Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anvisande å 1922 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till förstärkning av åtskilliga för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag.

1922-04-01 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:69, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anvisande å 1922 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till förstärkning av åtskilliga för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

liiksdagens skrivelse Nr (19.

o

Nr 69.

Godkänd av första kammaren den 1 april 1922.

Godkänd av andra kammaren den 1 april 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav

Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anvisande å

1922 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag

till förstärkning av åtskilliga för marinen avsedda ordinarie

reservationsanslag.

(Statsutskottets utlåtande nr 24.)

Till Konungen.

l:o) I den till riksdagen avlåtna, den 7 januari 1922 dagteckuade propositionen

med förslag till tilläggsstat för år 1922 har Eders Kungl. Maj:t,

under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag (punkt 28), föreslagit riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap

och övningar å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 410,000 kronor.

Med skrivelse den 8 mars 1922 har departementschefen till riksdagens

vederbörande utskott överlämnat en framställning från marinförvaltningen

rörande överförande av ett belopp av 183,960 kronor, motsvarande

kostnaden för portionsersättning till vissa underofficerare, från

förplägnadsanslaget till ordinarie anslaget till flottans krigsberedskap

och övningar för år 1922. I anledning härav har riksdagen ansett sig

böra uttala, att något hinder icke synes möta för Eders Kungl. Maj:t

att verkställa den sålunda begärda omföringen med det belopp, som

motsvarar en på det verkliga antalet tjänstgöringsdagar beräknad kostnad

för portionsersättningen i fråga.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt framlagda

förslag har riksdagen till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 69.

till flottans krig sb er ed skap och övningar å tilläggsstat för år 1922 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 410,000 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att till förstärkning

av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap

och övningar å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 286,900 kronor.

Biksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till kustartilleriets krig sb er edskap och övningar å tilläggsstat för

år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 286,900 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att till förstärkning

av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll å tilläsre-sstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,

3.032.000 kronor.

Beträffande ifrågavarande anslag har departementschefen anfört

följande:

»Jag tillåter mig att till en början erinra om storleken av de medel,

som för år 1921 beviljats för flottans nybyggnad och underhåll. Nämnda

medel utgjordes av det ordinarie anslaget, 2,945,050 kronor, jämte två

förstärkningsanslag, det ena å 20 % av det ordinarie anslaget eller

589,010 kronor, som beviljats samtidigt med det ordinarie anslaget, och

det andra å 3,000,000 kronor, beviljat av 1921 års riksdag.

Med utgångspunkt från det ordinarie anslagsbeloppet för år 1921

bestämdes storleken av det ordinarie anslaget för år 1922 sålunda, att

förstnämnda anslagsbelopp å ena sidan minskades med 58,750 kronor,

som avsåge behov, vilka i sammanhang med samtidigt beslutad anslagsomläggning

frånskildes förevarande anslag, men å andra sidan på grund

av i samband med löneregleringen för marinens personal stående förhållanden

ökades med 33,700 kronor. Det härigenom uppkomna beloppet

(2,945,050 — 58,750 + 33,700 =) 2,920,000 kronor uppfördes under

det ordinarie anslaget för år 1922. Till förstärkning av detta anslag

uppfördes ett förslagsanslag, högst, å 20 %, avrundat till 600,000 kronor,

varjämte avsättning av medel utom huvudtitlarna ägde rum för mötande

av ytterligare anslagsbehov.

Marinförvaltningen har nu beräknat ytterligare erforderlig förstärkning

av 1922 års ordinarie anslag till enahanda belopp som det av

1921 års riksdag beviljade förstärkningsanslag till det ordinarie anslaget

för sistnämnda år eller 3,000,000 kronor, med tillägg likväl av dels

32.000 kronor för bestridande av de marin förvaltningen under år 1922

åliggande utgifter för underhåll av anläggningarna vid Gustafsviks

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr Yld.

örlogsdepå, dels-ock 150,000 kronor, för dou händelse reparations- och

underhållsarbeten för depåfartyget Skäggald skulle komma till utförande

under år 1922.

Vid bedömandet av förevarande anslagsbehov bör ihågkommas, att

den ojämförligt stöx-sta delen av de omkostnader, som bestridas från

anslaget, nämligen avlöningar och materialier, icke röna inflytande av

den allmänna sänkningen av prisnivån, i det att, så vitt avlöningarna angår,

denna påverkar endast anslaget till dyrtidstillägg, samt i stort sett inneliggande

lager av materialier, som inköpts under högkonjunkturen, icke

hinner upparbetas under de statsregleringsperioder, varom nu är fråga.

Med beaktande härav finner jag intet att erinra mot beräkningen av omförmälda

beloppet av 3,000,000 kronor. Visserligen torde det statsfinansiella

läget nödvändiggöra förnyad prövning av frågan om ^rangering

och uppläggning av äldre fartyg. Men som de härav föranledda

uppläggningskostnaderna skulle komma att drabba budgetåret 1922,

inträda utgiftsbesparingarna av en dylik åtgärd först under påföljande

budgetperiod.

Beträffande därefter det för utgifter för underhåll av anläggningarna

vid Gustafsvik beräknade beloppet 32,000 kronor tillåter jag mig hänvisa

till de villkor, på vilka såsom ovan omförmälts nämnda anläggningar

utarrenderats. Därav framgår, att kronans inkomster av arrendeavtalet

utgå såsom andel av vissa av arrendatorns intäkter och att

kronan fortfarande måste vidkännas vissa utgifter för underhåll och

tillsyn. Dessa utgifter äro visserligen avsedda att bestridas med inkomsterna

av arrendet. Med hänsyn till de tryckta tiderna för näringslivet

och därav följande minskad utsikt för kronan till påräknad inkomst

av arrendet finner jag emellertid säkerheten bjuda att, på sätt marinförvaltningen

föreslagit, beräkna ett belopp av 32,000 kronor till mötande

av de kronan under år 1922 åliggande utgifter för anläggningen.

Vad slutligen angår istånd sättandet av depåfartyget Skäggald, anbefallt

genom Kung!. Maj:ts beslut den 26 september 1921, torde frågan

därom böra tagas under förnyad omprövning. Med hänsyn härtill anser

jag, att medel icke böra beräknas för nämnda fartygs iståndsättande

eller för ökat underhåll för detsamma.

Det medelsbehov, som bör tillgodoses å tilläggsstat för år 1922,

skulle alltså belöpa sig till (3,000,000 + 32,000=) 3,032,000 kronor.»

Vad departementschefen meddelat rörande anläggningarna vid Gustafsvik

har riksdagen icke varit i tillfälle att närmare pröva och anser sig

följaktligen icke böra härom uttala sig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 69.

För bedömandet av medelsbehovet under detta anslag för år 1922

har riksdagens vederbörande utskott ansett sig böra under hand inhämta

upplysningar i fråga '' om de avlöningar, som utgå vid flottans varv,

samt rörande de priser, som gälla vid flottans förråd.

Vid utförandet av underhålls- och nybyggnadsarbeten m. m. debiteras

från . flottans förråd utlämnade materialier ävensom kol och olja

med priser, 30m i allmänhet överstiga de i öppna marknaden gällande

dagspriserna och ofta även de priser, som legat till grund för inköpen

i fråga. Orsaken härtill är att merkostnader, som uppstått å tidigare

till då gällande höga pris gjorda inköp, balanseras såsom skuld och ersättas

av bl. a. underhållsanslaget.

Beträffande varvsdriftens ordnande i allmänhet har riksdagen ansett

sig böra uttala önskvärdheten av att härvid iakttagas samma ekonomiska

grunder, som tillämpas vid enskilda företag på motsvarande område.

I överensstämmelse härmed synas materialkostnaderna böra beräknas

med hänsyn till gällande dagspriser och arbetslönerna bestridas

i sin helhet av förevarande anslag.

Då emellertid en förändring i sist berörda tvenne avseenden icke

lärer kunna genomföras under innevarande år, har riksdagen, som i övrigt

icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll å tilläggsstat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst,

3,032,000 kronor.

Stockholm den 1 april 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.