Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
1922-06-03 · 83 sidor, varav 80 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 80 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1922:9a, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1
Nr 9 A.
Godkänd av första kammaren den 3 juni 1922- Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1922.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.
(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 9 A, 31, 40, 41, 42, 43, 44, 49, 51 och
52 samt memorial nr 13 och 14.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde
huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Med avseende å den föreslagna förändrade uppställningen av förevarande
huvudtitel, vilken åtgärd på sätt departementschefen i sitt yttrande
till statsrådsprotokollet inledningsvis framhållit är att betrakta såsom
ett fortsatt led i de förändringar i huvudtitelns uppställning, som under
de senare åren vidtagits inom olika huvudgrupper av anslag, har
riksdagen intet att erinra.
Vad departementschefen likaledes inledningsvis anfört rörande den
grupp av anslag, innefattande bland annat anslag till hushållningssällskap,
för vilka han icke funnit anledning att av 1922 års riksdag
äska medel, ger riksdagen anledning till följande uttalande. Med avseende
å anslagen till hushållningssällskapen innefatta dessa dels ett ordinarie
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 9 A—9 B. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
anslag — i förevarande huvudtitel benämnt allmänt anslag till hushållningssällskapen
— motsvarande det i 1922 års stat upptagna anslaget
såsom ersättning till hushållningssällskapen för indragna brännvinsförsäljningsmedel
och dels vissa anslag å extra stat. Beträffande det
ordinarie anslaget, vilket enligt nu gällande bestämmelser skall till hushållningssällskapen
utbetalas under april månad, men som under punkt
74 i förevarande huvudtitel föreslås att utbetalas först under juli månad,
återkommer riksdagen härtill under punkt 58. De ifrågavarande extra
anslagen utbetalas enligt gällande regler först sedan och i den mån
vederbörande styrker sig hava vidtagit de åtgärder, varför statsbidraget
erhållits. Departementschefen utgår emellertid nu ifrån att statsbidraget
icke till någon del kommer att utbetalas före utgången av det år statsbidraget
avser — eu princip, som enligt vad riksdagen erfarit under
senare år lärer hava följts av lantbruksstyrelsen vid utfärdande av intyg
för bidragets lyftande i statskontoret — och anser det med hänsyn härtill
vara tillfyllest, att anslag upptagas för det budgetår, som börjar den
1 juli 1923. I betraktande av de svårigheter, som i vissa fall otvivelaktigt
komma att föranledas vederbörande hushållningssällskap av den
sålunda föreslagna anordningen, har riksdagen icke kunnat undgå hysa
vissa betänkligheter med avseende å förslaget ifråga. Riksdagen syftar
härvid särskilt på det förhållandet att sällskapen, vilka i slutet av kalenderåret
fastställa inkomst- och utgiftsstat för nästpåföljande år, skulle komma
att, intill dess riksdagens beslut fattats under samma år staten avser,
sväva i ovisshet, huruvida några medel överhuvudtaget komme att
beviljas samt i varje fall tidigast efter det nya budgetårets ingång eller
den 1 juli kunna berättigas lyfta det beviljade statsbidraget. Sistnämnda
olägenhet framstår så mycket tydligare i de fall, då statsbidraget avser
åtgärder, vars vidtagande påkallar utbetalning redan under första halvåret.
Beträffande de av ifrågavarande extra anslag, som utgå för avlönande
av jordbrukskonsulenter och vandringsrättare, synes riksdagen dock den
omständigheten, att avlöningen — för jordbrukskonsulenter fastställd av
riksdagen — helt eller till största delen utgår av statsmedel, i förening
med det förhållandet, att befattningshavarna ifråga vid det nya budgetårets
ingång redan intjänat halva lönen, utgöra en betryggande säkerhet
för anslagens fortbestånd. I fråga om övriga till hushållningssällskapen
utgående extra anslag har riksdagen oaktat sina ovan uttalade betänkligheter
icke heller velat motsätta sig den föreslagna anordningen, alldenstund
det statsfinansiella läget otvivelaktigt nu kräver, att utgifterna för
första halvåret 1923 i möjligaste mån begränsas. Riksdagen vill dock
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
3
framhålla önskvärdheten av att statsbidraget tidigast möjligt under det
år detsamma avser kommer vederbörande hushållningssällskap tillhanda.
Vad departementschefen i övrigt inledningsvis anfört ger ej anledning
till någon riksdagens erinran.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i
punkt 1 under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att upptaga det
ordinarie anslaget till departementschefen, nu 24,000 kronor, med halva
beloppet eller 12,000 kronor.
Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har riksdagen
upptagit det ordinarie anslaget till departementschefen, nu 24,000
kronor, med halva beloppet eller 12,000 kronor.
2:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 2 gjorda
framställning har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 179,500 kronor,
med halva beloppet eller 89,750 kronor.
3:o) Under punkt 3 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för egnahemsavdelningen inom jordbruksdepartementet anvisa å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst, 13,050
kronor.
Då enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet anför
för första halvåret 1923 torde erfordras hälften av det för 1922 anvisade
beloppet av 26,100 kronor, har riksdagen för egnahemsavdelningen inom
jordbruksdepartementet anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 ett förslagsanslag, högst, 13,050 kronor.
Lantbrnksstyrelsen m. m.
4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 4 gjorda
framställning och under hänvisning beträffande frågan om utbyte av en
kvinnlig kontorsbiträde sbefattning i andra lönegraden mot en kvinnlig
4
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
skrivbiträdesbefattning i första lönegraden till vad riksdagen beslutat
angående införande av kvinnliga befattningar inom den nya lägsta lönegraden
får riksdagen anmäla, att riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till lantbruksstyrelsen, nu 232,100 kronor, med halva beloppet
eller 116,050 kronor.
5:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
upptaga det i riksstaten under titel lantbruksingenjörer och deras biträden
uppförda ordinarie anslaget, nu 110,800 kronor, under titel lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater med halva beloppet eller 55,400
kronor.
Ordinarie anslaget till lantbruksingenjörer och deras biträden avser
lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater.
Då emellertid därjämte årligen plägar anvisas extra anslag till ett annat
slag av biträden åt lantbruksingenjörer, nämligen assistenter, har departementschefen
ansett, att det ordinarie anslaget borde benämnas »lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater», samt uttalat att av anslaget,
som nu är bestämt till 110,800 kronor, för första halvåret 1923 erfordrades
halva beloppet.
I överensstämmelse härmed har riksdagen upptagit det i riksstaten
under titel lantbruksingenjörer och deras biträden uppförda ordinarie
anslaget, nu 110,800 kronor, under titel lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater
med halva beloppet eller 55,400 kronor.
6:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på. den proposition angående tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater, som Eders Kungl. Maj:t kunde
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 beräkna ett anslag av 15,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 212 anmält har riksdagen
i anledning av Eders Kung]. Maj:ts den 17 februari 1922 i ämnet avlåtna
proposition nr 87 bland annat
dels medgivit, att under 1922 och första halvåret 1923 må till
lantbruksingenjörer och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiater,
vilka förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning
för den tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på grund
av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av
inkomster för arbete enligt taxa, beräknade för en var befattningshavare
till 2,600 kronor för år räknat;
dels förklarat att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående
5
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att
meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tilllämpning
av dessa bestämmelser;
dels för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg för
lantbruksingenjörer anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
7:o) Under punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst 27,000 kronor.
Med avseende å grunderna för statsbidragets utgående är för närvarande
bestämt, att bidraget icke får för någon assistent överstiga 200
kronor för månad. Till grund för förevarande framställning har lagts
ett med hänsyn till det allmänna prisfallet till 175 kronor sänkt maximibelopp.
Med ett beräknat medeltal av 150 kronor för assistent och
månad och såsom för närvarande 30 assistenter har det erforderliga
statsbidraget beräknats till 30 x 12 x 150 = 54,000 kronor för år räknat,
varav upptagits hälften eller 27,000 kronor för första halvåret 1923.
Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot framställningen,
har riksdagen såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 27,000 kronor.
8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 8 gjorda framställning
har riksdagen upptagit det i anslagstiteln lantbruksinstituten
m. m. ingående ordinarie anslaget till statskonsulenter, nu 29,000 kronor,
såsom särskilt ordinarie anslag till statskonsulenter med halva beloppet
eller 14,500 kronor.
9:o) Under punkt 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
m. m. å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,250 kronor.
Framställningen avser en höjning av stipendiatens arvode för helt
år räknat med 1,000 kronor eller till samma belopp, 2,500 kronor, varmed
arvodena till fiskeristipendiaterna utgå. Departementschefen har bland
annat uttalat, att då såsom lantbruksstyrelsen och statskontoret framhållit
det ännu utgående stipendiebeloppet bestämdes 1910, det inga
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
lunda motsvarade den ersättning, som därmed avsetts till den under hela
året i verksamhet varande stipendiaten.
Då jämväl riksdagen finner arvodeshöjningen skälig, har riksdagen
till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
m. m. å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 1,250 kronor.
liantbrnksakademien och försöksväsendet på
jordbruksområdet m. m.
10:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 10 föreslagit
har riksdagen upptagit ordinarie anslaget till lantbruksakademiens
sekreterare, nu 5,600 kronor med halva beloppet eller 2,800 kronor.
ll:o) Under punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga ordinarie reservationsanslaget till lantbruksakademiens lantbruks-
och fiskerimuseum, nu 13,000 kronor, med 4,000 kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet i ärendet anfört,,
att då enligt vad han inhämtat åtskilliga av de utgifter, särskilt sådana
till bränsle, vartill detta anslag är avsett, icke behövde gäldas förrän
under senare halvåret, för första halvåret 1923 erfordrades allenast 4,000
kronor. Någon reservation å anslaget vore icke att påräkna vid utgången
av 1922.
I anslutning härtill har riksdagen upptagit ordinarie reservationsanslaget
till lantbruksakademiens lantbruks- och fiskerimuseum, nu 13,000
kronor, med 4,000 kronor.
12:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 12 gjorda
framställning har riksdagen upptagit ordinarie reservationsanslaget till
lantbruksakademiens tidskrift m. m., nu 6,000 kronor, med halva beloppet
eller 3,000 kronor.
13:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga ordinarie reservationsanslaget till lantbruksakademiens bibliotek,
nu 5,000 kronor, med 2,000 kronor.
Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet i
ärendet anfört, att av ifrågavarande anslag, som huvudsakligen användes
för bokinköp och bokbindning, ett belopp av 2,000 kronor vore till
-
7
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
räckligt under första halvåret 1923 samt att någon reservation å anslaget
ej vore att påräkna vid utgången av 1922.
I anslutning härtill har riksdagen upptagit ordinarie reservationsanslaget
till lantbruksakademiens bibliotek, nu 5,000 kronor, med 2,000
kronor.
14:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 14 gjorda
framställning har riksdagen upptagit det i anslagstiteln befrämjande i
allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar ingående ordinarie anslaget
till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu
312,700 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag till centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet med halva beloppet eller 156,350
kronor.
15:o) Under punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga det i anslagstiteln befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar ingående anslaget till fast försöksverksamhet vid
statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor, nu 8,000 kronor, såsom
särskilt ordinarie anslag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor, utan angivet belopp.
Framställningen, som endast avser anslagets betecknande i riksstaten
såsom särskilt ordinarie anslag utan angivet belopp, föranleder
icke någon riksdagens erinran.
Riksdagen har alltså upptagit det i anslagstiteln befrämjande i
allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar ingående anslaget till
fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor,
nu 8,000 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag till fast försöksverksamhet
vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor utan
angivet belopp.
16:o) Under punkt 16 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisa ett reservationsanslag av 10,200 kronor.
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran. Riksdagen
har därför till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande
i internationella lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 10,200 kronor.
8
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
17:o) Under punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
frysinstitutet i Paris å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 3,600 kronor.
Då framställningen icke föranleder någon riksdagens erinran, har
riksdagen till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
frysinstitutet i Paris å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisat ett reservationsanslag av 3,600 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannan
aria gar.
18:o) Under punkt 18 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att ur riksstaten utesluta anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. samt däri
upptaga det under samma anslagstitel uppförda anslaget till lantbruksinstitutet
vid Ultuna, nu 97,200 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag
till lantbruksinstitutet vid Ultuna med halva beloppet eller 48,600 kronor.
Mot de föreslagna förändringarna av nionde huvudtitelns uppställning,
varav den under denna punkt angivna förändringen, ingår såsom ett
led, har riksdagen inledningsvis förklarat sig icke hava något att erinra.
Det ordinarie anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna har upptagits
med halva beloppet eller 48,600 kronor. Härjämte har emellertid
i likhet med förhållandet under senare år äskats anslag jämväl å extra
stat. Beloppet, som i riksstaten för 1922 uppförts med sammanlagt
47,400 kronor — varav emellertid Kungl. Maj:t vid fastställande av
staten för institutet för samma år ansett endast ett belopp av 26,800 kronor
erforderligt — har för 1923 med hänsyn till den alltjämt fortgående
allmänna prissänkningen beräknats till 20,000 kronor, varav hälften för
första halvåret. Framställningarna föranleda icke någon riksdagens
erinran.
Med förmälan att riksdagen kommer att under nästföljande punkt
göra särskild anmälan om anslaget å extra stat, får riksdagen nu anmäla,
att riksdagen ur riksstaten uteslutit anslagstiteln lantbruksinstituten m. m.
samt däri upptagit det under samma anslagstitel uppförda anslaget till
lantbruksinstitutet vid Ultuna, nu 97,200 kronor, såsom särskilt ordinarie
anslag till lantbruksinstitutet vid Ultuna med halva beloppet eller 48,600
kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
9
19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 19 framställda
förslag och under åberopande av vad riksdagen under nästföregående
punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen till diverse
behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
20:o) Under punkt 20 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
upptaga det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. uppförda anslaget
till lantbfuks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, nu 117,900 kronor,
såsom särskilt ordinarie anslag till lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp med halva beloppet eller 58,950 kronor.
Framställningen avser uppförande av såväl ordinarie som ock
extra anslag för första halvåret 1923 ävensom anslag å tilläggsstat för
innevarande år.
Ordinarie anslaget till institutet har upptagits till 58,950 kronor,
motsvarande halva årsanslaget. Framställningen i denna del föranleder
icke någon riksdagens erinran.
Rörande anslaget å extra stat, som för 1922 upptagits till sammanlagt
38,300 kronor — varav Kung!. Maj:t vid fastställande av stat för
institutet för 1922 funnit erforderligt att för samma år anvisa allenast
9,750 kronor — har detta med hänsyn till den alltjämt fortgående allmänna
prissänkningen för 1923 beräknats till 8,000 kronor, varav hälften
ansetts erforderlig för första halvåret. Riksdagen, som icke funnit anledning
till erinran häremot, kommer att i nästföljande punkt göra särskild
anmälan om anslagets uppförande med sålunda beräknat belopp.
Vidkommande slutligen framställningen i den del den avser beredande
av anslag å tilläggsstat för 1922 för täckande av en uppkommen
brist för 1920 av i avrundat tal 10,564 kronor, har departementschefen
anfört, att bristen torde hava föranletts av dels de under sagda
år högt uppdrivna bränsleprisen och dels av underhållsarbeten, vilka
icke tålt uppskov. Anslagsäskandet å sistnämnda belopp föranleder ingen
erinran, och anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut
om uppförande av beloppet å tilläggsstat för innevarande år.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen upptagit det under anslagstiteln
lantbruksinstituten m. m. uppförda anslaget till lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp, nu 117,900 kronor, såsom särskilt ordinarie
anslag till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp med halva beloppet
eller 58,950 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 9 A—9 B.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
21:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 21 gjorda
framställning och under åberopande av vad riksdagen under näst föregående
punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen till diverse
behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,000
kronor.
22:o) Under punkt 22 har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
till Fredrika-Bremerförbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 10,500 kronor, därav 1,050 kronor till ålderstillägg.
Mot anslagsberäkningen, enligt vilken bidraget för helt år beräknats
till 21,000 kronor, har riksdagen icke något att erinra och får därför
anmäla, att riksdagen till Fredrika-Bremerförbundets lanthushållningsseminarium
å Rimforsa å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisat ett förslagsanslag högst, 10,500 kronor, därav 1,050 kronor till
ålderstillägg.
23:o) Under punkt 23 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
med minskning av ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor
från 400,000 kronor med 30,000 kronor till 370,000 kronor, upptaga
samma anslag med hela beloppet eller 370,000 kronor.
Den minskning med 30,000 kronor av ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt lantmannaskolorna, varom Eders Kungl. Maj:t här framställt
förslag, innebär icke någon verklig utgiftsminskning utan avser endast
en utbrytning ur anslaget av den mot utgifter för ålderstillägg svarande
delen därav. Erforderliga belopp till ålderstillägg för såväl lantmannaoch
lanthushålls- som lantbruksskolor hava nämligen, med hänsyn till
önskvärdheten av en uppdelning av anslagen till ålderstillägg på olika
budgetår samt för tillgodoseendet av det med den förändrade uppställningen
av huvudtiteln avsedda syfte, ansetts böra sammanföras till ett
gemensamt anslag till ålderstillägg beträffande dessa skolor.
Beräkningen av storleken av nytt gemensamt anslag för ålderstillägg
har gjorts med hänsyn till, att bidragen till ålderstillägg utgjort
1920
1921
för lantmannaskolor......
.................. 23,500
26,500
» lanthushållsskolor ...
.................. 3,300
4,500
y> lantbruksskolor ......
................. 6,500
5,000
Summa 33,300
36,000.
11
Riksdagens skrivelse Nr 9 A
Härav
har departementschefen ansett framgå, att ett förslagsanslag
av 40,000 kronor torde vara tillräckligt.
Upptagandet av ett dylikt nytt anslag komme att medföra minskning
av de nuvarande anslagen till lantmannaskolorna och lanthushållsskolorna
med belopp, som ansetts kunna beräknas till respektive 30,000
kronor och 5,000 kronor. Årsanslaget till lantmannaskolor skulle sålunda
uppgå till 400,000 — 30,000 = 370,000 kronor.
Med hänsyn till förläggningen av läsåren för lantmannaskolor och
tiden för utbetalning till skolorna av statsbidrag utom till ålderstillägg,
har anslaget utom vad det avser ålderstillägg ansetts böra i sin helhet
uppföras å riksstaten för första halvåret 1923.
Förslaget föranleder icke någon erinran från riksdagens sida. Under
erinran att riksdagen under en följande punkt här nedan återkommer
till det gemensamma anslaget till ålderstillägg får riksdagen nu anmäla,
att riksdagen, med minskning av ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt lantmannaskolor från 400,000 kronor med 30,000 kronor till
370.000 kronor, upptagit samma anslag med hela beloppet eller 370,000
kronor.
24:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
med minskning av ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor
från 175,000 kronor med 5,000 kronor till 170,000 kronor,
upptaga samma anslag med hela beloppet eller 170,000 kronor.
För den föreslagna minskningen av anslaget med 5,000 kronor,
eller det för ålderstillägg beräknade belopp, föreligga enahanda skäl
som beträffande den i föregående punkt omförmälda anslagsminskningen.
Samma skäl, som där anförts för uppförande av anslaget i dess
helhet i budgeten för första halvåret, föreligga även här.
Vid sådant förhållande har riksdagen, med minskning av ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor från 175,000 kronor
med 5,000 kronor till 170,000 kronor, upptagit samma anslag med hela
beloppet eller 170,000 kronor.
25:o) Under punkt 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, med uteslutande ur riksstaten av det under anslagstiteln lantbruksinstituten
m. m. uppförda anslaget till den lägre lantbruksundervisningen,
upptaga de i samma anslag ingående anslagsposterna dels till
understöd åt nio lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige, nu
90.000 kronor, dels ock till understöd åt fyra lantbruksskolor i Dalarna
och Norrland, nu 32,000 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag å
12
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
122,000 kronor till understöd åt lantbruksskolor med hela beloppet
eller 122,000 kronor.
Förevarande framställning avser endast att i anslutning till vad
departementschefen inledningsvis och under punkten 18 anfört ur anslagstiteln
lantbruksinstituten m. m. utbryta anslaget till den lägre lantbruksundervisningen
samt fördela detta anslag i två anslag, det ena
med benämning understöd åt lantbruksskolor, innefattande de båda anslagsposterna
å 90,000 kronor och 32,000 kronor, eller alltså å 122,000
kronor, och det andra under benämning inspektion över de lägre laDtbruksundervisningsanstalterna
å 5,000 kronor.
Den föreslagna åtgärden ingår som ett led i den föreslagna förändrade
uppställningen av huvudtiteln, varemot riksdagen inledningsvis
förklarat sig icke hava något att erinra.
Beträffande storleken av det belopp, varmed anslaget bör i budgeten
för första halvåret 1923 uppföras, har lantbruksstyrelsen meddelat,
att statsunderstöden till lantbruksskolor, som avsåge helt år, räknat från
och med den 1 november, jämlikt fleråriga kontrakt utbetalades omedelbart
efter kalenderårets början, vadan sålunda hela de till skolorna avsedda
anslagen erfordrades redan under första halvåret. Vad däremot anginge
anslaget till inspektion, behövdes därav för första halvåret allenast hälften.
Riksdagen finner vid sådant förhållande intet vara att erinra mot
framställningen och får därför, under förmälan att riksdagen kommer att
göra särskild anmälan angående anslaget till inspektion över de lägre
lantbruksundervisningsanstalterna, nu anmäla att riksdagen, med uteslutande
ur riksstaten av det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m.
uppförda anslaget till den lägre lantbruksundervisningen, upptagit de i
samma anslag ingående anslagsposterna dels till understöd åt nio lantbruksskolor
i södra och mellersta Sverige, nu 90,000 kronor, dels ock
till understöd åt fyra lantbruksskolor i Dalarna och Norrland, nu 32,000
kronor, såsom särskilt ordinarie anslag å 122,000 kronor till understöd
åt lantbruksskolor med hela beloppet eller 122,000 kronor.
26:o) Under punkt 28 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels att, med ändring av de 1919 antagna bestämmelser för ålderstillägg
åt föreståndare och lärare vid lantmannaskola, föreståndarinna och lärarinna
vid lanthushållsskola samt föreståndare och förste lärare vid
lantbruksskola, medgiva, att, därest den tid, som föreståndare och lärare
vid lantmannaskola samt föreståndare och förste lärare vid lantbruksskola
före den 1 november 1919 såsom fäst anställda innehaft motsvarande
befattning vid statsunderstödd lantmanna- eller lantbruksskola,
13
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
eller som föreståndarinna och lärarinna vid lanthushållsskola före
ingången av 1920 såsom fast anställda innehaft motsvarande befattning
vid statsunderstödd lanthushållsskola, icke skulle vara oavbruten,
på Kungl. Maj:t skulle ankomma att, efter särskild prövning i varje fall,
avgöra, om och i vilken mån sådan tid må räknas befattningshavare tillgodo;
dels ock att, med uteslutande ur riksstaten av det däri nu uppförda
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt föreståndare och lärare
vid lantbruksskolor, i riksstaten upptaga ett ordinarie förslagsanslag till
ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthushålls- och
lantbruksskolor å för år räknat 40,000 kronor med halva beloppet eller
20,000 kronor.
Framställningen, i den del den avser sådan ändring i för lärarpersonalen
vid lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolorna gällande
ålderstilläggsbestämmelser, att dessa ändras till överensstämmelse med
de av riksdagen 1920 för civila befattningshavare antagna, biträdes av
riksdagen.
Under erinran om vad riksdagen under punkt 23 anfört rörande
upptagandet av ett för lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolorna
gemensamt anslag till ålderstillägg å 40,000 kronor, varav erfordras
hälften för första halvåret, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels, med ändring av de 1919 antagna bestämmelser för ålderstillägg åt
föreståndare och lärare vid lantmannaskola, föreståndarinna och lärarinna
vid lanthushållsskola samt föreståndare och förste lärare vid lantbruksskola,
medgivit, att, därest den tid, som föreståndare och lärare vid lantmannaskola
samt föreståndare och förste lärare vid lantbruksskola före den 1
november 1919 såsom fast anställda innehaft motsvarande befattning
vid statsunderstödd lantmanna- eller lantbruksskola, eller som föreståndarinna
och lärarinna vid lanthushållsskola före ingången av 1920
såsom fast anställda innehaft motsvarande befattning vid statsunderstödd
lanthushållsskola, icke skulle vara oavbruten, på Kungl. Maj:t må ankomma
att, efter särskild prövning i varje fall, avgöra, om och i vilken
mån sådan tid må räknas befattningshavaren tillgodo;
dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det däri nu uppförda
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid
lantbruksskolor, i riksstaten upptagit ett ordinarie förslagsanslag till
ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthushålls- och
lantbruksskolor å för år räknat 40,000 kronor med halva beloppet eller
20,000 kronor.
14
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
27:o) Under punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående dyr tid stillägg åt föreståndare
och lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor,
som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beräkna ett
anslag av 115,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 239 anmält har riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts den 3 mars 1922 till riksdagen avlåtna
proposition nr 150 bland annat
dels medgivit,
att den av riksdagen 1921 godkända kungörelsen med allmänna
grunder fpr dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor
samt lantbruksskolor finge med den ändring, som upptagits
i ett vid propositionen fogat förslag, från och med den 1 juli 1922 och
tillsvidare äga fortsatt tillämpning;
samt att åt lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremerförbundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa finge från och med nämnda dag
och tillsvidare utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig överensstämmelse med
de allmänna grunder, som för samma tid komma att gälla beträffande
motsvarande personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare
föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan för tillämpning av sagda grunder
finna erforderliga;
dels ock för nu angivna ändamål anvisat å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av 115,000 kronor.
28:o) Under punkt 30 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga det under anslagstiteln lantbruksinstituten in. m. uppförda anslaget
till lantbruksskolan vid Ultuna, nu 5,650 kronor, såsom särskilt
ordinarie anslag till lantbruksskolan vid Ultuna med halva beloppet
eller 2,825 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen upptagit det under anslagstiteln
lantbruksinstituten m. m. uppförda anslaget till lantbruksskolan vid Ultuna,
nu 5,650 kronor såsom särskilt ordinarie anslag till lantbruksskolan vid
Ultuna med halva beloppet eller 2,825 kronor.
29:o) Med bifall till Eders Kungl. Majrts under punkt 31 gjorda
framställning och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 25
anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen upptagit den under anslagstiteln
lantbruksinstituten m. m. uppförda, i anslaget till den lägre lantbruksundervisningen
ingående anslagsposten till inspektion över de
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
15
lägre lantbruksundervisningsanstalterna, nu 5,000 kronor, såsom särskilt
ordinarie anslag till inspektion över de lägre lantbruksundervisningsanstalterna
med halva beloppet eller 2,500 kronor.
30:o) Under punkt 32 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
med minskning av det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. uppförda
ordinarie anslaget till mejeriskolor för kvinnor från 35,000 kronor
med 6,000 kronor till 29,000 kronor, upptaga samma anslag såsom särskilt
ordinarie reservationsanslag med hela beloppet eller ''29,000 kronor.
Den minskning med 6,000 kronor av ordinarie anslaget till mejeriskolor
för kvinnor, varom Eders Kungl. Maj:t framställt förslag, avser en
utbrytning ur anslaget av det till elevstipendier avsedda belopp, vilket
belopp ansetts böra överföras till anslaget till stipendier åt elever vid
lägre lantbruksundervisningsanstalter. Åtgärden har motiverats med att
ifrågavarande elevunderstöd utginge enligt samma grunder som motsvarande
understöd till lantbruksskolornas elever, och att för 1921 en
förstärkning av anslaget till understöd åt mejerielever beräknats utgå ur
anslaget till höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.
Förslaget biträdes av riksdagen, som jämväl medgiver, att
anslaget uppföres såsom särskilt ordinarie anslag med reservationsanslags
natur.
Enär av anslaget behöver under början av kalenderåret utbetalas
dels kontraktsenligt vissa belopp, avseende läsåret 1 november—31
oktober, såsom understöd åt skolorna, dels ock stipendier åt vissa elever,
har detsamma ansetts böra i sin helhet finnas tillgängligt under förra
halvåret 1923.
Icke heller häremot finner riksdagen anledning till någon erinran.
Riksdagen har alltså, med minskning av det under anslagstiteln
lantbruksinstituten m. m. uppförda ordinarie anslaget till mejeriskolor
för kvinnor från 35,000 kronor med 6,000 kronor till 29,000 kronor,
upptagit samma anslag såsom särskilt ordinarie reservationsanslag med
hela bek>ppet eller 29,000 kronor.
31:o) Mot vad departementschefen under punkt 33 anfört rörande
en återgång till 20 kronor av statens bidrag för varje elev vid utbildningskurser
för kontrollassistenter har riksdagen intet att erinra.
32:o) Under punkten 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. uppförda
ordinarie anslaget till hovbeslagsskolan vid Alnarp, nu 4,500 kronor
16
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
såsom särskilt ordinarie anslag till hovbeslagsskolan vid Alnarp med halva
beloppet eller 2,250 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen upptagit det under anslagstiteln
lantbruksinstituten m. m. uppförda ordinarie anslaget till hovbeslagsskolan
vid Alnarp, nu 4,500 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag till hovbeslagsskolan
vid Alnarp med balva beloppet eller 2,250 kronor.
33:o) Under punkten 38 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels med uteslutande ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget å
100,000 kronor till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,
upptaga till samma ändamål ett ordinarie förslagsanslag,
högst, å 120,000 kronor, för år räknat, med hela beloppet eller 120,000
kronor, dels ock till förböjda understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.
Under anslagsrubriken undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
är i riksstaten för närvarande uppfört ett förslagsanslag till
understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter. Anslagets
belopp är 100,000 kronor.
I förevarande avseende gäller kungörelsen den 24 juli 1917 (nr 538)
angående understöd av statsmedel åt vissa elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.
Enligt nämnda kungörelse må understöd från
ifrågavarande anslag utgå till obemedlade och mindre bemedlade elever
vid lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor, vid utbildningskurser
för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna samt vid fast
småbrukarkurs med särskilt antagna elever. Understöden, som äro i
kungörelsen angivna till högst vissa belopp, utdelas av lautbruksstyrelsen.
För beredande av böjda stipendier åt obemedlade och mindre
bemedlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter har riksdagen
därjämte såsom förslagsanslag å extra stat anvisat för vart och ett av
åren 1919—1921 30,000 kronor samt för 1922 90,000 kronor.
Från detta anslag utgå understöd dels jämlikt kungörelsen den
26 september 1921 (nr 543) till elever vid samma lantbruksundervisningsanstalter,
som avses med det ordinarie anslaget, dels ock jämlikt kungörelsen
sistnämnda dag (nr 544) till elever vid lägre mejeriskolor för
kvinnor.
Elevunderstöden utgå för närvarande med följande belopp:
vid lantbruksskola i södra och mellersta Sverige samt vid helårskurs
vid lantbruksskola i Norrland och Dalarna med 180 kronor till
obemedlad och 100 kronor till mindre bemedlad elev för varje årskurs,
17
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
vid lantmannaskola, lanthushållsskola, utbildningskurs för kvinnliga
ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna samt vid teoretisk vinterkurs
vid lantbruksskola i sistnämnda landsdelar med 45 kronor till obemedlad
och 25 kronor till mindre bemedlad elev för varje månad; ävensom
vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever med 1 krona
50 öre om dagen för en var därtill berättigad under den tid kuréen
pågår.
Anslagen, såväl det ordinarie som det extra, vilka anvisats för
1922, äro avsedda för läsåi’et 1921—1922.
Under punkt 30 har riksdagen förklarat sig anse att från ifrågavarande
ordinarie anslag jämväl borde utgå understöd åt elever vid
lägre mejeriskolor för kvinnor.
I Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreslås en höjning av
det ordinarie anslaget med 20,000 kronor motsvarande bland annat det
till understöd åt sistnämnda elever beräknade beloppet. Vad angår det
till höjda stipendier avsedda extra anslaget, vilket för 1922 upptagits
med 90,000 kronor för att möjliggöra utbetalning av de för närvarande
utgående understödsbeloppen, ifrågasättes nu en nedsättning till 30,000
kronor, i samband varmed en återgång skulle ske till de före 1922
bestämda.
Understöden från ordinarie och extra anslagen skulle således tillhopa
utgå med högst följande belopp, nämligen:
vid lantbruksskola i södra och mellersta Sverige samt vid helårskurs
vid lantbruksskola i Norrland och Dalarna ävensom vid kvinnlig
mejeriskola med 140 kronor till obemedlad och 80 kronor till mindre
bemedlad elev för varje årskurs;
vid lantmannaskola, lanthushållsskola, utbildningskurs för kvinnliga
ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna samt vid teoretisk vinterkurs
vid lantbruksskola i sistnämda landsdelar med 35 kronor till obemedlad
och 20 kronor till mindre bemedlad elev för varje månad; ävensom
vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever med 1 krona
50 öre om dagen för en var därtill berättigad under den tid kursen pågår.
Då såväl det ordinarie som det extra anslaget avser det läsår,
som börjar den 1 oktober 1922, hava anslagen ansetts böra i sin helhet
anvisas för första halvåret 1923.
Riksdagen har intet att erinra mot de föreslagna anslagens belopp
eller mot att en återgång beträffande understödens storlek sker på sätt
föreslagits.
Framställningen avser emellertid därjämte, att anslagen i fråga, som
för närvarande båda hava förslagsanslags natur, skulle ändras till förBihang
till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 9 A—9 B. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
slagsanslag, högst. I anledning härav vill riksdagen till en början erinra
om följande. Beträffande det ordinarie anslaget, vilket från att intill
1918 hava upptagits såsom bestämt anslag, ändrades detta i samband
med överflyttande till lantbruksstyrelsen av den hushållningssällskapens
förvaltningsutskott dittills tillkommande rätten att utdela ifrågavarande
understöd av 1917 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t till förslagsanslag.
Såsom motiv för förslaget anförde föredragande departementschefen
efter att hava redogjort för det nämnda förändrade systemet
för understödens fördelning:
»Genom övergång till detta system skulle alltså avsevärda fördelar
vinnas. Dock skulle, därest icke även en annan förändring vidtages,
betydelsefulla olägenheter kvarstå. Åven för lantbruksstyrelsen skulle
det, så länge anslaget är av bestämt anslags natur, möta oöverstigliga
svårigheter, att på sådant sätt handhava detsamma, att alla behövande
erhölle understöd därav i någorlunda riktig proportion. Detta beror av
att skolorna och kurserna äro av så många olika slag, börjande å olika
tider av året samt med i hög grad växlande elevantal. Att avväga de
första understödsutdelningarna så, att anslaget medger utdelande av
understöd enligt samma principer även åt alla efterföljande kurser, om
vilka man då saknar kännedom, är tydligtvis omöjligt. För stor frikostighet
i början kan ställa de senare kursernas elever utan möjlighet
att bekomma understöd. För stor njugghet i början är ej heller önskvärd,
ty anslaget bör handhavas så, att understöden i så liten mån som
möjligt behöva understiga stadgade, av riksdagen 1911 godkända maximibelopp
och att sålunda de unga personer, som fylla förutsättningarna
för understöd av detsamma, må kunna, så vitt möjligt, erhålla den som
erforderlig befunna ekonomiska hjälpen vid sin utbildning. Alla dessa
svårigheter skulle lösas, om anslaget förändras till förslagsanslag. Att
en sådan förändring vid tidigare tillfällen icke funnits böra vidtagas,
torde berott på, att det synts mindre lämpligt att åt de många hushållningssällskapens
förvaltningsutskott anförtro det detaljerade handhavandet
av statsmedel av förslagsanslags natur, särdeles i så svårbedömda
fall som då det gäller att avgöra, om eu person skall anses
såsom obemedlad, respektive mindre bemedlad, eller icke. För anslagets
förändring till förslagsanslag synes mig den ovan förordade omläggningen
av utdelningssystemet vara en förutsättning.»
De betydande olägenheter, vilka med hänsyn till vad sålunda anförts
kunna bliva en följd av ifrågavarande anslags återgång till förslagsanslag
högst, utgöra enligt riksdagens mening starka skäl för att
fortfarande giva detsamma förslagsanslags natur.
19
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Med hänsyn emellertid till att riksdagen uppfört motsvarande
anslag beträffande folkhögskolorna såsom förslagsanslag, högst, och riksdagen
anser, att likformighet i förevarande avseende bör råda mellan
folkhögskolorna och de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, finner
riksdagen sig böra biträda förslaget om uppförande av ifrågavarande
båda anslag till understöd åt elever vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna
såsom förslagsanslag, högst.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels, med uteslutande ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget
å 100,000 kronor till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,
upptagit till samma ändamål ett ordinarie förslagsanslag,
högst å 120,000 kronor, för år räknat, med hela beloppet eller
120,000 kronor, dels ock till förhöjda understöd åt elever vid lägre
lantbruksundervisningsanstalter å extra stat för tiden 1 januari—SO juni
1923 anvisat ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor.
34:o) Under punkt 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
ur riksstaten utesluta det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m.
uppförda ordinarie anslaget till trädgårdsundervisningen, dels i riksstaten
upptaga den i samma anslag ingående posten till fyra stipendier, nu
4,800 kronor, såsom särskilt ordinarie reservationsanslag å 4,800 kronor
för år räknat till stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket med
hela beloppet eller 4,800 kronor, dels ock medgiva, att detta anslag
må användas till stipendier å 3,600, 2,400 eller 1,200 kronor att på av
Kungl. Maj:t föreskrivna villkor utdelas till personer, som önska förvärva
högre utbildning i trädgårdsfacket.
I förevarande framställning ifrågasättes icke någon förändring i
anslagets belopp utan endast vissa förändrade bestämmelser rörande
stipendiernas storlek och villkoren för deras erhållande.
1 förra avseendet innebär framställningen ett möjliggörande att,
där omständigheterna så påkalla, utdela högre stipendier, än med nuvarande
bestämmelser är tillåtet. Sålunda skulle exempelvis ett år kunna
utdelas ett stipendium å 3,600 kronor och ett å 1,200 kronor, ett annat
år två stipendier vartdera å 2,400 kronor och ett tredje år ett stipendium
å 2,400 kronor och två vartdera å 1,200 kronor i stället för att såsom
nu ovillkorligen vara bunden vid fyra stipendiebelopp å vartdera 1,200
kronor.
I likhet med departementschefen finner riksdagen goda skäl tala
för en dylik anordning.
Enligt ovanberörda kungörelse åligger lantbruksstyrelsen att år
-
20
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
ligen före den 1 februari jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t insända
inkomna ansökningshandlingar rörande erhållande av stipendium, varefter
Kungl. Maj:t fördelar anslaget. Denna fördelning äger således
rum så tidigt, att ett anslagsbeslut av riksdagen samma år näppeligen
kan föreligga. På grund härav har anslaget ansetts böra i sin helhet
uppföras i riksstaten för första halvåret.
Vid sådant förhållande har riksdagen icke något att däremot erinra
och ansluter sig jämväl till förslaget om uppdelning på i statsrådsprotokollet
angivet sätt av anslagen till trädgårdsundervisningen.
Riksdagen har alltså,
dels ur riksstaten uteslutit det under anslagstiteln lantbruksinstituten
m. m. uppförda ordinarie anslaget till trädgårdsundervisningen,
dels i riksstaten upptagit den i samma anslag ingående posten till
fyra stipendier, nu 4,800 kronor, såsom särskilt ordinarie reservationsanslag
å 4,800 kronor för år räknat till stipendier för högre utbildning
i trädgårdsfacket med hela beloppet eller 4,800 kronor,
dels och medgivit, att detta anslag må användas till stipendier å
3,600, 2,400 eller 1,200 kronor att på av Kungl. Magt föreskrivna
villkor utdelas till personer, som önska förvärva högre utbildning i trädgårdsfacket.
35:o) Under punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
upptaga den i det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. in. uppförda
anslaget till trädgårdsundervisningen ingående anslagsposten till lantbruksakademiens
trädgårdsskola vid Experimentalfältet, nu 12,000 kronor,
såsom särskilt ordinarie anslag till lantbruksakademiens trädgårdsskola
vid Experimentalfältet med 8,000 kronor.
Ordinarie anslaget till lantbruksakademiens trädgårdsskola utgör
12,000 kronor. Skolan upprätthålles, förutom genom berörda statsbidrag,
medelst från akademiens trädgård vid Experimentalfältet inflytande försäljningsmedel.
Lantbruksakademien har nämligen såsom villkor för
statsbidragets erhållande förbundit sig att använda nettoinkomsterna
från sin trädgårdsavdelning uteslutande för skolan.
Med hänsyn till att inkomsterna från akademiens trädgård inflyta
först under senare halvåret, under det att utgifterna under förra halvåret
äro mycket stora, har ett belopp av 8,000 kronor av statsbidraget
ansetts erforderligt under första halvåret 1923.
På grund härav och under åberopande av vad under nästföregående
punkt anförts angående förändrad uppställning av anslagen till
trädgårdsundervisningen, har riksdagen upptagit den i det under anslags
-
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
21
titeln lantbruksinstituten in. m. uppförda anslaget till trädgårdsundervisningen
ingående anslagsposten till lantbruksakademiens trädgårdsskola
vid Experimentalfältet, nu 12,000 kronor, såsom särskilt ordinarie
anslag till lantbruksakademiens trädgårdsskola vid Experimentalfältet med
8,000 kronor.
36:o) Under punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
upptaga den i det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. uppförda
anslaget till trädgårdsundervisningen ingående anslagsposten till trädgårdsskola
vid Alnarp, nu 12,000 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag
till trädgårdsskola vid Alnarp med halva beloppet eller 6,000 kronor.
Under hänvisning till vad under punkt 34 anförts angående förändrad
uppställning av -anslagen till trädgårdsundervisningen, får riksdagen
anmäla, att riksdagen upptagit den i det under anslagstiteln
lantbruksinstituten m. m. uppförda anslaget till trädgårdsundervisningen
ingående anslagsposten till trädgårdsskola vid Alnarp, nu 12,000 kronor,
såsom särskilt ordinarie anslag till trädgårdsskola vid Alnarp med halva
beloppet eller 6,000 kronor.
37:o) Under punkt 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar å extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett föi''slagsanslag, högst, 6,000
kronor.
Mot anvisande av det till uppehållande under första halvåret 1923
av ifrågavarande försöksverksamhet begärda beloppet, vilket upptagits
med beräkning att utöver en vinst å verksamheten å 1,000 kronor få
taga i anspråk 1,000 kronor av vinst å Alnarps trädgårdar, har riksdagen
ingen erinran att framställa.
I framställningen ifrågasättes jämväl uppförande å tilläggsstat
för 1922 av ett anslag å 10,000 kronor till vissa reparationer m. m.
vid Alnarps Mellangård.
Riksdagen vill erinra, att å tilläggsstat för 1921 anvisades anslag
till belopp av 5,000 kronor till reparationer å Mellangärden. Detta anslag
har, enligt vad departementschefen upplyst, använts till reparationer
av södra delen av ladugården och inredning däri av tre rum jämte förstuga,
avsedda för kontor och laboratorium.
Det äskade tilläggsanslaget för 1922 avser möjliggörande av reparation
av norra delen av stallbyggnaden vid Mellangärden, vilken departementschefen
vid besök å platsen funnit fortfarande vara i mycket bristfälligt
skick och krävande grundlig och skyndsam reparation för att ej
22
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
alldeles förfalla. Avsikten vore nu att därstädes inreda en bostadslägenhet
för kördrängen vid trädgården.
Riksdagen, som anser detta anslag böra beviljas anmäler i särskild
skrivelse nr 9 B, sitt beslut om uppförande av beloppet å tilläggsstat
för innevarande år.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till försöksverksamhet med
köksväxter vid Alnarps trädgårdar å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.
38:o) Under punkt 43 har Eders Ivungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga de under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. uppförda, i
anslaget till trädgårdsundervisningen intagna anslagsposterna till trädgårdsskolan
i mellersta Sverige, nu 12,000 kronor, samt till trädgårdsskolan
i norra Sverige, nu 10,000 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag
till trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige med halva beloppet
eller 11,000 kronor.
Under åberopande av vad riksdagen under punkt 34 förut anfört
angående förändrad uppställning av anslagen till trädgårdsundervisningen,
får riksdagen, anmäla, att riksdagen upptagit de under anslagstiteln lantbruksinstituten
m. m. uppförda, i anslaget till trädgårdsundervisningen
intagna anslagsposterna till trädgårdsskolan i mellersta Sverige, nu 12,000
kronor, samt till trädgårdsskolan i norra Sverige, nu 10,000 kronor,
såsom särskilt ordinarie anslag till trädgårdsskolorna i mellersta och
norra Sverige med halva beloppet eller 11,000 kronor.
39:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 44 gjorda
framställning har riksdagen dels av det såsom ökat statsbidrag för upprätthållande
under läroåren 1920—1924 av trädgårdsskolan i mellersta
Sverige år 1920 beviljade anslaget av 32,000 kronor anvisat å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag, högst,
4,000 kronor, dels och av det såsom ökat statsbidrag för upprätthållande
under läroåren 1920—1924 av trädgårdsskolan i norra Sverige år 1920
beviljade anslaget av 28,000 kronor anvisat å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag, högst, 3,500 kronor eller
sålunda för tiden 1 januari—30 juni 1923 tillhopa 7,500 kronor.
40:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. in. uppförda
ordinarie anslaget till reseunderstöd åt personer, som ägna sig åt lånt
-
Riksdagens skr ivelse Nr 9 A.
23
brukets studerande, nu 40,000 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag
till reseunderstöd för lantbrukets studerande utan angivet belopp.
Departementschefen har såsom skäl varför ifrågavarande anslag
upptagits utan angivet belopp åberopat chefens för finansdepartementet
vid behandling av för flera huvudtitlar gemensamma frågor gjorda
uttalande, att reseunderstöd icke borde utdelas för 1923.
Riksdagen har icke något att erinra mot förevarande framställning
och har därför upptagit det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m.
uppförda ordinarie anslaget till reseunderstöd åt personer, som ägna sig
åt lantbrukets studerande, nu 40,000 kronor, såsom särskilt ordinarie
anslag till reseunderstöd för lantbrukets studerande utan angivet belopp.
Stuteriväsendet.
41 :o) Under punkt 48 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att ur riksstaten utesluta ordinarie reservationsanslaget till hästavelns förbättrande
samt att i riksstaten upptaga ett ordinarie förslagsanslag till
stuteriöverstyrelsen, för år beräknat 34,400 kronor, med halva beloppet
eller 17,200 kronor.
Riksdagen biträder Eders Kungl. Maj:ts framställning i(" ämnet och
har därför ur riksstaten uteslutit ordinarie reservationsanslaget till hästavelns.
förbättrande, samt upptagit ett ordinarie förslagsanslag till stuteriöverstyrelsen,
för år beräknat 34,400 kronor, med halva beloppet eller
17,200 kronor.
42:o) Under punkt 49 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till uppehållande
av statens hingstdepåers verksamhet, för år beräknat 193,400 kronor,,
med 118,800 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagens andra kammare väckt motion, nr 149, vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta att tilldela Norrbottens läns hushållningssällskap
ett belopp av 15,000 kronor till förstärkande av sällskapets fond till
hästavelns förbättrande inom länet.
Den till stuteriöverstyrelsens förfogande ställda delen av ordinarie
reservationsanslaget till hästavelns förbättrande utgör, efter avdrag av
anslaget till stuteri överstyrelsen, för 1922 193,400 kronor motsvarande
anslaget till upprätthållande av hingstdepåernas verksamhet.
24
Riksdagens skrivelse Nr 9 A .
Till förstärkning av den till stuteriöverstyrelsens förfogande ställda
delen av ordinarie reservationsanslaget till hästavelns förbättrande har
anvisats anslag å tilläggsstat för ett vart av åren 1918—1921. Dessa
anslag utgjorde 1920 180,000 kronor och 1921 150,000 kronor.
Ordinarie anslaget till uppehållande av hingstdepåernas verksamhet
har för 1923 beräknats till samma belopp som för 1922 eller 193,400
kronor. Beträffande anslagsbeloppet för första halvåret 1923 har detta
i Ivungl. Maj:ts förevarande framställning upptagits till något mer än
hälften, beroende på att hingstdepåernas inkomster inflyta först under
senare halvåret.
I framställningen har jämväl upptagits frågan om beredande av
förstärkningsanslag för 1922.
Såsom i statsrådsprotokollet erinrats beslöt 1916 års riksdag, att
hela det nettobelopp, varmed de till statsverket redan då influtna samt
på grund av de intill den 11 april 1916 lämnade utförseltillstånd inflytande
hästförsäljningsmedlen översköte 686,700 kronor, skulle avsättas
till en under förvaltning av statskontoret ställd fond, benämnd statens
hästavelsfond. I samband härmed medgavs, att av det sålunda undantagna
beloppet 25,000 kronor skulle få användas att överlämnas till
Norrbottens läns hushållningssällskap, vilket sällskap vid de 1914—1918
anordnade hästexporterna så till vida intagit en särställning, att sällskapet,
då någon export av hästar från dess område icke medgivits,
icke omedelbart kommit i åtnjutande av några av de ekonomiska fördelar,
som genom dessa exporter beretts övriga hushållningssällskap.
Av beloppet skulle bildas en fond för hästavelns befrämjande inom hushållningssällskapets
område i likhet med vad som skett hos andra hushållningssällskap
i samband med hästexport från deras områden.
Av de på grund av utförseltillstånd efter den 11 april 1916 influtna
medel, vilka under senare år delvis tagits i anspråk för beredande
av medel till förstärkningsanslag till reservationsanslaget till hästavelns
förbättrande, återstår enligt statsrådsprotokollet ännu en behållning av
71,200 kronor. Hela denna behållning har departementschefen, som
funnit tillräckliga skäl icke hava anförts för beviljande enligt ett av
stuteriöverstyrelsen framställt förslag av ytterligare 15,000 kronor till
Norrbottens läns hushållningssällskap, ansett böra omföras till reservationsanslagets
förstärkning. Härvid har ansetts lämpligast, att så förfares,
att å tilläggsstat för 1922 uppföres å utgiftssidan ett anslag
å 71,200 kr. till förstärkning av reservationsanslaget, samtidigt som hela
den beräknade behållningen av hästförsäljningsmedlen uppföres å inkomstsidan.
25
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
I den i ämnet väckta motionen liar stuteriöverstyrelsens ovanberörda
förslag upptagits. För detta förslag har departementschefen
emellertid såsom redan ovan nämnts icke funnit tillräckliga skäj hava
anförts. För egen del synes riksdagen vad stuteriöverstyrelsen i ärendet
uttalat giva vid handen, att Norrbottens läns hushållningssällskap är i
behov av ökat stöd från statsmakternas sida. Sålunda har stuteriöverstyrelsen
framhållit, hurusom av berättelserna över 1918 och 1919 års
hästpremieringar inom distriktet framginge, att hästaveln inom ifrågavarande
län endast obetydligt utvecklats, och att detta förhållande påtagligen
hade sin grund icke blott i otillräckligt antal goda beskälare
utan även i vissa trakter på bristande tillgång på goda moderston.
Härtill komme, att den av Norrbottens län bildade hästavelsfonden, enligt
vad stuteriöverstyrelsen i ärendet upplyst, alltjämt vore den svagaste
bland samtliga de av rikets hushållningssällskap bildade dylika fonderna.
I betraktande av nu angivna förhållanden och då Norrbottens läns
hushållningssällskap av skäl, som ovan framhållits, icke kunnat genom
hästexporter bereda sig motsvarande ekonomiska fördelar som övriga
hushållningssällskap, finner riksdagen skäligt och billigt, att sällskapet av
ifrågavarande behållning å hästförsäljningsmedlen beviljas ett ytterligare
statsbidrag, vilket torde kunna såsom i motionen föreslagits sättas till
15,000 kronor. För beredande av medel härför bör det belopp, eller
71,200 kronor, som föreslagits att omföras till förstärkningsanslag minskas
med 15,000 kronor eller till 56,200 kronor. Samtidigt bör uppföras ett
tilläggsanslag för 1922 å 15,000 kronor till förstärkning av Norrbottens
läns hushållningssällskaps hästavelsfond.
Med förmälan, att riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, anmäler
sitt beslut rörande uppförande å tilläggsstat av sistberörda båda belopp,
får riksdagen nu anmäla, att riksdagen i riksstaten uppfört ett ordinarie
reservationsanslag till uppehållande av statens hingstdepåers verksamhet,
för år beräknat 193,400 kronor, med 118,800 kronor.
43:o) Under punkt 50 har Eders Ivungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till extra personal vid Flyinge hingstdepå å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran.
Riksdagen har därför, till extra personal vid Flyinge hingstdepå
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 2,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 9 A—9 B.
4
26 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
44:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 51 gjorda
framställning och då enligt vad i statsrådsprotokollet upplysts av anslaget
till prisbelöning å hästar under första halvåret 1923 erfordras
70,000 kronor får riksdagen anmäla att riksdagen upptagit det under
anslagstiteln hästavelns förbättrande uppförda ordinarie reservationsanslaget
till understödjande av prisbelöningar av hästar och därav härflytande
kostnader, nu 184,000 kronor, med 70,000 kronor.
Boskapsskötsel m. in.
45:o) Lnder punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga det i anslagstiteln befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar ingående ordinarie anslaget till premiering av nötboskap,
nu 205,000 kronor, utan angivet belopp.
Då, såsom departementschefen i statsrådsprotokollet framhållit,
utbetalningar från anslaget icke torde erfordras under första halvåret
1923 har riksdagen i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag upptagit
det i anslagstiteln befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
ingående ordinarie anslaget till premiering av nötboskap, nu
205,000 kronor, utan angivet belopp.
46:o) Under punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag
av 47,000 kronor.
Enligt lantbruksstyrelsens beräkningar utgör medelsbehovet för
första halvåret 1923 90,550 kronor. I betraktande av förefintlig behållning
av omkring 43,000 kronor har anslagsäskandet inskränkts till i
avrundat tal 47,000 kronor.
Då medelsberäkningen icke givit riksdagen anledning till erinran,
far riksdagen anmäla, att riksdagen till förekommande och hämmande
av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 47,000 kronor.
47.o) Under punkt 58 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för bestridande av statsverkets kostnader för kontroll å efterlevnaden
av förordnande jämlikt lagen den 7 juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning
av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2?
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1 överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen
för bestridande av statsverkets kostnader för kontroll å efterlevnaden av
förordnande jämlikt lagen den 7 juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning
av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
48:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 60 gjorda
framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen för anordnande av avkastningsbedömning
rörande avelssvin å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 7,500 kronor.
V eterinärväsendet.
49:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels ur riksstaten utesluta anslagstiteln veterinärundervisningen, dels ock,
med höjning — i följd av den av 1919 års riksdag från och med 1920
godkända löneregleringen för skrivbiträdet vid veterinärhögskolan —
av det i samma anslagstitel ingående ordinarie anslaget till veterinärhögskolan
för år räknat från 211,900 kronor med 400 kronor till 212,300
kronor, upptaga samma anslag med halva beloppet eller 106,150
kronor.
Då riksdagen ej funnit anledning till erinran mot förevarande framställning
har riksdagen
dels ur riksstaten uteslutit anslagstiteln veterinärundervisningen;
dels ock, med höjning — i följd av den av 1919 års riksdag
från och med 1920 godkända löneregleringen för skrivbiträdet vid veterinärhögskolan
— av det i samma anslagstitel ingående ordinarie anslaget
till veterinärhögskolan för år räknat från 211,900 kronor med
400 kronor till 212,300 kronor, upptagit samma anslag med halva beloppet
eller 106,150 kronör.
50:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 65 gjorda
framställning, har riksdagen för beredande av personligt ålderstillägg å
1,600 kronor för år till en var av prosektorn vid veterinärhögskolan
Erik Agduhr samt laboratorerna vid samma högskola Nils Olof Engfeldt
och Gerhard Carl Ebbe Forssell, därest vederbörande befattningshavare
fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, anvisat å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst, 2,400
kronor.
28 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
51:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 66
gjorda framställning har riksdagen upptagit det i anslagstiteln veterinärundervisningen
ingående anslaget till veterinärinrättningen i Skara, nu
8,500 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag till veterinärinrättningen i
Skara med halva beloppet eller 4,250 kronor.
52:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga dels det bestämda ordinarie anslaget till avlöningar m. m. vid
statens veterinärbakteriologiska anstalt, nu 48,500 kronor, med halva
beloppet eller 24,250 kronor; dels ock det ordinarie reservationsanslaget
till uppehållande av anstaltens verksamhet, nu 30,000 kronor, med
likaledes halva beloppet eller 15,000 kronor.
Riksdagen, som icke finner anledning till erinran mot förevarande
framställning, har upptagit
dels det bestämda ordinarie anslaget till avlöningar m. m. vid
statens veterinärbakteriologiska anstalt, nu 48,500 kronor, med halva
beloppet eller 24,250 kronor;
dels ock det ordinarie reservationsanslaget till uppehållande av
anstaltens verksamhet, nu 30,000 kronor, med likaledes halva beloppet
eller 15,000 kronor.
53:o) Under punkt 68 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av en del av kostnaderna för utövande vid statens
veterinärbakteriologiska anstalt av bakteriologisk köttkontroll anvisa å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av
1,000 kronor.
Till bestridande av en del av kostnaderna för utövande vid statens
veterinärbakteriologiska anstalt av bakteriologisk köttkontroll har riksdagen
å extra stat för 1922 anvisat ett reservationsanslag å 4,000 kronor.
Då enligt vad av statsrådsprotokollet framgår å anslaget kan beräknas
en reservation till 1923 av 1,000 kronor har riksdagen i enlighet
med Eders Kungl. Maj:ts förslag till bestridande av en del av kostnaderna
för utövande vid statens veterinärbakteriologiska anstalt av bakteriologisk
köttkontroll anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 ett reservationsanslag av 1,000 kronor.
54:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 69 föreslagit
har riksdagen upptagit ordinarie anslaget till länsveterinärer och
veterinärstipendiater, nu 138,500 kronor, med halva beloppet eller 69,250
kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
29
55:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts under punkt 70 gjorda
framställning har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till
distriktsveterinärers avlönande, nu 146,000 kronor, med halva beloppet
eller 73,000 kronor.
56:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer,
som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål beräkna å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 ett anslag av 50,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 214, anmält har riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts till riksdagen den 17 februari
1922 i ämnet avlåtna proposition, nr 88, bland annat,
dels medgivit, att därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning
lämnats statsbidrag, för 1922 och första halvåret 1923 beredas dyrtidstillägg
å dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg
av statsmedel må för samma tid till dem utgå med motsvarande
andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäkna!, dock med
högst två tredjedelar av statsavlöningen;
dels ock till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg
anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni *1923 ett förslagsanslag
av 50,000 kronor.
57:o) Under punkt 72 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga det ordinarie förslagsanslaget till förekommande och hämmande
av •smittsamma sjukdomar hos husdjuren, nu 50,000 kronor, med halva
beloppet eller 25,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, har upptagit det ordinäre förslagsanslaget till förekommande
och hämmande av smittsamma sjukdomar hos husdjuren, nu
50,000 kronor, med halva beloppet eller 25,000 kronor.
58:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 73 gjorda
framställning har riksdagen till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 750 kronor.
30
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
l<aiit hushållning i allmänhet.
59:o) Under punkt 74 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till förordning angående
allmänt anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel, dels ock, med uteslutande
ur riksstaten av den däri uppförda anslagstiteln »ersättning till hushållningssällskapen
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel»
upptaga det under denna titel anvisade ordinarie anslaget, nu 2,100,000
kronor under titel »allmänt anslag till hushållningssällskapen» utan angivet
belopp.
Förslaget är av följande lydelse:
Förslag
till
förordning angående allmänt anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.
Med upphävande av vad i förordningen den 9 oktober 1914 (nr
275) angående ersättning till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
stadgas i fråga om dylik ersättning till hushållningssällskap, förordnas
som följer:
Vid fördelning av anslag, som av riksdagen beviljas för beredande
av ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel skall så förfaras, att ett grundbelopp av
10,000 kronor tillföres varje hushållningssällskap samt att därefter av
anslagets återstod tre femtedelar fördelas efter den med jordbruk och
fiske sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskapsområdena och
med två femtedelar efter den övriga folkmängden inom samma områden,
dock att, därest enligt dessa grunder något hushållningssällskap skulle
erhålla mindre än 35,000 kronor, detta belopp tillägges hushållningssällskapet
och återstoden av anslaget enligt sagda grunder fördelas
mellan de övriga hushållningssällskapen.
Fördelning, som här avses, verkställes för tioårsperioder, som
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
31
börjat med år 1915. Vid fördelningen beräknas folkmängden enligt
senast hållna folkräkning.
Statskontoret har att under juli månad utbetala ersättningsbeloppen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.
1 förevarande framställning har därjämte upptagits frågan om uppförande
såsom för åren 1920 och 1921 ägt rum å tilläggsstat för 1922
av ett anslag å 682,000 kronor. Det ifrågasatta tilläggsanslaget har
riksdagen funnit sig böra bevilja, då av utav särskilt tillkallade sakkunniga
verkställda utredningar ådagalagts, att hushållningssällskapen för vidmakthållande
av sin verksamhet under sistnämnda år äro i behov av
ett sådant tillfälligt anslag. Riksdagen anmäler i särskild skrivelse nr
9 B sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat för 1922.
Det föreliggande förslaget till förordning skiljer sig från den nu
gällande författningen i ämnet endast i det avseendet, att tiden för anslagets
utbetalning framflyttats från april till juli i syfte att därigenom
undvika uppförande redan innevarande riksdag av anslag beträffande 1923.
Riksdagen hyser i förevarande avseende enahanda betänkligheter,
som riksdagen inledningsvis uttalat i fråga om den grupp av anslag,
innefattande bland annat vissa anslag å extra stat till hushållningssällskap,
för vilka Kungl. Maj:t icke funnit anledning att av 1922 års riksdag
äska medel. Med hänsyn emellertid till att riksdagen godkänt motsvarande
förslag till förordning angående ersättning till städer och landsting
för indragna brännvinsförsäljningsmedel, har riksdagen icke velat
motsätta sig Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag.
Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen
dels godkänt i propositionen intaget förslag till förordning angående
allmänt anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel,
dels ock, med uteslutande ur riksstaten av den däri uppförda
anslagstiteln »ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel», upptagit det under denna titel
anvisade ordinarie anslaget, nu 2,100,000 kronor, under titeln »allmänt
anslag till hushållningssällskapen» utan angivet belopp.
60:o) Under punkt 75 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, med uteslutande ur riksstaten av den däri upptagna anslagstiteln
befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, upptaga dels
den däri ingående anslagsposten till Kungl. Maj:ts disposition, nu 92,500
32
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
kronor, dels den i anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. ingående anslagsposten
till Kung! Maj:ts disposition, nu 16,600 kronor, eller tillhopa
för år räknat 109,100 kronor såsom särskilt ordinarie reservationsanslag
till Kungl. Maj-.ts disposition för befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar med halva beloppet eller 54,550 kronor.
Riksdagen finner icke anledning till erinran mof vad departementschefen
i statsrådsprotokollet anfört och har därför, med uteslutande ur
riksstaten av den däri upptagna anslagstiteln befrämjande i allmänhet
av jordbruk och lantmannanäringar, upptagit dels den däri ingående
anslagsposten till Kungl. Maj:ts disposition, nu 92,500 kronor, dels den
i anslagstiteln lantbruksinstituten in. m. ingående anslagsposten till Kungl.
Maj:ts disposition, nu 16,600 kronor, eller tillhopa för år räknat 109,100
kronor, såsom särskilt ordinarie reservationsanslag till Kungl. Maj:ts
disposition för befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
med halva beloppet eller 54,550 kronor.
61:o) I eu inom riksdagens första kammare väckt motion, nr 30, har
hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
utredning på vad sätt det i punkt 76, sid. 109, i nionde huvudtiteln upptagna
anslaget till höjande av det mindre jordbruket må kunna göras
mera fruktbringande genom en omläggning av de för premiering av
mindre jordbruk gällande grunderna.
Åtgärderna till höjande av det mindre jordbruket bestå i dels
premiering av mindre jordbruk, varvid utdelas penningpris och premielån,
dels bidrag åt kontrollföreningar, dels anordnande av studieresor
samt av undervisning för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor
och dels premiering av mindre odlingsföretag, varjämte bidrag från
anslaget må av Kungl. Maj:t anvisas till anordnande av undervisning,
som avser att främja det mindre jordbruket men icke på annat sätt kan
komma i åtnjutande av statsunderstöd.
För verkställande av premieringen av mindre jordbruk gäller bland
annat följande bestämmelser:
»Jordbrukare, som för av honom idkat jordbruk erhållit penningpris,
må för samma jordbruk vid en senare premiering icke erhålla dylikt
pris, med mindre han dels för premiering snämnden uppvisar av honom
enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär förda anteckningar över
jordbruket från tiden för förra premieringen, dels ock finnes förtjäna
minst samma penningpris, som senast blivit honom tilldelat för samma
jordbruk;
jordbrukare må icke för samma jordbruk erhålla penningpris sam
-
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
33
manlagt mer än, fem gånger och, där sådana pris av olika grader utdelas,
ej heller penningpris av samma grad, med undantag av dylikt
pris av högsta graden, mer än tre gångei-.»
I den i ämnet väckta motionen erinras särskilt om bestämmelsen,
att en jordbrukare, som erhållit penningpris, icke må åter erhålla sådant
med mindre hans jordbruk är förtjänt av minst samma pris
som vid föregående premieringstillfälle och han för premieringsnämnden
kan uppvisa av honom enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär
förda anteckningar över jordbruket från tiden för förra premieringen,
och framhåller motionären, att denna bestämmelse, med det nuvarande
premieringssystemet i övrigt, på de flesta håll föranlett därtill, att
premiering endast kommer till stånd en gång, i stället för som berörda
reglemente avser att möjliggöra fem gånger och som motionären i
regel också anser mer än välbehövligt, för att det enskilda jordbruket
skall kunna hinna genomföra de nödiga förbättringarna i den omfattning,
att det kan tjäna till föredöme för traktens övriga småbrukare. I många
fall bleve det enligt motionärens mening endast ett bortskänkande av
ett större eller mindre antal pris, utan att därmed vunnes någon förbättring
av det premierade jordbruket. Orsaken till angivna olägenheter
syntes motionären ligga i bristande fortsatt förbindelse mellan premieringsnämnden
och den enskilde jordbrukaren. Under framhållande tillika
att det vore av stor vikt att tillse, att de medel, som anvisades för ifrågavarande
ändamål, bleve så ändamålsenligt och effektivt använda som
möjligt och under hänvisning till de åtgärder som i sådant avseende
vidtagits inom Norrbottens län ifrågasätter motionären, huruvida icke
möjlighet borde beredas de hushållningssälskap, som så önskade, att
omlägga premieringen av det mindre jordbruket på sådant sätt, att
understöd icke utbetalades till andra än sådana jordbrukare, som med
hushållningssällskapet träffat avtal om att under viss tid ställa sina jordbruk
under premieringsnämndens kontroll för genomförande av en allmän
planläggning och införande av sådana förbättringar, som kunde anses
erforderliga för att framskapa ett verkligt mönsterjordbruk.
Riksdagen är ense med motionären rörande angelägenheten därav
att premieringen av det mindre jordbruket så ordnas, att det därmed
åsyftade målet i möjligaste mån vinnes och att de statsmedel, som anvisas
till understödjande härav, bliva på det mest verksamma sätt använda.
Riksdagen är ock av den uppfattningen, att i sådant hänseende
vissa svagheter vidlåda det nuvarande systemet icke minst i betraktande
av de höga resekostnader för premieringsnämnderna, som därav föranledas.
I förevarande avseende råda dock givetvis olika förhållanden i
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 9 A—9 B. 5
34
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
skilda delar av landet. Härav påkallas ock enligt riksdagens mening,
att sådana bestämmelser träffas, vilka möjliggöra en anpassning efter
föreliggande särskilda omständigheter. Sålunda finner riksdagen de i
motionen antydda åtgärderna beaktansvärda i fråga om särskilt landets
nordliga, mera glest befolkade delar, under det att för mera tätt bebyggda
trakters vidkommande andra anordningar i förevarande avseende
torde vara att föredraga. I betraktande härav anser riksdagen i likhet
med motionären en utredning i ärendet böra komma till stånd med sikte
taget på förhållandena i olika delar av landet.
Under åberopande av det anförda får riksdagen hos Eders Kungl.
Maj:t anhålla om utredning och avgivande av förslag på vad sätt ifrågavarande
anslag må kunna göras mera fruktbringande genom en omläggning
av de för premiering av mindre jordbruk gällande grunder.
62:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring
vid mindre jordbruk anvisa å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 ett förslagsanslag av 5,000 kronor, att användas till åtgärder
för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot anslagsberäkningen
och har därför såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring
vid mindre jordbruk anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 ett förslagsanslag av 5,000 kronor, att användas till åtgärd er
för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.
63:o) Under punkt 79 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för anordnande av utbildningskurser för vandringsrättare å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
Förevarande framställning avser endast uppförande för anordnande
av utbildningskurser för vandringsrättare av ett anslag för år beräknat
till 5,000 kronor.
Beträffande det begärda anslaget till utbildningskurser för vandringsrättare
inhämtas av statsrådsprotokollet, att dessa i allmänhet hållas under
försommaren och att lämpligaste tiden för deras anordnande är under
maj och juni, då bästa tillfälle gives till praktisk undervisning i rotfruktsodling,
täckdikning och torvströupptagning, vid vilket förhållande
hela det beräknade årsanslaget erfordrades under första halvåret 1923.
Då någon reservation icke vore att påräkna, har hela beloppet föreslagits
att uppföras i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923. Detta förslag
biträdes av riksdagen.
35
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen har alltså för anordnande av utbildningskurser för
vandringsrättare å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
64:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels till en kulturteknisk utbildningskurs för personer, vilka prövas
vara lämpliga såsom förrättningsmän vid uppgörande av planer och
kostnadsförslag för täckdikningsföretag, dels ock till utbildningskurser
för täckdikningsförmän å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisa ett reservationsanslag av 19,000 kronor.
I likhet med vad senast under år 1921 ägt rum anser riksdagen,
att med hänsyn till det alltmer framträdande intresset för täckdikningsverksamheten
kurser av ifrågavarande slag böra anordnas såväl under
innevarande år som ock under år 1923. Antalet elever i kurs för utbildande
av förrättningsmän vid täckdikningsföretag har hittills utgjort
25. Detta elevantal har emellertid enligt utredningen i ärendet befunnits
vara för stort, då det visat sig omöjligt för lärarna att kunna lämna
nöjaktig ledning åt så stort antal elever. Elevantalet per kurs har
därför ansetts böra bestämmas till högst 18. Häremot har riksdagen
intet att erinra. De beräknade kostnaderna, 9,000 kronor för kurs för
utbildning av förrättningsmän och 10,000 kronor för kurser för utbildning
av täckdikningsförmän, giva heller icke anledning till erinran.
För 1922 behöves på grund av behållning från 1921 icke anvisas medel
till utbildningskurser för täckdikningsförmän.
Vidkommande anslagsbehovet för 1923 har, då båda slagen av kurserna
lämpligen böra hållas under våren och försommaren, anslagen i sin
helhet äskats för första halvåret. Riksdagen har intet att erinra häremot.
Rörande anslag å tilläggsstat till utbildningskurs för förrättningsmän
vid täckdikningsföretag anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr
9 B, sitt beslut.
Riksdagen har dels till en kulturteknisk utbildningskurs för personer,
vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän vid uppgörande
av planer och kostnadsförslag för täckdikningsföretag, dels ock till utbildningskurser
för täckdikningsförmän å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 19,000 kronor.
65:o) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Alnarp å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 25,000 kronor.
36
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Då den föreslagna arvodesförhöjningen för montören vid Ultuna
synes riksdagen skälig ock riksdagen ej heller i övrigt har något att
erinra mot beräkningen av anslagsbehovet för första halvåret 1923, har
riksdagen till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och
Alnarp å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 25,000 kronor.
66:o) Under punkt 83 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium
och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel
för kemist och assistent än även avlöning till dessa och laboratorietjänaren
ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov — anvisa
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst,
24.000 kronor, att utgå med 3,000 kronor till varje station.
Av statsrådsprotokollet framgår, att för första halvåret 1923 erfordras
allenast hälften av grundanslaget eller 24,000 kronor, motsvarande
3,000 kronor för varje station, samt att med prövningen av anslagsfrågan
i övrigt kan anstå till 1923 års riksdag.
I överensstämmelse härmed har riksdagen såsom bidrag till underhåll
av åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom
de. orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening,
förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre
lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
än även avlöning till dessa och laboratoriet]änaren ävensom de årliga
utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av böcker och
inventarier för stationens behov — anvisat å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst, 24,000 kronor, att utgå med
3.000 kronor till varje station.
67:o) .Under punkt 84 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till underhåll under första halvåret 1923 av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under villkor att från länets
landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till anstaltens
. underhåll under samma tid med sammanlagt minst 8,400 kronor — å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag-,
högst, o 14,000 kronor. ö’
Årsbehovet för 1923 har i statsrådsprotokollet av departements
-
Riksdagens skrivelse Nr 9A.
37
chefen beräknats till 28,000 kronor, varav hälften eller 14,000 kronor
föreslås för första halvåret.
Då departementschefens anslagsberäkning icke föranleder någon
riksdagens erinran, har riksdagen såsom bidrag till underhåll under första
halvåret 1923 av kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län —
under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest
bidrag lämnas till anstaltens underhåll under samma tid med sammanlagt
minst 8,400 kronor — å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 14,000 kronor.
68:o) Under punkt 85 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 44,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet framgår, att i det såsom statsbidrag till
mosskulturföreningen äskade anslaget ett belopp av 8,440 kronor beräknas
till dyrtidstillägg till föreningens tjänstemän, motsvarande 30 procent
av de efter av lantbruksstyrelsen fastställd reglering utgående lönerna.
Sedan riksdagen i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
förslag godkänt vissa allmänna grunder för dyrtidstillägg under bland
annat första halvåret 1923 för befattningshavare i statens tjänst, har
riksdagen icke något att erinra mot det till dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande
tjänstemän beräknade dyrtidstillägget. Då riksdagen icke heller
i övrigt bär något att invända mot förevarande framställning, har riksdagen
till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 44,000 kronor.
69:o) Under punkt 86 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till driftkostnader vid svenska mosskulturföreningens
försöksgård å myrjord vid Gisselås i Jämtland å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.
Förevarande framställning om .anslag till driftkostnader vid försöksgården
i fråga, vilken jämväl innefattar uppförande å tilläggsstat
för 1922 av ett belopp av 7,300 kronor, är enligt vad statsrådsprotokollet
ger vid handen föranledd därav, att jorden till försöksgården på
grund av försenad upplöjning icke hunnit bliva iordningställd inom avsedd
tid och att som en följd härav inkomsterna under 1922 och 1923
komma att understiga vad eljest beräknats.
Riksdagen har intet att erinra mot den till grund för framställningen
gjorda anslagsberäkningen liksom ej heller mot vad departementschefen
i övrigt i ärendet anfört.
Under hänvisning beträffande dyrtidstillägg till föreståndaren till
38
Riksdagens skrivelse Nr 9 Å.
vad riksdagen under nästföregående punkt anfört och med förmälan, att
riksdagen i särskild skrivelse nr 9 B anmäler sitt beslut rörande tillläggsanslaget,
får riksdagen nu anmäla, att riksdagen såsom bidrag till
driftkostnader vid svenska mosskulturföreningens försöksgård å myrjord
vid Gisselås i Jämtland anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 ett förslagsanslag, högst 5,000 kronor.
70:o) Under punkt 87 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till driftkostnader vid en försöksgård å myrjord vid Alträsk i Norrbottens
län under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå
anvisa å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag,
högst, 3,500 kronor.
Departementschefen har i statsrådsprotokollet beräknat, att under
1923 utgifterna ej böra komma att överstiga inkomsterna med mera än
7,000 kronor, varav hälften eller 3,500 kronor ansetts böra anvisas för
första halvåret 1923.
Då anslagsberäkningen icke föranleder någon riksdagens erinran,
har riksdagen till driftkostnader vid en försöksgård å myrjord vid Alträsk
i Norrbottens län under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i
Luleå anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag,
högst, 3,500 kronor.
71:o) Under punkt 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor, att — med högst 1,000 kronor för varje anstalt—
användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting
eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja
underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder
och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t.
Någon förändring i anslagsbeloppet, vilket för 1922 utgör 10,000
kronor, har ej ifrågasatts. Då enligt vad i statsrådsprotokollet upplysts
anslagen för 1923 böra i sin helhet utdelas i början av samma år, har
hela nämnda belopp föreslagits att uppföras i riksstaten för första halvåret
1923. Riksdagen biträder detta förslag och får alltså anmäla, att
riksdagen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor att — med högst 1,000 kronor för varje
anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av
landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
39
vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder
och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t.
72:o) Under punkt 90 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa såsom särskilda
förslagsanslag, högst, dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och samarbete
med föreningens fdialer 49,800 kronor, dels ock till uppehållande av
verksamheten vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar
län, Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland samt i Luleå
51,500 kronor eller sålunda tillhopa 101,300 kronor.
I det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget till Sveriges utsädesförening
för första halvåret 1923 beräknas ett belopp av i runt
tal 31,000 kronor till dyrtidstillägg åt föreningens tjänstemän, motsvarande
30 procent av de efter av lantbruksstyrelsen fastställd reglering
utgående lönerna.
Med hänvisning till vad riksdagen under punkt 67 här ovan anfört
och då riksdagen i övrigt icke har något att erinra mot förevarande
framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisat såsom särskilda förslagsanslag, högst
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 49,800 kronor,
dels och till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer
vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrland
och Jämtland samt i Luleå 51,500 kronor eller sålunda tillhopa
101,300 kronor.
73:o) I anledning av inom riksdagen väckta motioner har riksdagen
till lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk,
kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 600,000 kronor.
74:o) Under punkt 96 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till försök för bekämpande av rönnbärsmalen, att utföras genom entomologiska
avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
anvisa å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
Det för utförande av ifrågavarande försök beräknade beloppet utgör
48,000 kronor och är avsett att fördelas på åren 1921—1924.
40
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
I anslutning härtill har för 1923 liksom för 1921 och 1922 beräknats
12,000 kronor, varav, då någon reservation ej kunde med säkerhet
beräknas, 6,000 ansetts böra anvisas för första halvåret 1923.
Riksdagen biträder Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och har därför, till försök för bekämpande av rönnbärsmalen, att utföras
genom entomologiska avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
75:o) Under punkt 97 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för femte nordiska trädgårdsutställningen
i Göteborg 1923 å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor, att utgå
under villkor, att eventuellt uppstående överskott å utställningen varder
efter Kungl. Maj:ts bestämmande helt eller delvis återburet till statsverket
eller reserverat för en senare nordisk trädgårdsutställning.
I förevarande framställning beröres i anledning av en av bestyrelsen
för tjuguandra allmänna svenska lantbruksmötet i Göteborg 1923
i ämnet gjord framställning jämväl frågan om ytterligare statsbidrag för
bestridande av kostnaderna för detta lantbruksmöte.
För sådant ändamål har, det för år 1922 anvisade anslaget å 100,000
kronor inberäknat, såsom departementschefen erinrat, redan anvisats ett
sammanlagt belopp av 195,000 kronor.
Departementschefen har med avseende å anslag till lantbruksmötet
i Göteborg anfört, att det med hänsyn till det ännu osäkra prisläget
vore omöjligt att för närvarande beräkna, huruvida ytterligare belopp
utöver redan anvisade medel komme att erfordras. Skulle det till hösten
1922 visa sig, att statsbidrag till något ytterligare belopp vore med
iakttagande av nödig sparsamhet oundgängligen erforderligt, torde framställning
därom kunna göras till 1923 års riksdag för uppförande i budgeten
för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924.
Detta departementschefens uttalande ger riksdagen icke anledning
till något särskilt yttrande.
Det av Eders Kungl. Maj:t nu äskade anslaget avser statsbidrag till
bestridande av kostnaderna för en i samband med lantbruksmötet i Göteborg
1923 tilltänkt nordisk trädgårdsutställning. Riksdagen anser i likhet med
departementschefen, att en dylik utställning är av den betydelse för den
svenska trädgårdsodlingen, att ett statsbidrag är berättigat. Anslagsbeloppet,
som av departementschefen beräknats till 30,000 kronor, har,
med hänsyn till att anslag å årets tilläggsstat om möjligt bör undvikas,
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
41
ansetts böra uppföras i sin helhet å riksstaten för första halvåret
1923. Anslagets storlek ger icke anledning till någon riksdagens erinran.
Riksdagen har därför såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för femte nordiska trädgårdsutställningen i Göteborg 1923 å extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst,
30,000 kronor, att utgå under villkor, att eventuellt uppstående överskott
å utställningen varder efter Kungl. Maj:ts bestämmande helt eller
delvis återburet till statsverket eller reserverat för en senare nordisk
trädgårdsutställning.
76:o) Under punkt 98 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till uppehållande av en mejeri- och lantbrukskonsulentbefattning i London
samt en konsulentbefattning i Berlin för tillvaratagande av svenska
lantbrukets och fiskerinäringens intressen å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 17,000 kronor.
Anslaget har uppförts med dels hälften av det belopp, som för
ändamålet anvisats å extra stat för 1922, eller 14,500 kronor, och dels
med 2,500 kronor till ökade expenser åt lantbrukskonsulenten i London,
sistnämnda belopp 500 kronor mindre än hälften av det å årets tilläggsstat
för ändamålet begärda anslaget. För 1922 beräknas nämligen för
sistnämnda ändamål ett tilläggsanslag å samma belopp som för 1921
eller 6,000 kronor. Anslagsberäkningen har icke givit riksdagen anled*
ning till erinran.
Om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B,
sitt beslut.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till uppehållande av en
mejeri- och lantbrukskonsulentbefattning i London samt en konsulentbefattning
i Berlin för tillvaratagande av svenska lantbrukets och fiskerinäringens
intressen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 17,000 kronor.
77:o) Under punkt 99 har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
medgiva, att Kungl. Maj:t må till fortgående smörprovningar använda vad
som vid utgången av 1922 må kvarstå oanvänt å reservationsanslaget till
anställande av undersökningar rörande vattenhalten i svenskt exportsmör.
Under en följd av år har till smörprovningar i Malmö och Göteborg
anvisats statsbidrag. Å 1922 års riksstat är för ändamålet å extra
stat upptaget ett reservationsanslag av 25^000 kronor att i mån av behov
utav Eders Kungl. Maj:t disponeras. Dessa anslag pläga ställas till förBihang
till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 9 A—9 B. 6
42
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
fogande för styrelsen för de svenska smörprovningarna, som står under
kontroll av lantbruksstyrelsen.
I kungörelse den 26 maj 1911 (nr 36) stadgades, att vid utförsel
av smör skulle å kärlet, däri smöret förvarades, anbringas märke, angivande
om smörets vattenhalt överstege 16 procent eller icke. För
kontroll å riktigheten av dylika uppgifter kunde vid utförseln prov
tagas av varan. Till bestridande av kostnaden för undersökning av
dylika prov har riksdagen för vart och ett av åren 1910—1919 anvisat
ett belopp av 6,000 kronor. Jämväl detta anslag har karaktär av
reservationsanslag.
1 riksstaten för 1919, där sistnämnda anslag sista gången upptagits,
äro båda nu omförmälda anslag upptagna med sammanslaget belopp och
under gemensam titel »Fortgående smörprovningar m. m.»
Mot förevarande framställning, som innebär att uppkomna besparingar
å tidigare beviljade anslag till undersökningar rörande vattenhalten
i svenskt exportsmör skulle få användas till smörprovningar, har
riksdagen intet att erinra. Då emellertid, enligt vad riksdagen inhämtat,
smörexporten nu åter börjat upptagas, håller riksdagen icke för otroligt,
att dylika vattenhaltsundersökningar kunna såsom förut bliva av behovet
påkallade. Med hänsyn härtill synes ifrågavarande anordning
icke böra utgöra hinder för Eders Kungl. Maj:t att av ifrågavarande
sålunda tillgängliga medel taga i anspråk vad som eventuellt kan komma
att erfordras för vattenhaltsundersökningar.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
medgivit, att Kungl. Maj:t må till fortgående smörprovningar
använda vad som vid utgången av 1922 må kvarstå oanvänt å reservationsanslaget
till anställande av undersökningar rörande vattenhalten i
svenskt exportsmör.
78:o) Under punkt 100 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels att till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 17,500 kronor, dels
ock medgiva, att till envar av Malmöhus läns centralkassa för jordbrukskredit,
Mälarprovinsernas centralkassa för jordbrukskredit, Skaraborgs
läns centralkassa för jordbrukskredit och Södra Sveriges centralkassa för
jordbrukskredit må under 1922 av det å extra stat för samma år anvisade
förslagsanslaget till understöd åt föreningar för jordbrukskredit utbetalas,
utöver det statsbidrag för förvaltningskostnader, som jämlikt gällande
bestämmelser tillkommer föreningen, ett tillfälligt statsbidrag till hälften
så stort belopp.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
43
Framställningen avser först beredande liksom beträffande 1921
utöver det statsbidrag för förvaltningskostnader, som jämlikt gällande
bestämmelser tillkommer centralkassorna, av ett tillfälligt anslag för 1922.
Detta tillfälliga bidrag, som för 1921 bestämdes till lika belopp med det
författningsenligt utgående, föreslås att för 1922 utgå med hälften så
stort belopp.
Härjämte innefattas i förevarande framställning anvisning av för
första halvåret 1923 för ändamålet erforderligt anslag, vilket i avvaktan
på resultatet av pågående utredning rörande den sekundära fastiglietskreditens
ordnande m. m. upptagits med hälften av det för 1922 anvisade
beloppet.
För en tillfällig förhöjning av statsbidraget jämväl för 1922 synes
riksdagen föreligga bärande skäl. Då härtill kommer, att enligt vad
departementschefen i statsrådsprotokollet anfört en sådan förhöjning icke
torde komma att föranleda ett överskridande av årets förslagsanslag å
35,000 kronor, biträder riksdagen det i förevarande avseende framställda
förslaget.
Anslagsäskandet för första halvåret 1923 föranleder icke någon
riksdagens erinran.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 17,500
kronor,
dels ock medgivit, att till envar av Malmöhus läns centralkassa
för jordbrukskredit, Mälarprovinsernas centralkassa för jordbrukskredit,
Skaraborgs läns centralkassa för jordbrukskredit och Södra Sveriges centralkassa
för jordbrukskredit må under 1922 av det å extra stat för
samma år anvisade förslagsanslaget till understöd åt föreningar för jordbrukskredit
utbetalas, utöver det statsbidrag för förvaltningskostnader,
som jämlikt gällande bestämmelser tillkommer föreningen, ett tillfälligt
statsbidrag till hälften så stort belopp.
Grundförbättringar, kolonisation och egnahems
bildning
m. m.
79:o) Under punkt 105 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att till understödjande av myrutdikningar och vattenav - tappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbets
-
44
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
företaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning
av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av redan
odlad jord, Kungl. Maj:t må under tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
statsbidrag å tillhopa 600,000 kronor, att utgå från det senast för
1922 å extra stat under benämning »norrländska avdikningsanslaget»
anvisade reservationsanslaget, dels ock godkänna av departementschefen i
statsrådsprotokollet föreslagen ändring av mom. 10 av villkoren för erhållande
och tillgodonjutande av statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget,
att gälla från och med den 1 juli 1922.
Det för 1923 erforderliga anslagsbeloppet har beräknats till
1,500,000 kronor, varav 40 procent eller 600,000 kronor för första halvåret
med hänsyn till att utgifterna å anslaget äro vida mindre under
första hälften av varje kalenderår än under dess senare hälft.
I enlighet med de synpunkter, som tillämpades vid anslagsfrågans
behandling 1921, äskas emellertid icke något anslag för ändamålet för
första halvåret 1923, utan begäres allenast riksdagens medgivande till att
under sagda tid statsbidrag till belopp av 600,000 kronor måtte få av
Kungl. Maj:t anvisas av hittills för ändamålet anslagna medel. Riksdagen
biträder förslaget i denna del.
Framställningen avser jämväl viss ändring av mom. 10 i gällande
författning rörande villkoren för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag
_ från anslaget.
Ändringen innebär en överflyttning till lantbruksstyrelsens avgörande
av vissa nu på Eders Kungl. Maj:ts prövning beroende ärenden.
Dessa ärenden avse avvikelse från av Eders Kungl. Maj:t fastställd arbetsplan
— i de flesta fall innebärande en förenkling eller lättnad i arbetet —,
befrielse från odlingsskyldighet, som föreskrivits såsom villkor för statsbidrag,
. avstående från bidrag mot befrielse från för bidragets erhållande
föreskrivna villkor samt medgivande av förlängning av tiden för fullbordande
av statsunderstött företag i fall, vilka nu avgöras av Kungl.
Maj:t.
Departementschefen har föreslagit följande lydelse av momentet,
att träda i tillämpning från och med den 1 juli 1922:
»Lantbruksstyrelsen äger meddela tillstånd till avvikelse från fastställd
arbetsplan eller föreskriven odlingsskyldighet, åliggande det därvid
lantbruksstyrelsen att, därest avvikelse från arbetsplan föranleder
minskning av den del av kostnaden för företaget, vartill statsbidrag beviljats,
såsom villkor för tillståndet föreskriva däremot svarande minskning
av statsbidraget. Å lantbruksstyrelsen ankommer jämväl att, då ansökan
göres om avstående från statsbidrag mot befrielse från för bidragets
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 45
erhållande föreskrivna villkor, meddela för bidragets indragande erforderliga
föreskrifter.
I händelse avvikelse, utan därtill erhållet vederbörligt tillstånd,
skett från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet icke blivit fullbordat
inom därför bestämd tid och lantbruksstyrelsen ej heller meddelat
anstånd med detsammas utförande, ankommer på Kungl. Maj:t att
låta inställa all vidare utbetalning av statsbidraget — — —.»
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot den av departementschefen
föreslagna ändrade lydelsen av ifrågavarande moment eller tiden
för dess ikraftträdande.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
medgivit, att till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med
arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller
minskning av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av
redan odlad jord, Kungl. Magt må under tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisa statsbidrag å tillhopa 000,000 kronor, att utgå från det senast
för 1922 å extra stat under benämning »norrländska avdikningsanslaget»
anvisade reservationsanslaget,
dels ock godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagen
ändring av mom. 10 av villkoren för erhållande och tillgodonjutande
av statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget, att gälla
från och med den 1 juli 1922.
80:o) Under punkt 107 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng
lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd
eller utdikning av redan odlad jord, Kungl. Maj:t må under tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa statsbidrag å tillhopa 500,000 kronor, att
utgå från det senast för 1922 å extra stat under benämning »allmänna
avdikningsanslaget» anvisade reservationsanslaget och med iakttagande
att härav högst 60,000 kronor må utgå till avdikning av sådan mark,
vars torrläggning avser endast minskning av frostländighet för närliggande
bygd, dels ock godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagen ändring av mom. 11 av villkoren för erhållande
och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget,
att gälla från och med den 1 juli 1922.
46
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Ifrågavarande framställning avser medgivande av enahanda art
samt författningsändring i enahanda syfte som i punkt 107 föreslagits
beträffande norrländska avdikningsanslaget.
Av samma skäl, som anförts beträffande norrländska avdikningsanslaget,
har någon medelsanvisning för första halvåret 1923 icke ansetts
erforderlig.
Årsanvisningen för 1923 har av departementschefen med hänsyn
till beräknad odisponerad behållning å anslaget föreslagits till 1,200,000
kronor, därav 40 procent eller i runt tal 500,000 kronor för första halvåret
med hänsyn till att utgifterna å anslaget liksom å norrländska avdikningsanslaget
äro vida mindre under första hälften av varje kalenderår
än under dess senare hälft. Av sistnämnda belopp beräknas
60,000 kronor få användas till avdikning av sådan mark, vars torrläggning
avser endast minskning av frostländighet för närliggande bygd.
Riksdagen biträder vad i framställningen föreslagits, och får därför
anmäla att riksdagen
dels medgivit, att till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller änglämplig
jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd eller
utdikning av redan odlad jord, Kungl. Maj:t må under tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisa statsbidrag å tillhopa 500,000 kronor, att utgå
från det senast för 1922 å extra stat under benämning »allmänna
avdikningsanslaget» anvisade reservationsanslaget och med iakttagande
att härav högst 60,000 kronor må utgå till avdikning av sådan mark,
vars torrläggning avser endast minskning av frostländighet för närliggande
bygd,
dels ock godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagen
ändring av mom. 11 av villkoren för erhållande och tillgodonjutande
av statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget, att gälla från
och med den 1 juli 1922.
81:o) Under punkt 109 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, med höjning av ordinarie förslagsanslaget till odlingshjälp åt
innehavare av odlingslägenheter m. fl. från 25,000 kronor med 125,000
kronor till 150,000 kronor för år räknat, upptaga samma anslag med
halva beloppet eller 75,000 kronor.
Förslaget innebär en förhöjning för helt år med 125,000 kronor
eller från 25,000 kronor till 150,000 kronor, varav 75,000 kronor borde
uppföras för första halvåret 1923.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
47
Av utredningen i ärendet framgår, att från anslaget utbetalats
under 1919 154,028 kronor, under 1920 143,974 kronor och under
januari—oktober 1921 icko mindre än 151,438 kronor.
Härav synes riksdagen framgå behovet av att anslaget undergår
den ifrågasatta förhöjningen.
Riksdagen har ansett sig böra biträda det föreliggande förslaget
och får alltså anmäla, att riksdagen, med höjning av ordinarie förslagsanslaget
till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. från
25,000 kronor med 125,000 kronor till 150,000 kronor för år räknat,
upptagit samma anslag med halva beloppet eller 75,000 kronor.
82:o) Under punkt 110 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att upplåtelser av kolonat å kronoparkerna Narken, Vuodnaberg
och Pite i Norrbottens län, Gunnarn, Jovan, Tallträskliden och
Simsjölandet i Västerbottens län samt Ede i Jämtlands län må ske i
huvudsaklig överensstämmelse med av norrländska kolonisationskommitténs
beträffande dessa kronoparker framlagt förslag, dels ock såväl för
anordnande av dessa kolonat som ock för fullföljande av de åren 1920
och 1921 beslutade kolonisationerna å vissa kronoparker i Norrland samt
för kolonisationsnämndens förvaltningskostnader anvisa å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av 307,500 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser anvisande av
anslag dels för fullföljande av de av riksdagen åren 1920 och 1921 beslutade
kolonisationsförsöken, dels ock för ytterligare sådana försök. I
förstnämnda avseende begäres å extra stat för första halvåret 1923 sammanlagt
175,000 kronor, varav till administrationskostnader 25,000 kronor,
samt å tilläggsstat för 1922 200,000 kronor. Totalkostnaderna för de
nya försöken, vilka enligt kolonisationskommitténs förslag skulle utläggas
å kronoparkerna Narken, Vuodnaberg och Pite i Norrbottens län,
Gunnarn, Jovan, Tallträskliden och Simsjölandet i Västerbottens län
samt Ede i Jämtlands län, hava av kolonisationskommittén beräknats
till, administrationskostnaderna oberäknade, 779,900 kronor, varav ansetts
böra anvisas å årets tilläggsstat 264,000 kronor och å extra stat för
första halvåret 1923 132,500 kronor. Ökningen i kolonisationsnämndens
administrationskostnader på grund av de föreslagna nya försöken har av
kommittén beräknats till 15,000 kronor årligen under 1922 och 1923.
Departementschefen har tillstyrkt dessa anslag, utom vad angår anslag
till administrationskostnader, som icke synts honom erforderligt med
hänsyn såväl till att kolonisationsnämndens befattning med de före 1920
beslutade försöken komma att i stort sett upphöra med utgången av
48
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1921, Bom ock till de sjunkande prisen å arbetskraft, resor och förnödenheter,
som bestredes med för administrationskostnader avsedda
medel.
Vad angår frågan om igångsättande av nya kolonisationsförsök
har den genom utredningen ådagalagda stora efterfrågan på kolonat synts
departementschefen tala för ett fortsättande. Visserligen gällde det stora
anspråk på statskassan. Därvid vore emellertid att märka, att en ej
ringa del vore att anse allenast såsom utlägg, som, om än sent, beräknades
återinflyta. Oavsett den stora betydelse kolonatupplåtelserna
hade för skötseln av statens skogar, för nyodling av mark och för beredande
av egna hem, vilket allt upprepade gånger framhållits, komme
särskilt i år i betraktande en ytterligare omständighet, som talade för
nya kolonisationsförsök, nämligen den möjlighet till erhållande av arbeten
av skilda slag, som härigenom bereddes. Särskilt har departementschefen
framhållit kolonisationskommitténs uppgift, att ett avslag å framställningen
om igångsättande av nya kolonisationsförsök, skulle ytterligare
öka den i Nondand redan nu svåra arbetslösheten.
Enligt förslaget skulle kolonatens antal uppgå till 98, varav 16
av den större typen (15 hektar odlingsmark) och 82 av den mindre
typen (5 hektar odlingsmark).
De för de olika åren äskade anslagen uppgå till å tilläggsstat för
1922 200,000 + 264,000 kronor eller tillhopa 464,000 kronor avrundat
till 450,000 kronor samt å extra stat för första halvåret 1923 150,000
+ 132,500 + 25,000 kronor eller tillhopa 307,500 kronor.
Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit eller departementschefen i ärendet
anfört. Om uppförande å tilläggsstat för innevarande år av anslag till
belopp av 450,000 kronor anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B,
sitt beslut.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen,
dels medgivit, att upplåtelser av kolonat å kronoparkerna Narken,
Vuodnaberg och Pite i Norrbottens län, Gunnarn, Jovan, Tallträskliden
och Simsjölandet i Västerbottens län samt Ede i Jämtlands län må ske
i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs
beträffande dessa kronoparker framlagda förslag,
dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat som ock för fullföljande
av de åren 1920 och 1921 beslutade kolonisationerna å vissa
kronoparker i Norrland samt för kolonisationsnämndens förvaltningskostnader
anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag
av 307,500 kronor.
49
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
83:o) Under punkt 111 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för fullföljande av de 1921 beslutade 19 kolonatupplåtelserna å Abmobergets
kronopark i stället för tidigare ansökta krononybyggen å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av
10,000 kronor.
Av utredningen i ärendet framgår, att norrländska kolonisationskommittén
vid framläggande 1920 av förslag till ifrågavarande kolonatupplåtelser
beräknat kostnaderna för desamma till 30,000 kronor för
ett vart av åren 1921 och 1922. Utan annan erinran mot förslaget än
att ur budgetssynpunkt anslag å 30,000 kronor borde uppföras först å
extra stat för 1922, föreslog Eders Kungl. Maj:t 1921 års riksdag uppförande
av detta belopp för 1922, vilket förslag bifölls av riksdagen.
I överensstämmelse med kolonisationsnämndens förslag begäres nu
för första halvåret 1923 för ändamålet 10,000 kronor.
Riksdagen har för fullföljande av de 1921 beslutade 19 kolonatupplåtelserna
å Abmobergets kronopark i stället för tidigare ansökta
krononybyggen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
84:o) Under punkt 112 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för ströängars indragande till kronan
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
Riksdagen finner icke något att erinra mot förevarande framställning
och får därför anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna
för ströängars indragande till kronan å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
85:o) Under punkt 113 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
Mot anslagsberäkningen har riksdagen intet att erinra.
Riksdagen har därför till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.
86:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 114 föreslagit
har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till bestridande
av kostnader för jordbrukskommissioner, nu 15,000 kronor, med halva
beloppet eller 7,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 9 A—9 B. 7
50
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Fiskeriväsendct.
87:o) Under punkt 115 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådan ändring i staten för statens fiskeritjänstemän att
tillämpas från och med 1923, att till fiskeriassistenten uppföres ett ortstillägg
å 300 kronor att utgå, om fiskeriassistenten är bosatt i Stockholm,
till följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 44,300 till
44,600 kronor, dels ur riksstaten utesluta anslagstiteln fiskerinäringens
understöd, dels ock, med höjning av det under samma anslagstitel uppförda
anslaget till statens fiskeriadministration från 44,300 kronor med 300
kronor till 44,600 för år räknat, upptaga samma anslag såsom särskilt
ordinarie anslag till statens fiskeritjänstemän med halva beloppet eller
22,300 kronor.
Då riksdagen icke bär något att erinra mot vad i framställningen
ifrågasatts, har riksdagen
dels godkänt sådan ändring i staten för statens fiskeritjänstemän,
att tillämpas från och med 1923, att till fiskeriassistenten uppförts ett
ortstillägg å 300 kronor, att utgå, om fiskeriassistenten är bosatt i Stockholm,
till följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 44,300
kronor till 44,600 kronor,
dels ur riksstaten uteslutit anslagstiteln fiskerinäringens understöd,
dels ock, med höjning av det under samma anslagstitel uppförda
anslaget till statens fiskeriadministration från 44,300 kronor med 300
kronor till 44,600 kronor för år räknat, upptagit samma anslag såsom
särskilt ordinarie anslag till statens fiskeritjänstemän med halva beloppet
eller 22,300 kronor.
88:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 116 framställda
förslag har riksdagen upptagit det under anslagstiteln fiskerinäringens
understöd uppförda anslaget till fiskeriadministrationen och
fiskets befrämjande i de särskilda orterna, nu 105,000 kronor, såsom
särskilt ordinarie reservationsanslag å 105,000 kronor till fiskets befrämjande
i de särskilda orterna utan angivet belopp.
89:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda
iramställning har riksdagen, efter minskning av den del av anslaget till
fiskerinäringens understöd, som är ställd till Kungl. Maj:ts disposition,
från 40,700 kronor, med 300 kronor till 40,400 kronor för år räknat,
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
51
upptagit samma auslagsdel såsom särskilt ordinarie reservationsanslag till
befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen med halva beloppet eller
20,200 kronor.
90:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 118 gjorda
framställning har riksdagen såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation m. in. för bohuslänska
fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 2,000
kronor för helt kalenderår räknat, å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 775 kronor.
91:o) Under punkt 119 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag, högst, anvisa dels såsom
bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 7,000 kronor; dels ock
såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöksoch
fiskodlingsverksamhet 19,000 kronor, eller tillhopa 26,000 kronor.
Av utredningen i ärendet framgår, att vissa kulturåtgärder med
avseende å föreningens fiskedammar ävensom vissa hittills undanskjutna
reparationsarbeten å föreningens anläggningar befunnits erforderliga och
att föreningens utgifter därigenom komma att ökas. Departementschefen
har vitsordat, att för möjliggörande av föreningens upprätthållande
i samma omfattning som hittills en höjning av statsbidraget till föreningen
i betraktande av nämnda förhållande vore oundviklig. Då
emellertid departementschefen å andra sidan med hänsyn till den alltjämt
fortgående prissänkningen på samma gång ansett en nedsättning kunna
vidtagas beträffande vissa av de i föreningens statförslag upptagna utgiftsposterna,
har han funnit statsbidraget kunna begränsas till 26,000 kronor
för 1923. Härav hava 7,000 kronor ansetts böra avses för föreningens
upplysningsverksamhet och återstoden till föreningens fiskeribiologiska
undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet. Bidraget har, med
hänsyn till att enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen vissa
utgifter helt eller till större del måste utgå under första halvåret, icke
kunnat beträffande tiden 1 januari—30 juni 1923 begränsas till hälften
av det för året beräknade beloppet.
Riksdagen biträder Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och får fördenskull anmäla, att riksdagen till understöd åt södra Sveriges
fiskeriförening å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom
förslagsanslag, högst, anvisat
52
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 7,000 kronor;
dels ock såsom bidrag till föreningens tiskeribiologiska undersöknings-,
försöks- och fiskodlingsverksamhet 19,000 kronor, eller tillhopa
26,000 kronor.
92:o) Under punkt 120 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa dels till omkostnader
för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna
undersökningarna av de Sverige omgivande haven ett reservationsanslag
av 3,000 kronor, dels ock till omkostnader för vissa av kommissionen
från nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrografiska
mätningar m. m. ett reservationsanslag av 3,000 kronor.
Då riksdagen icke funnit något att erinra mot framställningen i
fråga har riksdagen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna av de Sverige omgivande haven
ett reservationsanslag av 3,000 kronor,
dels ock till omkostnader för vissa av kommissionen från nautiskmeteorologiska
byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m. ett
reservationsanslag av 3,000 kronor.
93:o) Under punkt 121 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.
Anslagsberäkningen föranleder icke någon riksdagens erinran, varför
riksdagen till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.
94:o) Under punkt 122 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 13,500 kronor.
Av utredningen i ärendet framgår, att vid beräkningen av premiebeloppet
för försäkring av fartyget under 1923 hänsyn tagits till fördelen
av, att premien så bestämmes, att rätten till ristorno för den tid,
fartyget ligger upplagt vid kaj, icke blir begränsad, vid vilket förhållande
man emellertid måst räkna med en premie av 3 3/i procent å
ett för året beräknat försäkringsvärde av 360,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
53
Försäkringspremien förfaller i sin helhet till betalning under första
halvåret. Enligt statsrådsprotokollet ställer sig premiebetalning halvårsvis
eller försäkring för halvår väsentligt ofördelaktigare. Vid sådant
förhållande har ansetts, att för första halvåret 1923 bör upptagas anslag
för hela årspremien.
Riksdagen har icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits
och har fördenskull till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget
Skagerak å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 13,500 kronor.
95:o) Under punkt 123 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt anvisa
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av
5,000 kronor.
Anslagsberäkningen föranleder icke någon riksdagens erinran, varför
riksdagen till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt
anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.
96:o) Under punkt 124 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för stationerande under vintermånaderna 1922—1923 av ett armerat
ångfartyg. vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid
fiskets bedrivande å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
ett reservationsanslag av 17,000 kronor.
Då den av departementschefen förebragta beräkningen av kostnaderna
icke föranlett någon riksdagens erinran, har riksdagen för stationerande
under vintermånaderna 1922—1923 av ett armerat ångfartyg
vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag
av 17,000 kronor.
Skogsväsendet.
97:o) Under punkt 125 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, med sänkning av ordinarie anslaget till skogshögskolan för år räknat
från 224,800 kronor med 13,100 kronor till 211,700 kronor, upptaga
samma anslag med halva beloppet eller 105,850 kronor.
Mot anslagsberäkningen har riksdagen icke funnit anledning till
erinran, varför riksdagen, med sänkning av ordinarie anslaget till skogs
-
54
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
högskolan för år räknat från 224,800 kronor med 13,100 kronor till
211,700 kronor, upptagit samma anslag med halva beloppet eller 105,850
kronor.
98:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 127 gjorda
framställning har riksdagen till personligt ålderstillägg åt extra läraren
docenten filosofie doktorn G. Grönberg, därest han fortfarande med gott
vitsord tjänstgör såsom sådan lärare, å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 250 kronor.
99:o) Under punkt 128 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådana ändringar i staten för statens skogsförsöksanstalt,
att tillämpas från och med 1923, att däri uppföres ännu en skogsmästare
med arvode och övriga avlöningsförmåner lika med den nu i staten
uppförde skogsmästaren samt att anslaget till särskilda expenser för
skogsavdelningen höjes från 18,200 kronor med 3,300 kronor till 21,500
kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 106,200
kronor med 6,500 kronor till 112,700 kronor; dels ock vid bifall härtill,
med höjning av ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt för år
räknat från 105,950 kronor med 6,425 kronor till 112,375 kronor, upptaga
samma anslag med 56,190 kronor.
Sedan 1920 års riksdag godkänt ny stat för statens skogsförsöksanstalt,
slutande å 104,300 kronor, har jämlikt beslut vid 1921 års
riksdag statens slutsumma, på grund av vissa av riksdagen godkända
ändringar i staten, höjts till 106,200 kronor. Till följd av bostadsavdrag
för en vaktmästare är ordinarie anslaget till anstalten bestämt
till ett 250 kronor lägre belopp eller till 105,950 kronor.
I staten är, bland annat, upptaget ett arvode å 3,200 kronor till
en skogsmästare för tjänstgöring vid den fasta försöksparken vid Siljansfors
i Kopparbergs län. Vidare ingår i. staten ett anslag å 18,200
kronor till särskilda expenser för anstaltens skogsavdelning, varav 3,600
kronor äro avsedda för hantlangning vid de ordinarie försöksarbetena
vid nämnda försökspark och 1,000 kronor till hyra för lokal därstädes
m. m.
Av utredningen i ärendet framgår, att inrättandet av den ifrågasatta
skogsmästarbefattningen å försöksparken '' Kulbäcksliden—Svartberget,
för uppförande vara av bostadsbyggnad m. m. 1921 års riksdag
beviljat anslag av 53,000 kronor, står i överensstämmelse med den
plan för inrättande av fasta försöksparker, som framlagts för riksdagen
och varemot riksdagen, såvitt nu är i fråga, ej haft något att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
erinra. Riksdagen biträder fördenskull förslaget om upptagande i skogsförsöksanstaltens
stat av ännu ett arvode till skogsmästare å 3,200 kronor,
avsett till dylik befattningshavare å försöksparken Kulbäcksliden—
Svartberget med samma anställningsvillkor och löneförmåner i övrigt
som för skogsmästaren å försöksparken vid Siljansfors. Till hantlangning-
vid ordinarie försöksarbeten å den nya försöksparken, ävensom
därför erforderliga expensutgifter, beräknas ett belopp av 3,300 kronor.
Då övriga i staten ingående poster beräknats till samma belopp som
för 1922, uppgår, om i betraktande tages, att avdrag för vaktmästare,
som åtnjuter fri bostad med bränsle och lyse, såsom föreslagits, göres
med ytterligare 75 kronor, årsanslaget till 112,375 kronor.
Då den av departementschefen förordade anslagsberäkningen icke
föranleder någon riksdagens erinran, har riksdagen
dels godkänt sådana ändringar i staten för statens skogsförsöksanstalt,
att tillämpas från och med 1923, att däri uppföres ännu en
skogsmästare med arvode och övriga avlöningsförmåner lika med den nu
i staten uppförde skogsmästaren samt att anslaget till särskilda expenser
för skogsavdelningen höies från 18,200 kronor med 3,300 kronor till
21,500 kronor,
i följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 106,200
kronor med 6,500 kronor till 112,700 kronor;
dels ock, med höjning av ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt
för år räknat fnör 105,950 kronor med 6,425 kronor till
112,375 kronor, upptagit samma anslag med 56,190 kronor.
100:o) Under punkt 129 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 34,000
kronor.
Till diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt har riksdagen
å extra stat för 1922 anvisat ett reservationsanslag av 122,000 kronor
enligt följande beräkning:-
Bostadsbyggnad å Svartbergets kronopark ..................... kronor 45,000
Inventarier vid försökspark (Kulbäcksliden-Svartberget) » 8,000
Bränslekostnader..................................................................... » 3,000
Gemensamma expenser........................................................ j> 3,000
Publikationer ......................................................................... » 30,000
Extra räknebiträde vid skogsavdelningen ................ » 1,600
Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga avdelningen » 1,600
56
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Expenser vid skogsavdelningen......................................... kronor 16,700
b b naturvetenskapliga avdelningen.................. b 7,800
» » entomologiska » .................. b 4,800
Anslagstavlor vid försöksfälten.......................................... » 500
Summa kronor 122,000.
Förevarande framställning avser beviljande för första halvåret 1923
av anslag å extra stat till, förutom här ovan angivna ändamål med
undantag för de två förstnämnda, uppmätning av försöksparken Kulbäcksliden—Svartberget
samt för verkställande av grundläggnings- och
andra förberedande arbeten för bostad åt blivande skogsmästare m. m.
å den i planen för utläggande av försöksparker upptagna försöksparken
å Tönnersjöheden. För förstnämnda ändamål har departementschefen
beräknat 2,000 kronor för 1922 och 1,000 kronor för första halvåret
1923. För byggnadsarbetena i fråga, vilkas totalkostnad av skogshögskolans
styrelse beräknats till 30,000 kronor, hava upptagits 5,000 kronor
för första halvåret 1923. Därjämte beräknar departementschefen 1,600
kronor för 1922 såsom statsbidrag till utförande av en i statsrådsprotokollet
omförmäld telefonlinje till Siljansfors försökspark.
Riksdagen förbiser icke att med hänsyn till av riksdagen 1920 gjort uttalande,
att närmast efter Siljansfors försökspark försöksparker borde inrättas
i de delar av landet, vilka med hänsyn till skogarnas avkastning vore
ur statsfinansiell synpunkt av största betydelse, försökspark vid Tönnersjöheden
i Halland strängt taget icke bort såsom nu synes vara avsikten
komma i tur efter den såsom andra i ordningen vid Kolbäcksliden — Svartberget
utlagda. Å andra sidan kan riksdagen icke undgå finna de av
skogsförsöksanstaltens föreståndare framförda skäl, att ett ytterligare
uppskov med hänsyn till de där befintliga beståndens beskaffenhet skulle
bliva till allvarligt men för blivande undersökningar, vägande för vidtagande
av vissa förberedande åtgärder för denna försöksparks iordningsställande.
Riksdagen anser* sig sålunda böra biträda förslaget i nu
angivet avseende. Beträffande den ifrågasatta uppmätningen av försöksparken
Kolbäcksliden—Svartberget ingår sådan uppmätning i den ursprungligen
framlagda planen för ifrågavarande försöksparker, och föranleder
förslaget om anvisande av anslag härför för första halvåret
1923 icke någon riksdagens erinran liksom ej heller departementschefens
uttalande att vad angår 1922 det för detta ändamål erforderliga beloppet
ävensom statsbidraget till ovannämnda telefonanläggning torde för undvikande
av tilläggsanslag kunna utgå av vid fastställande av stat för
skogsförsöksanstalten gjord besparing å 6,000 kronor. Sammanlagda
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
57
anslagsbehovet för första halvåret 11)23 enligt i statsrådsprotokollet gjorda
beräkningar uppgår till 30,500 kronor. Detta belopp har emellertid
minskats med återstoden av nämnda besparing eller 2,400 kronor och
har upptagits till i avrundat tal 34,000 kronor. Då förevarande framställning
i övrigt icke ger riksdagen anledning till någon erinran, har
riksdagen för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av
34,000 kronor.
101:o) Under punkt 130 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring,
i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda
plan, å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag
av 6,800 kronor.
Då riksdagen icke funnit något att erinra mot det äskade anslagsbeloppet,
har riksdagen för specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring, i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916
för riksdagen framlagda plan, å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisat ett reservationsanslag av 6,800 kronor.
102:o) Under punkt 131 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga det ordinarie anslaget till statens skogsskolor, nu 210,000
kronor, utan angivet belopp.
I riksstaten är för ett vart av åren 1921 och 1922 uppfört ett
ordinarie anslag till statens skogsskolor å 210,000 kronor.
Vid framläggande av proposition i ämnet den 5 mars 1920, nr
274, anförde dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, att alla utgifter
såväl för statens skogsskolor som för fortsättningsskolan vid
Kloten borde fullständigt överflyttas till domänverket och att dessa utgifter
borde framdeles behandlas på samma sätt som andra driftkostnader
för statens domäner, men att i stället full ersättning borde beredas
domänfonden genom särskilda anslag. Exempel funnes redan å liknande
förfaringssätt beträffande skogsstatens verksamhet för tillsyn å enskildas
skogar i övre Norrland.
Då vid den i anslutning härtill framlagda beräkning av dylikt
anslag i fråga om skogsskolorna hänsyn ej tagits till, att från domänfonden
jämväl utbetalas dyrtidstillägg till personalen vid skogsskolorna,
har nu i förevarande framställning ifrågasatts beredande åt domänfonden
av ersättning jämväl för sådant dyrtidstillägg, vilken åtgärd tillstyrkts
av statskontoret.
Bikung till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 9 A—9 B.
8
opaginerad Kontrollera mot PDF
.68
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen finner intet vara att erinra häremot, då en sådan anordning
synes stå i överensstämmelse med den av riksdagen godkända
principen, att domänfonden bör beredas ersättning för samtliga med
upprätthållande av statens skogsskolor förenade kostnader.
Anslagen för första halvåret 1923 till skogsskolorna såväl som
ersättningsanslagen till domänstyrelsen för tillsyn å enskildas skogar i
lappmarkerna samt Sårna och Idre socknar och tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustlanskap hava emellertid,
med hänsyn till att dessa anslag icke utbetalas av statskontoret förrän
mot slutet av det år, för vilket de äro avsedda, ansetts böra uppföras
först i budgeten för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924. Anslaget till
statens skogsskolor har därför under denna punkt upptagits utan angivet
belopp.
Riksdagen har upptagit det ordinarie anslaget till statens skogsskolor,
nu 210,000 kronor, utan angivet belopp.
103:o) Under punkt 133 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga det ordinarie anslaget till skogshushållning i allmänhet,
nu 35,000 kronor, med 8,500 kronor.
Riksdagen, som biträder detta förslag, har upptagit det ordinarie
anslaget till skogshushållning i allmänhet, nu 35,000 kronor, med 8,500
kronor.
104:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag och under åberopande
av vad under punkt 101 anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen upptagit det ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar
i lappmarkerna samt Sårna och Idre socknar, nu 650,000 kronor, utan
angivet belopp.
105:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag och under åberopande
av vad under punkt 102 anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen upptagit det ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar
i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, nu 450,000 kronor, utan
angivet belopp.
106:o) Under punkt 137 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att vid fördelning av för skogsvårdens befrämjande 1922
tillgängliga medel Kungl. Maj:t må, därest och i den mån skogsvårdsstyrelsernas
behov av statsunderstöd därtill föranleda, utdela statsbidrag
utöver vad enligt de riksdagen 1920 underställda fördelningsgrunderna
bör utgå.
59
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att förslag väckts om ändring i
grunderna för ifrågavarande anslags fördelning i syfte att möjliggöra
en fördelning i bättre överensstämmelse med föreliggande behov
än nu vore fallet och att departementschefen ansett denna fråga
böra undersökas i samband med utredning rörande grunderna för fördelning
av de 10 procent av inflytande skogsvårdsavgifter, som skola
inlevereras till statskontoret. I avvaktan på nämnda utredning, som
icke kunde bliva färdig för underställande 1922 års riksdag, bär i förevarande
framställning medgivande begärts att vid fördelning av för
skogsvårdens befrämjande 1922 tillgängliga medel medgiva statsbidrag
utöver vad enligt gällande grunder borde utgå.
Då riksdagen icke har något att häremot erinra, har riksdagen medgivit
att vid fördelning av för skogsvårdens befrämjande 1922 tillgängliga
medel Kungl. Maj:t må, därest och i den mån skogsvårdsstyrelsernas
behov av statsunderstöd därtill föranleda, utdela statsbidrag utöver
vad enligt de riksdagen 1920 underställda fördelningsgrunderna
bör utgå.
107:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Magt under punkt 138
föreslagit har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till släckning
av skogseld, nu 50,000 kronor, med halva beloppet eller 25,000
kronor.
108:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 139 gjorda
framställning har riksdagen å extra stat för tiden 1 januari 30 juni 1923
såsom särskilda reservationsanslag anvisat
dels till bestridande av kostnader för nationalparker 1,300 kronor,
dels ock till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för
vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden 1,900 kronor,
eller tillhopa 3,200 kronor.
109:o) Under punkt 140 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen
att, med sänkning av ordinarie förslagsanslaget till belöningar
för rovdjurs dödande från 38,000 kronor med 18,000 kronor till 20,000
kronor för år räknat, upptaga samma anslag med halva beloppet eller
10,000 kronor.
Riksdagen har, med sänkning av ordinarie förslagsanslaget till
belöningar för rovdjurs dödande från 38,000 kronor med 18,000 kronor
till 20,000 kronor för år räknat, upptagit samma anslag med halva
beloppet eller 10,000 kronor.
60
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Tj an tm äter iväsen de t.
110:o) Med bifall till Eders Kungl. Majrts under punkt 141 gjorda
framställning har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen,
nu 203,000 kronor, med halva beloppet eller 101,500
kronor.
lll:o) Under punkt 142 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, med höjning av ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande
av statens reproduktionsanstalts verksamhet från 155,000 kronor med
45.000 kronor till 200,000 kronor för år räknat, upptaga samma anslag
med halva beloppet eller 100,000 kronor att i första hand utgå av inkomster
av reproduktionsanstalten.
Förevarande framställning avser en höjning i det ordinarie förslagsanslaget
till upprätthållande av reproduktionsanstaltens verksamhet
för att därmed bereda anstalten ökad tillgång till förlags- och driftkapital.
Av utredningen i ärendet framgår, att anstaltens nuvarande omslutning
utgör omkring 15,000 kronor i månaden och beräknas av lantmäteristyrelsen
att inom ett år härefter vara uppe i minst 20,000 kronor i
månaden eller omkring 250,000 kronor för år. Med hänsyn härtill
synes jämväl riksdagen berörda förslagsanslag böra bringas i närmare
överensstämmelse med omslutningens storlek. Den föreslagna ökningen
för år räknat med 45,000 kronor eller till 200,000 kronor har ej givit
riksdagen anledning till erinran.
Å årets tilläggsstat har härjämte äskats anslag till belopp av
20.000 kronor till nyanskaffningsändamål. I sådant avseende synes utredningen
giva vid handen, att det torde vara nödvändigt äga tillgång
till en större fotografisk kamera för att i prisavseende kunna konkurrera
med andra befintliga anstalter, då det gäller reproduktion av större kartor.
Kostnaden för en sådan apparat med installation har beräknats till 25,000
kronor. Med hänsyn till beräknad reservation å 1922 års reservationsanslag
har anslagsäskandet begränsats till 20,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot beloppets uppförande
å 1922 års tilläggsstat och kommer att i särskild skrivelse nr
9 B, anmäla sitt beslut härom.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen, med höjning av ordinarie
förslagsanslaget till upprätthållande av statens reproduktionsanstalts verksamhet
från 155,000 kronor med 45,000 kronor till 200,000 kronor för
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
61
år räknat, upptagit samma anslag med halva beloppet eller 100,000
kronor att i första hand utgå av inkomster av reproduktionsanstalten.
112:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 143 gjorda
framställning har riksdagen till personligt lönetillägg till föreståndaren
för statens reproduktionsanstalt, byråchefen Peter Alfred Piriksson å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst,
970 kronor.
113:o) Under punkt 144 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan å den proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens reproduktionsanstalt
beräkna å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett anslag av
7,000 kronor, att i första hand utgå av inkomster av anstalten.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 211 anmält har riksdagen
i anledning av den till riksdagen den 3 februari 1922 avlåtna proposition
nr 84 bland annat till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under
första halvåret 1923 för statens reproduktionsanstalt å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 6,500 kronor
att utgå i första hand av inkomster av reproduktionsanstalten.
114:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 145 gjorda
framställning har riksdagen till lantmäteriundervisningens ordnande och
bedrivande å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett
reservationsanslag av 24,850 kronor.
115:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 146 gjorda
framställning har riksdagen upptagit det under anslagstiteln lantmäterikontoren
i länen uppförda bestämda ordinarie anslaget till avlöningar,
nu 305,350 kronor, med halva beloppet eller 152,675 kronor.
116:o) Under punkt 147 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att upptaga det under anslagstiteln lantmäterikontoren i 1 änen uppförda
ordinarie reservationsanslaget till renovation av kartor för lantmäterikontoren
i länen, nu 4,000 kronor, utan angivet belopp.
Riksdagen har upptagit det under anslagstiteln lantmäterikontoren
i länen uppförda ordinarie reservationsanslaget till renovation av kartor
för lantmäterikontoren i länen, nu 4,000 kronor, utan angivet belopp.
62
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
117:o) Under punkt 148 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen anvisa å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 17,000
kronor.
Riksdagen, som intet haft att erinra mot vad sålunda föreslagits,
har till extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen anvisat å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 17,000
kronor.
118:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 150 gjorda
framställning har riksdagen för anskaffande för lantmäterikontoret i
Karlstad av kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.
119:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 151
föreslagit, har riksdagen upptagit
dels det under anslagsrubriken lantmäteripersonal, som sysselsättes
med utförande av lantmäteriförrättningar, uppförda bestämda ordinarie
anslaget till avlöningar, nu 749,500 kronor, med halva beloppet eller
374,750 kronor,
dels ock det under samma anslagsrubrik uppförda ordinarie förslagsanslaget
till ersättning för publik renovation, nu 20,000 kronor, med
halva beloppet eller 10,000 kronor.
120:o) Under punkt 152 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående tillskott till dyrtidstillägg för
vissa lantmätare, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beräkna
ett anslag av 250,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 213 anmält, har riksdagen
i anledning av den till riksdagen den 17 februari 1922 avlåtna proposition
nr 94 bland annat
dels medgivit att under år 1922 och första halvåret 1923 må till
distriktslantmätare och extra lantmätare med arvode, utöver dyrtidstillägg
på grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på
grund av inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade
för distriktslantmätare till 4,000 kronor, för extra lantmätare med arvode
om 2,000 kronor till 3,200 kronor och för extra lantmätare med
arvode om 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat;
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
63
dels medgivit att för samma tid må till extra lantmätare utan
arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan,
beräknade till 2,400 kronor för år;
dels förklarat, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående
dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande bestämmelser skola
i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att
meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för ti 11- lämpniug av dessa bestämmelser;
dels medgivit, att Kungl. Maj:t må äga att, med tillämpning i den mån
så ske kan av de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma
tid medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och
vice kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet;
dels ock för nu angivna ändamål å extra stat för tiden 1 januari
— 30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 250,000 kronor.
121:o) Under punkt 153 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels, med minskning av ordinarie förslagsanslaget till bidrag till jordavsöndringar
och ägostyckningar från 50,000 kronor med 30,000 kronor
till 20,000 kronor för år räknat, upptaga samma anslag med halva beloppet
eller 10,000 kronor, dels upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till skiften och hemmansklyvningar, nu 150,000 kronor med
halva beloppet eller 75,000 kronor, dels ock upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i
sammanhang med skiften och hemmansklyvningar, nu 100,000 kronor,
med halva beloppet eller 50,000 kronor.
I skrivelse nr 321 år 1920 anhöll riksdagen, i anledning av motion nr
390 i andra kammaren, hos Kungl. Maj:t om skyndsam utredning, huruvida
mindre bemedlade eller obemedlade sakägare lämpligen kunde beredas
några ytterligare lättnader i de av lantmäteriförrättningar förorsakade
kostnaderna utöver dem, som redan då kunde erhållas eller av riksdagen
år 1920 medgivits, ävensom rörande de villkor, under vilka detta borde
ske, samt att Kungl. Maj:t ville för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att lantmäteristyrelsen i skrivelse
den 24 december 1920 avgivit i anledning av riksdagens berörda skrivelse
anbefalld utredning, samt att lantmäteristyrelsen därvid framställt
vissa förslag i av riksdagen angivet avseende.
Med hänsyn till de utgifter för statsverket, som genomförande av
lantmäteristyrelsens förslag skulle medföra, har departementschefen funnit
redan de statsfinansiella synpunkterna tala för frågans undanskjutande.
64
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Då därtill komme, att det för frågans lyckliga lösning syntes vara av
viss vikt, att den komme under prövning och bedömande i sammanhang
med den nya skifteslagstiftningen, men förslag beträffande denna lagstiftning
icke komme att framläggas för 1922 års riksdag, har departementschefen
icke ansett sig böra föreslå Kungl. Maj:t att nu göra framställning
till riksdagen i ämnet.
Riksdagen finner av vad departementschefen sålunda anfört, att det
i riksdagens ovanberörda skrivelse upptagna spörsmålet, åsyftande bland
annat frågan om statsbidrag till täckande av kostnader för ersättning till
gode män vid vissa lantmäteriförrättningar, ingalunda därmed får anses
avfört, utan att detsamma endast av vissa skäl, som riksdagen anser sig
böra godtaga, för närvarande undanskjutits. Riksdagen är ock förvissad,
att Eders Kungl. Maj:t skall vid frågans upptagande till slutlig prövning
taga vederbörlig hänsyn till de av riksdagen i förevarande avseende
uttalade önskemål.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen
dels, med minskning av ordinarie förslagsanslaget till bidrag till
jordavsöndringar och ägostyckningar från 50,000 kronor, med 30,000
kronor, till 20,000 kronor för år räknat, upptagit samma anslag med
halva beloppet eller 10,000 kronor,
dels upptagit det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skiften
och hemmansklyvningar, nu 150,000 kronor, med halva beloppet eller
75.000 kronor,
dels och upptagit det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-
och väganläggningskostnader i sammanhang med skiften och
hemmansklyvningar, nu 100,000 kronor, med halva beloppet eller 50,000
kronor.
122:o) Under punkt 154 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, med minskning av ordinarie förslagsanslaget till avvittringar från
90.000 kronor, med 50,000 kronor, till 40,000 kronor, för år räknat,
upptaga samma anslag med halva beloppet eller 20,000 kronor.
För bestridande av utgifterna för avvittringsväsendet är jämlikt
beslut av 1920 års riksdag i riksstaten upptaget ett ordinarie förslagsanslag
under titel avvittringar å 90,000 kronor.
Anslagsminskningen är enligt statsrådsprotokollet föranledd av att
utstakningsarbetena till följd av fastställd avvittring komme att slutföras
under 1922.
Riksdagen har med minskning av ordinarie förslagsanslaget, till
avvittringar från 90,000 kronor, med 50,000 kronor, till 40,000 kronor,
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 65
för år räknat, upptagit samma anslag med halva beloppet eller 20,000
kronor.
123:o) Underpunkt 155 bär Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
medgiva, att de av 1912 års riksdag på extra stat för 1913 anvisade
medel, 52,000 kronor, beträffande vilka 1916 års riksdag medgivit, att
de finge med ett till nämnda summa fastställt belopp användas till bestridande
av en del av de xitgifter, som erfordrades för gäldande av de
för tilläggsavvittringens genomförande i Västerbottens läns lappmark
uppkommande kostnader för marks uppodlande och beredande för omedelbart
bruk, må användas jämväl till gäldande av med nämnda tillläggsavvittring
förenad förrättningskostnad.
Av utredningen framgår, att tilläggsavvittringen i Västerbottens
läns lappmark ännu icke påbörjats, i följd varav de för åren 1918 —1921
för avvittringen anvisade förslagsanslagen icke kommit till användning,
liksom ej heller det belopp av 52,000 kronor, som, enligt medgivande av
1916 års riksdag, får användas till bestridande av för tilläggsavvittringens
genomförande uppkommande kostnader för marks odlande och beredande
för omedelbart bruk.
Enligt vad som framgår av dåvarande chefens för jordbruksdepartementet
yttrande till statsrådsprotokollet vid propositionen nr 166 år
1916 avsåg man då, att förrättningskostnaden vid tilläggsavvittringen
skulle utgå av förslagsanslaget till skiften och avvittringar, vilket anslag
numera till huvudsaklig del ersatts av ett anslag till avvittringar.
Förevarande framställning avser sådan ändring häri, att, särskilt
med avseende å att den allmänna avvittringen inom den allra närmaste
tiden blir helt slutförd, varefter ej därav påkallas bibehållande av nämnda
anslag, förrättningskostnaderna för tillläggsavvittringen skola bestridas
ur samma anslag som övriga kostnader därför. Departementschefen
erinrar, att denna uppfattning synes hava gjort sig gällande vid de
äskanden, som gjorts hos riksdagen om beviljande av medel för tillläggsavvittringen
för åren 1918—1922.
Då ovannämnda anslag å 52,000 kronor, på sätt framgår av statsrådsprotokollet,
torde lämna tillgång jämväl till gäldande av dessa kostnader,
fiuner riksdagen intet vara att erinra mot förslaget, varför riksdagen
medgivit, att de av 1912 års riksdag på extra stat för 1913 anvisade
medel, 52,000 kronor, beträffande vilka 1916 års riksdag medgivit,
att de finge med ett till nämnda summa fastställt belopp användas
till bestridande av en del av de utgifter, som erfordrades för gäldande av
de för tilläggsavvittringens genomförande i Västerbottens läns lappmark
Bihang till riksdagen protokoll 1922. 14 saml. Nr 9 A—9 B. 9
66
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
uppkommande kostnader för marks uppodlande och beredande för omedelbart
bruk, må användas jämväl till gäldande av med nämnda tilläggsavvittring
förenad förrättningskostnad.
Rikets allmänna kartverk.
124:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 156
föreslagit har riksdagen upptagit ordinarie anslagen till rikets allmänna
kartverk,
bestämda anslaget till avlöningar, nu 223,045 kronor, med 111,523
kronor,
förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 41,155 kronor, med 20,577
kronor,
reservationsanslaget till kartarbeten m. m., nu 223,700 kronor, med
halva beloppet eller 111,850 kronor, summa 243,950 kronor.
125:o) Under punkt 157 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
Mot den verkställda anslagsberäkningen har riksdagen intet att
erinra liksom ej heller mot vad departementschefen i övrigt i ärendet
anfört.
Riksdagen har för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.
126:o) Under punkt 158 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnader för namngranskning för rikets
allmänna kartverks behov å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisa ett reservationsanslag av 1,500 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen
i fråga, har till bestridande av kostnader för namngranskning
för rikets allmänna kartverks behov å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 1,500 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
67
Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.
127:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 160 gjorda
framställning har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till
Sveriges geologiska undersökning, nu 157,540 kronor, med halva beloppet
eller 78,770 .kronor.
128:o) Under punkt 161 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag
av 57,100 kronor.
Efter medgivande av riksdagen föreskrev Kungl. Maj:t i samband
med fastställande den 23 december 1914 av ny instruktion för undersökningen
att från och med 1915 en var vid undersökningen anställd
andra gradens tjänsteman finge, så länge anslag till undersökningens
fältarbeten av riksdagen anvisades, från sådant anslag åtnjuta vid dylika
arbeten, förutom enligt gällande bestämmelser honom tillkommande resekostnads-
och traktamentsersättning (fjärde klassen i resereglementet),
särskild gottgörelse med 1 krona 50 öre för varje förrättningsdag.
I förevarande framställning ifrågasättes ifrågavarande tjänstemäns
uppflyttning i tredje klassen av gällande resereglemente. Dä enligt vad
utredningen i ärendet ger vid handen vissa angivna tjänstemän, vilka i
avlöningshänseende intagit liknande ställning som tjänstemännen vid
geologiska undersökningen, men sedermera erhållit avlöningsförmåner i
andra normalgraden vid de centrala ämbetsverken, förklarats berättigade
att åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje klassen
i resereglementet, synes samma förmån böra tillerkännas även geologiska
undersökningens tjänstemän, vilka sedan 1915 åtnjuta avlöning i andra
normalgraden. Därvid bör givetvis såsom statskontoret i ärendet föreslagit
ovanberörda särskilda gottgörelse om 1 krona 50 öre för förrättningsdag,
som av tjänstemännen vid geologiska undersökningen åtnjutes
— i överensstämmelse med vad som föreskrivits beträffande
liknande ersättning till observatörerna vid rikets allmänna kartverk —
icke vidare utgå.
Då riksdagen icke heller funnit anledning till erinran mot den
gjorda anslagsberäkningen, har riksdagen till Sveriges geologiska under
-
68
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
söknings fältarbeten m. m å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisat ett reservationsanslag av 57,100 kronor.
129:o) Under punkt 162 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till expenser m. m. för Sveriges geologiska undersökning å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag
av 7,000 kronor.
Då den av departementschefen förebragta anslagsberäkningen icke
givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen till expenser m. m.
för Sveriges geologiska undersökning å extra stat .för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
130:o) Under punkt 163 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för fortsättande av den genom Sveriges geologiska undersöknings
försorg anordnade praktisk-geologiska undersökningen av fjälltrakterna
i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens län,
förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster, å extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 4,500
kronor.
Då redan vid. beviljande för åren 1921 och 1922 av anslag för
ifrågavarande ändamål synes hava förutsatts anslags beviljande jämväl
för 1923, har riksdagen intet mot framställningen att erinra.
Riksdagen har för fortsättande av den genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg anordnade praktisk-geologiska undersökningen av
fjälltrakterna i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens
län, förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster, å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av
4,500 kronor.
131:o) Under punkt 164 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning
medelst linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand
utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma område, en
rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsak
med det av torvkommittén framlagda förslag, å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 71,000 kronor.
Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran från riksdagens
sida.
Riksdagen har därför för fortsättande av dels en förrådsstatistisk
undersökning medelst linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 69
och Svealand utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma
område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt
i huvudsak med det av torvkommittén framlagda förslag, a extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av
71,000 kronor.
132:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 165
föreslagit har riksdagen upptagit ordinarie anslagen till statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt sålunda, nämligen förslagsanslaget till avlöningar,
nu 151,500 kronor, med halva beloppet eller 75,750 kronor,
samt reservationsanslagen till arvoden åt observatörer, nu 40,000 kronor,
med halva beloppet eller 20,000 kronor och till expenser, nu 8,000
kronor, med halva beloppet eller 4,000 kronor.
133:o) Under punkt 166 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag
av 94,800 kronor.
Förevarande framställning avser tillgodoseende av följande anslags
-
behov.
A tilläggs- A extra stat
stat för för första
1922 halvåret 1923
kronor kronor
Tillskott i expensmedel.................................................. — 3,000
Väderlekstjänst.............................................................. 14,000 43,100
Resekostnader m. m...................................................... — 9,000
Utgivande av publikationer....................................... — 16,000
Underhåll av stationer och utrustning ..................... — 7,000
Bibliotek......................................................................... — 3,000
Solstrålningsmätning .................................................. — 700
Resekostnader och traktamentsersättning åt styrelsens
ledamöter.............................................................. — 750
Agrikulturmeteorologiska undersökningar ............... — 1,250
Från nautisk-meteorologiska byrån övertagna arbeten.
................................................................................ — 11,000
Summa 14,000 94,800.
Av det å tilläggsstat föreslagna beloppet å 14,000 kronor äro
10,000 kronor beräknade för täckande av uppkommen brist till följd av
oberäknat höga telegramkostnader och 4,000 kronor avsedda för vid
-
70
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
tagande av vissa åtgärder för radiostationens förbättring. Då ökningen i
telegramkostnaden enligt statsrådsprotokollet synes hava berott på omständigheter,
som icke kunnat på förhand beräknas, och radiostationens
förbättring på sätt departementschefen framhållit torde vara erforderlig
för att densamma skall fylla det därmed avsedda ändamål, ger framställningen
i nu ifrågavarande del icke anledning till erinran. Ej heller föranleder
anslagsberäkningen för första halvåret 1923 någon invändning från
riksdagens sida.
Härjämte vill riksdagen i anledning av den av departementschefen
ifrågasatta utvidgningen av anstaltens styrelse med en representant för
de militära- och lufttrafikintressena, mot vilken anordning i och för sig
riksdagen icke har något att erinra, uttala angelägenheten av att den
omläggning av anstaltens verksamhet, som eventuellt kan komma att
föranledas härav, så sker, att kostnaden för anstaltens verksamhet i dess
helhet hålles inom ramen för de nu tillstyrkta anslagen.
Under förmälan att riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, anmäler
sitt beslut rörande tilläggsanslaget får riksdagen nu anmäla, att riksdagen
för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag
av 94,800 kronor.
134:o) Under punkt 167 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av omkostnader för stormvarningar vid rikets
kuster på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 15,000 kronor.
Riksdagen biträder förevarande framställning och får fördenskull
anmäla, att riksdagen till bestridande av omkostnader för stormvarningar
vid rikets kuster på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.
135:o) Under punkt 169 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga
stationen i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser
vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 9,500
kronor.
Ifrågavarande anslag har beräknats med hänsyn till att arvodet
till observatorn, vilket nu utgår med 6,000 kronor för år, ansetts böra
höjas till 7,000 kronor. 1 betraktande av att dyrtidstillägg ej utgår
på detta arvode och då för den befattningshavare (den vid Abisko sta
-
71
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
tionerade meteorologen för vissa iakttagelser i samband med Roald
Amundsens polarexpedition), med vilken ifrågavarande laborator torde
böra i löneavseende likställas, beräknas en lön, inberäknat kallortstillägg,
ej understigande 5,700 kronor, vartill kommer dyrtidstillägg, ger förslaget
i nu angiven del ej anledning till erinran liksom ej heller framställningen
i övrigt.
Riksdagen har följaktligen till fortsättande av de meteorologiska
iakttagelserna vid naturvetenskapliga stationen i Abisko samt för publicerande
av dylika iakttagelser vid nämnda station och stationen vid
Vassijaure anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett
reservationsanslag av 9,500 kronor.
136:o) Under punkt 170 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anordnande av en geofysisk station i samarbete med Roald
Amundsens polarexpedition anvisa å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 ett reservationsanslag av 6,350 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot framställningen,
har för anordnande av en geofysisk station i samarbete med Roald
Amundsens polarexpedition anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 ett reservationsanslag av 6,350 kronor.
137:o) Under punkt 171 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för
den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten anvisa å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 5,700
kronor.
Framställningen biträdes av riksdagen, som får anmäla, att riksdagen
till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för den
hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten anvisat å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 5,700
kronor.
diverse.
138:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 172
föreslagit har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg,
nu 225,000 kronor, med halva beloppet eller 112,500 kronor.
139:o) Under punkt 173 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, med sänkning av ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktaments
-
72
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
penningar från 1,000,000 kronor med 300,000 kronor till 700,000 kronor,
för år räknat, upptaga samma anslag med halva beloppet eller 350,000
kronor.
Anslaget har ansetts kunna nedsättas på grund av sänkningen av
dagtraktamenten och beräknade lägre resekostnader 1923. Riksdagen
har vid sådant förhållande, med sänkning av ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar från 1,000,000 kronor med 300,000
kronor till 700,000 kronor, för år räknat, upptagit samma anslag med
halva beloppet eller 350,000 kronor.
140:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 174
föreslagit bär riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 270,000 kronor, med halva
beloppet eller 135,000 kronor.
141:o) Under punkt 175 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att med sänkning av ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader
från 68,490 kronor med 13,490 kronor till 55,000 kronor, upptaga
samma anslag med 27,495 kronor.
Utgifterna från anslaget hava utgjort 1920 70,000 kronor, därav
under första halvåret 47,000 kronor, samt under första halvåret 1921
49,500 kronor, allt i runda tal.
Med hänsyn till den nedgång av tryckningskostnaderna, som i
förhållande till dessa utgifter kan väntas till 1923, har anslag till
i runt tal 55,000 kronor för helt år räknat ansetts tillräckligt. För
första halvåret 1923 har, med hänsyn härtill och jämväl till jämnande av
huvudtitelns slutsumma, anslaget ansetts böra bestämmas till 27,495 kronor.
Riksdagen har, med sänkning av ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader från 68,490 kronor med 13,490 kronor till 55,000
kronor, upptagit samma anslag med 27,495 kronor.
142:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 176
föreslagit har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till kostnader
för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 400,000 kronor,
med halva beloppet eller 200,000 kronor.
143:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 177
föreslagit har riksdagen upptagit ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter, nu 40,000 kronor, med halva beloppet eller 20,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
73
144:o) Under punkt 179 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 under nionde huvudtiteln beräkna ett anslag av 112,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 238, anmält bär riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts den 3 mars 1922 i ämnet
avlåtna proposition, nr 126, bland annat till tillfällig löneförbättring för
viss personal inom den civila statsförvaltningen såsom förslagsanslag
beviljat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 112,000 kronor.
145:o) Under punkt 180 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen
förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under tiden
1 januari —30 juni 1923 åt befattningshavare i de till jordbruksdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 beräkna ett anslag av 1,000,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 211, anmält bär riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts den 3 februari 1922 i ämnet avlåtna
proposition, nr 84, bland annat till bestridande av kostnaderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid andra verk och institutioner
än statens reproduktionsanstalt å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 såsom förslagsanslag anvisat 900,000 kronor.
Stockholm den 3 juni 1922.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 9 A—9 B.
10
74
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Verkliga utgifter.
IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.
A. Departementet.
Departementschefen ........................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
förslagsanslag ..........................
Egnahemsavdelning inom departementet, förslagsanslag,
högst ............................
Säger för departementet
B. Lantbruksstyrelsen m. in.
Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag ..............
Lantbruksingenjörer och deras biträden:
Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater
Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater, förslagsanslag
Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslagsanslag,
högst ............................
Statskonsulenter och deras biträde:
Statskonsulenter ...........................
Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
m. m., förslagsanslag, högst ..........
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
55,400
Säger för lantbruksstyrelsen m. m.
C. Lantbruksakademien och försöksväsendet
på jordbruksområdet m. m.
Lantbruksakademien:
Lantbruksakademiens sekreterare ............
Lantbruks- och fiskerimuseum, reservat länsanslag
..................................
Lantbruksakademiens tidskrift m. m., reservationsanslag
..............................
Lantbruksakademiens bibliotek, reservationsanslag
..................................
2,800
4.000
3.000
2.000
15.000
27.000
12,000
89,750
101,750
116,050
55,400
14,500
185,950
11,800
Extra
anslag
Kronor
13,050
13,050
42,000
1,250
43,250
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
75
5
6
7
8
Försöksväsendet på jordbruksområdet:
Centralanstalten för försöksväsendet på jord-
bruksområdet ............................
Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor ............
Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reserva-
tionsanslag ................................
Internationella frysinstitutet i Paris, reservations- anslag ....................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
156,350
156,350
10,200
3,600
%
Säger för lantbruksakademien och försöksväsendet
168,150
13,800
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar.
Lantbruksinstituten:
1
Lantbruksinstitutet vid Ultuna ..............
48,600
2
Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna,
förslagsanslag, högst ......................
10,000
1
3
Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp ....
58,950
4
Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp, förslagsanslag, högst ..........
4,000
107,550
14,000;
i
5
Lanthushållningsseminariet å Rimforsa, förslags-
anslag, högst ..............................
10,500
Lägre lantbruksundervisning m. m.:
•
6
Understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag ..
370,000
7
Understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag
170,000
8
Understöd åt lantbruksskolor ................
122,000
9
Ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lånt-
-
manna-, lanthushålls- och lantbruksskolor,
förslagsanslag ..........................
20,000
10
Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid
lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor
m. m., förslagsanslag ....................
115,000
11
Lantbruksskolan vid Ultuna ................
2,825
12
Inspektion över de lägre lantbruksundervis-
ningsanstalterna ........................
2,500
13
Lägre mejeriskolor för kvinnor, reservations-
anslag ..................................
29,000
14
Hovbeslagsskolan vid Alnarp ................
2,250
15
Understöd åt elever vid lägre lantbruksunder-
visningsanstalter, förslagsanslag, högst ......
120,000
76
Riksdagens skrivelse Nr 9 Å.
. Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
16
Förhöjda understöd åt elever vid lägre Iantbruks- undervisningsanstalter, förslagsanslag, högst
30,000
838,575
145,000
17
I rädgårdsundervisningen:
Stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket.
reservationsanslag ..............
4,800
8,000
6,000
11,000
18
Lantbruksakademiens trädgårdsskola..........
19
Trädgårdsskolan vid Alnarp..................
20
21
22
Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps
trädgårdar, förslagsanslag, högst............
Trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige
ökat anslag till trädgårdsskolorna i mellersta
och norra Sverige, förslagsanslag, högst ....
6,000
7,500
29,800
13,500
23
Reseunderstöd för lantbrukets studerande........
—
Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar .......
1
975,9251 183.000
1
E. Stuteriväsendet.
Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag ..........
17,200
118,800
2
3
Hingstdepåerna:
Hingstdepåernas verksamhet, reservationsanslag
Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags- anslag, högst ......................
2,000
4
Prisbelöningar av hästar, reservationsanslag ....
70,000
Säger för stuteriväsendet
206,000
2,000
1
F. Boskapsskötsel in. in.
Nötboskapsavelns befrämjande:
Premiering av nötboskap.................
2
3
Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk- domar hos nötkreaturen, reservationsanslag ..
Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd
mjölk, förslagsanslag......................
47,000
5,000
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
77
4
S\ inavelns befrämjande:
Avkastningsbedömning rörande avelssvin, reser- vationsanslag ............................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
7,500
Säger för boskapsskötsel m. m.
59,500
G. Veterinärväsendet.
Vcterinärundervisningsanstalter:
1
Veterinärhögskolan ........................
106,150
2
Personliga arvodesförhöjningar för vissa befatt-
ningshavare vid veterinärhögskolan, förslags-
anslag, högst ............................
2,400
3
Veterinärinrättningen i Skara ................
4,2501
110,400
2,400
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
4
Avlöningar m. m...........................
24,250
5
Anstaltens verksamhet, reservationsanslag......
15,000
6
Bakteriologisk köttkontroll, reservationsanslag . .
1,000
39,250
1,000
Veterinärstaten:
7
Länsveterinärer och veterinärstipendiater......
69,250
8
Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag . .
73,000
9
Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer, förslags-
anslag ..................................
50,000
142,250
50,000
10
Förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ....
25,000
11
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur, för-
slagsanslag, högst ..........................
750
Säger för veterinärväsendet
316,900
54,150
H. Lanthushållning i allmänhet.
Allmänt anslag till hushållningssällskapen ......
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,
reservationsanslag............
Mindre jordbruket:
Ordnad bokföring vid mindre jordbruk, förslagsanslag
..................................
Jordbrukskonsulenter m. m.:
Utbildningskurser för vandringsrättare, reservationsanslag
............................
54,550
5,000
5,000
78
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
5
Utbildningskurser för förrättningsmän vid täck-
dikningsföretag ävensom för täckdikningsför-
män, reservationsanslag ..................
19,000
24,000
6
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ul-
tuna och Alnarp, förslagsanslag, högst ........
25,000
Kemiska stationer m. m.:
7
Kemiska stationer, förslagsanslag, högst ......
24,000
8
Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbot-
tens län, förslagsanslag, högst ............
14,000
38,000
Befrämjande av mossodlingar:
9
Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,
högst ...................................
44,000
10
Försöksgård å myrjord i Jämtlands län, förslags-
anslag, högst ............................
5,000
11
Försöksgård å myrjord i Norrbottens län, för-
slagsanslag, högst ........................
3,500
52,500
Befrämjande av fröodlingen:
12
Frökontrollanstalter, förslagsanslag, högst......
10,000
13
Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst
101,300
111,300
14
Lindring av fraktkostnader vid transport å järn-
väg av kalk m. m. för jordbrukets behov, för-
slagsanslag ................................
600,000
15
Rönnbärsmalens bekämpande, reservationsanslag..
6,000
16
Trädgårdsutställningen i Göteborg, förslagsanslag,
högst ....................................
30,000
17
Lantbrukskonsulenter i London och Berlin, för-
slagsanslag, högst ..........................
17,000
18
Föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag ..
17,500
Säger för lanthushållning i allmänhet
54,550
926,300
I. Grundförbättringar, kolonisation och
egnahemsbildning in. m.
Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl., förslagsanslag ......................
Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag
Kolonat å Abmobergets kronopark, reservationsanslag
....................................
Ströängars indragande till kronan, reservationsanslag
....................................
75,000
307,500
10,000
50,000
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
79
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Jordförmedlingsbyråer för egnahemsröielsen, reservationsanslag
..............................
Jordbrukskommissioner, förslagsanslag ........
Ordinarie
anslag
Kronor
Säger för grundförbättringar, kolonisation och
egnahemsbildning m. ......................
J. Fiskeriväsendet.
Statens fiskeritjänstemän ......................
Fiskerinäringens understöd:
Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reservationsanslag
............................
Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen,
reservationsanslag ........................
Undervisningskurser i navigation för bohuslänska
fiskare, reservationsanslag ..................
Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, högst
Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:
Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar,
reservationsanslag ..............
Vissa havshydrografiska mätningar, reservationsanslag
................................
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Ska
gerak,
reservationsanslag ................
Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsanslag,
högst ..................................
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra
salt, reservationsanslag ......................
Stationerande vid rikets kuster av ett armerat ångfartyg,
reservationsanslag..................
20,200
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Säger för fiskeriväsendet
K.
Skogsväsendet.
Skogsundervisning m. m.:
Skogshögskolan ............................
Personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grönberg,
förslagsanslag, högst ................
3,000
3,000
15,000
13,500
105,850
250
7,500
82,500
22,300
20,200
42,500
Extra
anslag
Kronor
40,000
407,500
775
26,000
34,500
5,000
17,000
83,275
80
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
3
Statens skogsförsöksanstalt ..................
56,190
4
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,
reservationsanslag ........................
34,000
6,800
5
Specialundersökningar rörande norrländska skog- arnas föryngring, reservationsanslag ......
6
Statens skogsskolor ........................
7
Skogshushållning i allmänhet ................
8,500
170,540
41,050
8
Skogsvård m. m.:
Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt
Sårna och Idre socknar ..............
9
Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och
Norrbottens läns kustland ................
10
Släckning av skogseld, förslagsanslag ..........
25,000
11
12
Kostnader för nationalparker, reservationsanslag
Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskydds- ärenden, reservationsanslag ..................
1,300
1,900
18
Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ..
10,000
1
Säger för skogsväsendet
205,540
44,250
1
L. Lantmäteriväsendet.
Lantmäteristyrelsen, förslagsanslag ............
101,500
2
Statens reproduktionsanstalt:
Statens reproduktionsanstalts verksamhet, för- slagsanslag, att utgå i första hand av inkom- ster av reproduktionsanstalten..............
100,000
•
3
Personligt lönetillägg till föreståndaren för sta- tens reproduktionsanstalt, byråchefen P. A.
Eriksson förslagsanslag, högst ............
970
4
Dyrtidstillägg vid statens reproduktionsanstalt,
förslagsanslag, att utgå i första hand av in- komster av reproduktionsanstalten ........
6,500
100,000
7,470
5
6
Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag ....
Lantmäterikontoren i länen:
Avlöningar ................................
152,675
24,850
7
Renovation av kartor för lantmäterikontoren i
länen, reservationsanslag ..................
8
Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen,
reservationsanslag ........................
17,000
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
81
9
10
11
12
13
14
15
16
1 a
lb
1 c
2
3
Ordinarie Extra
anslag anslag
Kronor
Kronor
Kopior av vissa kartor m. m. för lantmälerikon
toret
i Karlstad, reservationsanslag..........
Lantmäteripersonal, som sysselsattes med utförande
av lantmäteriförrättningar:
Avlöningar ................................
Ersättning för publik renovation, förslagsanslag
Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare,
förslagsanslag ............................
Understöd av jorddelningsväsendet:
Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar,
förslagsanslag ..........................
Bidrag till skiften och hemmansklyvningar, förslagsanslag
.,............................
Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader
i sammanhang med skiften och hem
.
mansklyvningar, förslagsanslag ............
Avvittringar, förslagsanslag ..................
Säger för lantmäteriväsendet
___5,000
374,750
10,000
_250,000
10,000
75.000
50.000
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
152,675
22,000
384,750
250,000
135,000
20,000
893,925j 304,320
M. Rikets allmänna kartverk.
Rikets allmänna kartverk:
Bestämt anslag:
Avlöningar ..............................
Förslagsanslag:
Ålderstillägg ............................
Reservationsanslag:
Kartarbeten m. m.........................
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag
......-.......................
Namngranskning för rikets allmänna kartverks behov,
reservationsanslag ....................
Säger för rikets allmänna kartverk
111,523
20,577
111,850
243,950
35,000
1,500
243,950
36,500
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 9 A—9 B.
11
82
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
N. Geologiska samt meteorologiska och hydro.
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
grafiska undersökningar.
Sveriges geologiska undersökning:
1
Sveriges geologiska undersökning, förslagsanslag
78,770
2
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten
m. m., reservationsanslag..................
57,100
3
Expenser m. m. för Sveriges geologiska under-
sökning, reservationsanslag ................
7,000
4
Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och
Västerbottens län, reservationsanslag........
4,500
5
Undersökningar av torvmarker i södra Sverige,
reservationsanslag ........................
71,000
78,770
139,600
Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:
Förslagsanslag:
6 a
Avlöningar .................. 75,750
Reservationsanslag:
6b
Arvoden åt observatörer.. 20,000
6 c
Expenser .............. 4,000 24 000
99,750
7
Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro-
''
grafiska anstalt, reservationsanslag ........
94,800
8
Stormvarningar vid rikets kuster, förslagsanslag,
högst ..................................
15,000
9
Meteorologiska iakttagelser i Abisko, reser-
vationsanslag ............................
9,500
10
Geofysisk station i samband med Roald Amund-
sens polarexpedition, reservationsanslag ....
6,350
11
Kydrogeologiska specialundersökningar, reserva-
tionsanslag ..............................
5,700
99,750
131,350
drografiska undersökningar
178,520| 270,950
1
2
3
4
5
6
O. Diverse.
Åiderstillägg, förslagsanslag ..................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..
t Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
....................................
Tryckningskostnader, förslagsanslag ............
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag .............................
Extra utgifter, reservationsanslag ..............
112,500
350.000
135.000
27,495
200.000
20,000
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
83
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
7
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag........
112,000
8
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag .......................1----
900,000
Säger för diverse
844,995
1,012,000
Summa)..........|..........
4,501,155
3,453,845
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.