Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst att gälla vid 1922 års taxering in. m.
1922-03-02 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1922:46, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst att gälla vid 1922 års taxering in. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 40.
i)
Nr 46.
Godkänd av första kammaren den 2 mars 1922.
Godkänd av andra kammaren den 2 mars 1922.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med förslag till förordning om särskilda ändringar i förordningen
den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom
samt av inkomst att gälla vid 1922 års taxering in. m.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 7.)
Till Konungen.
Genom .proposition, nr 46, av den 3 februari 1922 bär Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
dels förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28 oktober
1910 (nr 116) angående bevillning av fast egendom samt av inkomst att
gälla vid 1922 års taxering,
dels ock förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28
oktober 1910 (nr 117) om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering
att gälla vid 1922 års taxering.
Under åberopande av bevillningsutskottets, av riksdagen godkända
betänkande nr 7, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen för
Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva,
1) att riksdagen, som icke kunnat antaga ovan omförmälda förslag
till förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst att gälla vid 1922
års taxering, antagit följande förslag till förordning om särskilda ändringar
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 39—50. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Riksdagens skrivelse Nr 46.
i 3 § i de vid förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av
fast egendom samt av inkomst fogade särskilda anvisningar till ledning vid
taxeringen^att gälla vid 1922 års taxering.
Härigenom förordnas, att 3 § i de vid förordningen den 28 oktober
1910 (nr 116) angående bevillning av fast egendom samt av inkomst fogade
särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen skall i nedan angivna delar
vid 1922 års taxering lända till efterrättelse i följande ändrade lydelse:
Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.
Uppskattning av inkomst av fast egendom.
3 §•
Bestämmelserna om uppskattning — — — undantag och tillägg:
l-:o) Därest skattskyldig åtnjutit sådan inkomst av fast egendom,
varom i 9 § 1 mom. a)—d) sägs, eller inkomst av frälseränta, äger den
skattskyldige åtnjuta avdrag för det genom fastigbetsbevinning beskattade
belopp av sex för hundra av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet och fem
för hundra av taxeringsvärdet för annan fastighet, varav inkomsten åtnjutits.
Detta avdrag tillkommer ägaren eller innehavaren av fastigheten utom för
det fall, att jordbruksfastighet upplåtits åt landbo eller arrendator, då
avdraget tillkommer landbon eller arrendator^.
Därest olika skattskyldiga ägt, innehaft eller brukat samma fastighet
under olika delar av nästföregående år, skall avdraget tillkomma den som
för det året påförts de efter taxeringsvärdet utgående kommunalutskylderna
för fastigheten.
Detsamma skall gälla, där ägaren av en jordbruksfastighet själv brukat
en del av fastigheten och haft återstoden utarrenderad, eller fastigheten
eljest varit delad mellan olika brukare, samt särskilda taxeringsvärden icke
varit åsätta de skilda brukningsdelarna.
Avdraget skall beräknas efter taxeringsvärdet året näst före det, då
taxeringen sker. För det fall att fastigheten nästföregående år icke varit
underkastad fastighetsbevillning, men dylik skall utgå för det år, då
taxeringen sker, får avdrag äga rum utan hinder därav, att bevillning för
fastigheten icke utgått, men skall även då avdraget beräknas å taxeringsvärdet
nästföregående år.
2:o) Avdrag för värdeminskning — — — — tillåtet.
3: o) Äger eller brukar skattskyldig — — — —.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 46.
■ 11
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt å densamma meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk
författningssamling.
2) att riksdagen antagit ovanomförmälda, vid propositionen fogade
förslag till förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28 oktober
1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering att gälla vid
1922 års taxering.
Stockholm den 2 mars 1922.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.