Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

1922-06-06 · 65 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:5a, Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1

Nr 5 A.

Godkänd av första kammaren den 6 juni 1922.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen för

tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens

femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 5 A, 9, 49, 69, 73 och 89 samt

memorial nr 26, 28, 65 och 118.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till

socialdepartementet, får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande

beslut.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari

—30 juni 1923 i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen

till socialdepartementet, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 1) att för sagda tid upptaga det ordinarie anslaget till departementschefen,

nu för år 24,000 kronor, med halva beloppet, 12,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. (Nr 5 A.)

1076 22 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptagit det ordinarie anslaget till departementschefen, nu för år

24,000 kronor, med halva beloppet, 12,000 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att för tiden

1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Eders Kungl.-Maj :ts kansli, nu för år 283,900

kronor, med halva beloppet, 141,950 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har

riksdagen uppmärksammat den av Eders Kungl. Maj:t från början av

år 1921 vidtagna åtgärden att till sakkunnigt biträde åt statens fattigvårdsinspektör

i byggnadstekniska frågor tillkalla en arkitekt med ett

årligt arvode av 10,000 kronor, varav för sagda år 5,000 kronor anvisats

av förevarande huvudtitels allmänna besparingar.

Riksdagen har icke känt sig fullt övertygad om nödvändigheten av

att för ändamålet i fråga förbrukas ett så betydande belopp. Tillitandet

i detta fall av huvudtitelns allmänna besparingar torde dessutom svårligen

kunna anses stå i överensstämmelse med de i rikets ständers skrivelse

den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen av

besparingar å huvudtitlarna. Då riksdagen likväl finner sig kunna begränsa

sin erinran till vad sålunda uttalats, sker det under förväntan,

att därest efter vederbörlig prövning behov även hädanefter av dylik

sakkunnig visar sig förefinnas, denne vid utövningen av sitt uppdrag

skall bliva i tillfälle, icke blott att tillgodose byråns intressen utan jämväl

att medverka till förbilligandet av de byggnadsföretag, hans granskning

åsyftar.

Då riksdagen i övrigt icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen för tiden 1 januari

—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu för år 283,900 kronor, med

halva beloppet, 141,950 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att för tiden

1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget, högst,

till övergångsstat för socialdepartementet, nu för år 10,400 kronor, med

ett belopp av 2,600 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

förslagsanslaget, högst, till övergångsstat för socialdepartementet,

nu för år 10,400 kronor, med ett belopp av 2,600 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för

upprätthållande av departementets verksamhet på extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 6,850 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3

Riksdagen bär för upprätthållande av departementets verksamhet på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 6,850 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

5:o) På grund av Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 5) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det

ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkring sanstalten, nu för år 238,500

kronor, med halva beloppet, 119,250 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för upprätthållande

av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget å

ordinarie stat, å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett

förslagsanslag av 693,550 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t sålunda

föreslagit och får alltså anmäla, att riksdagen för upprätthållande

av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag

av 693,550 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i

arbete, nu för år 50,000 kronor, till ett belopp av 37,500 kronor.

Riksdagen, som funnit Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillfyllest

motiverat, har alltså för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen

om försäkring för olycksfall i arbete, nu för år 50,000 kronor, till ett

belopp av 37,500 kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 9) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie förslagsanslaget

till statens bidrag till fiskares försäkring i riksstaten för tiden

1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 10) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det

ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet, nu för år 87,000 kronor,

med halva beloppet, 43,500 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att

för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen har för upprätthållande av försäkringsrddets verksamhet på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat eti förslagsanslag

av 25,000 kronor.

ll:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 12) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu för år 312,000 kronor,

med halva beloppet, 156,000 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för upprätthållande av

socialstyrelsens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, anvisa ett

förslagsanslag, högst, 68,500 kronor.

I samband med förevarande anslagsäskande har departementschefen

lämnat en närmare redogörelse beträffande hos socialstyrelsen vidtagna

anordningar för kontroll över bränsleförbrukningen inom vissa av statsverket

disponerade byggnader och lokaler m. m.

Av denna redogörelse framgår bland annat, att Eders Kungl. Maj:t för

handläggning av till ifrågavarande område hörande ärenden bemyndigat

socialstyrelsen att från och med den 1 juli 1921 tills vidare intill utgången

av juni månad innevarande år anställa en byråassistent, en byråingenjör

och ett kvinnligt biträde, samt att härför erforderliga medel av

Eders Kungl. Maj:t anvisats från femte huvudtitelns allmänna besparingar.

Då emellertid departementschefen för närvarande icke vore beredd att

taga ställning till frågan om bränslekontrollens framtida ordnande, har

något anslag för ändamålet i fråga synts honom icke böra äskas av

riksdagen. Därest efter anbefalld ytterligare utredning Eders Kungl.

Maj:t skulle finna kontrollverksamheten inom socialstyrelsen böra fortgå

i en eller annan form, har departementschefen nämligen ansett, att,

såvida riksdagen ej gör någon erinran däremot, Eders Kungl. Maj:t bör

kunna tillsvidare upprätthålla denna verksamhet med anlitande av tillgängliga

medel.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, har under

tiden november 1921—februari 1922 antalet inspektioner vid statens

värmeanläggningar uppgått till 365, varvid 322 dylika anläggningar

med en gemensam bränslekostnad år 1920 av 5,537,909 kronor undersökts.

Vid inspektionerna hava enligt uppgift felaktigheter blivit anmärkta

i och för rättelse. Utan att nu uttala något omdöme om denna

verksamhet, vill riksdagen emellertid framhålla angelägenheten av att

vid anordnande av densamma största möjliga sparsamhet iakttages.

Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen å extra stat för tiden 1

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

januari—30 juni 1923 för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet,

utöver anslaget å ordinarie stat, anvisat ett förslagsanslag, högst, 08,500

kronor.

13:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att ställas till Eders

Kungl. Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän

in. m. för medling i arbetstvister, ett förslagsanslag av 72,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har riksdagen ansett

sig böra bifalla. I likhet med departementschefen förutsätter emellertid

riksdagen, att, om genom förordnande av s. k. fackförlikningsmän någon

förlikningsman för visst distrikt erhåller väsentligt minskat arbete,

Eders Kungl. Maj:t nedsätter hans arvode under det av riksdagen godkända

beloppet.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen på extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisat, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

och användas till ersättning åt förlikningsmän rn. in. för medling

i arbetstvister, ett förslagsanslag av 72,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till bestridande av kostnaderna

för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister anvisa ett

förslagsanslag av 15,000 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till

bestridande av kostnaderna för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister

anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

15:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 16) har riksdagen på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda skiljedomare

i arbetstvister anvisat ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att för befrämjande

och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i

riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder,

ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, har alltså på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisat, att för befrämjande och organiserande av den offentliga

arbetsförmedlingen i riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu

gällande grunder, ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa — att i huvudsaklig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

överensstämmelse med nu gällande grunder utgå såsom bidrag till resekostnader

för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt

anvisats arbete å annan ort än där de vistas — ett förslagsanslag av

15,000 kronor.

Riksdagen bär på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

— att i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder utgå

såsom bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt

anvisats arbete å annan ort än där de vistas — ett

förslagsanslag av 15,000 kronor.

18:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 291) anmäler, bär

riksdagen för bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 7 januari 1922 angivna grunder på extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag å 5,000,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till

understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande

personer å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 70,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts framställning icke givit riksdagen anledning

till erinran, har riksdagen alltså till understöd i vissa fall åt genom

tobaksmonopolets införande nödlidande personer å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

20:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 23) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923

dels upptagit det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen, nu för år

164,100 kronor, med dialva beloppet 82,050 kronor,

dels ock till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren

på extra stat anvisat ett förslagsanslag, högst, 500 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för upprätthållande av

yrkesinspektionens verksamhet anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000

kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för

upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet anvisat ett förslagsanslag,

högst, 30,000 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

statens tvångsarbetsanstalter, nu för år 556,000 kronor, med halva beloppet

278,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

7

I samband med förevarande anslagsäskande har departementschefen

meddelat, att Eders Kungl. Maj:t efter därom av styrelsen för statens

tvångsarbetsanstalt i Landskrona gjord framställning genom beslut den 2

december 1921 uppdragit åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet ingivna ritningar och under beaktande av visst

av byggnadsstyrelsen gjort uttalande låta omändra och utvidga sjukavdelningen

vid nämnda anstalt för en sammanlagd kostnad av högst

8.000 kronor, att utgå av ett av 1921 års riksdag för vissa sanitära

anordningar vid anstalten ifråga å tilläggsstat för sagda år uppfört reservationsanslag

å 40,000 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot vad sålunda förekommit

och ävenledes ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts under

förevarande punkt gjorda framställning, får riksdagen alltså anmäla, att

riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till statens tvång sårk etsanstalter, nu för år 556,000 kronor,

med halva beloppet, 278,000 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 27) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget statens tvångsarbetsanstalter: övergångsstat,

nu för år 15,000 kronor, med halva beloppet, 7,500 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att till

driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av

25.000 kronor.

Riksdagen har till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister

vid Svartsjö på extra stat för tiden 1 januari-—30 juni 1923 anvisat ett

förslagsanslag av 25,000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29), att till

driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister i Landskrona på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 3,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har alltså till driftkostnader för statens vårdanstalt

för alkoholister i Landskrona på extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 3,500 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett förslagsanslag,

högst, 20,473 kronor,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt

ett förslagsanslag av 26,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anvisandet av

ett anslag å 20,473 kronor för avlöningar och vikariat sersättningar åt

befattningshavare vid statens vårdanstalt å Venngarn, har icke givit

riksdagen anledning till erinran, och har riksdagen alltså funnit sig

böra medgiva att en assistent åt direktören uppföres å anstaltens avlöningsstat

från och med år 1923.

Då riksdagen jämväl ansett sig kunna bifalla vad Eders Kungl.

Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen, får riksdagen

anmäla, att riksdagen på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisat

dels till avlöningar och vikariatsersättning ar åt befattningshavare vid

statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett förslagsanslag, högst,

20,473 kronor,

dels ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt

ett förslagsanslag av 26,500 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

dels såsom, bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader ett förslagsanslag av 40,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,

handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett förslagsanslsg

av 3,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande

alkoholistvården ett förslagsanslag, högst, 1,800 kronor,

ävensom medgiva, .

att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som

tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna

allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,

må, efter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,

utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening,

stiftelse eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

Då riksdagen ansett sig böra anvisa de av Eders Kungl. Maj:t

under förevarande punkt äskade anslagen och ej heller haft något att

erinra emot, att frälsningsarméns enskilda alkoholistanstalt å Kurön tillerkännes

statsbidrag på sätt ifrågasatts, får riksdagen alltså anmäla,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

att riksdagen

I) på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

ett förslagsanslag av 40,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,

handräckning, läkarutlåtanden, vittnesed'' sättning ar in. m. ett förslagsanslagav

3,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande

alkoholistvärden ett förslagsanslag, högst, 1,800 kronor;

II) medgivit, att jord, som står under kronans omedelbara disposition

eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt

skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens

försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade

mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,

må, efter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd

prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting,

kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän

alkoholistanstalt.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att till främjande

av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås

verksamhet utgå under de vilkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas

lämpliga, ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

gjorda framställning har riksdagen till behandling förehaft två inom

riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 69 och II: 118) däri hemställts,

att å extra stat för första halvåret 1923 måtte såsom bidrag

till uppehållande av internationella byråns i Lausanne för alkoholismens

bekämpande verksamhet beviljas ett anslag av 1,500 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna, under åberopande av

en av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling till Eders

Kungl. Maj:t i ämnet ingiven skrivelse, anfört följande:

»Under de senare åren har riksdagen till internationella byrån i Lausanne

för alkoholismens bekämpande beviljat ett anslag av 750 kronor

för år. I skrivelse till Eders Kungl. Maj:t har Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamling hemställt om utverkande för år 1923

av ett till 3,000 kronor förhöjt anslag till nämnda byrå.

I häröver infordrat utlåtande har socialstyrelsen ansett att fråga

om beviljande av detta anslag torde kunna anstå till 1923 års riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. (Nr 5 A.) 1076 ss 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Härigenom skulle emellertid, byrån gå miste om anslag för första halvåret

1923. Då såsom i representantförsamlingens skrivelse till Kungl.

Maj:t framhållits, till följd av valutaförsämringen i flera av de tidigare

byrån i fråga understödjande länderna, byråns inkomster avsevärt

minskats, har det befunnits nödigt att vädja till i detta avseende bättre

ställda, för nykterhetssträvandeua intresserade länder om ökat stöd.

Denna vädjan har ock tillmötesgåtts av våra närmaste grannländer

Danmark, Finland och Norge, vilket sistnämnda land från och med år

1921 höjt sitt anslag till 3,000 kronor.»

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om anvisande av ett anslag

å 5,000 kronor till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Vad härefter beträffar motionärernas förslag om anslag för första

halvåret 1923 till uppehållande av internationella byråns i Lausanne för

alkoholismens bekämpande verksamhet, har riksdagen visserligen av i

ärendet ingivna handlingar och av vad riksdagens vederbörande utskott

under hand inhämtat, funnit skäl föreligga, att medel för ändamålet ou

beviljas. Riksdagen bär dock icke ansett sig böra, såsom motionärerna

föreslagit, anvisa ett anslag å 1,500 kronor för sagda tid, utan har riksdagen

begränsat anslaget, vilket betecknats såsom förslagsanslag, högst,

för ifrågavarande halvår till samma belopp, varmed det hittills för år

utgått, eller 750 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och i anledning

av ovanberörda motioner på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

i923 anvisat

dels till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

up>plysningshyrås verksamhet ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor,

att utgå under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga;

dels ock såsom bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne

verksamhet, ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

sjukkasse väsendets befrämjande, nu för år 2,800,000 kronor, med ett

belopp av 930,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande,

nu för år 2,800,000 kronor, med ett belopp av 930,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr ~> A.

30:o) Eders Kungl, Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att för

beredande av extra statsbidrag för år 1922 åt sjukkassor, som registrerats

enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910,''på extra stat för tiden 1

januari 30 juni 1923 anvisa, att fördelas i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällande grunder, ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

För beredande av extra statsbidrag för år 1921 åt sjukkassor, som

registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, har riksdagen

å extra stat för år 1922 beviljat ett anslag å 1,800,000 kronor.

Gällande föreskrifter för åtnjutande av extra statsbidrag återfinnas

i kungörelse av den 2 december 1921 (Sv. förf.-saml. nr 697).

Ifrågavarande anslag bar synts Eders Kungl. Maj:t, trots den tryckta

statsfinansiella situationen icke kunna helt bortfalla. Men då behovet av

den medelst sådant bidrag förhöjda sjukhjälpen huvudsakligen gör sig

gällande för dem, som träffas av långvarigare sjukdom, har Eders Kungl.

Maj:t ansett, att karenstiden bör kunna utsträckas, så att den tid, från

vilken bidrag skall beräknas, bestämmes till den fjortonde — ej såsom nu

den sjunde — dagen efter den, från vilken sjukhjälpen börjat utgå från

kassan. Härigenom skulle, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, anslagsbehovet

nedgå till 900,000 kronor för år, av vilket belopp 300,000

kronor skulle belöpa sig å första halvåret 1923.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om utsträckning av nu gällande karenstid

för erhållande av det statsbidrag, varom nu är fråga, har riksdagen

ansett sig böra bifalla. Då riksdagen likaledes funnit sig böra anvisa

det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, får riksdagen alltså

anmäla, att riksdagen för beredande av extra statsbidrag för år 1922 åt

sjukkassor, som registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat, att fördelas i huvudsaklig

överensstämmelse med nu gällande grunder, ett förslagsanslag av

300.000 kronor.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att för

understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att fördelas i huvudsaklig

överensstämmelse med nu gällande grunder, ett förslagsanslag av

50.000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

för understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat, att fördelas i

huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder, ett förslagsanslag

av 50,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

32:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 37) har riksdagen på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisat, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande

under nämnda tid av tillsyn över understödsföreningar, ett förslagsanslag,

högst, 3,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för gäldande av kostnader

för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m. anvisa

ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för

gäldande av kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning

m. m. anvisat ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

34:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 39) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det

ordinarie förslagsanslaget till pensionsstyrelsen, nu för år 624,000 kronor,

med halva beloppet, 312,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att för

upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver anslaget

på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisa ett förslagsanslag av 306,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har alltså för upprätthållande av pensionsstyrelsens

verksamhet m. m., utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 306,000

kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41) att dels för

bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och

understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen

om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni

1915, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag

av 10,100,000 kronor, dels ock medgiva, att av nämnda

förslagsanslag må gäldas kostnaderna för statens bidrag till barntillägg

för personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser

i anledning av pensionsförsäkringslagen blivit delaktiga i den

allmänna pensionsförsäkringen, ävensom till den jämlikt pensionsförsäkringslagen

anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke givit riksdagen

anledning till erinran, och får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr ö A.

13

dels för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg

och understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt

lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8

juni 1915, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat ett

förslagsanslag av 10,100,000 kronor,

dels ock medgivit, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaderna

för statens bidrag till barntillägg för personer, som genom lagen

den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen

blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, ävensom till

den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga avgifter grundade

försäkringen.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja, att utgå som bidrag

till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den

30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom

lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda

lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, ett

förslagsanslag, högst, 2,725,000 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari — 30 juni 1923 beviljat,

att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt

33 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de personer,

som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i '' anledning

av förstnämnda lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,

ett förslagsanslag, högst, 2,725,000 kronor.

38:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 43) har riksdagen medgivit att av det förslagsanslag, som beviljats

för tiden 1 januari—30 juni 1923 för bestridande av den på

staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd till de

personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915, må för

vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet jämlikt

de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen

under nämnda halvår disponeras ett belopp av högst 325,000

kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa till ersättning åt

postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar m. m. ett förslagsanslag

av 425,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1923 anvisat till ersättning åt postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar

m. m. ett förslagsanslag av 425,000 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 45) har riksdagen på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med den på frivilliga

avgifter grundade pensionsförsäkringen anvisat ett förslagsanslag, högst, 150

kronor.

41 :o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 46) har riksdagen för beredande av ersättning till häradsskrivarna

för upprättande av de i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda

förteckningar på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

beviljat ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

42:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 47) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det

ordinarie anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten, nu för

år 9,564 kronor, med ett belopp av 4,782 kronor.

43:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

fattigvården i allmänhet, nu för år 700,000 kronor, till ett belopp av

600,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet, nu för år 700,000

kronor, till ett belopp av 600,000 kronor.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att till

stipendier för bevistande av Svenska fattigvårdsförbundets kurs i Stockholm

för utbildande av föreståndarinnor vid ålderdomshem och barnhem

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 3,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har till stipendier för bevistande av Svenska fattigvårdsförbundets

kurs i Stockholm för utbildande av föreståndarinnor vid

ålderdomshem och barnhem på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

45:o) Eders Kungl. Maj:t -bär föreslagit riksdagen (punkt 51) att för

gäldande av Sveriges bidrag till den internationella föreningen för barnaskydd

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag

av 2,500 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har vid den andra internationella

kongressen för barnaskydd, som hållits i Bryssel den 18—21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

juli 1921 och i vilken jämväl av Eders Kung! Maj:t utsedda ombud för

Sverige tagit del, beslutits bildandet av en internationell förening för

barnaskydd. Efter beslut av Eders ICungl. Maj:t den 30 september 1921

har Sverige sedermera anslutit sig till berörda förening.

Föreningen, som skall hava en permanent internationell byrå med

sate i Eryssel, bär enligt det vid kongressen antagna stadgeförslaget

o j tjäna såsom föreningsband mellan dem, som i skilda

la°d.Grc intressera 8ig för barnavård, samt att underlätta studiet av barnavardsfrågor

och på detta område befrämja framsteg i lagstiftnino-en

och avslutandet av internationella fördrag. Varje stat, som inträder i

föreningen, skall, förbinda sig dels att betala ett årligt bidrag, vilket

föi stater med invånarantal mellan 5 och 10 miljoner skall uppgå till

6,000. belgiska francs., dels ock delgiva byrån lagförslag, lagar och

administrativa författningar, som beröra föreningens syfte. Stat, som

blivit medlem av föreningen, äger utgå därur 12 månader efter skedd

uppsägning.

Med hänsyn till de osäkra kursförhållandena har förevarande anslag

ansetts böra erhålla karaktär av förslagsanslag och, då hela årsbidraget

lämpligen bör utbetalas under årets första hälft, för tiden 1 januari—

30 juni 1923 upptagits till 2,500 kronor.

•i behandlingen av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har

ri sdagen icke kunnat undgå att finna den utsedda representationen vid

den andra internationella kongressen i Bryssel och de därmed förbundna

kostnaderna onödigt stora. I likhet med departementschefen har riksdagen

emellertid ansett, att medel för gäldande av Sveriges bidrag till

föreningen böra anvisas. Då riksdagen ej heller funnit skäl till erinran

mot det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet samt att anslaget

betecknas såsom förslagsanslag, har riksdagen alltså för gäldande

a\ Sveriges bidrag till den internationella föreningen för barnaskydd på

extra stat för tiden 1 januari-30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag

av 2,500 kronor. & s

46.o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställas

fy, 4 Lar riksdagen På extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 till statsinspektion av fattigvården beviljat ett förslagsanslag, högst

24,825 kronor. t 6 ’

47:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majrt föreslagit riksdagen

(punkt . 53) har riksdagen på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 till beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i

lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisat ett förslagsanslag av

40,000 kronor. & ö

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till beredande av statsbidrag

till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda arbetshem

anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har alltså på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 till beredande av statsbidrag till driftkostnaderna vid i lagen om

fattigvården avsedda arbetshem anvisat ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

49:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 55) har riksdagen för tiden 1 januari 30 juni 1923 upptagit

det ordinarie anslaget till allmänna barnhuset i Stockholm, nu för år

84,700 kronor, med halva beloppet, 42,350 kronor.

50:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 56) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie anslaget till frimurarbarnhuset, nu för år 2,750 kronor,

med halva beloppet, 1,375 kronor.

51:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 57) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie anslaget till barnhusen i landsorten, nu för ar 28,380 kionor,

med halva beloppet, 14,190 kronor.

Medicin alsta ten samt hälso- och sjukvården.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59)

dels medgiva, . .

att befattningen såsom överinspektör för sinnessjukvården i riket

må hänföras till den medicinalstyrelsen tillhörande personalen och i

avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagas

bland de i 5 § 2 mom. angivna befattningar, vilkas innehavare tillsättas

genom förordnande tillsvidare mot visst arvode;

att överinspektören må för de honom tillhörande åligganden åtnjuta

arvode, för år räknat, av 13,000 kronor;

att i den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckning må

under femte huvudtiteln, medicinalstyrelsen, uppföras:

Döverinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i

reglementet — — — — —»; samt .....

att resekostnads- och traktamentsersättning för av överinspektören

i tjänsten företagna resor må utgå av femte huvudtitelns förslagsanslag

till rese- och traktamentspenningar;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr ■"> A.

IT

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie

förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu för år 352,100 kronor, med

ett belopp av 182,550 kronor.

1 likhet med departementschefen har riksdagen ansett, att, såsom

löneregleringskommittén föreslagit och medicinalstyrelsen tillstyrkt, överinspektören

för sinnessjukvården i riket definitivt bör hänföras till den

medicinalstyrelsen tillhörande personalen och att befattningen i avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk

bör upptagas i 5 § 2 mom. bland de där angivna befattningar, vilkas

innehavare tillsättas genom förordnande tillsvidare mot visst arvode för år

räknat.

Då riksdagen ävenledes funnit det för befattningshavaren i fråga förordade,

av löneregleringskommittén tillstyrkta arvodet väl avvägt och i

övrigt icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

I. medgivit,

dels att befattningen såsom överinspektör för sinnessjukvården i

riket må hänföras till den medicinalstyrelsen tillhörande personalen och

i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagas

bland de i 5 § 2 mom. angivna befattningar, vilkas innehavare tillsättas

genom förordnande tillsvidare mot visst arvode;

dels att överinspektören må för de honom tillhörande åligganden

åtnjuta arvode, för år räknat, av 13,000 kronor;

dels att i den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckning

må under femte huvudtiteln, medicinalstyrelsen, uppföras:

»överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i

reglementet — — — — •—»;

dels ock att resekostnads- och traktamentsersättning för av överinspektören

i tjänsten företagna resor må utgå av femte huvudtitelns

förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar;

II. för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till medicinalstyrelsen, nu för år 352,100 kronor, med ett

belopp av 182,550 kronor.

53:o) 1 enligt med Kungl. Eders Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 60) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det under rubriken medicinalstyrelsen: övergångsstat uppförda ordinarie

anslaget, nu för år 4,500 kronor, med ett belopp av 2,250 kronor.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för

upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver anslaget på

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. (Nr 5 A.) nm 22 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 18,350 kronor.

För upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet har riksdagen,

utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 34,700 kronor. Anslaget är avsett att

bereda avlöning enligt angivna grunder (statsverksprop. 1921, femte

huvudtiteln, punkt 63) åt vissa för handläggning av apoteksärenden erforderliga

extra befattningshavare inom styrelsen ävensom åt den jämlikt

Eders Kungl. Maj:ts brev den 7 november 1919 hos styrelsen anställda

inspektrisen över sjuksköterskeväsendet.

Det för första halvåret 1923 nu äskade anslaget utgör hälften av

det för innevarande år beviljade, ökat med hälften av det belopp, 2,000

kronor, en av Eders Kungl. Maj:t förordad omläggning av arbetet med

granskningen av medieinaltaxan årligen beräknats medföra. Denna omläggning

har ansetts böra träda i tillämpning från och med innevarande år,

på grund varav Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstat för år 1922 för ändamålet

äskat ett anslag å 2,000 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen

har riksdagen funnit sig böra bifalla, och får riksdagen, som i annat

sammanhang återkommer till det av Eders Kungl. Maj:t å 1922 års tilläggsstat

äskade beloppet, alltså ilu anmäla, att riksdagen för upprätthållande

av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver anslaget på ordinarie stat, på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 18,350 kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för beredande av personligt

avlöningstillägg under nämnda tid för en å övergångsstat uppförd befattningshavare

hos medicinalstyrelsen i enlighet med de för provisorisk

lönereglering för befattningshavare i styrelsen för år 1914 fastställda

grunder och villkor anvisa ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1. januari—30 juni 1923 förberedande

av personligt avlöning stillägg under nämnda tid för en å övergångsstat

uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen i enlighet med

de för provisorisk lönereglering för befattningshavare i styrelsen för

år 1914 fastställda grunder och villkor anvisat ett förslagsanslag, högst,

650 kronor.

56:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 63) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska laboratorium, nu för år

102,290 kronor, med ett belopp av 51,145 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

19

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att

för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska laboratorium,

utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari 30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

I sammanhang med förevarande anslagsfråga har departementschefen

beträffande bakteriologiska laboratoriets inkomster uttalat den meningen,

att någon ökning i dessa under år 1923 ej torde kunna påräknas.

Med anledning härav har riksdagen sökt bilda sig en uppfattning

rörande den fördelning av tillverkningen av sera, som enligt ett för

kort tid sedan av medicinalstyrelsen upprättat kontrakt skulle komma

till stånd mellan statens bakteriologiska laboratorium och enskild tillverkare.

På grund av de upplysningar, som härunder kommit riksdagens

vederbörande utskott till del, finner sig riksdagen böra uttala önskvärdheten

av, att sagda fördelning så avpassas, att laboratoriets tillverkning

av sera må kunna utföras under så ekonomiskt gynnsamma betingelser

som möjligt.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot det av Eders Kungl.

Maj:t äskade anslagsbeloppet, har alltså för upprätthållande av driften vid

statens bakteriologiska laboratorium, utöver anslaget på ordinarie stat, på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 50,000 kronor.

58:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 65) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det

ordinarie anslaget till statens rättskemiska laboratorium, nu för år 19,550

kronor, med ett belopp av 9,775 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att

till upprätthållande av driften vid statens rättskemiska laboratorium,

utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för liden 1 januari —

30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,600 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, har till upprätthållande av driften vid

statens rättskemiska laboratorium, utöver anslaget på ordinarie stat, på

extra stat för tiden 1 januari^-30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 2,600 kronor.

60:o) Med anledning av Eders Kung], Majrts därom gjorda framställning

(punkt 67) har riksdagen å extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska

laboratorium anvisat ett förslagsanslag, högst, 10.850 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) dels

medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare

må från och med år 1923 uppföras ytterligare tio provinsial
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

läkare, en var med *en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000

kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma

två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det

andra jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni

1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och

med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter

riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga om motsvarande

befattningar;

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, för tiden 1 januari—

30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu för år 1,506,300 kronor, med ett belopp av

780,650 kronor.

Riksdagen har dels medgivit, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare

och provinsialläkare må från och med år 1923 uppföras

ytterligare tio provinsialläkare, en var med en årlig avlöning av 5,500

kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor

efter fem år och det andra jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni

1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och

med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter

riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga om motsvarande

befattningar;

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

anslaget • till förste provinsialläkare och provinsialläkare, nu för år 1,506,300

kronor, med ett belopp av 780,650 kronor.

62:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 69) har riksdagen för skrivbiträde och övriga expenser åt förste

provinsialläkare ävensom för anställande av biträdande förste provinsialläkare

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 26,200 kronor.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till

bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden,

att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder, på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Mot vad Eders Kung]. Maj:t under förevarande punkt föreslagit

har riksdagen icke haft något att erinra., och får riksdagen alltså an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr ö A.

21

insila, att riksdagen till bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare

ä landsbygden, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu

gällande grunder, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att till

provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare,

att utgå på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer, på extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 {invisa ett förslagsanslag, högst, 114,000 kronor.

Riksdagen har till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare

och provinsialläkare, att utgå på sätt Eders Kungl. Maj: t bestämmer,

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 114,000 kronor.

65:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 72) har riksdagen till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare

i enlighet med av riksdagen godkända grunder på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

66:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 73) har riksdagen för åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt

avhjälpande av läkarbristen, särskilt i Norrbottens, Västerbottens

och Jämtlands län, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat,

att användas på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett förslagsanslag,

högst, 25,000 kronor.

67:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag (punkt

74) har riksdagen besluta att beträffande det ordinarie reservationsanslaget

till resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl. i rikestaten för

tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

68:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 75) har riksdagen beslutit att beträffande det ordinarie reservationsanslaget

till avlöning åt civila läkarstipendiater icke upptaga något

belopp i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till extra provinsialläkares avlönande, nu för år 40,000 kronor,

till ett belopp av 15,000 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till extra provinsialläkares avlönande, nu

för år 40,000 kronor, till ett belopp av 15,000 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkterna 77

och 78) att i avbidan på särskild proposition i ämnet för tiden 1 januari—

30 juni 1923 å ordinarie stat beräkna dels i stället för det nu i riksstaten

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

upptagna ordinarie förslagsanslaget till hospitals underhåll under rubriken

hospital och asyler ett förslagsanslag av 6,157,500 kronor, dels ock under

rubriken hospital och asyler: övergångsstat ett förslagsanslag av 61,260

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den

3 mars 1922 dagtecknad proposition, nr 146, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 januari 1923 äga tillämpning å befattningshavare

vid hospital och asyler;

dels besluta, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen

må under femte huvudtiteln införas följande:

Avdelning

Avdelning

Verk och befattningar

och löne- grad enligt

Verk och befattningar

och löne- grad enligt

löneplanen

löneplanen

Skötare.. .1....................................

B 2

Femte huvudtiteln.

Förestånderskor av l:a klass.........

C 6

Förestånderskor av 2:a klass.........

C 4

Översköterskor.............................

C 3

Statens hospital och asyler.

Sköterskor..................................

C 2

I. Läkarp er sonal.

IV. Ekonomipersonal.

Överläkare av l:a klass................

B 191)

Maskinmästare av l:a klass..........

B 7

Överläkare av 2:a klass.................

B 18>)

Maskinmästare av 2:a klass...... —

B 6

j Läkare vid Visby hospital.............

B 16

Maskinister av l:a klass ..............

B 5

Hospitalsläkare av l-.a klass ........

B 18

Maskinister av 2:a klass ..............

B 4

Hospitalsläkare av 2:a klass .........

B 16

Hantverksföreståndare av l:a klass

B 5

Hantverksföreståndare av 2:a klass

B 4

II. Kontorspersonal.

Trädgårdsmästare ........................

B 5

Syssloman av l:a klass................

j Syssloman av 2:a klass.................

B 15

B 14

Befallningsman.............................

Magasinsföreståndare;...................

B 5

B 3

B 2

Syssloman av 3:e klass................

Bokhållare...................................

Kassörskor ..................................

[manliga.............

Kameralbiträdem eller

[kvinnliga............

Kanslibiträden.............................

B 13

B 8

C 5

Chaufförer....................................

Post- och stadsbud................. .....

Eldare. av l:a klass......................

B 2

B 2

B 2

B 4

C 3

C 3

Eldare av 2:a klass.......................

Föreståndare i stall, ladugård och

svinstall..................................

Köksförestånderskor av l:a klass...

B 1

B 1

C 4

Köksförestånderskor av 2:a klass...

C 3

III. Sjukvårdspersonal.

Tvättförestånderskor av l:a klass...

C 3

I Uppsyningsman av l:a klass.........

B 7

Tvättförestånderska av 2:a klass....

C 2

1 Uppsyningsman av 2:a klass..........

B 5

Bageriförestånderskor...................

C 3

Överskötare.................................

B 4

Arbetsförestånderskor .. ...............

C 3

*) Jämte boställsvåning med bränsle ävensom elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet

emellertid för överläkare att själv bekosta armatur och lampor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 23

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid hospital och

asyler på följande sätt:

Befattningar

Antal

Befattningar

Antal

Överläkare av l:a klass ................

8

Maskinmästare av l:a klass...........

9

Överläkare av 2:a klass................

4

Maskinmästare av 2:a klass...........

5

Läkare vid Visby hospital ............

1

Maskinister av l:a klass ...............

14

Hospitalsläkare av l:a klass..........

21

Maskinister av 2:a klass .........

17

Hospitalsläkare av 2:a Idass..........

27

Hantverksföreståudare av l:a klass

27

. -

Hantverksföreståndare av 2:a klass

85

Syssloman av l:a ldass......... ■

2

Trädgårdsmästare ......................

14

Syssloman av 2:a klass, ...

7

Befallningsman............................

10

Syssloman av 3:e klass.........

6

Magasinsföreståndare..................

8 I

Bokhållare ........

13

Hantverkare........................

77

Kassörskor............. ,.......

15

Chaufförer.......................•.......

9

Kameralbiträden.........

8

Post- och stadsbud.......................

16

Kanslibiträden........

12

Eldare av Pa klass....................

15

Eldare av 2:a klass....................

69

Föreståndare i stall, ladugård och

Uppsyningsman av l:a klass .........

18

svinstall.........................

26

Uppsyningsman av 2:a klass .........

16

Köksförestånderskor av Pa klass.

11

Överskötare .................................

133

Köksförestånderskor av 2:a klass

4

Skötare .......................................

694

Tvättförestånderskor av Pa klass.

14

Förestånderskor av l:a klass......

17

Tvättförestånderskor av 2 a klass ..

1

Förestånderskor av 2:a klass.........

26

Bageriförestånderskor..........

11

Översköterskor.............

203

Arbetsförestånderskor

13

Sköterskor................

791

1

dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med den

1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid

hospital och asyler:

1. Utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet är stadgat, skall gälla,

att överläkare icke må utom hospital och asyl samt läkaren vid Visby

hospital icke utom Visby stad utöva enskild praktik mot betalning, utom

vad rör nerv- eller sinnessjukdomar.

2.. Vid bestämmande av vikariatshrsättning enligt de i 19 § 1 mom.

i avlöningsreglementet angivna grunder skall överläkarbefattning av l:a

klass anses lika med befattning i lönegraden B 20 och överläkarbefattning

av 2:a klass lika med befattning i lönegraden B 19.

3. överläkare äger, utan hinder av föreskrifterna i 22 § a) och b)

i avlöningsreglementet, åtnjuta fri boställsvåning med bränsle ävensom

elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet emellertid att

själv bekosta armatur och lampor.

Jämte de närmare föreskrifter, som äro eller varda meddelade rörande

hosta]Islägenhetens begagnande, skall dock även beträffande överläkare

gälla vad i nämnda 22 § c) och d) finnes för innehavare av tjänste
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

bostad eller, om b an avlidit, hans dödsbo föreskrivet angående avträdande

av bostad samt i fråga om upplåtande av nödigt utrymme i bostaden

för vikarie eller efterträdare.

Därest överläkare på grund av sjukdom av sådan art, att han finnes

för framtiden till tjänstgöring oförmögen, åtnjutit tjänstledighet under

längre tid än ett år i följd, skall han vara skyldig att, efter medicinalstyrelsens

omprövning, avstå från den honom tillkommande bostad och

Övriga naturaförmåner mot en kontant ersättning till det belopp, som

Kungl. Maj:t finner skäligt.

4. Då åt befattningshavare bland hospitalspersonalen, mot ersättning

i behörig ordning, anvisas tjänstebostad, skola de i 22 § i avlöningsreglementet

givna eller avsedda föreskrifter lända till efterrättelse vaie

sig bostaden är försedd med möbler och sängkläder eller ej.

5. De i 23 § i avlöningsreglementet innelattade bestämmelser i fråga

om bränsle skola jämväl, beträffande andra befattningshavare vid hospital

och asyler än överläkare, äga motsvarande tillämpning i fråga .om lyse,

då för tjänstebostad erforderligt lyse tillhandahålles befattningshavare.

6. Ogift befattningshavare är pliktig att från anstalten mottaga

kost in natura; dock äger direktionen, när skäl därtill föreligga, medgiva

honom att själv sörja för sitt kosthåll.

Gift befattningshavare handhave själv sitt kosthåll; vare dock skyldig

att mottaga kost in natura från anstalten i fall, då sådant enligt

direktionens beprövande finnes av omständigheterna påkallat.

För mottagen kost har befattningshavaren att utgiva gottgörelse

medelst avdrag å den kontanta avlöningen i enlighet med de närmare

bestämmelser, som fastställas av Kungl. Maj:t.

7. Verkställes vid anstalten tvätt för befattningshavares enskilda

räkning, skall befattningshavaren därför utgiva ersättning i enlighet med

grunder, som medicinalstyrelsen äger bestämma.

8. Befattningshavare, tillhörande någon av 1—7 lönegraderna under

avdelning B eller 1—6 lönegraderna under avdelning C enligt avlöningsreglementets

9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall

i tjänsten erhålla erforderlig läkarvård jämte läkemedel på vederbörande

hospitals bekostnad, dock att vård å sjukhus, sanatorium eller

annan dylik vårdanstalt icke må vid sådant sjukdomsfall betalas av hospitals

medel under tid, då befattningshavaren åtnjuter oavkortad lön; och

må även andra inom hospital eller asyl boende befattningshavare i händelse

av sjukdom därstädes kostnadsfritt åtnjuta den vård, varav de äio

i behov och som lämpligen kan dem vid anstalten beredas; allt emellertid

enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

25

9. Har åt annan befattningshavare bland sjukvårdspersonalen än

överskötare eller översköterska ombetrotts att särskilt ansvara för handhavaudet

av sjukvård, förråd in. m. inom viss avdelning vid tillfälligt

förfall för överskötare eller översköterska eller vid tider, då överskötare

eller översköterska med stöd av fastställd arbetstidsordnine: är fri från

tjänstgöring å avdelningen, må för sådant extra arbete ersättning utgå

enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t.

10. För tjänstgöring å s. k. fast avdelning utgår till befattningshavare

bland sjukvårdspersonalen särskilt arvode, beräknat efter 180

kronor för år;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i

punkterna 9 och 10 i nyssberörda särskilda bestämmelser, må bestridas

av anslag till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels besluta, att för överläkare av l:a klass skall gälla samma särskilda‘pensionsunderlag

som för tjänstemän, tillhörande lönegraden B 20

i förenämnda avlöningsreglemente, eller 6,996 kronor, samt för överläkare

av 2:a klass samma särskilda pensionsunderlag som för tjänstemän,

tillhörande lönegraden B 19, eller 6,684 kronor, och att i följd

därav pensionsavgiften skall, för år räknat, utgå för överläkare av l:a

klass med 420 kronor och för överläkare av 2:a klass med 399 kronor;

dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till

stater för hospital och asyler;

dels besluta, att där vid hospital och asyler anställd befattningshavare,

å vilken ovanberörda avlöningsreglemente kommer att äga tilllämpning,

enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära

någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig

löneförbättring — i förskott, vid ingången av januari månad år 1923 till

honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad befattningshavaren skulle hava i den befattning, han vid utgången av

år 1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket

belopp för befattningshavare, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri

bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och

fri belysning, skall ökas med värdet, enligt medicinalstyrelsens uppskattning,

av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

bestridas av den i ordinarie staten för hospital och asyler upptagna anslagsposten

till avlöningar åt ordinarie befattningshavare;

dels förklara, att övriga av riksdagen i skrivelse den 22 februari

1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen då

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. (Nr 5 A.) 107c 22 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

beslutade löneregleringen för statsdepartement och centrala ämbetsverk

må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare vid statens

hospital och asyler;

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget

till hospitals underhåll, i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga ej mindre under rubriken »hospital och asyler» ett förslagsanslag

av 6,157,500 kronor än även under rubriken »hospital och

asyler: övergångsstat» ett förslagsanslag av 70,760 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition

har riksdagen bl. a. till behandling forehaft två inom riksdagen väckta

motioner, vari föreslagits, i den ena (II: 259) att riksdagen måtte besluta,

att sysslomannen vid Växiö hospital skall hänföras till andra avlöningsgruppen

— klass 2, och i den andra (I: 68) att riksdagen ville besluta,

att medel från hospitals förslagsanslag jämväl måtte få användas för

bestridande av utgifter för i anslutning till hospital anordnad familjevård

av sinnessjuka.

Efter särskilda utredningar dels genom sakkunniga »för utredning

angående personalens vid statens anstalter för sinnessjuka uppförande

på ordinarie stat m. in.» (betänkande den 29 september 1913), dels

genom medicinalsstyrelsen efter vederbörande hospitalsdirektioners hörande

(utlåtande den 25 februari 1914) dels ock genom 1902 års löneregleringskommitté

(betänkande den 24 april 1918, delen LVU) avlät Eders Kungl.

Maj:t den 7 maj 1918 till då församlade riksdag proposition nr 409,

angående reglering av avlöningsförhållanden m. m. för personal vid

statens hospital och asyler.

I skrivelse den 15 juni 1918 (nr 414) anmälde riksdagen, att den,

med bifall till den Kungl. propositionen godkänt dels avlöningsstat för

läkar- och kontorspersonal, att tillämpas från och med år 1919, jämte

tillhörande föreskrifter och avlöningsvillkor, dels ock avlöningsreglemente

för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka,

att lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1919, m. m.

Riksdagen meddelade emellertid, att den visserligen i fråga om de

viktigaste punkterna i propositionen anslutit sig helt till de framlagda

förslagen, men att inom riksdagen skiljaktiga meningar gjort sig gällande

i fråga om vissa detaljer i detsamma. Riksdagen hade sålunda funnit

åtskilliga motionsvis framförda ändringsförslag värda beaktande, men

den begränsade tiden gjorde det omöjligt för riksdagen att ägna dessa

förslag den ingående prövning, som vore erforderlig för bedömande av

deras räckvidd och innebörd samt att vid ett eventuellt biträdande av något

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

27

eller några yrkanden vidtaga de omarbetningar av Eden* Kung]. Maj:ts

förslag, som därav bleve nödvändiga. Det syntes nämligen riksdagen

uppenbart, att rubbningar av avlöningsförmånerna för olika personalgrupper

måste medföra sådana konsekvenser i hela det föreslagna lönesystemet,

att en ingående utredning skulle bliva erforderlig. Riksdagen

fann sig därför böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

Emellertid ansåg sig riksdagen icke kunna underlåta att erinra om

vissa punkter, beträffande vilka inom riksdagen den uppfattningen gjorts

gällande, att härutinnan framställda förslag vore förtjänta att i vederbörlig

ordning göras till föremål för vidare beaktande. I sådant hänseende

fäste riksdagen särskilt uppmärksamheten å följande.

Beträffande överläkarna och kontorspersonalen hade framförts förslag

till höjning i avlöningen. Riksdagen fann de framlagda skälen för

dylika avlöningsförhöjningar nog så beaktansvärda, men ansåg sig av

ovan anförda skäl icke kunna vidtaga någon ändring i nu nämnda hänseende.

I ett par inom riksdagen väckta motioner hade framkommit förslag

om höjande av avlöningsförmånerna för vissa bland sjukvårds- och

ekonomipersonalen. En dylik åtgärd syntes emellertid riksdagen lätt

kunna innebära fara för ej önskvärda rubbningar av den inbördes relationen

olika befattningsgrupper emellan och alltså förutsätta en noggrannare

utredning än riksdagen haft tid att företaga. De bland nu

avsedda frågor, vilka närmast syntes riksdagen värda beaktande, voro

uppflyttande av tredje gradens uppsyningsman i högre grad, förbättringav

avlöningsförmånerna för skötare, första sköterska och sköterska, uppflyttning

av maskinisterna i avlöningsförhållanden, motsvarande hantverksföreståndarnas,

samt borttagande av den s. k. tredje lönegraden för en

del befattningshavare.

Ett annat spörsmål, som framlagts av vissa motionärer, vore personalens

semester. En utsträckning av semestern till 21 dagar syntes

-riksdagen, åtminstone vad sjukvårdspersonalen anginge, äga fog.

I fråga om de förenade befattningarna som överläkare vid Stockholms

hospital och professor i psykiatri vid karolinska institutet hade i en motion

hemställts om skrivelse till Eders Kungl. Maj:t dels om närmare utredning

beträffande avlöningsförmånerna för nämnda befattningshavare och

dels om framläggande för riksdagen av det förslag, vartill förenämnda

utredning kunde giva anledning. I likhet med motionären ansåg även

riksdagen skäl kunna anföras för en utredning i förevarande avseende,

och syntes riksdagen denna utredning böra ske i sammanhang med den

utredning beträffande motsvarande befattningar vid universiteten i Uppsala

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

och Lund, som 1902 års löneregleringskommitté i sitt i ärendet avgivna

utlåtande ansett böra komma till stånd och i vilket avseende någon

erinran från departementschefens sida ej framställts. Det syntes riksdagen

lämpligt att i samband med en sådan utredning de ovan påpekade

ändringsförslagen underkastades förnyad utredning.

Eders Kungl. Maj:ts i nu föreliggande proposition framlagda löneregleringsförslag

för befattningshavare vid hospital och asyler grundar sig på

ett av 1902 års löneregleringskommitté avgivet betänkande i ämnet

(delen LXV av kommitténs tryckta betänkanden) och avser löneregleringen,

att det lönesystem, som genomfördes vid kommunikationsverken vid

1919 års lagtima riksdag, samt för statsdepartementens och de centrala

ämbetsverkens personal m. fl. vid sistlidet års riksdag även skall vinna

tillämpning å befattningshavarne vid hospital och asyler.

Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj:ts i sådant hänseende

framlagda förslag, har riksdagen funnit sig kunna i allt väsentligt ansluta

sig till detsamma. Riksdagen delar således den uppfattningen, att ett

lönesystem av huvudsakligen samma typ, som numera vunnit tillämpning å

det stora flertalet statstjänare, bör med fördel kunna användas även då

det gäller befattningshavare vid hospital och asyler, och har riksdagen,

utom i tvänne nedannämnda hänseenden, ansett sig böra bifalla såväl

den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna klassificeringen av vissa befattningshavare

som de för de särskilda befattningshavarna föreslagna löneförmånerna.

Riksdagen anser sålunda ock, att de erinringar, som av 1918

års lagtima riksdag i vissa hänseenden framställdes mot det då framlagda

löneregleringsförslaget, skäligen icke kunna göras mot Eders Kungl.

Maj:ts nu föreliggande proposition.

Såsom ovan nämnts, kunna enligt nuvarande organisation följande

grupper av ordinarie befattningshavare vid hospitalen särskiljas, nämligen

läkarpersonal, kontorspersonal, sjukvårdspersonal och ekonomipersonal.

Vad då först lakar]) er sonalen angår, har, på sätt nogsamt är känt,

redan för ett flertal år sedan svårigheter förelegat att besörja rekry-,

teringen inom denna kår. Att en av de mest bidragande orsakerna till

vakanserna inom hospitalsläkarkåren varit att söka i de mindre tillfredsställande

avlöningsförhållanden, som hittills stått till buds, har från olika

håll och vid olika tillfällen framhållits och torde ävenledes hava sin

riktighet. De krav på förbättrade löneförmåner för ifrågavarande kår,

som gång efter annan framförts, anser riksdagen sålunda, i likhet med

departementschefen, i icke ringa grad berättigade och alltså av beskaffenhet

att i största möjliga mån böra tillgodoses.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr /> A

29

I fråga om överläkarbefattningarna innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag,

att överläkarna vid de större hospitalen skulle — med undantag av

överläkarna vid Uppsala hospital och asyl och Lunds hospital och asyl,

vilka befattningar av nedan angivna skäl ansetts böra uppföras å övergångsstat

— med bibehållande av dem för närvarande tillkommande

förmåner av fri bostad och bränsle samt elektrisk belysning, placeras i

lönegraden B 1!) och att överläkarna vid de mindre hospitalen skulle

— med undantag av överläkaren vid Stockholms hospital — vilken befattning

jämväl ansetts böra uppföras å övergångsstat — likaledes med

bibehållande av nämnda förmåner, placeras i lönegraden B 18 — men,

i betraktande av bostadsförmånen, med pensionsunderlagen och därå

grundade pensionsavgifter efter närmast högre klasser.

Såsom nyss nämnts, hava överläkarbefattningarna vid Uppsala

hospital och asyl och Lunds hospital och asyl samt Stockholms hospital

föreslagits till uppförande å övergångsstat. Av dessa befattningar äro

de vid Stockholms hospital och Uppsala hospital och asyl förenade med

professur i psykiatri vid Karolinska institutet resp. Uppsala universitet,

och med överläkarbefattningen vid Lunds hospital och asyl är förbunden

skyldighet att undervisa i nämnda vetenskap vid Lunds universitet. I

fråga om sistnämnda befattning har förslag i årets statsverksproposition

(åttonde huvudtiteln, punkt 77) blivit väckt, att densamma skulle med

ingången av år 1923 förändras till en professur i sagda ämne.

Enligt vad propositionen utvisar, hade 1902 års löneregleringskommitté

föreslagit, att huvudavlöningen till dessa befattningar måtte

utgå i form av överläkarelön och vederbörande professor avlönas med

ett arvode. Befattningarna borde enligt kommitténs förslag hänföras

till lönegraden B 19. Vad beträffar storleken av de arvoden, som borde

utgå till innehavarna av resp. professurer, hade kommittén ansett något

förslag i berörda hänseende från kommitténs sida icke vara erforderligt,

då denna fråga enligt kommitténs mening ankomme på yttrande av den

av Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 3 december 1920 tillsatta kommittén

för utredning rörande definitiv lönereglering för befattningshavare

vid rikets universitet m. m., den s. k. högskolornas löneregleringskommitté.

Sådant förslag har sedermera av sistnämnda kommitté avgivits

i första delen av dess betänkanden, vilken del bland annat

behandlar frågan om definitiv lönereglering för befattningshavare vid

universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet. Enligt nyssnämnda förslag skulle, under förutsättning att 1902

års löneregleringskommittés ovan nämnda förslag i fråga om överläkarlönerna

genomföres, arvodet för en var av de tre professurerna bestäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30 ‘

Riksdagens skrivelse Nr o A.

mas till 3,000 kronor för år. Såsom av propositionen framgår, har

emellertid chefen för ecklesiastikdepartementet ansett det icke vara lämpligt

att utbryta denna detalj av det av högskolornas löneregleringskommitté

avgivna förslaget till definitiv lönereglering för befattningshavarna

vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet,

vilket förslag icke kunnat i sin helhet föreläggas innevarande års riksdag.

Vid sådant förhållande och då en nyreglering av överläkarlönerna

utan samtidig revidering av professorsarvodena ansågs vålla olägenheter

av löneteknisk natur, har chefen för socialdepartementet funnit sig nödsakad

föreslå, att överläkarbefattningarna vid Stockholms hospital samt

vid hospitalen och asylerna i Uppsala och Lund skola från och med

ingången av år 1923 sättas på övergångsstat med bibehållande av samtliga

avlöningsförmåner enligt nu gällande avlöningsstat. Denna provisoriska

anordning skulle då äga bestånd, till dess ny lönereglering för

befattningshavarna vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska

institutet träder i kraft.

Vid det övervägande riksdagen ägnat spörsmålet om överläkarnas

placering i den nya löneplanen, har riksdagen funnit sig böra i huvudsak

giva sin anslutning till Eders Kungl. Maj:ts härutinnan framlagda förslag. I

likhet med Eders Kungl. Maj:t och löneregleringskommittén har riksdagen

sålunda ansett sig böra medgiva, att överläkarna vid de större hospitalen,

med bibehållande av dem för närvarande tillkommande förmåner av fri

bostad och bränsle samt elektrisk belysning, hänföras till lönegraden

B 19 samt att överläkarna vid de mindre hospitalen, likaledes med bibehållande

av nämnda förmåner, placeras i lönegraden B 18, men, i betraktande

av bostadsförmånen, med pensionsunderlagen och därå grundade

pensionsavgifter efter närmast högre klasser.

På sätt ovan omförmälts, hade 1902 års löneregleringskommitté

föreslagit, att huvudavlöningen till de med professur i psykiatri förenade

överläkarbefattningarna vid Stockholms hospital och Uppsala hospital

och asyl samt den med undervisningsskyldighet i samma ämne förbundna

överläkarbefattningen vid Lunds hospital och as}d måtte utgå

i form av överläkarlön och vederbörande professor avlönas med ett

arvode. Till denna kommitténs, av medicinalstyrelsen förordade ståndpunkt

har riksdagen ansett sig böra ansluta sig, och synes vid sådant förhållande

anledning icke förefinnas, att, på sätt Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt,

nu uppföra dessa överläkarbefattningar på övergångsstat, intill dess ny

definitiv lönereglering för befattningshavare vid universiteten och karolinska

mediko-kirurgiska institutet kan komma att träda i kraft. Då

Uppsala hospital ‘och asyl samt Lunds hospital och asyl äro att hänföra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ai

till de större hospitalen torde sålunda överläkarbefattningarna därstädes

placeras i lönegraden B 19, och anser riksdagen, ävenledes i likhet med

löneregleringskommittcn, att överläk arbe fattningen vid Stockholms hospital,

med hänsyn till den mycket livliga omsättningen av sjuka vid

hospitalet, bör hänföras till samma lönegrad. Vad arvodena för undervisning

i psykiatri beträffar, anmäler riksdagen i skrivelse nr 224 sitt

beslut härutinnan.

Vad härefter angår de underordnade hospitalsläkartjänsterna har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit, att samtliga nuvarande hospitalsläkare, undantagandes

den vid Härnösands hospital, måtte placeras i lönegraden B 18

med titeln av hospitalsläkare av l:a klass och att de nuvarande biträdande

hospitalsläkarna jämte hospitalsläkaren vid Härnösands hospital

måtte placeras i lönegraden B 16 med titeln hospitalsläkare av 2:a klass.

Till sist sagda lönegrad har läkaren vid Visby hospital jämväl ansetts

böra hänföras.

Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande ifrågavarande tjänsters placering

i lönegrader har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen övergår härefter till Eders Kungl. Majrts förslag, i vad

detsamma avser kontorspersonalens vid hospitalen placering i lönegrader.

Vad då först sysslomännen beträffar, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

att dessa befattningshavare måtte indelas i tre avlöningsgrupper,

tillhörande resp. 15:de, 14:de och 13:de lönegraderna inom avdelningen B

i den löneplan, som finnes intagen uti § 9 av det vid 1921 års riksdag

antagna avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

m. fl. verk.

Till den högsta avlöningsgruppen — syssloman av klass 1 —

skulle enligt sagda förslag hänföras de, som äro anställda vid anstalter

med patientantal överstigande 1,200 (Uppsala hospital och asyl

samt Lunds hospital och asyl);

till den andra gruppen — klass 2 — syssloman vid anstalter med

patientantal understigande 1,200, men överstigande 500 (Vänersborgs

hospital och asyl, Västerviks, Säters, Kristinehamns, Strängnäs och

Östersunds hospital samt Vadstena hospital och asyl);

till den tredje gruppen — klass 3 — sj^sslomän vid anstalter med

patientantal understigande 500, men överstigande 200 (Piteå hospital

och asyl samt Växjö, Göteborgs, Härnösands, Stockholms och Nyköpings

hospital).

Sysslomannen vid Visby hospital, för vilken i nu gällande stat är

*upp>fört ett arvode å 2,000 kronor, skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag hänföras till icke-ordinarie befattningshavare och hans avlöning

bestämmas i den för dylika befattningshavare gällande ordning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

I motionen nr 259: II har, såsom ovan nämnts, föreslagits, att sysslomannen

vid Växjö hospital måtte hänföras till andra avlöningsgruppen

— klass 2.

Vid prövning av de sålunda i fråga om sysslomännens löneställning

framlagda förslagen har riksdagen funnit sig böra giva sin anslutningtill

Eders Kungl. Maj:ts förslag i avseende å indelning av sysslomännen

i tre lönegrupper. I ett hänseende har riksdagen dock ansett sig böra

vidtaga ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande sysslomännens

löneställning, och gäller detta sysslomannen vid Växjö hospital, vilken

befattning riksdagen, med hänsyn till det icke oväsentliga arbete, som

påvilar tjänsteinnehavaren ifråga genom den till hospitalet knutna familjevårdskolonien

i Korsberga, funnit rättvisligen böra hänföras till den andra

lönegruppen och sålunda placeras i lönegraden B 14.

Beträffande härefter övrig kontorspersonal innebär Eders Kungl. Majrts

förslag, att bokhållare av nuvarande högsta lönegraden skulle hänföras

till lönegraden B 8, att manlig bokhållare av nuvarande lägsta graden,

under benämningen manligt kameralbiträde, skulle placeras i lönegraden

B 4 och kvinnlig innehavare av dylik befattning, under benämning

kvinnligt kameralbiträde, i lönegraden C 3 samt att kassörskor och

skrivbiträden, de senare under benämningen kanslibiträden, skulle hänföras

till lönegraderna C 5 resp. C 3.

Eders Kungl. Maj:ts i fråga om nu nämnda befattningshavares

placering i lönegrad enligt den nya löneplanen framlagda förslag har

riksdagen ansett sig böra bifalla. Riksdagen får dock härvid uttala, att

riksdagen genom vad sålunda beslutats beträffande de manliga och

kvinnliga kameralbiträdenas inpassande i lönesystemet givetvis icke intagit

ståndpunkt i fråga om det definitiva ordnandet av förhållandet

mellan manliga och kvinnliga befattningshavares avlöning.

I nu gällande avlöningsreglemente för sjukvårds- och ekonomijgersonal

vid statens anstalter för sinnessjuka äro under sjukvårdspersonalen

upptagna uppsyningsmän av tre grader, förestånderskor likaledes av tre

grader, förste skötare och skötare samt första sköterskor och sköterskor.

Vad beträffar antalet av nämnda befattningshavare, är detsamma i

reglementet bestämt för uppsyningsmän och förestånderskor, varemot för

de övriga antalet bestämmes av Eders Kungl. Maj:t efter framställning

av medicinalstyrelsen.

Såsom av propositionen framgår, hade 1902 års löneregleringskommitté

i sitt betänkande angående statsdepartement och centrala ärnbets-^

verk (delen LXII sid. 45— 46) erinrat, hurusom för kommunikationsverken

vore ur angivna synpunkter föreskrivet, att antalet befattningar

i vissa lägre lönegrader bestämmes av Eders Kungl. Maj:t, men att dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

:i''S

synpunkter enligt kommitténs mening icke kunde anläggas, dä det

gällde personalen vid centralförvaltningen i övrigt. Kommittén sago

ingen anledning, varför ej där fortfarande borde kunna tillämpas hittillsvarande

anordning, varigenom inrättande av nya tjänster och i förekommande

fall indragning av gamla, i samtliga grader — sålunda även

de lägre — underställas ej blott Eders Kungl. Maj:ts utan även riksdagens

prövning.

Kommitténs uppfattning i nämnda hänseende vann Eders Kungl.

Maj:ts och riksdagens godkännande, även vid behandlingen av de 1921

års riksdag förelagda frågorna om fångvårdsstaten och statens tvångsarbetsanstalter.

Det har nu synts Eders Kungl. Maj:t, att samma förfarande borde

utan olägenhet kunna komma i tillämpning beträffande all ordinarie

personal vid statens hospital och asyler. Häremot har riksdagen icke

haft något att erinra.

Såsom nyss nämnts, finnas för närvarande i gällande avlöningsreglemente

för sjukvårds- och ekonomipersonal under sjukvårdspersonalen

upptagna uppsyningsman av tre grader, förestånderskor av tre grader,

förste skötare och skötare samt första sköterskor och sköterskor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle för såväl

uppsyningsman som förestånderskor bestämmas allenast två tjänsteklasser,

uppsyningsman och förestånderskor av l:a» klass samt uppsyningsman

och förestånderskor av 2:a klass. Vidare skulle, med bibehållande av

den av 1918 års lagtima riksdag godkända uppdelningen av skötareoch

sköterskepersonalerna, benämningarna förste skötare och första sköterskor

utbytas mot »överskötare)) och »översköterskor».

Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser sjukvårdspersonalens

placering å den nya löneskalan, har riksdagen ock ansett sig

böra bifalla, och har riksdagen ej heller funnit skäl till erinran mot den

av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta grupperingen av uppsyningsmansresp.

förestånderskebefattningarna.

Med hänsyn till vad löneregleringskommittén anfört i fråga om antalet

skötarepersonal vid de olika hospitalen, har riksdagen slutligen ansett

sig böra framhålla angelägenheten av, att utredning snarast kommer till

stånd, huruvida detta antal må kunna i någon mån reduceras.

I nu gällande avlöningsreglemente för sjukvårds- och ekonomipersonalen

vid statens anstalter för sinnessjuka äro under ekonomipersonalen

uppförda såsom ordinarie följande befattningshavare:

maskinmästare av 2 grader,

maskinister av 2 grader,

Bihang till riksdagens ''protokoll 1922. 14 sand. (Nr o A.)

1076 72 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

jRiksdagens skrivelse Nr 5 A.

hantverksföreståndare av 2 grader,

trädgårdsmästare,

befallningsmän,

köksförestånderskor av 3 grader,

tvättförestånderskor av 2 grader,

bageriförestånderskor av 2 grader,

arbetsförestånderskor,

hantverkare,

chaufförer,

eldare av 3 grader,

magasinsföreståndare,

föreståndare i stall, ladugård och svinstall, post- och stadsbud, nattvakter

samt manliga biträden i trädgård och jordbruk,

köksförestånderskornas närmaste biträden,

tvättförestånderskornas » »

bageriförestånderskornas » ))

sömmerskor och väverskor.

Av förenämnda befattningshavare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit till

uppförande i lönegraden B 7 maskinmästare av l:a klass, i lönegraden B 6

maskinmästare av 2:a klass, i lönegraden B 5 maskinister av l:a klass,

hantverksföreståndare av l:a klass, trädgårdsmästare och befallningsmän,

i lönegraden B 4 maskinister av 2:ä klass, hantverksföreståndare av 2:a

klass, i lönegraden B 3 magasinsföreståndare, i lönegraden B 2 hantverkare,

chaufförer, post- och stadsbud samt eldare av l:a klass, i lönegraden

B 1 eldare av 2:a klass och föreståndare i stall, ladugård och

svinstall, i lönegraden C 4 köksförestånderskor av l:a klass, i lönegraden

C 3 köksförestånderskor av 2:a klass, tvättförestånderskor av l:a klass,

bageriförestånderskor (enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag äro de nuvarande

två graderna sammanförda till en grad) och arbetsförestånderskor samt

i lönegraden C 2 tvättförestånderskor av 2:a klass.

Såsom ovan nämnts, räknas för närvarande till ordinarie befattningar

även nattvakter, manliga biträden i trädgård och jordbruk, köksförestånderskor

av 3:e graden, köks-, tväjt- och bageriförestånderskornas närmaste

biträden samt sömmerskor och väverskor.

Med extra ordinarie anställning kunna numera följa åtskilliga av

de förmåner, som äro förbundna med ordinarie tjänstemän, såsom avlöning

under sjukdom, kostnadsfri ledighet motsvarande semester samt

förhöjning av avlöningen efter viss tids tjänstgöring, varjämte utredning

pågår rörande extra ordinarie tjänstemäns pensionsrätt. Med hänsyn

till hela karaktären av de senast nämnda befattningarna vid hospitalen

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr o A. 35

har Eders Kungl. Maj:t ansett riktigast att hänföra dem till icke-ordinarie

befattningar.

Vid den prövning riksdagen ägnat spörsmålet om ekonomipersonalens

placering i lönegrader och vad därmed sammanhänger har riksdagen ansett

sig böra i allo ansluta sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag, och har

riksdagen sålunda funnit de av Eders Kungl. Maj:t för de särskilda befattningshavarna

föreslagna löneförmånerna vara väl avvägda.

Spörsmålen om uppflyttning av vissa hantverksföreståndare från

2:dra till l:a graden och uppflyttning av en del hantverkare till

hantverksföreståndare har emellertid synts riksdagen vara ur praktisk

synpunkt så pass betydelsefulla, att de i flera hänseenden fordra en

mera ingående utredning. Vid denna prövning synes även böra komma

i betraktande, huruvida ej en del befattningar tilläventyrs kunde böra

överföras från högsta till lägsta klass av hantverksföreståndare.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om avlöning till icke-ordinarie

befattningshavare har riksdagen ansett sig kunna bifalla, och hava de

av Eders Kungl. Magt föreslagna särskilda avlöningsbestämmelserna beträffande

befattningshavare vid hospital och asyler ej heller givit riksdagen

anledning till erinran.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag till stater för hospital och asyler

hava utgifterna å ordinarie staten beräknats till 12,315,000 kronor och å

övergångsstaten till 141,520 kronor. Uppföras emellertid, såsom riksdagen

beslutat, jämväl de tre överläkarbefattningarna i Stockholm, Uppsala

och Lund å ordinarie stat, bör övergångsstatens slutsumma minskas

med 19,000 kronor till 122,520 kronor. Att på grund härav och i

anledning av riksdagens beslut i fråga om sysslomannens vid Växjö

hospital placering i högre lönegrad, än Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt, öka

vederbörande anslag å den ordinarie staten synes riksdagen dock icke

vara erforderligt.

Vad slutligen beträffar motionen nr 68:1 vari hemställts, att medel

från hospitals förslagsanslag jämväl måtte få användas för bestridande

av utgifter för i anslutning till hospital anordnad familjevård av sinnessjuka,

har riksdagen med hänsyn till de skäl, motionären-anfört till stöd

för sitt förslag, funnit sig böra bifalla detsamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,

att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och motionen nr 259 i andra kammaren

dels beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvalt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3t>

Biksdagens skrivelse Nr 5 A.

ningen, skall från och med den 1 januari 1923 äga tillämpning å befattningshavare

vid hospital och asyler;

dels beslutat, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen

må under femte huvudtiteln införas följande:

Verk och befattningar

Avdelning

och löne

grad enligt

löneplanen

Verk och befattningar

Avdelning

och lönegrad

enligt

löneplanen

Femte huvudtiteln.

Statens hospital och asyler.

I. Läkarpersonal.

Överläkare av l:ä klass........

Överläkare av 2:a klass........

Läkare vid Visby hospital ...

Hospitalsläkare av l:a klass .

Hospitalsläkare av 2:a klass .

II. Kontorspersonal.

Syssloman av l:a klass.....

Syssloman av 2:a klass......

Syssloman av 3:e klass......

Bokhållare........................

Kassörskor.......................

(manliga...

Kameralbiträden j eller

(kvinnliga .

Kanslibiträden....................

III. Sjukvårdspersonal.

Uppsyningsman av l:a klass ..

Uppsyningsman av 2:a klass ..

Överskötare .........................

B 19»)

B 18'')

B 16

B 18

B 16

B 15

B 14

B 13

B 8

C

B

C 3

C 3

B 7

B 5

B 4

Skötare ..............................

Förestånderskor av l:a klass

Förestånderskor av 2:a klass

Översköterskor.....................

Sköterskor............................

IV. Ekonomipersonal.

Maskinmästare av l:a klass .

Maskinmästare av 2:a klass .

Maskinister av l:a klass ......

Maskinister av 2:a klass ......

Hantverksföreståndare av l:a klass

Hantverksföreståndare av 2:a klass

Trädgårdsmästare.....

Befallningsman........

Magasinsföreståndare

Hantverkare.............

Chaufförer................

Post- och stadsbud...

Eldare av l:a klass...

Eldare av 2:a klass...

Föreståndare i stall, ladugård och

svinstall..................................

Köksförestånderskor av l:a klass.

Köksförestånderskor av 2:a klass

Tvättförestånderskor av l:a klass.

Tvättförestånderska av 2:a klass..

Bageriförestånderskor.................

Arbetsförestånderskor.................

B 2

C 6

C 4

C 3

C 2

'') Jämte bostälisvåning med bränsle ävensom elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet

emellertid för överläkare att själv bekosta armatur och lampor.

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare

asyler på följande sätt:

vid hospital och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

37

Befattningar

Antal

Befattningar

Antal

Överläkare av l:a klass...............

11

Maskinmästare av l:a klass.......

9

Överläkare av 2:a klass........

4

Maskinmästare av 2:a klass .......

5

Läkare vid Visby hospital ........

1

Maskinister av l:a klass ............

14

Hospitalsläkare av l:a kass ......

21

Maskinister av 2:a klass ..............

17

Hospitalsläkare av 2:a klass............

27

Hantverksföreståndare av l:a klass

27

—

Hantverksföreståndare av 2:a klass

85

Syssloman av l:a klass ....

2

Trädgårdsmästare ............

14

Syssloman av 2:a klass ......

8

Befallningsman .......................

10

Syssloman av 3:e klass ...........

5

Magasinsföreståndare ...................

8

Bokhållare ...............

13

Hantverkare.................................

77

Kassörskor......

15

Chaufförer....................................

9

Kameralbiträden........

8

Post- och stadsbud .....................

16

Kanslibiträden .......

12

Eldare av l:a klass ......................

15

Eldare av 2:a klass .............

69

Uppsyningsman av l:a klass .......

18

Föreståndare i stall, ladugård och

svinstall..............................

26

Uppsyningsman av 2:a klass .........

16

Köksförestånderskor av l:a klass...

11

Överskötare...............

133

Köksförestånderskor av 2:a Idass...

4

Skötare ................

694

Tvättförestånderskor av l:a klass...

14

Förestånderskor av l:a klass ...

17

Tvättförestånderskor av 2:a klass...

1

Förestånderskor av 2:a klass ..........

26

Bageriförestånderskor...................

11 ‘I

Översköterskor..................

203

Arbetsförestånderskor .........

13

I

Sköterskor ...................................

791

dels godkänt följande särskilda bestämmelser att från och med den

1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid

hospital och asyler:

1. Utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet är stadgat, skall gälla,

att överläkare icke må utom hospital och asyl samt läkaren vid Visby

hospital icke utom Visby stad utöva enskild praktik mot betalning, utom

vad rör nerv- eller sinnessjukdomar.

2.. Vid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 § 1 mom.

i avlöningsreglementet angivna grunder skall överläkarbefattning av l:a

klass anses lika med befattning i lönegraden B 20 och överläkarbefattning

av 2:a klass lika med befattning i lönegraden B 19.

3. överläkare äger, utan hinder av föreskrifterna i 22 § a) och

b) i avlöningsreglementet, åtnjuta fri boställsvåning med bränsle ävensom

elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet emellertid att

själv bekosta armatur och lampor.

Jämte de närmare föreskrifter, som äro eller varda meddelade rörande

boställslägenhetens begagnande, skall dock även beträffande överläkare

gälla vad i nämnda 22 § c) och d) finnes för innehavare av tjänstebostad

eller, om han avlidit, hans dödsbo föreskrivet angående avträdande av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

bostad samt i fråga om upplåtande av nödigt utrymme i bostaden för

vikarie eller efterträdare.

Därest överläkare på grund av sjukdom av sådan art, att han finnes

för framtiden till tjänstgöring oförmögen, åtnjutit tjänstledighet under

längre tid än ett år i följd, skall han vara skyldig att, efter medicinalstyrelsens

omprövning, avstå från den honom tillkommande bostad och

övriga naturaförmåner mot en kontant ersättning till det belopp, som

Kungl. Maj:t finner skäligt.

4. Då åt befattningshavare bland hospitalspersonalen, mot ersättning

i behörig ordning, anvisas tjänstebostad, skola de i 22 § i avlöningsreglementet

givna eller avsedda föreskrifter lända till efterrättelse

vare sig bostaden är försedd med möbler och sängkläder eller ej.

5. De i 23 § i avlöningsreglementet innefattade bestämmelser i

fråga om bränsle skola jämväl, beträffande andra befattningshavare vid

hospital och asyler än överläkare, äga motsvarande tillämpning i fråga

om lyse, då för tjänstebostad erforderligt lyse tillhandahålles befattningshavare.

6. Ogift befattningshavare är pliktig att från anstalten mottaga

kost in natura; dock äger direktionen, när skäl därtill föreligga, medgiva

honom att själv sörja för sitt kosthåll.

Gift befattningshavare handhave själv sitt kosthåll; vare dock skyldig

att mottaga kost in natura från anstalten i fall, då sådant enligt

direktionens beprövande finnes av omständigheterna påkallat.

För mottagen kost har befattningshavaren att utgiva gottgörelse

medelst avdrag å den kontanta avlöningen i enlighet med de närmare

bestämmelser, som fastställas av Kungl. Maj:t.

7. Verkställes vid anstalten tvätt för befattningshavares enskilda

räkning, skall befattningshavaren därför utgiva ersättning i enlighet med

grunder, som medicinalstyrelsen äger bestämma.

8. Befattningshavare, tillhörande någon av 1—7 lönegraderna under

avdelning B eller 1— 6 lönegraderna under avdelning C enligt avlöningsreglementets

9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av

olycksfall i tjänsten erhålla erforderlig läkarvård jämte läkemedel på

vederbörande hospitals bekostnad, dock att vård å sjukhus, sanatorium

eller annan dylik vårdanstalt icke må vid sådant sjukdomsfall betalas

av hospitals medel under tid då befattningshavare åtnjuter oavkortad

lön; och må även andra inom hospital eller asyl boende befattningshavare

i händelse av sjukdom därstädes kostnadsfritt åtnjuta den vård,

varav de äro i behov och som lämpligen kan dem vid anstalten beredas;

allt emellertid enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

39

9. Har åt annan befattningshavare bland sjukvårdspersonalen än

överskötare eller översköterska ombetrotts att särskilt ansvara för handhavandet

av sjukvård, förråd m. m. inom viss avdelning vid tillfälligt

förfall för överskötare eller översköterska eller vid tider, då överskötare

eller översköterska med stöd av fastställd arbetstidsordning är fri från

tjänstgöring å avdelningen, må för sådant extra arbete ersättning utgå

enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t.

10. För tjänstgöring å s. k. fast avdelning utgår till befattningshavare

bland sjukvårdspersonalen särskilt arvode, beräknat efter 180

kronor för år.

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i

punkterna 9 och 10 i nyssberörda särskilda bestämmelser, må bestridas

av anslag till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. in.;

dels beslutat, att för överläkare av l:a klass skall gälla samma särskilda

pensionsunderlag som för tjänstemän, tillhörande lönegraden B 20

i förenämnda avlöningsreglemente, eller 6,996 kronor, samt för överläkare

av 2:a klass samma särskilda pensionsunderlag som för tjänstemän, tillhörande

lönegraden B 19, eller 6,684 kronor, och att i följd därav pensionsavgiften

skall, för år räknat, utgå för överläkare av l:a klass med

420 kronor och för överläkare av 2:a klass med 399 kronor;

dels godkänt följande stater för hospital och asyler:

Ordinarie stat.

A. Arlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

........................................................................ kronor 7,000,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.............................. » 225,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag........................•....................... » 1,090,000: —

B. Omkostnad sstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag

................................................... » 4,000,000: -

Summa förslagsanslag kronor 12,315,000: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Övergångsstat.

1 köksförestånderska av 3:e graden...........

1 köksförestånderska av 3:e graden............

1 nattvakt................................................

17 nattvakter ...........................................

1 manligt biträde i trädgård och jordbruk

23 manliga biträden i trädgård och jordbruk

1 köksförestånderskans närmaste biträde ...

12 köksförestånderskornas närmaste biträden

1 tvättförestånderskans närmaste biträde ...

12 tvättförestånderskornas närmaste biträden

I 1 bageriförestånderskans närmaste biträde...

J 9 bageriförestånderskornas närmaste biträden.

..............................................

I 1 sömmerska resp. väverska .....................

j 27 sömmerskor och väverskor....................

Summa förslagsanslag

Nuvarande

avlöning

Medel-

avlö-

Summa.

Anmärkningar.

lägst.

högst.

ning.

1,140

1,650

1,380

1.380

1,140

1,650

1.380

1,380

1,020

1,650

1,260

1,260

1,020

1,650

1,260

21,420

Därtill komma na-

1,020

1,020

1.650

1,260

1,260

tura- och andra för-

1,650

1.260

28,980

maner i enlighet med

960

1,380

1,140

1.140

avlöningsreglementet

960

1,380

1.140

13,680

för sjukvårds- och

900

1,260

1,020

1,020

ekonomipersonalen

900

1,260

1,020

12,240

vid statens anstalter

900

1,260

1,020

1,020

för sinnessjuka den

28 juni 1918.

900

1.260

1,020

9.180

900

1.260

1,020

1,020

900

1.260

1,020

27,540

—

—

—

122,520

dels besluta, att där vid hospital och asyler anställd befattningshavare,

å vilken ovanberörda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,

enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära

någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig

löneförbättring — i förskott, vid ingången av januari månad år 1923 till

honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad befattningshavaren skulle hava i den befattning, han vid utgången

av år 1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad 1923, om de

dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,

vilket belopp för befattningshavare, som utöver kontant avlöning åtnjuter

fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och

fri belysning, skall ökas med värdet, enligt medicinalstyrelsens uppskattning,

av denna förmån för en månad;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

bestridas av den i ordinarie staten för hospital och asyler upptagna anslagsposten

till avlöningar åt ordinarie befattningshavare;

dels förklarat, att övriga av riksdagen i skrivelse den 22 februari

1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen då

beslutade löneregleringen för statsdepartement och centrala ämbetsverk

må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare vid

hospital och asyler;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

41

dels, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget

till hospitals underhåll, i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923

upptagit ej mindre under rubriken »hospital och asylen ett förslagsanslag

av 6,157,500 kronor än även under rubriken ^övergångsstat för hospital

och asylen ett förslagsanslag av 61,260 kronor;

dels och med bifall till motionen nr 68 i första kammaren beslutat,

att medel från förslagsanslaget till hospital och asyler jämväl må användas

för bestridande av utgifter för i anslutning till hospital anordnad

familjevård av sinnessjuka.

71:o) På grund av Eders lvungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 79) har riksdagen av det utav 1918 års lagtima riksdag beviljade

anslaget å 230,000 kronor såsom bidrag till de befordringsavgifter,

vilka befattningshavare, tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen

vid hospital och asyler, hava att, därest de från och med år 1919 tillträda

befattning å ordinarie stat, enligt reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa

till nämnda kassa erlägga, på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett belopp av 22,500

kronor.

72:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 80) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie reservationsanslaget

till resestipendier åt vid hospital och asyler anställda läkare

i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

73:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 81) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu

för år 450,000 kronor, med halva beloppet 225,0.00 kronor.

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 82) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923

upptagit det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke är o fallandesjuka, nu för år 700,000 kronor, med halva beloppet,

350,000 kronor.

75:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 83) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det

ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu för år 100,000 kronor,

med halva beloppet, 50,000 kronor.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja dels till avlöningar och

vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett förslagsanslag, högst, 6,015 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. (Nr 5 A.) k>76 28 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels och, till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt ett

förslagsanslag av 14,900 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

beviljat

dels till avlöningar och vilcariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett förslagsanslag, högst,

6,015 kronor,

dels och till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt ett

förslagsanslag av 14,900 kronor.

77:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja dels till avlöningar och

vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett förslagsanslag, högst, 3,880 kronor,,

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett

förslagsanslag av 8,450 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat
dels

till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett förslagsanslag, högst,

3,880 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid. samma anstalt ett

förslagsanslag av 8,450 kronor.

78:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 86) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie anslaget till lasaretts underhåll, nu för-år 15,774 kronor, till

ett belopp av 7,887 kronor.

79:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 87) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie reservationsanslaget

till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl. i

riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

80:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till underhåll

av järvsö sjukhus för spetälska, nu för år 23,500 kronor, med ett

belopp av 17,750 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot storleken av det av

Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget, har dock ansett, att det ordinarie anslaget

för tiden 1 januari—30 juni 1923 endast bör upptagas med hälften

av det å ordinarie stat för år 1922 beviljade eller med 11,750 kronor.

Skillnaden mellan detta belopp och det av Eders Kungl. Maj:t å ordinarie

stat äskade eller (17,750 kronor — 11,750 kronor) 6,000 kronor torde böra

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

43

upptagas såsom förslagsanslag, högst, för täckande av motsedd brist it

det ordinarie anslaget och anvisas å extra stat för första halvåret 1923.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen beträffande ordinarie

staten anmäla, att riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923

upptagit det ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska,

nu för år 23,500 kronor, med ett belopp av 11,750 kronor.

81:o) Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående

punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen till täckande av motsedd

brist i ordinarie anslaget till underhäll av Järvsö sjukhus för spetälska på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 6,000 kronor.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att av

medel, som anvisats såsom bidrag till uppförande eller inrättande av

tuberkulossjukvårdsanstalter, må av Eders Kungl. Maj:t, för uppförande

av ett kustsanatorium i Ljunghusen för patienter med kirurgisk och

körteltuberkulos, åt Malmöhus läns landsting beviljas högst 210,000

kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de angående

statsbidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

m. m. stadgade grunder och med iakttagande av de i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 7 januari 1922 angivna särskilda villkor.

De betänkligheter mot beviljande av anslag till ifrågavarande anstalt,

riksdagen vid frågans behandling sistlidet år hyste, hava genom

den av medicinalstyrelsen gjorda utredningen och vad departementschefen

föreslagit blivit hävda, och har riksdagen för den skull ansett

sig nu kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning. För att Malmöhus

läns landsting må komma i åtnjutande av statsbidrag, förutsätter

riksdagen emellertid, i likhet med departementschefen, att såsom villkor

härför skyldighet stadgas för landstinget dels att till behandling å anstalten

mottaga patienter från rikets samtliga län, dels ock att i den

utsträckning, Eders Kungl. Maj:t närmare bestämmer, hålla anstalten öppen

året om. Härjämte förutsätter riksdagen, att vid bestämmandet av statsbidragets

storlek noga beaktas, att i de kostnader, som skola ligga till

grund för beräkningen, endast komma att ingå sådana, för vilka landstinget

enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag för uppförande

•eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. äger tillgodoräkna

sig statsbidrag, samt att i fråga om de avgifter, å anstalten intagna

patienter från andra än Malmöhus län skola hava att erlägga,

landstinget skall vara skyldigt underkasta sig de bestämmelser härutinnan,

Eders Kungl. Maj:t kan komma att utfärda.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

medgivit, att av medel, som anvisats såsom bidrag till uppförande

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, må av Eders Kungl.

Maj:t, för uppförande av ett kustsanatorium i Ljungbusen för patienter

med kirurgisk och körteltuberkulos, åt Malmöhus läns landsting beviljas

högst 210,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de

angående statsbidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

m. m. stadgade grunder och med iakttagande av utav

riksdagen här ovan angivna särskilda villkor.

83:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

(punkt 90) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923

upptagit det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna vid

tuberkulossjukvårdsanstalter, nu för år 2,500,000 kronor, med ett belopp

av 1,250,000 kronor.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att

för beredande av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer

för resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,

att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer,

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag

av 7,500 kronor.

Riksdagen har för beredande av bidrag till medellösa eller mindre

bemedlade personer för resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda

kustsanatorierna, att utgå under de villkor, Eders Kungl.

Maj:t bestämmer, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat

ett förslagsanslag av''7,500 kronor.

85:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 92) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie reservationsanslaget

till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård

i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

86:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att

såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel

ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att användas

i enlighet med av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 300,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten

vid de genom medel ur Konung Oscar ll:s jubileumsfond inrättade folksanatoriema,

att användas i enlighet med av Eders Kungl. Maj:t med
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdag ens skrivelse Nr 5 A.

delade bestämmelser, på extra stat för tiden 1 januari — 30 juni 1923

anvisat ett förslagsanslag, högst, 300,000 kronor.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till statsbidrag för understödjande

av dispensärverksamhet under villkor i huvudsaklig överensstämmelse

med de nu gällande bevilja ett förslagsanslag av 200,000

kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har alltså på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet under

villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de nu gällande beviljat ett

förslagsanslag av 200,000 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t hår föreslagit riksdagen (punkt 95) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

bekostande av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa

med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer från landsorten, nu

för år 30,000 kronor, med ett belopp av 25,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till bekostande av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa

med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer från landsorten, nu

för år 30,000 kronor, med ett belopp av 25,000 kronor.

89:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 96) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att utgå enligt nu

gällande grunder, dels såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten

vid radiumhemmets poliklinik ett förslagsanslag, högst, 7,500

kronor, dels ock såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten

vid hemmets klinik ett förslagsanslag av 15,500 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat,

att utgå enligt nu gällande grunder,

dels såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets

poliklinik ett förslagsanslag, högst, 7,500 kronor,

dels ock såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets

klinik ett förslagsanslag av 15,500 kronor.

90:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 97) har riksdagen för beredande av bidrag, enligt nu gällande

grunder, till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till och

från radiumhemmet i Stockholm på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisat ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

91:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 98) att till

statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 750,000 kronor.

Riksdagen har till statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen

av epidemisjukhus på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

ett förslagsanslag av 750,000 kronor.

92:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 99) har riksdagen till statsbidrag för driften av epidemisjukhus på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag

av 225,000 kronor.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100)

dels medgiva, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll

av skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i

Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt

vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. må från

och med år 1923 utgå i enlighet med av chefen för socialdepartementet

förordade grunder;

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie

förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg, nu för år 179,500 kronor, med ett belopp av

79,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.

Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har

dels medgivit, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll

av skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i

Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt

vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. må från

och med år 1923 utgå i enlighet med av chefen för socialdepartementet

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari 1922 förordade

grunder;

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg, nu för år 179,500 kronor, med ett belopp av 79,000

kronor.

94:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 101) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till polikliniker vid vanföreanstalterna i Stock
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 47

bolin, Göteborg och Hälsingborg, nu för år 15,000 kronor, med ett belopp

av 7,500 kronor.

95:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra, nu för år

'' 131,400 kronor, med ett belopp av 45,400 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det

ordinarie förslagsanslaget till underhåll av skol- och uppfostringshem för

vanföra, nu för år 131,400 kronor, med ett belopp av 45,400 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 103) att

för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare till och från vanföreanstalt

eller i samband med sådan anstalt anordnat skol- och uppfostringshem,

nu för år 35,000 kronor, med ett belopp av 25,000

kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har alltså för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare

till och från vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat

skol- och uppfostringshem, nu för år 35,000 kronor, med ett belopp

av 25,000 kronor.

97:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 104) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna

för vanföra m. in., nu för år 184,500 kronor, med ett belopp

av 77,500 kronor.

98:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 105) att

för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till bestridande av kostnaderna för allmän hälso- och sjukvård, nu för

år 1,000,000 kronor, till ett belopp av 600,000 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande anslagsäskande

har riksdagen icke utan tveksamhet funnit sig kunna bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förslag, i vad det avser ersättning åt stadsläkarna för bestridandet

av den genom lagen angående åtgärder mot utbredning av

könssjukdomar dem ålagda befattning såsom sundhetsinspektörer. Med

hänsyn till arten av ifrågavarande arbete och, då staten redan iklätt

sig kostnaden för de med sagda sjukdomar behäftade sjukas behandling,

har riksdagen emellertid efter övervägande ansett, att, intill dess frågan

om statens deltagande i kostnaden för stadsläkares avlöning slutligen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

avgjorts, skälig ersättning torde böra beredas stadsläkarna för arbetet

ifråga. Vad de av Eders Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna

arvodesbeloppen beträffar, bava desamma synts riksdagen väl avvägda

och får riksdagen alltså bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan,

därvid riksdagen emellertid såsom självfallet förutsätter, att dyrtidstillägg

å arvodena ej utgår. Att arvodena i fråga skulle utgå retroaktivt

från och med år 1922, kan riksdagen däremot icke medgiva,

utan beviljas desamma först från och med nästkommande års ingång.

Då riksdagen ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i

övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen samt det av Eders

Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet icke givit riksdagen anledning till

erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen för tiden 1 januari

—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till bestridande

av kostnader för allmän hälso- och sjukvård, nu för år 1,000,000 kronor,

till ett belopp av 600,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 106) att

till beredande av bidrag, i enlighet.med av 1918 års lagtima riksdaggodkända

grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen,

under framhållande av att Eders Kungl. Maj:t den 7 juli 1921

anbefallt medicinalstyrelsen att överarbeta ett av den s. k. provinsialläkardistriktskommittén

avgivet förslag till ny läkartaxa, anfört, att då detta

ärende, som stode i samband med den till 1902 års löneregleringskommitté

överlämnade frågan om ny definitiv lönereglering för förste

provinsialläkare och provinsialläkare, icke torde kunna föreläggas innevarande

års riksdag, det med nyssberörda frågor nära sammanhängande spörsmålet

om ändrade grunder för användningen av det anslag, varom nu

är fråga, vilket spörsmål ock behandlats av nämnda kommitté, icke

syntes honom böra nu tagas under omprövning, utan borde enligt

departementschefens förmenande de år 1918 fastställda grunderna tillsvidare

gälla oförändrade. Till detta departementschefens uttalande har

riksdagen funnit sig böra giva sin anslutning. På grund härav och då

riksdagen icke funnit skäl till erinran mot det av Eders Kungl. Maj:t

äskade anslagsbeloppet, får riksdagen anmäla, att riksdagen till beredande

av bidrag, i enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända grunder,

för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag

av 25,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

100:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 107) att

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

dels till bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm

av en statens skola för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag

å 4,000 kronor,

dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda

skola ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor,

dels ock för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor

i enlighet med gällande grunder ett förslagsanslag av 75,000

kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har alltså på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisat

dels till bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm av

en statens skola jäv utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag å

4.000 kronor,

dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda

skola ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor,

dels ock för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor

i enlighet med gällande grunder ett förslagsanslag av 75,000

kronor.

101:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 108) att förberedande

av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor på extra

stat för tiden 1 januari''—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av

150.000 kronor.

Riksdagen har för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett

förslagsanslag av 150,000 kronor.

102:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109) att

för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till

barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, nu för år 72,703 kronor,

till ett belopp av 30,532 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, nu för år

72,703 kronor, till ett belopp av 30,532 kronor.

103:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 110) har riksdagen till anordnande av repetitionskurser för barnmorskor

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 7,750 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. (Nr 5 A.) 1076 22 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

104:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 111)

har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

anslaget till ortopediska institutet, nu för år 8,250 kronor, till ett belopp

av 4,125 kronor.

105:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 112)

att för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till skyddskoppympningen, nu för år 240,000 kronor, med ett

belopp av 130,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, bar alltså riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923

upptagit det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen, nu för

år 240,000 kronor, med ett belopp av 130,000 kronor.

106:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 113) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923

upptagit det ordinarie förslagsanslaget, högst, till karantänsanstalten pa

Känsö, nu för år 16,600 kronor, med ett belopp av 8,800 kronor.

107:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 114) att till

personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten på

Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg på extra stat anvisa ett förslagsanslag,

högst, 167 kronor.

Till personligt lönetillägg åt karantänsläkaren Hjortzberg för år 1922

har Eders Kungl. Maj:t på tilläggsstat för samma år äskat ett förslagsanslag,

högst, 500 kronor.

I en den 10 februari 1922 dagtecknad, till ordföranden i statsutskottet

ställd skrivelse har departementschefen meddelat, att Eders Kungl.

Maj:t genom beslut samma dag på därom gjord framställning entledigat

Hjortzberg från förordnandet att vara karantänsläkare vid karantänsanstalten

på Känsö, räknat från och med den 1 april 1922. I följd

härav erfordras icke något anslag för nu ifrågavarande ändamål för

första hälften av 1923 och kan det å 1922 års tilläggsstat äskade anslaget

begränsas till 125 kronor.

1 annat sammanhang återkommande till sistnämnda anslag, får

riksdagen alltså nu anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

icke vunnit riksdagens bifall.

108:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) har

riksdagen beslutit att beträffande det ordinarie anslaget till Svenska

läkarsällskapet i riksstaden för tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga

något belopp.

109:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 117), har riksdagen beslutit att beträffande det ordinarie anslaget

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

51

till resestipendier åt civila läkare i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni

1923 icke upptaga något belopp.

110:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 118) att

för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälsovårdsbyrån

i Paris, nu för år 7,000 kronor, med ett belopp av 7,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

bar alltså för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälsovärdsbyrån

i Paris, nu för år 7,000 kronor, med ett belopp av 7,000

kronor.

lll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 119) att

för provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 36,250 kronor.

Riksdagen bar för provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom

rikets ödemarksomräden å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisat ett förslagsanslag, högst, 36,250 kronor.

överståthållarämfoetet.

112:o) På grund av Eders Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 120) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie anslaget till överståthållarämbetet, nu för år 123,822 kronor,

med ett belopp av 61,911 kronor.

113:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 121) att

till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser)) på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 35,000

kronor.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande år anvisat ett anslag

å 80,000 kronor.

Med hänsyn dels till fallande pris å tryckningskostnader dels ock

till att avlöningskontot bör kunna något inskränkas, har Eders Kungl.

Maj:t ansett anslaget kunna begränsas till 70,000 kronor för*år räknat

eller 35,000 kronor för nu ifrågavarande halvår.

Riksdagen, som med hänsyn ej mindre till vad departementschefen

i ärendet anfört än jämväl till den omständigheten att, enligt vad riksdagens

vederbörande utskott inhämtat, tidningens omfång kunnat på

grund av nedgång i brottsligheten väsentligt inskränkas, har ansett, att

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ytterligare någon nedsättning i anslaget utöver den av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna torde kunna ske för år 1923 och har beräknat detsamma

för nämnda år till 60,000 kronor eller sålunda för halvåret

30,000 kronor.

Riksdagen har alltså till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser»

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

114:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 122) att

såsom bidrag för upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 13,500 kronor.

Riksdagen har såsom bidrag för upprätthållande av centralbyrån för

fingeravtryck på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett

förslagsanslag av 13,500 kronor.

Landsstaten.

115:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 123) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923

upptagit det ordinarie anslaget till landshövdingarna, nu för år 318,500

kronor, till halva beloppet, 159,250 kronor.

116:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 124) att

l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för

Värmlands län uppföra en länsbokhållare av andra lönegraden med en

årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15 år

komma tre ålderstillägg å lönen, vart och ett å 500 kronor;

2:o) föreskriva, att för den nya befattningshavare, som på grund

av vad ovan föreslagits må varda uppförd å ordinarie stat, i tillämpliga

delar skola gälla de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse

den 14 juni 1917 (nr 472) äro stadgade för åtnjutande av de från 1918

års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten;

3:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för

Hallands Jän uppföra ett kvinnligt biträde av första lönegraden och ett

kvinnligt biträde av andra lönegraden;

4:o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka sålunda uppföras å

ordinarie staten för landsstaten, skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 507) angående nya avlöningsbestämmelser,

att tillämpas från och med år 1920, för de hos

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdag em skrivelse Nr 5 A.

ämbetsverk och myndigheter uppförda, under andra—åttonde huvudtitlarna,

med undantag av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga

biträdesbefattningarna m. in., med däri genom kungörelse den 9 juli

1920 (nr 583) gjorda ändringar; samt

5:o) för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget

till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna, nu för år 1,452,700

kronor, med ett belopp av 729,550 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har alltså,

dels å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för

Värmlands län uppfört en länsbokhållare av andra lönegraden med en

årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kro,

nor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15

år komma tre ålderstillägg å löDen, vart och ett å 500 kronor;

dels föreskrivit, att för den nya befattningshavare, som på grund

härav må varda uppförd å ordinarie stat, i tillämpliga delar skola gälla

de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse den 14 juni 1917

(nr 472) äro stadgade för åtnjutande av de från 1918 års början fastställda

avlöningsförmåner för landsstaten;

dels å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för

Hallands län uppfört ett kvinnligt biträde av första lönegraden och ett

kvinnligt biträde av andra lönegraden;

dels föreskrivit, att de kvinnliga biträden, vilka sålunda uppföras

å ordinarie staten för landsstaten, skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 19 juni 19l''9.(nr 507) angående nya

avlöningsbestämmelser, att tillämpas från och med år 1920, för de hos

ämbetsverk och myndigheter uppförda, under andra—åttonde huvudtitlarna,

med undantag av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga

biträdesbefattningarna m. in., med däri genom kungörelse den 9 juli

1920 (nr 583) gjorda ändringar;

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

anslaget till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna, nu för år 1,452,700

kronor, med ett belopp av 729,550 kronor.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 125) att

för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget,

högst, till sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., nu för år

12,000 kronor, med ett belopp av 3,000 kronor.

_ Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

förslagsanslaget, högst, till sakkunniga till biträde vid utredningar

in. in., nu för år 12,000 kronor, med ett belopp av 3,000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

118:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 126) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till arvoden åt extra länsnotarier m. ro., nu för år 383,000 kronor, med

ett belopp av 165,000 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier in. to., nu för

år 383,000 kronor, med ett'' belopp av 165,000 kronor.

119:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 127) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,

nu för år 2,358,531 kronor, med ett belopp av 1,179,266

kronor.

Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit, har riksdagen sålunda för tiden 1

januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,

nu för år 2,358,531 kronor, med ett belopp av 1,179,266 kronor.

120:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 128) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, nu för år 25,000

kronor, med ett belopp av 20,000 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

förslagsanslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna,

nu för år 25,000 kronor, med ett belopp av 20,000 kronor.

121:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 129)

dels medgiva sådan ändring i övergångsstaten för landsstaten, att

därå uppförd landsfiskal må från och med år 1923 åtnjuta förvaltningsbidrag

med 500 kronor.

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie

anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu för år 36,400 kronor,

med ett belopp av 16,750 kronor,

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, bar alltså dels medgivit sådan ändring i övergångsstaten

för landsstaten, att därå uppförd landsfiskal må från och med år 1923

åtnjuta förvaltningsbidrag med 500 kronor,

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu för år 36,400 kronor, med

ett belopp av 16,750 kronor.

122:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 130) bär riksdagen, för beredande för tiden 1 januari—30 juni

1923 av ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten i

Göteborgs och Bohus län, på extra stat för samma tid anvisat ett förslagsanslag,

högst, 1,875 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 131) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till avlöning och underhåll

av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas,

anvisa, att användas i huvudsak efter hittills gällande grunder,

ett förslagsanslag av 450,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig

böra bifalla, och får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 till avlöning och underhåll av särskild

polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas, anvisat,

att användas i huvudsak efter hittills gällande grunder, ett förslagsanslag

av 450,000 kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 132) att å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ersättning åt lappfogdar

m. in. bevilja att reservationsanslag av 21,775 kronor.

Riksdagen har å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till

ersättning åt lappfogdar rn. m. beviljat ett reservationsanslag av 21,775

kronor.

Diverse.

125:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 134) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till älderstillägg, nu för år 450,000 kronor,

med ett belopp av 225,000 kronor.

126:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 135) har riksdagen för tiden 1 januari—3Ö juni 1923

upptagit det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,

nu för år 800,000 kronor, med ett belopp av 400,000 kronor.

127:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136)

har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

förslagsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu för

år 225,000 kronor, med ett belopp av 112,500 kronor.

128:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 137) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu för år

40,000 kronor, med ett belopp av 20,000 kronor.

129:o) '' Med bifall till Edei''s Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 138) bär riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved

m. m., nu för år 1,000,000 kronor, med ett belopp av 500,000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Biksdagens skrivelse Nr 5 A.

130:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 201) anmält, har

riksdagen till tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

ett förslagsanslag å 458,000 kronor.

131:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 153) anmält, har

riksdagen till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under första

halvåret 1923 åt befattningshavare i statens tjänst å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag å 3,775,000 kronor.

132:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 141) och för jämnande av huvudtitelns slutsumma har

riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget

för bestridande av tryckningskostnader, nu för år 300,000

kronor, med ett belopp av 150,759 kronor.

Stockholm den 6 juni 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K- L. Beckmans Boktr., 1922.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

Verkliga utgifter.

Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen ..........................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ............................

Övergångsstat för departementet, förslagsanslag,

högst ....................................

Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst

Säger för departementet

B. Sociala verk och inrättningar.

Riksförsäkringsanstalten:

Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag

.................

Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete, förslagsanslag

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag

..................................

Försäkringsrådet:

Försäkringsrådet, förslagsanslag..............

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ..

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen, förslagsanslag................

Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst

Ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling

i arbetstvister, förslagsanslag ..............

Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister,

förslagsanslag ...........................

Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslagsanslag

..................................

Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag

..................................

Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

12,000

141,950

2,600

6,850

119,250

37,500

693,550

156,000

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 5 A.

68,500

72.000

15.000

7,500

200,000

15.0001

156,550

156,750

43,500

6,850

693,550

25,000

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

5,000,000

70,000

82,050

500

30,000

278,000

7,500

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag

..................................

Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets

införande nödlidande personer, förslagsanslag

..................................

Arbetarskydd:

Yrkesinspektionen ..........................

Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin

Hesselgren, förslagsanslag, högst........

Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag,

högst ...................................

Statens tvångsarbetsanstalter:

Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag

övergångsstat, förslagsanslag ...............

Nykterhetsverksamhet:

Alkoholistvård:

Driftkostnader för statens vårdanstalt

för alkoholister vid Svartsjö, förslagsanslag

.................... 25,000

Driftkostnader för statens vårdanstalt

för alkoholister i Landskrona, förslagsanslag

....................

Avlöningar och vikariatsersättningar

åt befattningshavare vid statens

vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,

förslagsanslag, högst ....

Bidrag till driftkostnaderna i övrigt

för statens vårdanstalt å Venngarn

för alkoholister, förslagsanslag ..

Erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader, förslagsanslag

........................ 40,000

Statens kostnader för farliga alkoholister

m. m., förslagsanslag......

Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen

för ärenden rörande alkoholistvården,

förslagsanslag, högst ....

Främjande av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder:

Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysnings- •

byrås verksamhet, förslagsanslag,

högst ........................ 5,000

3,500

20,473

26,500

3,000

1,800

Ordinarie

anslag

Kronor

156,000

82,050

285,500

Extra

anslag

Kronor

5,448,000

30,500

120,273

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

29

Internationella byrån i Lausanne för

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

alkoholismens bekämpande, för-

slaganslag, högst .............. 750

5,750

126,023

Sjukförsäkring:

30

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag

930,000

31

Extra statsbidrag för år 1922 åt registrerade sjuk-

kassor, förslagsanslag ....................

300,000

32

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

förslagsanslag ............................

50,000

33

Tillsyn över understödsföreningar, förslags-

anslaq, högst ............................

3,000

930,000

353,000

Arbetsrådet:

34

Kostnader för tillämpning av lagen om arbets-

tidens begränsning m. m., förslagsanslag ....

DU,UUU;

Allmänna pensionsförsäkringen:

35

Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ............

312,000

36

Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslags-

anslag ..................................

306,000

37

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd

åt de personer, som äro därtill berättigade

jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915,

förslagsanslag ..........................

10,100,000

38

Bidrag till understöd åt de personer, som genom

lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den

allmänna pensionsförsäkringen, förslagsanslag,

högst ...................................

2,725,000

39

Ersättning till postverket för dess bestyr med

pensionsutbetalningar m. m., förslagsanslag

425,000

40

Ersättning till postsparbanken för dess bestyr

med den på frivilliga avgifter grundade pen-

sionsförsäkringen, förslagsanslag, högst ....

150

41

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsför-

teckningar, förslagsanslag ................

25,000

312,000

13,581,150

Fattigvård och barnavård:

42

Fattigvården i Stockholm och landsorten......

4,782

43

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ......

600,000

44

Stipendier för bevistande av Svenska fattigvårds-

förbundets kurs i Stockholm för utbildande av

föreståndarinnor vid ålderdomshem och barn-

hem, förslagsanslag, högst ................

3,000

45

Sveriges bidrag till den internationella föreningen

för barnaskydd, förslagsanslag ............

2,500

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

46

Statsinspektion av fattigvården, förslagsanslag,

högst ............................

24,825

40.000

25.000

47

Bidrag till uppförande eller inrättande av arbets- hem, förslagsanslag ......................

48

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, för- slagsanslag ............................

49

50

51

Allmänna barnhuset i Stockholm..............

42,850

1 37*

Frimurarbamhuset .......................

Barnhusen i landsorten ..............

14,190

662,697

95,325

Säger för sociala verk och inrättningar

2,628,497

20,412,548

* ’ * *

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

1

2

3

4

Medicinalstyrelsen:

Medicinalstyrelsen, förslags- anslag ................ 182,550

övergångsstat ............ 2,250

Medicinalstyrelsens verksam- het, förslagsanslag, högst 18,350

Personligt avlöningstillägg

till en befattningshavare,

förslagsanslag, högst .... 650

184,800

19,000

Statsmedicinska anstalten:

5

Statens bakteriologiska la- boratorium ............ 51,145

6

Driften vid statens häkte-

riologiska laboratorium,

7

förslagsanslag, högst .... 50,000

Statens rättskemiska la-

boratorium ............ 9,775

8

Driften vid statens rättske-

miska laboratorium, för-

9

slagsanslag, högst ...... 2,600

Statens farmaceutiska la-

boratorium, förslagsan- slag, högst ............ 10,850

60,920

63,450

10

11

Förste provinsialläkare och provinsialläkare ____

Skrivbiträde och övriga expenser åt förste provin- sialläkare m. m., förslagsanslag, högst ........

780,650

26,200

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

5

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

12

Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsial-

läkare å landsbygden, reservationsanslag ......

50,000

18

Provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare

och provinsialläkare, förslagsanslag, högst ....

114,000

14

Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, för-

slagsanslag ................................

5,000

15

Omedelbart provisoriskt avhjälpande av läkar-

bristen, särskilt i Norrbottens, Västerbottens och

Jämtlands län, förslagsanslag, högst ..........

25,000

! 16

Resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.,

reservationsanslag ..........................

—

17

Avlöning åt civila läkarstipendiater, reservations-

anslag ....................................

’-

18

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, för-

slagsanslag.................................

15,000

1,041.370

302,650

:

19

20

21

22

23

24

25

26

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalterna:

Hospital och asyler, förslagsanslag

............ 6,157,500

Övergångsstat för hospital

och asyler, förslagsanslag 61,260

Bidrag till befordringsavgifter

för vissa befattningshavare

vid hospital och

asyler, förslagsanslag, högst 22,500

Resestipendier åt vid hospital

och asyler anställda läkare,

reservationsanslag ....... —

Anstalter för obildbara sinnesslöa,

förslagsanslag.... 225,000

Anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka,

förslagsanslag 350,000

Epileptikeranstalter, förslagsanslag

................ 50,000

Avlöningar och vikariatsersättningar

m. m. åt befattningshavare

vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar, förslagsanslag,

högst .......... 6,015

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

Bidrag till driftkostnader i

övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa

gossar, förslagsanslag ....

Avlöningar och vikariatsersättningar

m. m. åt befattningshavare

vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa

flickor, förslags- ''

anslag, högst............

Bidrag till driftkostnader i

övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa

flickor, förslagsanslag ....

Övriga sjukvårdsanstalter:

Lasaretts underhåll ...... 7,887

Resestipendier åt ordinarie

läkare vid länslasarett m. fl.,

reservationsanslag ....... —

Underhåll av Järvsö sjukhus

för spetälska ........ 11,750

Täckande av motsedd brist

å anslaget till underhåll av

Järvsö sjukhus för spetälska,

förslagsanslag, högst

Bidrag för driftkostnaderna

vid tuberkulossjukvårdsanstalter,

förslagsanslag

.................... 1,250,000

Resebidrag till vissa patienter

vid kustsanatorierna,

förslagsanslag ..........

Resestipendier åt läkare för

studier i tuberkulossjukvård,

reservationsanslag .. —

Folksanatorierna, förslagsanslag,

högst ..............

Statsbidrag till dispensärverksamhet,

förslagsanslag

Behandling av medellösa lupuspatienter

från landsorten,

förslagsanslag ...... 25,000

14,900

3,880

8,450

6,000

6,843,760

7,500

300.000

200.000

55,745

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

7

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

40

Radiumhemmets poliklinik, *

förslagsanslag, högst ....

7,500

41

Radiumhemmets klinik, för-

slagsanslag ............

15,500

42

Resebidrag till vissa patien-

ter vid radiumhemmet,

förslagsanslag ..........

7,500

43

Statsbidrag för uppförande,

inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus, förslags-

anslag ................

750,000

44

Statsbidrag för driften av

epidemisjukhus, förslags-

anslag ................

225,000

1,294,637

1,519,000

Vanföreväsendet:

45

Kliniker vid vanföreanstalterna i Stock-

holm, Göteborg och Hälsingborg, för-

slagsanslag ......................

79,000

46

Polikliniker vid vanföreanstalterna i

Stockholm, Göteborg och Hälsing-

borg, förslagsanslag ..............

7,500

47

Underhåll av skol- och uppfostrings-

hem för vanföra, förslagsanslag ....

45,400

48

Bidrag till resor för vanföra jämte

vårdare, förslagsanslag ............

25,000

49

De i Stockholm, Göteborg och Hälsing-

borg inrättade undervisningsanstal-

terna för vanföra m. m., förslagsanslag

77,500

234,400

8,372,797

1,574,745

Hälsovård i allmänhet.

50

Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för-

slagsanslag ........................

600,000

51

Lindring i mindre bemedlade patienters

å lands-

bygden sjukvårdskostnader, förslagsanslag ----

25,000

52

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor,

förslagsanslag ......................

4,000

53

Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av

statens skola för utbildning av distriktsskö-

terskor, förslagsanslag, högst ........

10,000

54

Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor,

förslagsanslag ......................

75,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

55

Statsbidrag till avlöning åt distriktsbammorskor,

förslagsanslag ............................

150,000

7,750

56

57

Barnmorskeundervisningen och bambördshusen

Repetitionskurser för barnmorskor, förslagsanslag,

högst .....................................

30,532

58

Ortopediska institutet ........................

4,125

130,000

8,800

59

Skyddskoppympningen, förslagsanslag ..........

60

Karantänsanstalten på Känsö, förslagsanslag,

högst .....................................

61

Svenska läkarsällskapet ......................

62

Resestipendier åt civila läkare..................

63

Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslags- anslag ..............................

7,000

64

Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården

inom rikets ödemarksområden, förslagsanslag,

högst .....................................

36,250

780,457

308,000

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjuk- vården ....................................

10,194,624

2,185,395

D. Överståthållarämbetet.

•

1

överståthållarämbetet ........................

61,911

2

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag,

högst .....................................

30,000

13,500

3

Centralbyrån för fingeravtryck, förslagsanslag ..

Säger för överståthållarämbetet

61,911

43,500

E. Landsstaten.

1

Landshövdingarna ..........................

159,250

729,550

3,000

165,000

1,179,266

2

3

Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna.....

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., för- slagsanslag, högst ..........................

4

5

Extra länsnotarier m. m., reservationsanslag ....

Fögderiförvaltningarna ......................

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

9

i

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

6

Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna,

förslagsanslag ..........................

7

övergångsstat för landsstaten ..................

20,000

8

Ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid

landsstaten i Göteborgs och Bohus län, förslags- anslag, högst ..............................

|

16,750

1,875

450,000

21,775

9

10

Särskild polisstyrka på landet, förslagsanslag____

Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag

Säger för landsstaten

2,272,816

473,650

F. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................

225.000

400.000

11 o Kf>n

2

3

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag ............................

4

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

20,000

*nn rinn

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags- anslag .............................

6

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag____

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag .............................

458,000

3,775,000

8

Tryckningskostnader, förslan&nnslnn ............

150,759

Säger för diverse

1,408,259

4,233,000

Summa]..........|

16,722,657|

27,354,943

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 5 A.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.