Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel av propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1922 gjorda framställningar.

1922-04-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:83, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel av propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1922 gjorda framställningar.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 83.

Nr 83.

Godkänd av första kammaren den 6 april 1922.

Godkänd av andra kammaren den 6 april 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj.ts i vissa punkter under åttonde huvudtiteln

av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel

av propositionen om tilläggsstat till riksstaten

för år 1922 gjorda framställningar.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8 A och 8 B.)

Till Konungen.

l:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i den till riksdagen den

7 januari 1922 avlåtna propositionen nr 2 angående tilläggsstat till

riksstaten år 1922 under åttonde huvudtiteln (punkt 5) framställda

förslag har riksdagen, i likhet med vad för år 1921 ägt mm, för

beredande av tillfällig avlöningsförbättring under år 1922 med ett

belopp av högst 500 kronor åt en var av preparatorerna vid naturhistoriska

riksmuseet C. Gr. Swedén, A. Karlsson och J. E. Gf. Eriksson,

utan rätt för dem att å denna avlöningsförbättring åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisat å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

1,500 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 83.

2:o) I on inom riksdagen väckt motion (I: 17) har hemställts,

att riksdagen ville på tilläggsstat för år 1922 anvisa och ställa

till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp av 50,000 kronor,

att användas såsom bidrag för uppförande i överensstämmelse med

av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar av ny prästgårdsbyggnad

jämte uthus åt kyrkoherden i Karesuando församling.

Visserligen manar den ekonomiska situationen riksdagen att i

görligaste mån tillse, att ej anslag beviljas, med vilka utan svårighet

kan anstå, och i all synnerhet att ej annat än i yttersta undantagsfall

anslag varda anvisade utöver vad Eders Kungl. Maj:t äskat eller

beräknat. Dock lärer det vara obestridligt, att i vissa fall sådana

säregna omständigheter och trängande behov kunna föreligga, som

skäligen kunna motivera ett frångående av nyss angivna allmänna

regel. Så finner riksdagen vara förhållandet i det i förenämnda motion

berörda fall.

Den bostad, som för närvarande är anvisad åt kyrkoherden i

Karesuando, kan utan överdrift betecknas såsom mindervärdig. Vid

senaste ekonomiska besiktning å densamma år 1910 förklarades uttryckligen,

att byggnaden med hänsyn till dess ålder och bristfälliga

skick ej ansågs böra påsynas några vidlyftigare reparationer. Att

byggnaden ej fyller de krav, som man rimligen kan ställa på en

bostad i denna trakt, torde få anses ställt utom allt tvivel.

Av utredningen framgår otvetydigt, att Karesuando församling

saknar möjlighet att fullgöra den byggnadsskyldighet, som tillkommer

församlingen. Till belysande härav må allenast erinras, att församlingen

vid 1920 års slut hade en folkmängd av 1,182 personer, varav

omkring 750 voro lappar. Taxeringsvärdet å den bevillningsskyldiga

fasta egendomen uppgick år 1920 till sammanlagt 237,000 kronor

och den taxerade inkomsten av kapital och arbete samma år till

99,040 kronor. Tager man så i betraktande, att enligt gällande

bevillningsförordning lapparna äro befriade från att deltaga i de

kommunala utgifterna, inses lätt, att församlingen ej kan för egna

medel utföra ett byggnadsföretag av förevarande art.

Det föreliggande fallet måste riksdagen beteckna såsom ett enastående

undantagsfall, som på intet sätt kan eller får verka prejudicierande

på andra krav av motsvarande beskaffenhet. Det gäller här

vår allra nordligaste församling, som mer än någon annan i hela

riket erbjuder svårigheter i sitt kalla klimat, i sina öde vidder, i sitt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 83.

avlägsna läge samt i befolkningens gleshet och fattigdom. Prästmannen

står här såsom den svenska kulturens yttersta utpost, utförande

ett i hög grad uppoffrande och prövande arbete, och det kan

knappast anses försvarbart, att han hänvisas till en bostad, som svårligen

kan anses människovärdig. De enastående och ömmande förhållanden,

som i detta fall föreligga, motivera alltså enligt riksdagens

mening ett bifall till det föreliggande förslaget; och vill

riksdagen yttermera framhålla, att riksdagen ej skulle hava bifallit

detsamma, därest riksdagen ej vore övertygad om att härigenom

något prejudikat i avseende å motsvarande anspråk från andra församlingar

ej bildades.

I avseende å det äskade beloppet har riksdagen intet att erinra.

Beträffande frågan om sättet för anslagets utgående har riksdagen

övervägt densamma, varvid riksdagen ej kunnat undgå uppmärksamma

angelägenheten av att med hänsyn till den nuvarande bristfälliga

bostaden en ändring snarast möjligt komme till stånd, och

synes i betraktande härav en del av beloppet böra beräknas å 1922

års tilläggsstat. Riksdagen har beslutat en fördelning av beloppet

med ena hälften på nämnda tilläggsstat och den andra på halvårsbudgeten

1 januari—30 juni 1923.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovanberörda

motion, till uppförande i överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen

godkända ritningar av en ny prästgårdsbyggnad jämte uthus

åt kyrkoherden i Karesuando församling anvisat såsom särskilda

reservationsanslag

dels på tilläggsstat för år 1922 ett belopp av 25,000 kronor;

dels och på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett

belopp av likaledes 25,000 kronor.

3:o) I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna statsverkspropositionen

har Eders Kung! Maj:t under åttonde huvudtiteln

(punkt 52) föreslagit riksdagen att till fullföljande av Värnhems

klosterkyrkas restaurering, utöver av riksdagen förut anvisade medel,

bevilja ett anslag av 66,000 kronor samt därav anvisa på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom reservationsanslag ett

belopp av 11,000 kronor.

Vidare har Eders Kung! Maj:t under punkt 9 av åttonde huvudtiteln

av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att dels till full
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 83.

följande av Värnhems klosterkyrkas restaurering — under förutsättning

av bifall till förenämnda i statsverkspropositionen gjorda framställning

om beviljande för ändamålet utöverav riksdagen förut anvisade

medel, av ett anslag av 66,000 kronor — därav anvisa på tilläggsstat

för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 55,000 kronor,

dels och för anställande av en dagkontrollant vid ifrågavarande restaureringsarbeten

anvisa på tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag,

högst, 3000 kronor.

Riksdagen har vid frågans prövning funnit det i hög grad anmärkningsvärt,

att ett restaureringsarbete av ifrågavarande art, till

vilket statsanslag av så ansenligt belopp som 126,000 kronor redan

beviljats, ej kunnat hållas inom ramen för de beräknade kostnaderna.

Då emellertid ett avbrytande av arbetena skulle i flera fall

äventyra den pågående restaureringen, finner sig riksdagen böra anvisa

ytterligare medel för ändamålet, men har riksdagen ansett att

beloppet med hänsyn till sjunkande priser''utan större olägenhet kan

nedsättas till 52,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels till fullföljande av Värnhems klosterkyrkas restaurering,

utöver av riksdagen förut anvisade medel, beviljat ett anslag av

52,000 kronor samt därav anvisat såsom särskilda reservationsanslag

ej mindre på tilläggsstat för år 1922 ett belopp av 41,000 kronor

än även på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett belopp

av 11,000 kronor,

dels och för anställande av en dagkontrollant vid ifrågavarande

restaureringsarbeten anvisat på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 3,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln (punkt 69) föreslagit riksdagen att

a) förklara, att Helga Trefaldighets och Granda Uppsala pastorat

inom Uppsala ärkestift skola från och med den 1 maj 1923 befrias

från att vara prebenden vid lärostolar inom teologiska fakulteten

vid universitetet i Uppsala, i följd varav innehavarna av vederbörande

lärostolar från och med nämnda tidpunkt upphöra att åtnjuta

inkomsten från sagda pastorat;

b) bestämma, att till vederbörande befattningshavare skall av

allmänna medel utgå ersättning för de inkomstbelopp, som genom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 83.

prebendenas indragning för tiden 1 maj—BO juni 1923 frångå dem,

med respektive 147 kronor beträffande Helga Trefaldighets pastorat

och 238 kronor beträffande Gamla Uppsala pastorat;

c) till ersättning i berörda avseende såsom förslagsanslag, högst,

anvisa på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett belopp

av 385 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en indragning av samtliga

teologie professorsprebenden utom domkyrkoförsamlingarna i Uppsala

och Lund, vilka tills vidare skulle bibehållas vid sin prebendenatur.

I övrigt utgör förslaget ett fullföljande av 1921 års riksdags

beslut rörande då beslutade indragningar av prebenden av

ifrågavarande slag.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förslaget och

här nedan anmäler sitt beslut i motsvarande fråga i avseende å

Lunds universitet, får nu anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att Helga Trefaldighets och Gamla Uppsala pastorat

inom Uppsala ärkestift skola från och med den 1 maj 1923

befrias från att vara prebenden vid lärostolar inom teologiska fakulteten

vid universitetet i Uppsala, i följd varav innehavarna av vederbörande

lärostolar från och med nämnda tidpunkt upphöra att åtnjuta

inkomsten från sagda pastorat;

dels bestämt, att till vederbörande befattningshavare skall av

allmänna medel utgå ersättning för de inkomstbelopp, som genom

prebendenas indragning för tiden 1 maj—30 juni 1923 frångå dem,

med respektive 147 kronor beträffande Helga Trefaldighets pastorat

och 238 kronor beträffande Gamla Uppsala pastorat;

dels ock till ersättning i berörda avseende såsom förslagsanslag,

högst, anvisat på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett

belopp av 385 kronor.

5:o) I enlighet med Eders Kung]. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln (punkt 76) och i propositionen

nr 2 under samma huvudtitel (punkt 13) samt under hänvisning till

vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört i fråga om professorsprebenden

vid Uppsala universitet, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att Stora Uppåkra och Flackarps pastorat, Hällestads,

Dalby och Bonderups pastorat samt Husie pastorat i Lunds

stift skola, Stora Uppåkra och Flackarps pastorat från och med den

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 83.

1 maj 1922 och de två övriga från och med den 1 maj 1923 befrias

från att vara prebenden vid lärostolar inom teologiska fakulteten

vid universitetet i Lund, i följd varav innehavarna av vederbörande

lärostolar från och med nämnda tidpunkter upphöra att åtnjuta

inkomster från sagda pastorat;

dels bestämt, att till vederbörande befattningshavare skall av

allmänna medel utgå ersättning för de inkomstbelopp, som genom

prebendenas indragning — beträffande Stora Uppåkra pastorat för

tiden 1 januari 30 juni 1923 och beträffande övriga pastorat för

tiden 1 maj—30 juni 1923 — frångå dem, med respektive 2,550

kronor beträffande Stora Uppåkra pastorat, 1,035 kronor beträffande

Hällestads pastorat och 597 kronor beträffande Husie pastorat;

dels medgivit, att till beredande av ytterligare lönefyllnad åt

den teologie professor, som intill den 1 maj 1923 innehar såsom

prebende Husie pastorat, må för tiden 1 januari—30 april 1923 utgå

ett belopp av 550 kronor;

dels bestämt, att de professorer inom teologiska fakulteten, vilka

såsom prebenden senast innehaft Västra Kärrstorps och Grlostorps

samt Stångby och Valkärra pastorat, skola, därest de under förra

halvåret 1923 kvarstå vid sina lärostolar, för mistning av inkomsten

från prebendena under tiden 1 januari—30 juni 1923 åtnjuta ersättning,

beträffande Västra Kärrstorps pastorat med 3,777 kronor

och beträffande Stångby pastorat med 3,766 kronor;

dels i ersättning i samtliga nu berörda hänseenden ävensom för

beredande av angivna lönefyllnad såsom förslagsanslag, högst, anvisat

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett belopp av 12,275

kronor;

dels medgivit, att nuvarande innehavare av Stora Uppåkra och

Flackarps pastorat skall — utöver den lönefyllnad, som för år 1922

blivit honom genom beslut av 1921 års riksdag tillerkänd — för

mistning av inkomst från prebendet under tiden 1 maj—31 december

1922 åtnjuta ersättning med 1,356 kronor;

dels och för sistnämnda ändamål på tilläggsstat för år 1922

uppfört ett förslagsanslag, högst, 1,356 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har i propositionen nr 2 under åttonde

huvudtiteln (punkt 17) föreslagit riksdagen att å tilläggsstat för år

1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa dels till täckande

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 81—86. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 83.

av under år 1920 uppkomna och för år 1921 beräknade brister till

av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna belopp i de i

karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie stat uppförda reservationsanslagen

till materiell m. m. för patologisk-anatomiska,

hygieniska och farmakologiska institutionerna samt medicinska kliniken

ävensom till underhåll av djur- och operationsavdelningen ett

belopp av 10,870 kronor, dels och till täckande av under år 1920

uppkomna merkostnader för polikliniken för barnsjukdomar i Stockholm

ett belopp av 239 kronor, under villkor att Stockholms stad

för ändamålet tillskjuter lika stort belopp.

Riksdagen har beträffande de förevarande anslagsäskandena ej

funnit anledning till erinran i annat hänseende än att den för patologisk-anatomiska

institutionens vidkommande för år 1921 anmälda

bristen å 7,000 kronor förefaller riksdagen i förhållande till det till

5,500 kronor uppgående ordinarie materiellanslaget anmärkningsvärt

hög. Emellertid torde det vara ofrånkomligt att genom beredande

av särskilda medel täcka ifrågavarande brist. Riksdagen vill dock

hava uttalat sin förväntan, att en sparsammare hushållning varder

för framtiden beträffande ifrågavarande institution iakttagen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen å tilläggsstat för

år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat

dels till täckande av under år 1920 uppkomna och för år 1921

beräknade brister till av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1922 angivna belopp i de i

karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie stat uppförda reservationsanslagen

till materiell m. m. för patologisk-anatomiska,

hygieniska och farmakologiska institutionerna samt medicinska kliniken

ävensom till underhåll av djur- och operationsavdelningen ett

belopp av 10,870 kronor;

dels och till bestridande av under år 1920 uppkomna merkostnader

för polikliniken för barnsjukdomar i Stockholm ett belopp av

239 kronor under villkor att Stockholms stad för ändamålet tillskjuter

lika stort belopp.

7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln (punkt 128) har riksdagen

för upprätthållande under vårterminen 1923 vid ett högre läroverk

i Göteborg av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 83.

11

verken anvisat på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett

förslagsanslag, högst, 6,840 kronor.

8:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom i propositionen nr 2

under åttonde huvudtiteln framställda förslag (punkt 23) har riksdagen,

för bestridande efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter,

som under år 1922 skola bestridas av ljus- och vedkassan vid vederbörande

allmänna läroverk men som ej kunna utgöras, därest ej

terminsavifterna till densamma sättas till högre belopp än 25 kronor,

på tilläggsstat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

9:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag i propositionen

nr 2 under åttonde huvudtiteln (punkt 24) har riksdagen till bestridande

av de utgifter, som under år 1922 skola bestridas av nya

elementarskolans skolkassa men som ej kunna utgöras medelst avgifter

å sammanlagt 59 kronor av varje betalande lärjunge, anvisat

på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag å 5,000 kronor.

10:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag i propositionen

nr 2 under åttonde huvudtiteln (punkt 26) har riksdagen, i likhet

med vad år 1921 ägt rum, för beredande, under de villkor och bestämmelser

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, av extra

understöd för år 1922 åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna

anvisat på tilläggsstat för år 1922 ett reservationsanslag

av 19,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under

åttonde huvudtiteln (punkt 159) föreslagit riksdagen att till uppförande,

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Gfustaf

Birch-Lindgren upprättade ritningar och av honom i tjänstememorial

den 25 oktober 1921 däri föreslagna inskränkningar, av byggnader

för småskoleseminariet i Lycksele anvisa på extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 245,000 kronor.

På Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning beslöt 1920

års riksdag att, med antagande av Västerbottens läns landstings och

Lycksele kommunalfullmäktiges i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 12 mars 1920 närmare angivna erbjudanden om tomt

för och kontant bidrag till uppförande av seminariebyggnad i Lycksele,

därstädes upprätta ett treklassigt småskoleseminarium. Sedermera

har riksdagen å 1921 och 1922 års stater anvisat medel till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 83.

uppehållande av verksamheten vid seminariet. Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag avser nu att säkerställa lokalfrågan för det genom

1920 års riksdags omförmälda beslut förstatligade seminariet.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot förslaget,

får anmäla, att riksdagen till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Grustai Birch-Lindgren upprättade ritningar

och av honom i tjänstememorial den 25 oktober 1921 däri

föreslagna inskränkningar, av byggnader för småskoleseminariet i

Lycksele anvisat på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

ett reservationsanslag av 245,000 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln (punkt 162) samt i propositionen

nr 2 under samma huvudtitel (punkt 29) får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i

landsting deltager, skall för år 1922 och för förra halvåret 1923

utgå med 3/4 av det belopp, som må tillkomma motsvarande lärare

vid folkskoleseminariemas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier;
dels

och för sådant ändamål anvisat ej mindre på tilläggsstat

för år 1922 ett förslagsanslag av 22,500 kronor än även på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av 11,250 kronor.

13:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag i propositionen

nr 2 under åttonde huvudtiteln (punkt 34) har riksdagen, i likhet

med vad för år 1921 ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å

Lidingön anvisat på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 30,000 kronor, att utgå under de villkor Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

Stockholm den 6 april 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.