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Utan att ingå i prövning av frågan om förbättring av de avlöningsförmåner,

som av sistlidet års riksdag bestämdes för revisionsekreterare,

har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till nedre justitierevisionen, nu 441,000 kronor, med halva beloppet

eller 220,500 kronor.

15:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 15) bar riksdagen upptagit det ordinarie anslaget för

avlöning till de å övergångsstat i nedre justitierevisionen ännu kvarstående

tjänstemän, nu 7,400 kronor, med halva beloppet eller 3,700 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för

tillfällig ökning av nedre justitierevisionenS arbetskrafter med fyra tillförordnade

revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare, två

amanuenser och två tillförordnade skrivbiträden å extra stat för tiden den

1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 32,080 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag icke givit riksdagen

anledning till erinran, har riksdagen alltså för tillfällig ökning av nedre

justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade revisionssekreterare,

en tillförordnad protokollssekreterare, två amanuenser och två tillförordnade

skrivbiträden å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni

1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 32,080 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till

avlönande av en extra expeditionsvakt i nedre justitierevisionen å extra

stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,182 kronor.

Riksdagen har till avlönande av en extra expeditionsvakt i nedre

justitierevisionen å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923

anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,182 kronor.

18:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 18) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till Svea hovrätt, nu 836,500 kronor, med halva beloppet eller 418,250

kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att

upptaga det ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt, nu

389,887 kronor, med ett belopp av 194,944 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

7

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har upptagit det ordinarie anslaget till justitiestat

under Svea hovrätt, nu 389,887 kronor, med ett belopp av 194,944 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att för

beredande under tiden den 1 januari—30 juni 1923 av tillfällig ökning

av Svea hovrätts arbetskrafter med en extra division för behandling

av vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål å extra stat för

nämnda tid bevilja ett förslagsanslag, högst, 24,750 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning,

har sålunda för beredande under tiden den 1 januari—30 juni

1923 av tillfällig ökning av Svea hovrätts arbetskrafter med en extra

division för behandling av vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål

å extra stat för nämnda tid beviljat ett förslagsanslag, högst, 24,750

kronor.

21 ro) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att

till avlönande av en extra ledamot i Svea hovrätt å extra stat för tiden

den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,770

kronor.

Riksdagen har till avlönande av en extra ledamot i Svea hovrätt å

extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 4,770 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att

till avlönande av en extra notarie å krigshovrättsavdelningen i Svea hovrätt

å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett

förslagsanslag, högst, 3,024 kronor.

Riksdagen har till avlönande av en extra notarie å krigshovrättsavdelningen

i Svea hovrätt å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni

1923 beviljat ett förslagsanslag, högst, 3,024 kronor.

23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 23) har riksdagen

dels till avlönande av en extra expeditionsvakt i Svea hovrätt å extra

stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 1,182 kronor,

dels ock föreskrivit att, därest den extra expeditionsvakten indelas

till tjänstgöring vid krigshovrättsavdelningen och i följd därav kommer

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

i åtnjutande av fri bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse,

han skall med avseende å dessa förmåner vara underkastad motsvarande

bestämmelser rörande skyldighet att därför utgiva ersättning, som finnas

intagna i 22 och 23 §§ i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen.

24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 24) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till Göta hovrätt, nu 411,200 kronor, med halva beloppet eller 205,600

kronor.

25:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 25) har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till justitiestat

under Göta hovrätt, nu 284,513 kronor, med ett belopp av 142,257

kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att för

beredande av tillfällig ökning av Göta hovrätts arbetskrafter med en extra

division under tiden från och med den 1 januari till och med den 30

juni 1923 på extra stat för samma tid bevilja ett förslagsanslag, högst,

23,850 kronor.

Göta hovrätt består av fyra ordinarie divisioner. På grund av

den balans å oavgjorda mål, som under de senaste åren uppstått, har

emellertid alltsedan början av höstsessionen 1918 vid hovrätten arbetat

även en extra division. Kostnaderna för divisionens verksamhet bestredos

intill den 10 april 1919 provisoriskt från besparingarna under

andra huvudtiteln. Därefter har efter framställningar från Eders Kungl.

Maj:t anslag för divisionen beviljats dels av 1919 års lagtima riksdag

för tiden den 10 april 1919—den 9 september 1920, därav å 1919 års

tilläggsstat för den del av denna tidsperiod, som föll under år 1919

och å 1920 års riksstat för den återstående tiden, dels av 1920 års

riksdag för tiden den 10 september 1920—den 9 september 1921, dels

ock av 1921 års riksdag för tiden den 10 september 1921—den 9

september 1922; och har av sistnämnda båda riksdagar anslaget på

motsvarande sätt fördelats å tilläggsstat och riksstat.

Enligt de i 1921 års statsverksproposition gjorda bex-äkningarna

ställde sig kostnaderna för den extra divisionens verksamhet för åren

1921 och 1922 sålunda:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

9

1921 1922

5 adjungerade ledamöter

å högst 7,000 kr.

35,000

å högst 8,580 kr.

42,900

ordförandearvode ...........

........................ »

500

»

500

2 förordnade fiskaler

........................ »

8,700

»

11,160

1 förordnad notarie ....

........................ »

3,600

»

5,256

1 extra skrivbiträde .....

......................... »

1,350

»

1,800

gratifikationer åt extra

tjänstemän ... »

3,375

»

4,500

Summa kr. 52,525 kr. 66,116.

Av nämnda för år 1921 uppförda belopp erfordrades 16,200 kronor

för tiden från och med den 10 september 1921 till samma års slut,

vilket belopp Eders Kungl. Maj:t äskade å tilläggsstat för år 1921. Av

den för år 1922 angivna summan beräknades 45,730 kronor belöpa sig å

tiden från 1922 års början till och med den 9 september samma år,

och föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen att anvisa sagda belopp ä

1922 års stat. Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslog vann riksdagens

bifall.

Med hänsyn till att den extra divisionen numera icke handlägger

brottmål samt att biträde av en särskilt för ändamålet förordnad notarie

icke vidare kommer att bliva erforderligt, hava kostnaderna för divisionens

verksamhet från och med den 10 september 1922 upptagits,

för helt år räknat, på följande sätt:

5 adjungerade ledamöter å högst 8,580 kronor ............. kronor 42,900

ordförandearvode........................................................................... » 500

1 extra skrivbiträde................................................................ x> 1,800

gratifikationer åt extra tjänstemän......................................... » 2,500

Summa kronor 47,700.

Enligt denna beräkning skulle kostnaderna bliva för tiden från

och med den 10 september 1922 till samma års utgång 14,700 kronor

samt för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 23,850 kronor. Det

förstnämnda av dessa belopp har av Eders Kungl. Maj:t äskats å 1922

års tilläggsstat.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t

sålunda föreslagit och som i skrivelsen nr 2 B anmäler sitt beslut angående

det å 1922 års tilläggsstat äskade anslaget, har alltså för beredande

av tillfällig ökning av Göta hovrätts arbetskrafter med en extra

division under tiden från och med den 1 januari till och med den 30

juni 1923 på extra stat för samma tid beviljat ett förslagsanslag, högst,

23,850 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 2 A. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till

personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen

i Göta hovrätt J. M. Håkansson å extra stat för tiden den 1 januari—den

30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 200 kronor.

Riksdagen har till personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet å

advokatfiskalsexpeditionen i Göta hovrätt J. M. Håkansson å extra stat

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 200 kronor.

28:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 28) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till hovrätten över Skåne och Blekinge, nu 216,000 kronor, med halva

beloppet eller 108,000 kronor.

29:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 29) har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till justitiestat

under hovrätten över Skåne och Blekinge, nu 108,913 kronor med ett

belopp av 54,457 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för

bestridande av kostnaderna för ökning under tiden den 1 januari—den

30 juni 1923 av arbetskrafterna i hovrätten över Skåne och Blekinge

med en extra division för handläggning av vädjade mål och till hovrätten

instämda tvistemål på extra stat för samma tid bevilja ett förslagsanslag,

högst, 25,110 kronor.

För avarbetande av den under senare år i hovrätten över Skåne

och Blekinge uppkomna avsevärda balans å oavgjorda mål har hovrätten,

som består av två ordinarie divisioner, fått sina arbetskrafter

förstärkta dels under tiden från och med den 1 mars 1918 till samma

års slut med en extra ledamot å vardera divisionen, dels ock från och

med den 1 januari 1919 med en extra division.

Medel till den extra divisionen hava beviljats på tilläggsstat, så

att anslag för år 1919 medgavs av 1919 års lagtima riksdag samt för

åren 1920 och 1921 av resp. 1920 och 1921 års riksdagar. Innan

framställning om anslag begärdes, hade i alla dessa fall Eders Kungl. Maj:t

redan på förhand medgivit arbetets upptagande på en extra division tillsvidare

under de särskilda åren. Att denna ordning valts, har varit beroende

därav, att utsikt synts förefinnas, att balansen skulle inom kort

tid kunna nedbringas till ungefärligen normalt omfång, och att förden
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

11

skull bestämmelser rörande divisionens fortsatta verksamhet icke borde

meddelas långt i förväg.

Då emellertid balansen å vädjade mål allt fortfarande är avsevärt

stor och antalet inkommande dylika mål alltjämt stegras, bar Eders Kungl.

Maj:t numera ansett dessa omständigheter med nödvändighet påkalla

stödet av en extra division ännu under antagligen flera år, såvida icke

nämnda måls avgörande skulle i alltför hög grad fördröjas; och har

Eders Kungl. Maj:t på grund härav — med tillkännagivande att Eders

Kungl. Maj:t efter därom gjord framställning medgivit, att den extra

divisionen finge fortfarande tjänstgöra under tiden 1 januari—30 juni

1922 samt att till avlöning åt personalen för samma tid avsetts att

tagas i anspråk besparingarna under riksstatens andra huvudtitel —

funnit sig hora redan nu äska medel av riksdagen för divisionens fortsatta

verksamhet under senare hälften av år 1922 och första halvåret 1923.

De kostnader, som för helt år räknat skulle föranledas av den

extra divisionen, framgå av följande uppställning:

5 adjungerade ledamöter å högst 9,060 .............................. kronor 45,300

ordförandearvode......................................................................... » 500

1 extra skrivbiträde.................................................................... » 1,920

till gratifikationer o. d........................................................... » 2,500

Summa kronor 50,220.

Enligt denna beräkning belöpa sig kostnaderna för ett halvt år

till 25,110 kronor. Ett belopp av enahanda storlek har sålunda av

Eders Kungl. Maj:t äskats å tilläggsstat för år 1922.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig

böra bifalla, och har alltså riksdagen, som i skrivelsen nr 2 B anmäler

sitt beslut angående det å till äggsstaten äskade anslaget, för bestridande

av kostnaderna för ökning under tiden den 1 januari—den 30 juni 1923

av arbetskrafterna i hovrätten över Skåne och Blekinge med en extra

division för handläggning av vädjade mål och till hovrätten instämda

tvistemål på extra stat för samma tid beviljat ett förslagsanslag, högst,

25,110 kronor.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till

avlönande av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna på

extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag,

högst, 75,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

I de avlöningsstater, som Eders Kungl. Maj:t för åren 1921 och

1922 fastställt för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, hava avlöningarna

och auditörernas ersättning för expenskostnader uppförts med

ett belopp av 146,400 kronor.

Riksdagen har icke funnit tillräcklig anledning att upptaga anslaget

för första halvåret 1923 till högre belopp än hälften av sagda

staters slutsumma, och får alltså anmäla, att riksdagen till avlönande av

civil personal vid regemente- och stationskr ig srätterna på extra stat för

tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag, högst,

73,200 kronor.

32:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 32) har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till å äldre stat

kvarstående auditör, nu 4,000 kronor, med halva beloppet eller 2,000

kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att

upptaga det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till arvoden åt

civil personal vid särskilda krigsrätter, nu 15,000 kronor, med ett belopp

av 12,500 kronor.

Riksdagen, som funnit sig icke böra motsätta sig Eders Kungl.

Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning, har alltså upptagit

det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till arvoden åt civil personal

vid särskilda krigsrätter, nu 15,000 kronor, med ett belopp av

12,500 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att till

bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning,

i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna

i en av Eders Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad stadga i ämnet,

nr 343, å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja

ett förslagsanslag å 220,000 kronor.

Riksdagen har till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för

domsagornas förvaltning, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som finnas upptagna i en av Eders Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad

stadga i ämnet, nr 343, å extra stat för tiden den 1 januari—

den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag å 220,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att

till partiell löneförbättring för häradshövdingarna m. m. i enlighet med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

13

av departementschefen angivna grunder på extra stat för tiden den 1

januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 145,000

kronor.

Såsom av departementschefens redogörelse framgår, har Eders

Kungl. Maj:t ansett sig böra föreslå, att, därest statistiken för åren 1919

och 1920 lägges till grund för den nu ifrågasatta löneförbättringen, viss

jämkning till befattningshavarnas förmån måtte företagas i beräkningen

därav.

Riksdagen, som i likhet med Eders Kungl. Maj:t håller före, att fortsatt

provisorisk löneförbättring, i huvudsaklig överensstämmelse med de

år 1920 fastställda grunderna, bör för häradshövdingarna nu vidtagas,

har dock icke känt sig övertygad om behovet av en dylik jämkning.

Den omständigheten, att sportelinkomsterna under åren 1919 och 1920

uppgått till högre belopp än man vid tiden för dessa grunders utarbetande

antog, synes icke i och för sig kunna motivera den föreslagna

avvikelsen. Då härtill kommer, att nu är fråga endast om att

fastställa grunder för första halvåret 1923, torde man, utan att behöva

befara någon svårighet, kunna avvakta de statistiska resultaten jämväl

för år 1921. Skulle i sistnämnda års statistik en avsevärd förskjutning

i den riktning, departementschefen befarat, kunna konstateras, erbjuder

sig givetvis vid 1923 års riksdag tillfälle att för den fortsatta löneregleringen

vidtaga de rättelser, vartill förhållandena kunna föranleda.

Därest statistiken för åren 1919 och 1920 utan den ifrågasatta

jämkningen lägges till grund för medelsbehovet, skulle enligt beräkningarna

i statsrådsprotokollet för tiden 1 januari—30 juni 1923 erfordras

ett anslag å sammanlagt 112,050 kronor. Med anledning av departementschefens

hänvisning till önskvärdheten av möjlighet till andra

mindre jämkningar har riksdagen emellertid funnit sig böra avrunda

anslagsbeloppet till 115,000 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen till partiell löneförbättring för häradshövding ärna m. m. i

enlighet med av riksdagen angivna grunder på extra stat för tiden den

1 januari—den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag, högst, 115,000

kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) dels att

till bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer

och vattenrättssekreterare så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna

anställda amanuenser samt av vikariatsersättning under semester för

vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare å extra stat för tiden den

1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 90,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

kronor, dels ock att medgiva, att den ersättning av statsmedel, som av Eders

Kung!. Maj:t med stöd av 30 § i stadgan den 6 december 1918 angående

tjänstgöringen vid vattendomstolarna tillerkännes sådan vikarie för vattenrättsdomare

eller vattenrättsingenjör, som förordnats på grund av bestämmelserna

i 26 § i samma stadga, må från och med år 1922 utgå

av förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, i vad densamma

avser anvisande av ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor till bestridande

av kostnaderna för uppehållande under tiden 1 januari —

30 juni 1923 av vattendomstolarnas verksamhet, har riksdagen. ansett

sig böra bifalla. Då riksdagen ej heller i övrigt funnit skäl till erinran

mot vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får

riksdagen anmäla, att riksdagen dels till bestridande av årsarvoden åt

vattenrättsdomare, vattenrättsingenjör er och vattenrättssekreterare så ock

av gottgörelse åt vid vattendomstolarna anställda amanuenser samt av

vikariatsersättning under semester för vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare

å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 beviljat

ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor, dels ock medgivit, att

den ersättning av statsmedel, som av Eders Kungl. Maj:t med stöd av

30 § i stadgan den 6 december 1918 angående tjänstgöringen vid

vattendomstolarna tillerkännes sådan vikarie för vattenrättsdomare eller

vattenrättsingenjör, som förordnats på grund av bestämmelserna i 26 §

i samma stadga, må från och med år 1922 utgå av förslagsanslaget

till ersättning åt domare, vittnen och parter.

37:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 37) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning åt domare, vittnen och parter, nu 375,000 kronor, med

halva beloppet eller 187,500 kronor.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att

till bestridande av kostnader för övervakning av villkorligt dömda å

extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag

av 7,500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, har alltså till bestridande av kostnader

för övervakning av villkorligt dömda å extra stat för tiden den 1 januari—

den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (puukt 39) att

å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

å 2,500 kronor att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov

och i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas angivna

i en av Eders Kungl. Maj:t den 26 mars 1920 utfärdad kungörelse i

ämnet (nr 133), användas till bestridande av kostnader för de i lagen

om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område omförmälda lantmäteriförrättningar samt övriga med

områdes inlösen enligt nämnda lag förenade utgifter ävensom till beredande

av erforderligt biträde åt nyttjanderättshavare i ärenden angående

sådan inlösen.

Riksdagen har å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni

1923 anvisat ett förslagsanslag å 2,500 kronor att av Eders Kungl.

Maj:t i mån av behov och i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen

prövade grunder, användas till bestridande av kostnader för de i

lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område omförmälda lantmäteriförrättningar samt övriga med

områdes inlösen enligt nämnda lag förenade utgifter ävensom till beredande

av erforderligt biträde åt nyttjanderättshavare i ärenden angående sådan

inlösen.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att till

bestridande av understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som finnas angivna i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 12 april 1918 samt i ämnet

den 12 september 1919 utfärdad kungörelse med därvid fogat normalreglemente

för dylik anstalt, å extra stat för tiden den 1 januari—den

30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

Sedan Eders Kungl. Maj:t i en den 12 april 1918 avlåten proposition,

nr 360, föreslagit 1918 års lagtima riksdag att till bestridande av understöd

åt offentliga rättshjälpsanstalter enligt vissa angivna grunder

bevilja anslag för år 1919, men denna proposition blivit av riksdagen

avslagen, avlät Eders Kungl. Maj:t till 1919 års lagtima riksdag en ny proposition,

nr 151, med hemställan, att riksdagen måtte till bestridande

av understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter enligt de grunder, som

funnes angivna i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

nämnda den 12 april och därtill fogade förslag till kungörelse i ämnet

och normalreglemente för dylik anstalt, bevilja å extra stat för år

1920 ett förslagsanslag av 15,000 kronor. Denna hemställan bifölls av

riksdagen; och utfärdades därefter den 12 september 1919 kungörelse

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

i ämnet (nr 639), till vilken som bilaga fogats normalreglemente för

offentliga, med statsmedel understödda rättshjälpsanstalter. Efter framställning

från Eders Kungl. Maj:t blev anslaget för år 1921 förhöjt till

25,000 kronor, till vilket belopp det fastställts jämväl för år 1922.

Med hänsyn till att ett flertal nya rättshjälpsanstalter under senare

tiden tillkommit och då antalet inom kort väntas bliva ytterligare ökat,

har departementschefen ansett en avsevärd höjning av det för ifrågavarande

ändamål utgående anslag med nödvändighet påkallad. Enligt

departementschefens mening kan anslaget sålunda icke beräknas lägre

än till 50,000 kronor för år 1922 samt till 75,000 kronor för år 1923,

varvid emellertid erinrats, att vissa rätthjälpsanstalternas kostnader, som

anstalterna må erhålla till fullo ersatta, avsåge utbetalning till olika

statens inrättningar, som behöva av anstalterna anlitas, såsom järnväg,

post och telegraf, vadan utbetalningarna komme statsverket tillgodo.

Enär förut för år 1922 beviljats ett anslag å''25,000 kronor, har

sålunda på tilläggsstat för samma år äskats ett anslag av enahanda

belopp. Vad angår anslaget för år 1923 har detta, med hänsyn därtill,

att ansökan om bidrag skall avgivas i början av året efter det, som

med anslaget avses, och att hela anslaget bör vara tillgängligt för utbetalning

i början av året, ansetts böra på riksstaten för första halvåret

1923 upptagas med hela beloppet.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

icke kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom de anslagskrav, vilka

från de nu upprättade rättshjälpsanstalterna redan framkommit eller

ställts i utsikt, avsevärt överstiga dem, som vid planläggningen av ifrågavarande

verksamhet beräknades. Utom de vid upprättandet av anstalterna

utgående engångskostnaderna — högst 3,000 kronor för anstalt

— beräknades nämligen de årliga statsbidragen komma att belöpa sig

till högst 5,250 kronor för anstalt. De framställningar om bidrag, som

nu föreligga, gälla endast de fyra första anstalterna av beräknade trettio,

men innebära likväl anspråk på över 80,000 kronor eller omkring 20,000

kronor för år och anstalt. Åven med beaktande av att däri ingår huvudstadens

rättshjälpsanstalt, som naturligen har större förutsättningar

än övriga att snabbt växa ut, måste denna bristande överensstämmelse

mellan kostnadsberäkningar, som dock blivit uppgjorda under den

svåraste dyrtiden, och den senare erfarenheten vara ägnad att, särskilt

under nuvarande finansiella läge, väcka starka betänkligheter. Riksdagen

har därför, på samma gång riksdagen ansett sig böra nu bevilja de av

Eders Kungl. Maj:t äskade, på hittills gällande bestämmelser grundade

anslagsbeloppen, funnit sig böra påkalla en omprövning och eventuell

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

17

revision av de bidragsstadganden, som i förevarande fall blivit utfärdade.

Denna utredning torde kunna verkställas utan större kostnad

inom justitiedepartementet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen, som i

skrivelsen nr 2 B anmäler sitt beslut angående det å 1922 års tilläggsstat

äskade anslaget, anmäla, att riksdagen till bestridande av understöd åt

offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder, som finnas angivna i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 12 april 1918 samt i ämnet den 12 september 1919

utfärdad kungörelse med därvid fogat normalreglemente för dylik anstalt,

å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag

av 75,000 kronor.

Härjämte får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte, så

snart ske kan, verkställa undersökning, huruvida icke genom ändring

av de i kungl. kungörelsen den 12 september 1919 angivna grunder för

erhållande av statsunderstöd till offentliga rättshjälpsanstalter eller eljest

begränsning av kostnaderna härför må kunna komma till stånd.

41:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 41) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till medikolegal besiktningar, nu 16,200 kronor, med halva beloppet eller

8,100 kronor.

42:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 42) bär riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till ersättning

åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom

nya strafflagens införande frångångna bötesandelar, nu 26,900 kronor,

med halva beloppet eller 13,450 kronor.

Fångvården.

43:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till fångvården, nu 5,345,500

krohor, med ett belopp av 2,535,250 kronor.

Riksdagen har efter tagen kännedom om de beräkningar, som legat

till grund för den för år 1922 fastställda omkostnadsstaten, ansett sig

kunna vidtaga en nedsättning av det av Eders Kungl. Maj:t, äskade anslaget

till 2,450,000 kronor och får sålunda anmäla, att riksdagen uppBihang

till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 2 A. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

tagit det ordinarie förslagsanslaget till fångvården, nu 5,345,500 kronor,

med ett belopp av 2,450,000 kronor.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

(punkt 44) har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget

till övergångsstat för fångvården, nu 32,700 kronor, med halva beloppet

eller 16,350 kronor.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till

en extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor på extra stat för

tiden den i januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag å 5,250

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till en extra byrådirektör å

fångvårdsstyrelsens arbetskontor på extra stat för tiden den 1 januari—

30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag å 5,250 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att till

fångvårdsstyrelsens disposition för xmderstödjande av verksamheten till

frigivna fångars skydd å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni

1923 anvisa ett reservationsanslag av 17,500 kronor.

Riksdagen har till fångvårdsstyrelsens disposition för understödjande

av verksamheten till frigivna fångars skydd å extra stat för tiden den

1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 17,500 kronor.

Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

47:o) Eders Kuugl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 47) att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, dels för statens uppfostringsanstalt

å Bona beräkna ordinarie anslag å tillhopa förslagsvis 187,500

kronor, att utgå i stället för det bestämda anslag och det förslagsanslag,

som i riksstaten för närvarande äro uppförda för anstalten, dels ock till

bestridande av kostnader för provisorisk förläggning till uppfostringsanstalten

å Bona av statens uppfostringsanstalt å Venngarn å extra stat

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 såsom förslagsanslag, högst,

beräkna ett belopp av 30,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 mars 1922 till riksdagen

avlåten proposition, nr 231, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 januari 1923 äga tillämpning å

befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt å Bona;

dels besluta, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen

må under andra huvudtiteln införas följande:

Verk och befattningar

Andra huvudtiteln.

Avdelning och

lönegrad enligt

löneplanen

Direktör ........................................................................................ B 17

Pastor och förste lärare............................................................. B 15

Lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare ............ B 11

Lärare, tillika avdelningsföreståndare .................................... B 10

Verkmästare, tillika avdelningsföreståndare ...................... B 10

Räkenskapsförare och redogörare ....................................... B 10

Uppsyningsman .......................................................................... B 5

Maskinist....................................................................................... B 4

Förste förmän ............................................................................. B 4

Förmän ..................................................................................... B 2

Husmoder ..................................................................................... C 3

dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med

den 1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid

statens uppfostringsanstalt å Bona:

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona är skyldig att

underkasta sig den förflyttning till fångvårdsanstalt eller statens tvångsarbetsanstalt,

som kan bliva honom i behörig ordning ålagd; ägande

emellertid sålunda förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning

för flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena i 13 §

3 mom. samt 27 § i avlöningsreglementet;

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona skall, om han

därtill förordnas, vara skyldig att såsom vikarie bestrida befattning i

samma eller lägre lönegrad;

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona, tillhörande någon

av 1—5 lönegraderna under avdelning B eller C enligt avlöningsreglementets

9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall

i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla

erforderlig läkarvård jämte läkemedel på uppfostringsanstaltens

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

bekostnad, dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt

icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av anstaltens medel

under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt

å Bona på följande sätt:

Avlönings
-

grail

1 direktör .................................................................................. B 17

1 pastor och förste lärare ...................................................... B 15

1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare ...... B 11

2 lärare, tillika avdelningsföreståndare ............................. B 10

1 verkmästare, tillika avdelningsföreståndare ................. B 10

1 räkenskapsförare och redogörare ................................. B 10

2 uppsyningsman .................................................................. B 5

1 maskinist ................................................................................. B 4

8 förste förmän ....................................................................... B 4

20 förmän ................................................................................... B 2

1 husmoder .............................................................................. C 3;

dels godkänna det av departementschefen framlagda förslag till

stater för statens uppfostringsanstalt å Bona;

dels i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 under riksstatens

andra huvudtitel, med uteslutande av de i samma stat

under rubriken statens uppfostringsanstalt å Bona uppförda särskilda

ordinarie anslag, uppföra under rubriken statens uppfostringsanstalt å

Bona ett ordinarie förslagsanslag av 173,500 kronor;

dels besluta, att, där tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å

Bona, å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att äga

tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del

av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

— i förskott, vid ingången av januari månad 1923 till honom

skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad

tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången av år

1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket

belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad

jämte fritt bränsle, skall ökas med värdet, enligt styrelsens för uppfostringsanstalten

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

21

bestridas av den i avlöningsstaten för uppfostringsanstalten upptagna

anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari

1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen då

beslutade löneregleringen för statsdepartement med flera verk må i tilllämpliga

delar gälla även beträffande statens uppfostringsanstalt å Bona;

dels ock till bestridande av kostnaderna för provisorisk förläggning

till uppfostringsanstalten å Bona av statens uppfostringsanstalt å

Venngarn å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett

förslagsanslag, högst, 23,000 kronor.

Till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, som grundar sig på

ett av 1902 års löneregleringskommitté i ämnet avgivet betänkande, och

enligt vilket de principer, som kommit till uttryck i 1921 års propositioner

angående reglering av löneförhållanden m. m. vid fångvårdsstyrelsen

och fångvårdsstaten samt vid statens tvångsarbetsanstalter,

skulle komma i tillämpning även å nu ifrågavarande anstalt, har riksdagen

funnit sig böra giva sin anslutning.

Riksdagen har alltså ansett sig böra medgiva, att den nuvarande

pastors- och förste lärarbefattningen vid Bonaanstalten ombildas till en

ordinarie tjänst, att andre och tredje lärarbefattningarna uppföras å

ordinarie stat och helt likställas samt att de direktören nu åvilande

redogöraregöromålen delvis överflyttas till bokhållaren; och har riksdagen

likaledes funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag därom, att

två gruppledare uppflyttas till uppsyningsmän, att åtta förmanstjänster

ombildas till förste förmansbefattningar samt att två extra förmansbefattningar

uppflyttas såsom ordinarie.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om tillämpning av avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

å ifrågavarande befattningshavare samt rörande de olika tjänsternas

placering i lönegrader och avlöningsbestämmelser i övrigt, har riksdagen

jämväl ansett sig kunna bifalla.

Riksdagen, som ej heller i övrigt haft något att erinra mot Eders

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutit, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 januari 1923 äga tillämpning å

befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt å Bona;

dels beslutit, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen

må under andra huvudtiteln införas följande:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Avdelning och

lönegrad enligt

löneplanen

Verk och befattningar

Andra huvudtiteln.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Direktör .............................................................................

Pastor och förste lärare ..............................................

Lantbruksinspektor, tillika avdelnings föreståndare

Lärare, tillika avdelningsföreståndare ......................

Verkmästare, tillika avdelningsföreståndare ...........

Räkenskapsförare och redogörare................................

Uppsyningsman..............................................................

Maskinist ................. .......................................................

Förste förmän...................................................................

Förmän............................................................................

Husmoder .......................................................................

.......... B

17

.......... B

15

.......... B

11

.......... B

10

......... B

10

.......... B

10

.......... B

5

.......... B

4

......... B

4

B

2

C 3

dels godkänt följande särskilda bestämmelser att från och med den

1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid statens

uppfostringsanstalt å Bona:

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona är skyldig att

underkasta sig den förflyttning till fångvårdsanstalt eller statens tvångsarbetsanstalt,

som kan bliva honom i behörig ordning ålagd; ägande

emellertid sålunda förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning

för flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena i 13 §

3 mom. samt 27 § i avlöningsreglementet;

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona skall, om han

därtill förordnas, vara skyldig att såsom vikarie bestrida befattning i

samma eller lägre lönegrad;

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona, tillhörande någon

av 1 — 5 lönegraderna under avdelning B eller C enligt avlöningsreglementets

9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall

i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla

erforderlig läkarvård jämte läkemedel på uppfostringsanstaltens bekostnad,

dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt

icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av anstaltens medel

under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön;

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt

å Bona på följande sätt:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

23

Avlönings
-

råd

1 direktör ................................................................................. B 17

1 pastor och förste lärare ..................................................... B 15

1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare......... B 11

2 lärare, tillika avdelningsföreståndare .............................. B 10

1 verkmästare, tillika avdelningsföreståndare.................... B 10

1 räkenskapsförare och redogörare.................................... B 10

2 uppsyningsman........................................................................ B 5

1 maskinist............................................................................. B 4

8 förste förmän......................................................................... B 4

20 förmän...................................................................................... B 2

1 husmoder ......................................... C 3;

dels godkänt följande stater för statens uppfostringsanstalt å Bona:

Avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 123,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................... » 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ...................................................................... » 35,000.

Omkostn adssta t:

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ..................... kronor 186,000

Summa förslagsanslag kronor 347,000;

dels i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 under riksstatens

andra huvudtitel, med uteslutande av de i samma stat under

rubriken statens uppfostringsanstalt å Bona uppförda särskilda ordinarie

anslag, uppfört under rubriken statens uppfostringsanstalt å Bona ett

ordinarie förslagsanslag av 173,500 kronor;

dels beslutat, att, där tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å

Bona, å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att äga

tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del

av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

— i förskott, vid ingången av januari månad 1923 till honom

skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad

tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången av år

1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket

belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

jämte fritt bränsle, skall ökas med värdet, enligt styrelsens för uppfostringsanstalten

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

bestridas av den i avlöningsstaten för uppfostringsanstalten upptagna

anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän;

dels förklarat, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22

februari 1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen

då beslutade löneregleringen för statsdepartement med flera verk

må i tillämpliga delar gälla även beträffande statens uppfostringsanstalt

å Bona;

dels ock till bestridande av kostnaderna för provisorisk förläggning

till uppfostringsanstalten å Bona av statens uppfostringsanstalt å Venngarn

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 23,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till

hyresersättning för anstalt, där minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka

enligt domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,

mottagas till uppfostran, ävensom till gottgörelse för bränsle, belysning,

inventarier m. m. vid anstalten samt bidrag till avlöning åt personal

för anstaltens skötsel å extra stat för tiden den 1 januari—den 30

juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit något att erinra rrlot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har riksdagen till hyresersättning för anstalt,

där minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande

skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, mottagas till uppfostran, ävensom

till gottgörelse för bränsle, belysning, inventarier m. m. vid anstalten

samt bidrag till avlöning åt personal för anstaltens skötsel å extra stat

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 30,000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att

till gottgörande av bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård åt minderåriga

kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits

vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning vid elevs utskrivning

från anstalten m. m. på extra stat för tiden den 1 januari—den

30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag å 27,625 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen till gottgörande av bespisning, beklädnad,

läkar- och sjukvård åt minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

25

enligt domstols förordnande mottagits vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom

utrustning vid elevs utskrivning från anstalten m. m. på extra stat

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag'' å

27,625 kronor.

diverse.

50:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 50) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till ålder stillägg, nu 4,000 kronor, med halva beloppet eller 2,000 kronor.

51:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att

för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 7 januari 1922 angivna grunder, av extra lönetillägg för tiden

den 1 januari—30 juni 1923 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk

under justitiedepartementet å extra stat för nämnda tid anvisa ett

förslagsanslag av 500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts framställning, har alltså för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 7 januari 1922 angivna grunder,

av extra lönetillägg för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 åt visso

tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet å extra

stat för nämnda tid anvisat ett förslagsanslag av 500 kronor.

52:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 52) har riksdagen upptagit det under andra huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu

90,000 kronor, med 40,000 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att

upptaga det under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 200,000 kronor, med

ett belopp av 125,000 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen,

med hänsyn till det avsevärda prisfallet å de förnödenheter, som

avses att genom anslaget bekostas, funnit sig icke kunna medgiva någon

förhöjning av detsamma, utan har riksdagen upptagit anslaget med

hälften av för innevarande år beviljat belopp eller 100,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen upptagit det under andra

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 2 A. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m., nu 200,000 kronor, med halva beloppet eller

100,000 kronor.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att

upptaga det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till Svensk författningssamling,

nu 175,000 kronor, med ett belopp av 100,000 kronor.

Med hänsyn till de skäl, som till stöd för förevarande framställning

anförts, har riksdagen ansett sig icke böra motsätta sig Eders

Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen upptagit det

å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till Svensk författningssamling,

nu 175,000 kronor, med ett belopp av 100,000 kronor.

55:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 55) och för jämnande av huvudtitelns slutsumma har riksdagen

upptagit det ordinarie förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader,

som icke skola av andra medel gäldas, nu 50,035 kronor,

med ett belopp av 25,087 kronor.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) har

riksdagen av det för bestridande av de på staten belöpande kostnaderna

för första uppläggande av fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen

av 1917 års riksdag beviljade anslag å 750,000 kronor, på extra

stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 såsom reservationsanslag

anvisat ett belopp av 25,000 kronor.

57:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 57) att

höja det ordinarie förslagsanslaget till gäldande av Sveriges andel i

kostnaderna för den internationella byrån i Bern, nu utgörande 2,000

kronor, med 2,000 kronor, till 4,000 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har Eders Kungl. Maj:t den

4 november 1921 för Sveriges del godkänt en av den schweiziska regeringen

gjord framställning om förhöjning av det till byråns förfogande

stående maximibeloppet, 60,000 francs, till 100,000 francs, vilket godkännande

för Sveriges vidkommande medför en ökning i kostnaderna

för byrån å 2,000 kronor.

Ehuru det synts riksdagen, att frågan om höjande av berörda

maximbelopp bort,'' innan den företogs till avgörande av Eders Kungl.

Maj:t, underställas riksdagens prövning, har riksdagen dock funnit sig

böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Riksdagen har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till gäldande

av Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån i Bern, nu

utgörande 2,000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000 kronor.

58:o) I enlighet med vad Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 58) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 400,000 kronor, med

halva beloppet eller 200,000 kronor.

59:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 59) har riksdagen upptagit det under andra huvudtiteln uppförda

ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 12,000 kronor, med

halva beloppet eller 6,000 kronor.

60:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 201) anmält, har

riksdagen till tillfällig löneförbättring under första halvåret 1923 för viss

personal inom den civila statsförvaltningen å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 under andra huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av

39,000 kronor.

61:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 153) anmält, har

riksdagen till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg för tiden

1 januari—30 juni 1923 åt befattningshavare i statens tjänst å extra stat

under andra huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

Stockholm den 3 juni 1922.

Med undersåtlig vördnad.

s. 28 Kontrollera mot PDF

▼H Öl co

28

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

A. Departementet.

1 i Lönefvllnad åt statsministern ..................

2 Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor

3 Departementschefen ..........................

4 Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ..............................

5 Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta

skrifters allmängörande, förslagsanslag........

6 Handsekreterare åt statsministern, förslagsanslag,

högst .....................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

.

3.000

36.000

12.000

80,500

7.000

2,000

Säger för departementet

B. Lagberedningen in. in.

1 Lagberedningen, reservationsanslag.............

2 Processkommissionen, reservationsanslag........

.

138,500

2,000

25.000

40.000

Säger för lagberedningen m. m.

G. Justitiekanslersämbetet.

1 Justitiekanslersexpeditionen, förslagsanslag ......

D. Rättsskipningen.

Högsta domstolen:

1 Högsta domstolen, förslagsanslag ...........

2 Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst ....

3 Regeringsrätten, förslagsanslag ................

Nedre justitierevisionen:

4 Nedre justitierevisionen, förslagsanslag ....... •

5 övergångsstat ..............................

220,500

3,700

24,100

65,000

220,750

66,250

1,182

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

29

Ordinarie

Kxtra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

6

Tillfällig ökning av arbetskrafterna, förslags-

i

anslag, högst ............................

32,080

7

Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst . .. .

- -

1,182

224,200

33,262

Svea hovrätt:

8

Hovrätten, förslagsanslag....................

418,250

9

Justitiestat under hovrätten ..................

194,944

10

Extra division, förslagsanslag, högst..........

24,750

11

Extra ledamot, förslagsanslag, högst ..........

4,770

12

Extra notarie å krigshovrättsavdelningen, för-

slagsanslag, högst ........................

3,024

13

Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst ....

1,182

613,194

33.726

Göta hovrätt:

14

Hovrätten, förslagsanslag ....................

205,600

15

Justitiestat under hovrätten..................

142.257

16

Extra division, förslagsanslag, högst ..........

%

23,850

17

Personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet J. M.

Håkansson, förslagsanslag, högst...........

200

347,857

‘ 24,050

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

18

Hovrätten, förslagsanslag ....................

108,000

19

Justitiestat under hovrätten..................

54,457

20

Extra division, förslagsanslag, högst ..........

__________, .

25,110

162,457

25,110

Krigsrätterna:

21

Civil personal vid regements- och stationskrigs-

rätterna, förslagsanslag, högst..............

73,200

22

A äldre stat kvarstående auditör ............

2,000

23

Civil personal vid särskilda krigsrätter, förslags-

anslag ..................................

12,500

14,500

73,200

24

Bidrag till domsagornas förvaltning, förslagsanslag

220,000

25

Partiell löneförbättring för häradshövdingarna

m. m., förslagsanslag, högst..................

115,000

26

Vattendomstolarna, förslagsanslag, högst ........

90,000

27.

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslags-

anslag ....................................

187,500

28

övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag..

7,500

29

Rättshjälp m. m. åt vissa nyttjanderättshavare,

förslagsanslag..............................

2,500!

30

Understöd till offentliga rättshjälpsanstalter, för-

slagsanslag ................................

75,000

31

Medikolegal besiktningar, förslagsanslag........

8,100

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

32

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna

inrättningar för dem genom nya strafflagens in- förande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

13,450

Säger för rättsskipningen

1,858,258

700,530

1

E. Fångvården.

Fångvården:

2,450,000

16,350

1 JtI

9

3

Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbets-

5,250

2,466,350

5,250

Understöd åt verksamhet till frigivna fångars

4

%

17,500

Säger för fångvården

2,466,350

22,750

1

2

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga för- brytare.

Minderåriga manliga förbrytare:

Statens uppfostringsanstalt å Bona, förslagsanslag

Provisorisk förläggning till statens uppfostrings- anstalt å Bona av statens uppfostringsanstalt

•

173,500

.

23,000

3

Minderåriga kvinnliga förbrytare:

Hyra m. m. för uppfostringsanstalt, förslagsan-

30,000

27,625

4

Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid

57,625

Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga för- brytare ...................................

173,500

80,625

1

G. Diverse.

2,000

■ '' <

2

500

3

4

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags- anslag ....................................

40,000

100,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

31

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

5

Svensk författningssamling, förslagsanslag.......

100,000

6

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

25,087

7

Fastighetsregister i städer och vissa andra sam-

hällen, reservationsanslag....................

25,000

8

Internationella byrån i Bern, förslagsanslag......

4,000

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

förslagsanslag..............................

200,000

10

Extra utgifter, reservationsanslag...............

6,000

11

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....

39,000

12

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag

1,300,000

Säger för diverse!..........

477,087

1,364,500

Summa]..........

5,137,795

2,235,405

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.