Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1922-05-20 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:3a, Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

1

Nr 3 A.

Godkänd av första kammaren den 20 maj 1922.

Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden

1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens

tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 3 A och 49 samt memorial nr 51 och 65.)

Till Konungen.

A. Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari—30 juni

1923 har Eders Kungl. Maj:t, i avseende å tredje huvudtiteln, under åberopande

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för förstnämnda dag, föreslagit riksdagen (punkt 1)

att upptaga det ordinarie anslaget till departementschefen, ministern för

utrikes ärendena, nu 36,000 kronor, med halva beloppet eller 18,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen upptagit

det ordinarie anslaget till departementschefen, ministern för utrikes ärendena,

nu 36,000 kronor, med halva beloppet eller 18,000 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att dels

höja det i staten för utrikesdepartementet ingående förslagsanslaget å

högst 40,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

med 3,000 kronor till 43,000 kronor, dels ock för tiden den 1 januari—

30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till utrikesdepartementet,

nu 470,000 kronor, med 236,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 3 A—3 B.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

I fråga om förevarande anslag har allenast den förändringen av Eders

Kungl. Maj.-t nu föreslagits, att i posten till avlöningar åt icke-ordinarie

personal, nu 40,000 kronor, äskats en förhöjning till 43,000 kronor, allt

för helt år räknat. Denna höjning har förorsakats av att å departementets

stat medel ansetts höra beredas för avlönande av en chaufför

till en automobil, som år 1920 från statens handelskommission övertagits

för regeringens och utrikesdepartementets räkning. Avlöningen till nämnda

chaufför har hittills bestritts av huvudtitelns allmänna besparingar, varjämte

kostnaden för automobilens underhåll och drift utgått från huvudtitelns

anslag till skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.

Anslaget till utrikesdepartementet har av Eders Kungl. Maj:t föreslagits

att för tiden den 1 januari—30 juni 1923 upptagas till hälften

av det för helt år beräknade beloppet, 473,000 kronor, eller till 236,500

kronor.

Riksdagen har icke funnit annan anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag, än att riksdagen funnit det för anställande av en

chaufför beräknade särskilda beloppet icke böra beviljas. Beträffande den

hittills vidtagna åtgärden att av huvudtitelns allmänna besparingar bekosta

chaufförens avlöning vill riksdagen ej underlåta att framhålla, att densamma

svårligen kan anses stå i god överensstämmelse med de i rikets

ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen

av besparingar å huvudtitlarna. Då emellertid det till ministern

för utrikes ärendena för innevarande år utgående representationsbidraget

möjligen kan anses vara något knappt tillmätt och prövning av denna

fråga icke lärer kunna ske vid innevarande års riksdag, vill riksdagen

icke motsätta sig, att medel till avlöning åt chauffören ävensom kostnaderna

för automobilens underhåll och drift må intill den 1 juli 1923

beredas på samma sätt som hittills.

I samband med behandlingen av detta anslag har riksdagen ansett

sig böra beröra vad riksdagens revisorer i sin berättelse om den år 1921

verkställda granskningen av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning

under år 1920 (sid. 9—12) anfört i fråga om dispositionen av lösenavgifter

vid utrikesdepartementets passavdelningar.

Revisorerna anföra här, efter att hava lämnat en del uppgifter

rörande lösenavgifterna och kostnaderna för utrikesdepartementets båda

passavdelningar, följande:

»Vad angår det förhållandet, att utgifterna under år 1920 för den

ena av nämnda passavdelningar delvis bestritts från tredje huvudtitelns

allmänna besparingsfond, har detta förhållande redan varit föremål för

anmärkning av riksdagen, som i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 3 A. 3

1921, nr 3 A, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för

år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet,

framhållit, att anlitandet av sagda besparingsfond för berörda ändamål

icke överensstämde med de av 1841 års riksdag angivna grunder för

dispositionen av besparingarna å huvudtitlarna.

Vidkommande kostnaderna i övrigt för mera nämnda avdelningar,

vilka kostnader enligt den bär ovan lämnade redogörelsen bestritts från

olika riksstatsanslag, bar det givetvis väckt revisorernas uppmärksamhet,

att samtidigt som statsverket fått vidkännas så dryga kostnader för dessa

avdelningar, vid samma avdelningar influtna löseninkomster till så betydande

belopp tillfallit den person, som uppehållit den av statsmedel avlönade

kabinettssekreterarbefattningen. Framhållas må jämväl, att vid

beskickningar och konsulat, med undantag av de olönade konsulaten,

motsvarande sportelinkomster icke förekomma, enär vid dessa passviseringsavgifterna

i sin helhet utgå i form av stämpelavgift, som odelad

tillfaller statsverket.

Visserligen torde enligt gällande bestämmelser angående expeditionslösen

vederbörande befattningshavare inom utrikesdepartementet vara

berättigad att uppbära nu ifrågavarande lösenavgifter, men då berörda

avgifter efter vad revisorerna kunna finna, icke omnämndes vid framläggandet

för innevarande års riksdag av förslag till nya stater för den

diplomatiska och konsulära personalen inom utrikesdepartementet och

följaktligen icke någon hänsyn därtill togs vid fastställandet av sagda

stater, hava revisorerna ansett sig böra bringa nu relaterade förhållanden

till riksdagens kännedom.»

Med anledning av detta revisorernas uttalande har kabinettssekreteraren

den 27 december 1921 avgivit förklaring och därvid anfört

följande:

»Vidare har det väckt revisorernas uppmärksamhet, »att samtidigt

som statsverket fått vidkännas så dryga kostnader för dessa avdelningar,

vid samma avdelningar influtna löseninkomster till så betydande belopp

tillfallit den person, som uppehållit den av statsmedel avlönade kabinettssekreterarebefattningen.

» Det bör härtill anmärkas, att båda dessa

passavdelningar visserligen tillskynda statsverket avsevärda utgifter, som

betunga tredje huvudtitelns olika anslag, men att de samtidigt tillföra

statsverket högst betydande belopp i form av stämpelmedel, som, ehuru

de icke komma tredje huvudtitelns anslag till godo, likväl utgöra en

ingalunda oviktig inkomstkälla för statsverket. Vad särskilt den utländska

passavdelningen angår, så består dess verksamhet icke allenast i att

behandla frågor om visering, som verkställes av utrikesdepartementet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

för vilka, förutom stadgad stämpelavgift, de av kabinettssekreteraren

uppburna lösenavgifterna upptagas. Dess ojämförligt- största arbetsbörda

utgör nämligen att behandla förfrågningar från beskickningar och konsulat,

huruvida visering i olika fall kan beviljas eller icke. Dessa viseringar,

som, i de fall de beviljas, verkställas av vederbörande beskickning

eller konsulat, medföra för statsverket en inkomst i form av stämpelmedel

till belopp, som mångdubbelt överstiger utgifterna. Det synes

sålunda icke fullt riktigt att jämföra de löseninkomster, som den utländska

passavdelningen tillför kabinettssekreteraren, med de utgifter, som

för densammas upprätthållande i sin helhet krävas. Dessa utgifter hänföra

sig, som sagt, till ojämförligt största delen till det arbete, som

avdelningen har med de i utlandet verkställda viseringarna.

Revisorerna anföra slutligen i ifrågavarande § 2: »Visserligen torde

enligt gällande bestämmelser angående expeditionslösen vederbörande

befattningshavare inom utrikesdepartementet vara berättigad att uppbära

nu ifrågavarande lösenavgifter, men då berörda avgifter, efter vad revisorerna

kunna finna, icke omnämndes vid framläggandet för innevarande

års riksdag av förslag till nya stater för den diplomatiska och konsulära

personalen inom utrikesdepartementet och följaktligen icke någon hänsyn

därtill togs vid fastställandet av sagda stater, hava revisorerna ansett

sig böra bringa nu relaterade förhållande till riksdagens kännedom».

Med anledning härav torde böra framhållas, att dessa lösenavgifters

höga belopp är av övergående natur. I samma mån som pass- och viseringstvånget

i de olika länderna inskränkes eller upphäves, komma dessa

avgifter att minskas eller upphöra. Utvecklingen går ock i den riktningen,

att viseringstvånget kommer att mellan allt fler länder upphävas, och

till svenska regeringen har framställning i sådant syfte redan från ett

par håll gjorts. Då det gällde att fastställa en ordinarie lönestat, synes

det icke hava varit påkallat att taga hänsyn till en löseninkomst av

övergående natur som den nu ifrågavarande. Detta torde hava varit

orsaken till att man icke funnit anledning att för .riksdagen särskilt påpeka

förhållandet.»

Riksdagen, som instämmer i vad revisorerna anfört och finner

det mindre lämpligt, att kabinettssekreteraren uppbär sportelinkomster

till belopp, vida överstigande den enligt stat till honom utgående avlöningen,

har ansett att åtgärder böra vidtagas för lösenavgifternas indragning.

Att så sker är för övrigt endast ett fullföljande av vad som

i likartade fall ägt rum inom andra delar av statsförvaltningen under

de senaste åren. I detta fall synes därjämte den omständigheten, att

staten måste vidkännas betydande kostnader för passavdelningarna, ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

5

göra ett ytterligare skäl för indragning till statsverket av de vid passens

utlämnande utgående lösenavgifterna.

Riksdagen har med anledning härav ansett sig höra hos Eders Kungl.

Maj:t anhålla om vidtagande av åtgärder i denna riktning, vilket, enligt

vad riksdagen inhämtat, jämväl föreslagits av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd i ett den 18 februari 1922 avgivet utlåtande.

För beredande åt kabinettssekreteraren av någon ersättning för

den förmån, han förlorar genom dessa sportiers indragning till statsverket,

har riksdagen ansett, att det för närvarande till kabinettssekreteraren

under viss förutsättning utgående bidraget till representationskostnader

böra höjes från 3,000 kronor till 6,000 kronor för år. Då denna förhöjning

icke kan vinna tillämpning förrän från och med år 1923, synes kabinettssekreteraren

böra till den dag före den 1 januari 1923, Eders Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma, bibehålla sportelinkomsterna.

Riksdagen anser alltså, att medelsbehovet å detta anslag bör för tiden

1 januari—30 juni 1923 bestämmas till hälften av det för innevarande

år beviljade beloppet, 470,000 kronor, ökat med 3,000 kronor, motsvarande

förhöjningen i kabinettssekreterarens representationsbidrag, eller

hälften av 473,000 kronor, d. v. s. 236,500 kronor.

Riksdagen får dels anmäla, att riksdagen för tiden den 1 januari

—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till utrikesdepartementet,

nu 470,000 kronor, med 236,500 kronor; dels anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t må föranstalta om att de till kabinettssekreteraren nu utgående

lösenavgifterna för passvisering skola från den dag Eders Kungl.

Maj:t bestämmer, dock senast den 1 januari 1923, av honom till statsverket

redovisas; dels ock meddela, att riksdagen medgivit, att efter det

omförmälda lösenavgifter indragits till statsverket kabinettssekreterare,

som är gift, skall fr. o. m. år 1923 äga såsom bidrag till representationskostnader

åtnjuta ett årligt belopp av 6,000 kronor, att utbetalas i den

ordning, som beträffande lön är stadgat.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3)

dels godkänna följande

Arvodesstat för viss extra personal i utrikesdepartementet.

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

1 extra avdelningschef.

Fast arvode: 14,526 .................kronor 14,526

1 extra förste legationssekreterare eller extra vicekonsul.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 ........ » 9,210

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

1 extra byråsekreterare.

Fast arvode: 6,207, 6,603, 6,999, 7,455 ........kronor 6,999

1 extra kanslist.

Fast arvode: för manlig kanslist 4,455, 4,791, 5,163, 5,535

5,907 .................. > 5,535

för kvinnlig kanslist 3,258, 3,474, 3,696, 3,924.

B. Övrig personal.

3 extra kontorsskrivare, kvinnliga.

Fast arvode: 3,081, 3,267, 3,483, 3,705 ........: » 10,449

1 extra kanslibiträde, kvinnligt.

Fast arvode: 2,481, 2,619, 2,757, 2,925 ........ * 2,757

Summa fasta arvoden kronor 49,476

Vikariatsersättning åt ovannämnda personal,

förslagsanslag....................kronor 1,524

Summa kronor 51,000

dels till arvoden åt viss extra personal i utrikesdepartementet m. m.

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag

å 25,500 kronor.

I fråga om arvodesstaten för den extra personalen i utrikesdepartementet,

vilken stat blivit av riksdagen fastställd, föreligger den olikheten

i jämförelse med motsvarande stater vid den civila statsförvaltningen

i övrigt, att avlöningen för de extra befattningshavarna i utrikesdepartementet

understiger den till ordinarie befattningshavare utgående

avlöningen allenast med ett belopp, motsvarande pensionsavgifterna å den

ordinarie befattningen, medan personal å extra stat inom större delen

av statsförvaltningen i övrigt enligt av Eders Kungl. Maj:t den 31 december

1921 meddelade bestämmelser åtnjuter avlöning enligt löneklass,

som är närmast lägre än den, som skulle hava gällt, därest vederbörande

varit innehavare av ordinarie tjänst inom motsvarande lönegrad.

Kiksdagen har funnit det vara lämpligast, att även för den extra

personalen vid utrikesdepartementet enahanda bestämmelser komma till

tillämpning, som av Eders Kungl. Maj:t numera fastställts beträffande befattningshavare

å extra stat vid statsdepartementen m. fl. verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen. Vid sådant förhållande torde medelsbehovet

för helt år kunna beräknas till ett till 50,000 kronor nedsatt belopp och

för budgethalvåret alltså till 25,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 3 A.

7

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen — med förklarande att

anslaget avser bestridande av avlöning enligt gällande avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen till 1 extra

avdelningschef, 1 extra förste legationssekreterare eller vice konsul, 1 extra

byråsekreterare, 1 extra kanslist, 3 kvinnliga extra kontorsskrivare och

1 kvinnligt extra kanslibiträde ävensom vikariatsersättning till nämnda

personal — till arvoden åt viss extra personal m. in. i utrikesdepartementet

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag

å 25,000 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att

dels under förutsättning av uppförande å extra stat av en sändebudsbefattning

i Riga och Reval medgiva, att den å ordinarie stat upptagna

konsulsbefattningen i Riga må från och med år 1923 indragas,

dels medgiva, att ortstilläggen för sändebuden i Kristiania från den

1 januari 1923 samt i Köpenhamn och Hälsingfors från och med den

tidpunkt under år 1923, då de tagit sina respektive beskickningshus i

disposition, må utgå med 12,000 kronor,

dels bestämma, att från samma tidpunkt år 1923 skall till sändebudet

i Hälsingfors utgå ett belopp av 3,000 och till sändebudet i Köpenhamn

1,500 kronor såsom ersättning för uppvärmning och belysning av

vederbörande beskickningshus,

dels uppföra det ordinarie förslagsanslaget beskickningar och konsulat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 med ett belopp av 844,000 kronor,

dels ock medgiva ett tillägg till kungörelsen den 18 juli 1921 av

innebörd, att det skall åligga sändebud, generalkonsul och konsul, som

tjänstgör inom Europa, att minst en gång vartannat år, i anslutning

till semester, som beviljas honom, under högst 14 dagar, mot åtnjutande

av ersättning för biljett från och till tjänstgöringsorten och i övrigt på

de villkor, som för semester äro stadgade, ställa sig till ministerns för

utrikes ärenden förfogande för tjänstgöring i utrikesdepartementet eller

annorledes, på sätt ministern må föreskriva.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början, att medel skulle av

riksdagen beviljas å extra stat för upprätthållande av den för närvarande

mera tillfälligt organiserade beskickningen i Riga och Reval — omfattande

sändebud och en förste legationssekreterare. I samband därmed skulle

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

konsulatet i Riga uppköra, varigenom avlöningen till konsuln därstädes,

vilken avlöning bestrides av förevarande anslag, icke vidare skulle

behöva utgå.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att ortstilläggen för sändebuden

i Kristiania, Köpenhamn och Hälsingfors, i samband med att sändebuden

i de båda sistnämnda städerna inflytta i statsverket tillhöriga fastigheter,

skulle regleras till 12,000 kronor, vilket för sändebudet i Kristiania

skulle innebära en ökning av ortstillägget från 10,800 till 12,000 kronor

samt för de övriga en sänkning av tilläggen till nämnda belopp från 17,400

kronor. För uppvärmning och belysning av beskickningshusen i Köpenhamn

och Hälsingfors skulle därjämte utgå 1,500 kronor, respektive

3,000 kronor.

Anslagsbehovet har av Eders Kungl. Maj:t beräknats till 1,688,000

kronor för helt år och för tiden 1 januari—30 juni 1923 hälften av denna

summa eller 844,000 kronor.

Slutligen har Eders Kungl. Maj:t begärt riksdagens medgivande till

att sändebud, generalkonsul och konsul, som tjänstgör inom Europa, finge

minst en gång vartannat år under högst 14 dagar mot åtnjutande av

reseersättning beordras hemresa för tjänstgöring i utrikesdepartementet.

Med hänsyn till den betydande omfattning vår utrikesrepresentation

på senaste tiden erhållit, måste riksdagen ställa sig synnerligen betänksam

till varje ytterligare utökning av densamma. Ehuru riksdagen

fullt uppskattar betydelsen av en beskickning i Riga och Reval, vill

riksdagen dock uttala sin önskan, att, innan en mera stadigvarande sådan

inrättas, utredning sker, huruvida icke någon indragning, eller sammanslagning

av befattningar på andra håll inom utrikesrepresentationen må

kunna ske. Riksdagen har alltså icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, men har intet att erinra emot, att de nu för en konsul

i Riga avsedda avlöningsförmånerna disponeras för upprätthållande av

ifrågavarande beskickning, därest anslaget till tillfälliga diplomatiska och

konsulära poster i utlandet icke skulle lämna tillgång därtill. De för

nämnda konsulat avsedda beloppen böra alltså enligt riksdagens mening

tillsvidare kvarstå i staten.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag att bestämma ortstilläggen

för sändebuden i Kristiania, Köpenhamn och Helsingfors till 12,000 kronor

anser riksdagen lämpligast, att beloppen för ortstilläggen åt nämnda

sändebud fastställas till samma belopp, som nu utgår till sändebudet i

Kristiania, eller 10,800 kronor.’ I fråga åter om de föreslagna ersättningarna

för uppvärmning och belysning av beskickningshusen i Hälsing
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

<)

fors och Köpenhamn har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot

Eders Kungl. Maj:ts förslag.

De ändringar i gällande stat för ortstillägg, som påkallas av riksdagens

beslut, synes få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att vidtaga.

I övrigt har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts i denna punkt framlagda förslag.

Förevarande anslag, för innevarande år upptaget med 1,715,000

kronor, synes alltså kunna minskas med (6,600 X 2 —) 13,200 kronor för

år räknat. Medelsbehovet för tiden 1 januari—30 juni 1923 torde med

hänsyn härtill kunna beräknas till i avrundat tal 850,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels beslutat, att ortstilläggen

för sändebuden i Köpenhamn och Helsingfors från och med den tidpunkt

under år 1923, då de tagit sina respektive beskickningshus i disposition,

må utgå med 10,800 kronor för dem vardera; dels bestämt, att från

samma tidpunkt år 1923 skall till sändebudet i Helsingfors utgå ett belopp

av 3,000 kronor och till sändebudet i Köpenhamn 1,500 kronor såsom

ersättning för uppvärmning och belysning av vederbörande beskickningshus,

dels med godkännande av nu gällande stat för beskickningar

och konsulat i avseende å tiden 1 januari—30 juni 1923 uppfört det

ordinarie förslagsanslaget beskickningar och konsulat för samma tid med

ett belopp av 850,000 kronor; dels ock beslutat, att det skall åligga sändebud,

generalkonsul och konsul, som tjänstgör inom Europa, att minst en

gång vartannat år, i anslutning till semester, som beviljas honom, under

högst 14 dagar, mot åtnjutande av ersättning för biljett från och till

tjänstgöringsorten och i övrigt på de villkor, som för semester äro stadgade,

ställa sig till ministerns för utrikes ärendena förfogande för tjänstgöring

i utrikesdepartementet eller annorledes, på sätt ministern må föreskriva.

5:o) Eders Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att dels

godkänna följande:

Arvodesstat för viss extra personal i utrikesrepresentationen.

4 sändebud.

Fast arvode: 14,526 ................kronor 58,104

2 generalkonsuler.

Fast arvode: 14,526 ............... » 29,052

2 konsuler.

Fast arvode: 10,080, 10,560, 11,040, 11,520 .... * 22,080

2 extra förste legationssekreterare.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 ....... » 18,420

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. År 3 A—3 B. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

3 extra förste legationssekreterare.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 kronor 27,630

3 extra kanslister.

Fast arvode för manlig kanslist: 4,555, 4,791, 5,163,

5,535, 5,907 » 16,605

för kvinnlig kanslist: 3,258, 3,474, 3,696, 3,924 ... »---

Summa kronor 171,891

Vikariatsersättning för ovannämnda personal, förslagsanslag

................ kronor 3,000

Summa kronor 174,891

dels godkänna följande:

Stat för ortstillägg för visa extra personal i utrikesrepresentationen.

Lettland.

Riga:

Sändebud..................kronor 12,000

Legationssekreterare.............. » 2,000

Polen.

Warschau:

Sändebud ...... » 17,400

Kanslist................... » 1,900

Tjeckoslovakien.

Prag:

Sändebud .................. » 9,000

Rumänien.

Bukarest:

Sändebud .................. » 13,800

Legationssekreterare.............. » 3,800

Brittiska Indien.

Calcutta:

Generalkonsul........*......... * 19,400

Kanslist................... » 4,500

Nederländska Ostindien.

Batavia:

Generalkonsul................. » 19,400

Kanslist................... » 4,500

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

11

Lithauen.

Konsul....................kronor 6,600

3 ambulatoriska förste legationssekreterare . . » 14,000

Summa kronor 128,300

Anm. 1. Ortstilläggen för ovannämnda sändebud och generalkonsuler

avse även kostnaderna för kanslilokal.

Anm. 2. Tjänstgöringsort för konsuln i Lithauen bestämmes av

Kungl. Maj:t.

dels ock till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikesrepresentationen

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

ett förslagsanslag å 152,000 kronor.

Såsom under nästföregående punkt omnämnts, innebär Eders Kungl.

Maj:ts förslag bl. a. upprättandet av en sändebudspost i Reval och Riga.

Avlöningen åt sändebudet jämte en förste legationssekreterare skulle utgå

av nu förevarande anslag.

Därjämte har Eders Kungl. Maj:t äskat medel för upprättande av

nya konsulat i Mariehamn och Lithauen. Till konsuln i Lithauen skulle

enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag utgå ortstillägg med 6,600 kronor,

vilket belopp tillerkänts konsuln i Reval.

Medelsbehovet under anslaget har av Eders Kungl. Maj:t uppskattats

till 303,500 kronor för år, varav för tiden 1 januari—30 juni 1923 äskats

hälften eller i avrundat tal 152,000 kronor.

Av skäl, som riksdagen under närmast föregående punkt anfört,

har riksdagen ansett sig ej böra för närvarande medgiva upprättandet å

extra stat av en beskickning i Reval och Riga.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande upprättandet av ett konsulat

i Mariehamn har riksdagen däremot icke funnit anledning till erinran.

Vad därefter förslaget om inrättandet av en konsulsbefattning

för Lithauen angår, får riksdagen åberopa vad riksdagen under

närmast föregående punkt anfört i fråga om beskickningen i Riga och

Reval. Riksdagen anser sig alltså ieke för närvarande kunna bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag om upprättande å extra stat av ett konsulat i

Lithauen.

Med anledning av de förändringar riksdagen sålunda beslutat

synes medelsbehovet under anslaget kunna begränsas till 247,000 kronor

för helt år och för tiden 1 januari—30 juni 1923 till hälften härav

eller 123,500 kronor.

Riksdagen har låtit upprätta följande förslag till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Stat för ortstillägg åt viss extra personal i utrikesrepresentationen.

Polen.

Warschau:

Sändebud .................. kronor 17,400

Kanslist................... » 1,900

Tjeckoslovakien.

Prag:

Sändebud................... » 9,000

Rumänien.

Bukarest:

Sändebud................... » 13,800

Legationssekreterare.............. » 3,800

Brittiska Indien.

Calcutta:

Generalkonsul................. » 19,400

Kanslist................... » 4,500

Nederländska Ostindien.

Batavia:

Generalkonsul................. » 19,400

Kanslist................... » 4,500

3 ambulatoriska förste legationssekreterare..... » 14,000

Summa kronor 107,700

Anm. Ortstilläggen för ovannämnda sändebud och generalkonsuler

avse även kostnaderna för kanslilokal.

Beträffande bestämmandet av lönen till ifrågavarande befattningshavare

får riksdagen åberopa vad ovan under punkt 3 yttrats angående

extra personal i utrikesdepartementet.

På grund av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,

att riksdagen — med förklarande att* anslaget avser bestridande av avlöning

till följande extra befattningshavare: 3 sändebud av lägre avlöningsgrad,

2 generalkonsuler, 1 konsul, 4 förste legationssekreterare och

3 kanslister, samt vikariatsersättning och ortstillägg till samma personal,

ävensom med godkännande av ovan intagna förslag till stat för ortstillägg

för viss extra personal i utrikesrepresentationen — till arvoden och ortstillägg

åt viss extra personal i utrikesrepresentationen å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag å 123,500 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

13

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 6) har riksdagen för tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i

utlandet å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 15,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till

extra ortstillägg åt ordinarie och extra ordinarie personal i utrikesrepresentationen

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 250,000 kronor.

Å extra stat för år 1922 är beviljat ett förslagsanslag, högst, 500,000

kronor till extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal i utrikesrepresentationen.

Nästlidet år fann riksdagen den allmänna ekonomiska ställningen

ej erbjuda en tillräckligt fast grundval för en allmän omreglering av de

ordinarie ortstilläggen. På grund härav har Eders Kungl. Maj:t ansett att

även för år 1923 ett anslag till extra ortstillägg bör uppföras. Med

hänsyn därtill att vissa befattningar föreslagits till nyupprättande från

och med nämnda år syntes någon sänkning av det för ändamålet beräknade

beloppet, 500,000 kronor, icke böra ifrågakomma, fastän den allmänna

prisnivån visat en tendens till nedgång. Departementschefen

har därvid erinrat om den höjning av prisnivån, som i vissa länder, särskilt

en del utomeuropeiska, samtidigt inträffat. För första halvåret 1923

har ett belopp av 250,000 kronor ansetts erforderligt.

Med hänsyn till den allmänna prissänkning, som numera inträffat,

har riksdagen ansett, att en.reduktion av anslaget till extra ortstillägg

bör kunna ske, och håller riksdagen i sådant avseende före att för hela

år 1923 bör beräknas ett belopp av 400,000 kronor, vilket torde bliva fullt

tillräckligt för ändamålet. För tiden 1 januari—30 juni 1923 lärer

hälften av detta belopp, eller 200,000 kronor, böra anvisas.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till extra ortstillägg åt

ordinarie och extra ordinarie personal i utrikesrepresentationen å extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst,

200,000 kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 8) har riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget till ekiperingspenningar,

nu 30,000 kronor, med halva beloppet eller 15,000 kronor.

9:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen

uppfört det ordinarie förslagsanslaget, högst, till kontorskostnadsersättningar

åt lönade konsuler, nu 120,000 kronor, med halva beloppet

eller 60,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) har

riksdagen uppfört ordinarie förslagsanslaget till ersättningar till olönade

konsuler, nu 100,000 kronor, med halva beloppet eller 50,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till

personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål finnes å extra stat för år 1922 uppfört

ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till personliga

gottgörelser för mistade konsulatavgifter å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att

för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett ordinarie reservationsanslag

till attachéer (aspiranter) 50,000 kronor.

Å 1922 års stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat

ett ordinarie reservationsanslag å 56,000 kronor. Dessutom har å extra

stat för samma år till förstärkning av nämnda reservationsanslag

anvisats ett förslagsanslag, högst, 44,000 kronor. Hälften av dessa anslags

sammanlagda belopp, 100,000 kronor, eller 50,000 kronor har nu

av Eders Kungl. Maj:t äskats å ordinarie stat.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag än att allenast hälften, eller 28,000 kronor, av det

ordinarie anslagets belopp synes böra uppföras å ordinarie stat, medan

till förstärkning av samma anslag å övergångsbudgeten anvisas 22,000

kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen uppfört ordinarie reservationsanslaget

till attachéer (aspiranter), nu 56,000 kronor, med halva beloppet

eller 28,000 kronor.

13:o) Under hänvisning till vad riksdagen under näst föregående

punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till förstärkning av

ordinarie reservationsanslaget till attachéer (aspiranter) å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 22,000 kronor.

14:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har

riksdagen uppfört det ordinarie anslaget till militär- och marinattachéer,

nu 40,000 kronor, med halva beloppet eller 20,000 kronor.

15:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har

riksdagen uppfört det ordinarie reservationsanslaget till handelsattachéer,

nu 40,000 kronor, utan angivet belopp.

16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har

riksdagen uppfört det ordinarie anslaget till extra biträden och vaktbe
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

15

tjänte vid beskickningar och konsulat, nu 55,000 kronor, med halva

beloppet eller 27,500 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att

såsom ytterligare medel för anställande av extra biträden och vaktbetjänte

vid beskickningar och konsulat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 27,500 kronor.

A extra stat för år 1922 har beviljats ett förslagsanslag, högst,

55,000 kronor till förstärkning av anslaget exti''a biträden och vaktbetjänte

vid beskickningar och konsulat.

Med hänsyn till det alltjämt sjunkande prisläget har riksdagen

ansett, att det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet, 27,500 kronor, bör

kunna nedsättas till 20,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom ytterligare medel

för anställande av extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och

konsulat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 20,000 kronor.

1 C. Internationella byråer in. ni.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att

till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna under år 1922 för den

internationella skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för tiden den 1

januari—30 juni 1923 anvisa, ett förslagsanslag å 6,100 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till bestridande

av Sveriges andel i kostnaderna under år 1922 för den internationella

skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisat ett förslagsanslag å 6,100 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för interparlamentariska

unionens byrå och generalsekretariat å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

'' Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat &

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 5,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparla
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse AV 3 A.

mentariska grupp å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 16,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska

grupp å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 16,000 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att

såsom bidrag till täckande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska

grupps deltagande i av interparlamentariska unionen anordnad

konferens anvisa å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag

å 20,000 kronor.

Då det synes riksdagen föga sannolikt, att interparlamentariska unionen

kommer att anordna någon konferens under första halvåret 1923,

torde med anvisande av medel för här ifrågavarande ändamål kunna anstå

till 1923 års riksdag.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning icke av riksdagen bifallits.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att

till internationella fredsbyrån i Bern å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till internationella

fredsbyrån i Bern å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

D. Diverse.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) bär

riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget till rese- och flyttningsersättning,

inspektioner, tillfälliga uppdrag, nu 280,000 kronor, med halva

beloppet eller 140,000 kronor.

24:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) bär

riksdagen uppfört det ordinarie reservationsanslaget till underhåll och

reparationer av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m., nu 35,000

kronor, med halva beloppet eller 17,500 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialer, expenser, renskrivning,

ved, ljus m. in., nu 550,000 kronor, med halva beloppet eller

275,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

17

Tjuder framhållande av nödvändigheten av att all möjlig sparsamhet

med ifrågavarande medel iakttages, får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag, upptagit det ordinarie

förslagsanslaget till skrivmaterialer, expenser, renskrivning, ved, ljus m. in.,

nu 550,000 kronor, med halva beloppet eller 275,000 kronor.

26:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) har

riksdagen '' uppfört ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu

20.000 kronor, med 10,000 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har

riksdagen uppfört ordinarie förslagsanslaget till gottgörelse av kostnader

för sjöfolk och nödställda svenska undersåtar, nu 35,000 kronor, med

halva beloppet eller 17,500 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att

till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige å extra stat för

tiden 1 januari—30 juni år 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 67,500

kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till

upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige å extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 67,500

kronor.

29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har

riksdagen uppfört det ordinarie anslaget till hemliga utgifter, nu 75,000

kronor, med halva beloppet eller 37,500 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att

till fortsatt utgivande av Sveriges traktater å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till

fortsatt utgivande av Sveriges traktater å extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

31:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har

riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga m. m., nu 75,000 kronor, med halva beloppet

eller 37,500 kronor.

32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) har

riksdagen uppfört ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu

30.000 kronor, med halva beloppet eller 15,000 kronor.

33:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse (nr 153) anmäler, har

riksdagen till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under första

Bihang till riksdagens protokoll 1322. 14 samt. Nr 3 A—3 B. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

halvåret 1923 å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett

förslagsanslag av 350,000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1922.

Med undersåtlig vördnad.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

1

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena

18,000

2

Departementet, förslagsanslag..................

236,500

3

Arvoden åt viss extra personal m. m. i departe-

mentet, förslagsanslag ......................

25,000

254,500

26,000

B. Sveriges representation i utlandet.

1

Beskickningar och konsulat, förslagsanslag ......

850,000

2

Arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i ut-

rikesrepresentationen, förslagsanslag..........

123,500

3

Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i ut-

landet, förslagsanslag, högst..................

15,000

4

Extra ortstillägg åt ordinarie och extra ordinarie

personal i utrikesrepresentationen, förslagsan-

slag, högst ................................

200,000

5

Ekiperingspenningar, förslagsanslag ............

15,000

6

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler,

förslagsanslag, högst ........................

60,000

7

Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag..

60,000

8

Personliga gottgörelser för mislade konsulatavgifter,

förslagsanslag, högst ........................

2,500

9

Attachéer (aspiranter), reservationsanslag........

28,000

10

Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer

(aspiranter), förslagsanslag, högst ............

22,000

11

Militär- och marinattachéer....................

20,000

12

Handelsattachéer, reservationsanslag ............

—

13

Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar

och konsulat ...............................

27,500

14

Ytterligare medel för anställande av extra biträden

och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat,

förslagsanslag, högst ........................

20,000

1,050,500

383,000

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 3 A. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

C. Internationella byråer m. m.

1

Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, för-

slagsanslag ................................

6,100

2

Inlerparlamentariska unionens byrå och general-

sekretariat, förslagsanslag, högst .............

5,000

3

Riksdagens interparlamentariska grupp, förslags-

anslag, högst ..............................

16,000

4

Internationella fredsbyrån i Bern, förslagsanslag,

högst ....................................

2,000

29,100

D. Diverse.

1

Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, till-

fälliga uppdrag, förslagsanslag ..............

140,000

2

Underhåll och reparationer av statens fastigheter i

utlandet, möbler m. m., reservationsanslag .....

17,500

3

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus

in. m., förslagsanslag........................

275,000

4

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

10,000

5

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska undersåtar, förslagsanslag............

17,500

6

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sve-

rige, förslagsanslag, högst ...................

67,500

7

Hemliga utgifter..............................

37,500

8

Fortsatt utgivande av Sveriges traktater, förslags-

anslag, högst .............................

2,500

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

m. m., förslagsanslag........................

37,500

10

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

15,000

11

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag .............................

350,000

550,000

420,000

Summa

..........J

..........|

1,855,000

857,100

STOCKHOLM, ISAAC MARCTTS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG- 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.