Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anvisande å 1922 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till förstärkning av åtskilliga för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag.
1922-04-01 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1922:69, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anvisande å 1922 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till förstärkning av åtskilliga för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
liiksdagens skrivelse Nr (19.
o
Nr 69.
Godkänd av första kammaren den 1 april 1922.
Godkänd av andra kammaren den 1 april 1922.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav
Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anvisande å
1922 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag
till förstärkning av åtskilliga för marinen avsedda ordinarie
reservationsanslag.
(Statsutskottets utlåtande nr 24.)
Till Konungen.
l:o) I den till riksdagen avlåtna, den 7 januari 1922 dagteckuade propositionen
med förslag till tilläggsstat för år 1922 har Eders Kungl. Maj:t,
under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag (punkt 28), föreslagit riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap
och övningar å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 410,000 kronor.
Med skrivelse den 8 mars 1922 har departementschefen till riksdagens
vederbörande utskott överlämnat en framställning från marinförvaltningen
rörande överförande av ett belopp av 183,960 kronor, motsvarande
kostnaden för portionsersättning till vissa underofficerare, från
förplägnadsanslaget till ordinarie anslaget till flottans krigsberedskap
och övningar för år 1922. I anledning härav har riksdagen ansett sig
böra uttala, att något hinder icke synes möta för Eders Kungl. Maj:t
att verkställa den sålunda begärda omföringen med det belopp, som
motsvarar en på det verkliga antalet tjänstgöringsdagar beräknad kostnad
för portionsersättningen i fråga.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt framlagda
förslag har riksdagen till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
6
Riksdagens skrivelse Nr 69.
till flottans krig sb er ed skap och övningar å tilläggsstat för år 1922 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 410,000 kronor.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att till förstärkning
av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 286,900 kronor.
Biksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till kustartilleriets krig sb er edskap och övningar å tilläggsstat för
år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 286,900 kronor.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att till förstärkning
av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och
underhåll å tilläsre-sstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
3.032.000 kronor.
Beträffande ifrågavarande anslag har departementschefen anfört
följande:
»Jag tillåter mig att till en början erinra om storleken av de medel,
som för år 1921 beviljats för flottans nybyggnad och underhåll. Nämnda
medel utgjordes av det ordinarie anslaget, 2,945,050 kronor, jämte två
förstärkningsanslag, det ena å 20 % av det ordinarie anslaget eller
589,010 kronor, som beviljats samtidigt med det ordinarie anslaget, och
det andra å 3,000,000 kronor, beviljat av 1921 års riksdag.
Med utgångspunkt från det ordinarie anslagsbeloppet för år 1921
bestämdes storleken av det ordinarie anslaget för år 1922 sålunda, att
förstnämnda anslagsbelopp å ena sidan minskades med 58,750 kronor,
som avsåge behov, vilka i sammanhang med samtidigt beslutad anslagsomläggning
frånskildes förevarande anslag, men å andra sidan på grund
av i samband med löneregleringen för marinens personal stående förhållanden
ökades med 33,700 kronor. Det härigenom uppkomna beloppet
(2,945,050 — 58,750 + 33,700 =) 2,920,000 kronor uppfördes under
det ordinarie anslaget för år 1922. Till förstärkning av detta anslag
uppfördes ett förslagsanslag, högst, å 20 %, avrundat till 600,000 kronor,
varjämte avsättning av medel utom huvudtitlarna ägde rum för mötande
av ytterligare anslagsbehov.
Marinförvaltningen har nu beräknat ytterligare erforderlig förstärkning
av 1922 års ordinarie anslag till enahanda belopp som det av
1921 års riksdag beviljade förstärkningsanslag till det ordinarie anslaget
för sistnämnda år eller 3,000,000 kronor, med tillägg likväl av dels
32.000 kronor för bestridande av de marin förvaltningen under år 1922
åliggande utgifter för underhåll av anläggningarna vid Gustafsviks
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr Yld.
örlogsdepå, dels-ock 150,000 kronor, för dou händelse reparations- och
underhållsarbeten för depåfartyget Skäggald skulle komma till utförande
under år 1922.
Vid bedömandet av förevarande anslagsbehov bör ihågkommas, att
den ojämförligt stöx-sta delen av de omkostnader, som bestridas från
anslaget, nämligen avlöningar och materialier, icke röna inflytande av
den allmänna sänkningen av prisnivån, i det att, så vitt avlöningarna angår,
denna påverkar endast anslaget till dyrtidstillägg, samt i stort sett inneliggande
lager av materialier, som inköpts under högkonjunkturen, icke
hinner upparbetas under de statsregleringsperioder, varom nu är fråga.
Med beaktande härav finner jag intet att erinra mot beräkningen av omförmälda
beloppet av 3,000,000 kronor. Visserligen torde det statsfinansiella
läget nödvändiggöra förnyad prövning av frågan om ^rangering
och uppläggning av äldre fartyg. Men som de härav föranledda
uppläggningskostnaderna skulle komma att drabba budgetåret 1922,
inträda utgiftsbesparingarna av en dylik åtgärd först under påföljande
budgetperiod.
Beträffande därefter det för utgifter för underhåll av anläggningarna
vid Gustafsvik beräknade beloppet 32,000 kronor tillåter jag mig hänvisa
till de villkor, på vilka såsom ovan omförmälts nämnda anläggningar
utarrenderats. Därav framgår, att kronans inkomster av arrendeavtalet
utgå såsom andel av vissa av arrendatorns intäkter och att
kronan fortfarande måste vidkännas vissa utgifter för underhåll och
tillsyn. Dessa utgifter äro visserligen avsedda att bestridas med inkomsterna
av arrendet. Med hänsyn till de tryckta tiderna för näringslivet
och därav följande minskad utsikt för kronan till påräknad inkomst
av arrendet finner jag emellertid säkerheten bjuda att, på sätt marinförvaltningen
föreslagit, beräkna ett belopp av 32,000 kronor till mötande
av de kronan under år 1922 åliggande utgifter för anläggningen.
Vad slutligen angår istånd sättandet av depåfartyget Skäggald, anbefallt
genom Kung!. Maj:ts beslut den 26 september 1921, torde frågan
därom böra tagas under förnyad omprövning. Med hänsyn härtill anser
jag, att medel icke böra beräknas för nämnda fartygs iståndsättande
eller för ökat underhåll för detsamma.
Det medelsbehov, som bör tillgodoses å tilläggsstat för år 1922,
skulle alltså belöpa sig till (3,000,000 + 32,000=) 3,032,000 kronor.»
Vad departementschefen meddelat rörande anläggningarna vid Gustafsvik
har riksdagen icke varit i tillfälle att närmare pröva och anser sig
följaktligen icke böra härom uttala sig.
8
Riksdagens skrivelse Nr 69.
För bedömandet av medelsbehovet under detta anslag för år 1922
har riksdagens vederbörande utskott ansett sig böra under hand inhämta
upplysningar i fråga '' om de avlöningar, som utgå vid flottans varv,
samt rörande de priser, som gälla vid flottans förråd.
Vid utförandet av underhålls- och nybyggnadsarbeten m. m. debiteras
från . flottans förråd utlämnade materialier ävensom kol och olja
med priser, 30m i allmänhet överstiga de i öppna marknaden gällande
dagspriserna och ofta även de priser, som legat till grund för inköpen
i fråga. Orsaken härtill är att merkostnader, som uppstått å tidigare
till då gällande höga pris gjorda inköp, balanseras såsom skuld och ersättas
av bl. a. underhållsanslaget.
Beträffande varvsdriftens ordnande i allmänhet har riksdagen ansett
sig böra uttala önskvärdheten av att härvid iakttagas samma ekonomiska
grunder, som tillämpas vid enskilda företag på motsvarande område.
I överensstämmelse härmed synas materialkostnaderna böra beräknas
med hänsyn till gällande dagspriser och arbetslönerna bestridas
i sin helhet av förevarande anslag.
Då emellertid en förändring i sist berörda tvenne avseenden icke
lärer kunna genomföras under innevarande år, har riksdagen, som i övrigt
icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och
underhåll å tilläggsstat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst,
3,032,000 kronor.
Stockholm den 1 april 1922.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.