Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1922-06-03 · 83 sidor, varav 80 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 80 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1922:9a, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1

Nr 9 A.

Godkänd av första kammaren den 3 juni 1922- Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 9 A, 31, 40, 41, 42, 43, 44, 49, 51 och

52 samt memorial nr 13 och 14.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde

huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Med avseende å den föreslagna förändrade uppställningen av förevarande

huvudtitel, vilken åtgärd på sätt departementschefen i sitt yttrande

till statsrådsprotokollet inledningsvis framhållit är att betrakta såsom

ett fortsatt led i de förändringar i huvudtitelns uppställning, som under

de senare åren vidtagits inom olika huvudgrupper av anslag, har

riksdagen intet att erinra.

Vad departementschefen likaledes inledningsvis anfört rörande den

grupp av anslag, innefattande bland annat anslag till hushållningssällskap,

för vilka han icke funnit anledning att av 1922 års riksdag

äska medel, ger riksdagen anledning till följande uttalande. Med avseende

å anslagen till hushållningssällskapen innefatta dessa dels ett ordinarie

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 9 A—9 B. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anslag — i förevarande huvudtitel benämnt allmänt anslag till hushållningssällskapen

— motsvarande det i 1922 års stat upptagna anslaget

såsom ersättning till hushållningssällskapen för indragna brännvinsförsäljningsmedel

och dels vissa anslag å extra stat. Beträffande det

ordinarie anslaget, vilket enligt nu gällande bestämmelser skall till hushållningssällskapen

utbetalas under april månad, men som under punkt

74 i förevarande huvudtitel föreslås att utbetalas först under juli månad,

återkommer riksdagen härtill under punkt 58. De ifrågavarande extra

anslagen utbetalas enligt gällande regler först sedan och i den mån

vederbörande styrker sig hava vidtagit de åtgärder, varför statsbidraget

erhållits. Departementschefen utgår emellertid nu ifrån att statsbidraget

icke till någon del kommer att utbetalas före utgången av det år statsbidraget

avser — eu princip, som enligt vad riksdagen erfarit under

senare år lärer hava följts av lantbruksstyrelsen vid utfärdande av intyg

för bidragets lyftande i statskontoret — och anser det med hänsyn härtill

vara tillfyllest, att anslag upptagas för det budgetår, som börjar den

1 juli 1923. I betraktande av de svårigheter, som i vissa fall otvivelaktigt

komma att föranledas vederbörande hushållningssällskap av den

sålunda föreslagna anordningen, har riksdagen icke kunnat undgå hysa

vissa betänkligheter med avseende å förslaget ifråga. Riksdagen syftar

härvid särskilt på det förhållandet att sällskapen, vilka i slutet av kalenderåret

fastställa inkomst- och utgiftsstat för nästpåföljande år, skulle komma

att, intill dess riksdagens beslut fattats under samma år staten avser,

sväva i ovisshet, huruvida några medel överhuvudtaget komme att

beviljas samt i varje fall tidigast efter det nya budgetårets ingång eller

den 1 juli kunna berättigas lyfta det beviljade statsbidraget. Sistnämnda

olägenhet framstår så mycket tydligare i de fall, då statsbidraget avser

åtgärder, vars vidtagande påkallar utbetalning redan under första halvåret.

Beträffande de av ifrågavarande extra anslag, som utgå för avlönande

av jordbrukskonsulenter och vandringsrättare, synes riksdagen dock den

omständigheten, att avlöningen — för jordbrukskonsulenter fastställd av

riksdagen — helt eller till största delen utgår av statsmedel, i förening

med det förhållandet, att befattningshavarna ifråga vid det nya budgetårets

ingång redan intjänat halva lönen, utgöra en betryggande säkerhet

för anslagens fortbestånd. I fråga om övriga till hushållningssällskapen

utgående extra anslag har riksdagen oaktat sina ovan uttalade betänkligheter

icke heller velat motsätta sig den föreslagna anordningen, alldenstund

det statsfinansiella läget otvivelaktigt nu kräver, att utgifterna för

första halvåret 1923 i möjligaste mån begränsas. Riksdagen vill dock

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

3

framhålla önskvärdheten av att statsbidraget tidigast möjligt under det

år detsamma avser kommer vederbörande hushållningssällskap tillhanda.

Vad departementschefen i övrigt inledningsvis anfört ger ej anledning

till någon riksdagens erinran.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i

punkt 1 under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att upptaga det

ordinarie anslaget till departementschefen, nu 24,000 kronor, med halva

beloppet eller 12,000 kronor.

Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har riksdagen

upptagit det ordinarie anslaget till departementschefen, nu 24,000

kronor, med halva beloppet eller 12,000 kronor.

2:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 2 gjorda

framställning har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till

departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 179,500 kronor,

med halva beloppet eller 89,750 kronor.

3:o) Under punkt 3 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för egnahemsavdelningen inom jordbruksdepartementet anvisa å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst, 13,050

kronor.

Då enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet anför

för första halvåret 1923 torde erfordras hälften av det för 1922 anvisade

beloppet av 26,100 kronor, har riksdagen för egnahemsavdelningen inom

jordbruksdepartementet anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 ett förslagsanslag, högst, 13,050 kronor.

Lantbrnksstyrelsen m. m.

4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 4 gjorda

framställning och under hänvisning beträffande frågan om utbyte av en

kvinnlig kontorsbiträde sbefattning i andra lönegraden mot en kvinnlig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

skrivbiträdesbefattning i första lönegraden till vad riksdagen beslutat

angående införande av kvinnliga befattningar inom den nya lägsta lönegraden

får riksdagen anmäla, att riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till lantbruksstyrelsen, nu 232,100 kronor, med halva beloppet

eller 116,050 kronor.

5:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

upptaga det i riksstaten under titel lantbruksingenjörer och deras biträden

uppförda ordinarie anslaget, nu 110,800 kronor, under titel lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater med halva beloppet eller 55,400

kronor.

Ordinarie anslaget till lantbruksingenjörer och deras biträden avser

lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater.

Då emellertid därjämte årligen plägar anvisas extra anslag till ett annat

slag av biträden åt lantbruksingenjörer, nämligen assistenter, har departementschefen

ansett, att det ordinarie anslaget borde benämnas »lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater», samt uttalat att av anslaget,

som nu är bestämt till 110,800 kronor, för första halvåret 1923 erfordrades

halva beloppet.

I överensstämmelse härmed har riksdagen upptagit det i riksstaten

under titel lantbruksingenjörer och deras biträden uppförda ordinarie

anslaget, nu 110,800 kronor, under titel lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater

med halva beloppet eller 55,400 kronor.

6:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i

avbidan på. den proposition angående tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater, som Eders Kungl. Maj:t kunde

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 beräkna ett anslag av 15,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 212 anmält har riksdagen

i anledning av Eders Kung]. Maj:ts den 17 februari 1922 i ämnet avlåtna

proposition nr 87 bland annat

dels medgivit, att under 1922 och första halvåret 1923 må till

lantbruksingenjörer och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiater,

vilka förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning

för den tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på grund

av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av

inkomster för arbete enligt taxa, beräknade för en var befattningshavare

till 2,600 kronor för år räknat;

dels förklarat att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att

meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tilllämpning

av dessa bestämmelser;

dels för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg för

lantbruksingenjörer anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

7:o) Under punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst 27,000 kronor.

Med avseende å grunderna för statsbidragets utgående är för närvarande

bestämt, att bidraget icke får för någon assistent överstiga 200

kronor för månad. Till grund för förevarande framställning har lagts

ett med hänsyn till det allmänna prisfallet till 175 kronor sänkt maximibelopp.

Med ett beräknat medeltal av 150 kronor för assistent och

månad och såsom för närvarande 30 assistenter har det erforderliga

statsbidraget beräknats till 30 x 12 x 150 = 54,000 kronor för år räknat,

varav upptagits hälften eller 27,000 kronor för första halvåret 1923.

Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot framställningen,

har riksdagen såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 27,000 kronor.

8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 8 gjorda framställning

har riksdagen upptagit det i anslagstiteln lantbruksinstituten

m. m. ingående ordinarie anslaget till statskonsulenter, nu 29,000 kronor,

såsom särskilt ordinarie anslag till statskonsulenter med halva beloppet

eller 14,500 kronor.

9:o) Under punkt 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

m. m. å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,250 kronor.

Framställningen avser en höjning av stipendiatens arvode för helt

år räknat med 1,000 kronor eller till samma belopp, 2,500 kronor, varmed

arvodena till fiskeristipendiaterna utgå. Departementschefen har bland

annat uttalat, att då såsom lantbruksstyrelsen och statskontoret framhållit

det ännu utgående stipendiebeloppet bestämdes 1910, det inga
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

lunda motsvarade den ersättning, som därmed avsetts till den under hela

året i verksamhet varande stipendiaten.

Då jämväl riksdagen finner arvodeshöjningen skälig, har riksdagen

till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

m. m. å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 1,250 kronor.

liantbrnksakademien och försöksväsendet på

jordbruksområdet m. m.

10:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 10 föreslagit

har riksdagen upptagit ordinarie anslaget till lantbruksakademiens

sekreterare, nu 5,600 kronor med halva beloppet eller 2,800 kronor.

ll:o) Under punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga ordinarie reservationsanslaget till lantbruksakademiens lantbruks-

och fiskerimuseum, nu 13,000 kronor, med 4,000 kronor.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet i ärendet anfört,,

att då enligt vad han inhämtat åtskilliga av de utgifter, särskilt sådana

till bränsle, vartill detta anslag är avsett, icke behövde gäldas förrän

under senare halvåret, för första halvåret 1923 erfordrades allenast 4,000

kronor. Någon reservation å anslaget vore icke att påräkna vid utgången

av 1922.

I anslutning härtill har riksdagen upptagit ordinarie reservationsanslaget

till lantbruksakademiens lantbruks- och fiskerimuseum, nu 13,000

kronor, med 4,000 kronor.

12:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 12 gjorda

framställning har riksdagen upptagit ordinarie reservationsanslaget till

lantbruksakademiens tidskrift m. m., nu 6,000 kronor, med halva beloppet

eller 3,000 kronor.

13:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga ordinarie reservationsanslaget till lantbruksakademiens bibliotek,

nu 5,000 kronor, med 2,000 kronor.

Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet i

ärendet anfört, att av ifrågavarande anslag, som huvudsakligen användes

för bokinköp och bokbindning, ett belopp av 2,000 kronor vore till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

räckligt under första halvåret 1923 samt att någon reservation å anslaget

ej vore att påräkna vid utgången av 1922.

I anslutning härtill har riksdagen upptagit ordinarie reservationsanslaget

till lantbruksakademiens bibliotek, nu 5,000 kronor, med 2,000

kronor.

14:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 14 gjorda

framställning har riksdagen upptagit det i anslagstiteln befrämjande i

allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar ingående ordinarie anslaget

till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu

312,700 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag till centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet med halva beloppet eller 156,350

kronor.

15:o) Under punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga det i anslagstiteln befrämjande i allmänhet av jordbruk och

lantmannanäringar ingående anslaget till fast försöksverksamhet vid

statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor, nu 8,000 kronor, såsom

särskilt ordinarie anslag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda

lantbruks- och lantmannaskolor, utan angivet belopp.

Framställningen, som endast avser anslagets betecknande i riksstaten

såsom särskilt ordinarie anslag utan angivet belopp, föranleder

icke någon riksdagens erinran.

Riksdagen har alltså upptagit det i anslagstiteln befrämjande i

allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar ingående anslaget till

fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor,

nu 8,000 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag till fast försöksverksamhet

vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor utan

angivet belopp.

16:o) Under punkt 16 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella

lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisa ett reservationsanslag av 10,200 kronor.

Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran. Riksdagen

har därför till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande

i internationella lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 10,200 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

17:o) Under punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella

frysinstitutet i Paris å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 3,600 kronor.

Då framställningen icke föranleder någon riksdagens erinran, har

riksdagen till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella

frysinstitutet i Paris å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisat ett reservationsanslag av 3,600 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannan

aria gar.

18:o) Under punkt 18 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att ur riksstaten utesluta anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. samt däri

upptaga det under samma anslagstitel uppförda anslaget till lantbruksinstitutet

vid Ultuna, nu 97,200 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag

till lantbruksinstitutet vid Ultuna med halva beloppet eller 48,600 kronor.

Mot de föreslagna förändringarna av nionde huvudtitelns uppställning,

varav den under denna punkt angivna förändringen, ingår såsom ett

led, har riksdagen inledningsvis förklarat sig icke hava något att erinra.

Det ordinarie anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna har upptagits

med halva beloppet eller 48,600 kronor. Härjämte har emellertid

i likhet med förhållandet under senare år äskats anslag jämväl å extra

stat. Beloppet, som i riksstaten för 1922 uppförts med sammanlagt

47,400 kronor — varav emellertid Kungl. Maj:t vid fastställande av

staten för institutet för samma år ansett endast ett belopp av 26,800 kronor

erforderligt — har för 1923 med hänsyn till den alltjämt fortgående

allmänna prissänkningen beräknats till 20,000 kronor, varav hälften för

första halvåret. Framställningarna föranleda icke någon riksdagens

erinran.

Med förmälan att riksdagen kommer att under nästföljande punkt

göra särskild anmälan om anslaget å extra stat, får riksdagen nu anmäla,

att riksdagen ur riksstaten uteslutit anslagstiteln lantbruksinstituten m. m.

samt däri upptagit det under samma anslagstitel uppförda anslaget till

lantbruksinstitutet vid Ultuna, nu 97,200 kronor, såsom särskilt ordinarie

anslag till lantbruksinstitutet vid Ultuna med halva beloppet eller 48,600

kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

9

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 19 framställda

förslag och under åberopande av vad riksdagen under nästföregående

punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen till diverse

behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

20:o) Under punkt 20 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

upptaga det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. uppförda anslaget

till lantbfuks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, nu 117,900 kronor,

såsom särskilt ordinarie anslag till lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp med halva beloppet eller 58,950 kronor.

Framställningen avser uppförande av såväl ordinarie som ock

extra anslag för första halvåret 1923 ävensom anslag å tilläggsstat för

innevarande år.

Ordinarie anslaget till institutet har upptagits till 58,950 kronor,

motsvarande halva årsanslaget. Framställningen i denna del föranleder

icke någon riksdagens erinran.

Rörande anslaget å extra stat, som för 1922 upptagits till sammanlagt

38,300 kronor — varav Kung!. Maj:t vid fastställande av stat för

institutet för 1922 funnit erforderligt att för samma år anvisa allenast

9,750 kronor — har detta med hänsyn till den alltjämt fortgående allmänna

prissänkningen för 1923 beräknats till 8,000 kronor, varav hälften

ansetts erforderlig för första halvåret. Riksdagen, som icke funnit anledning

till erinran häremot, kommer att i nästföljande punkt göra särskild

anmälan om anslagets uppförande med sålunda beräknat belopp.

Vidkommande slutligen framställningen i den del den avser beredande

av anslag å tilläggsstat för 1922 för täckande av en uppkommen

brist för 1920 av i avrundat tal 10,564 kronor, har departementschefen

anfört, att bristen torde hava föranletts av dels de under sagda

år högt uppdrivna bränsleprisen och dels av underhållsarbeten, vilka

icke tålt uppskov. Anslagsäskandet å sistnämnda belopp föranleder ingen

erinran, och anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut

om uppförande av beloppet å tilläggsstat för innevarande år.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen upptagit det under anslagstiteln

lantbruksinstituten m. m. uppförda anslaget till lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp, nu 117,900 kronor, såsom särskilt ordinarie

anslag till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp med halva beloppet

eller 58,950 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 9 A—9 B.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

21:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 21 gjorda

framställning och under åberopande av vad riksdagen under näst föregående

punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen till diverse

behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,000

kronor.

22:o) Under punkt 22 har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att

till Fredrika-Bremerförbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 10,500 kronor, därav 1,050 kronor till ålderstillägg.

Mot anslagsberäkningen, enligt vilken bidraget för helt år beräknats

till 21,000 kronor, har riksdagen icke något att erinra och får därför

anmäla, att riksdagen till Fredrika-Bremerförbundets lanthushållningsseminarium

å Rimforsa å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisat ett förslagsanslag högst, 10,500 kronor, därav 1,050 kronor till

ålderstillägg.

23:o) Under punkt 23 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

med minskning av ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor

från 400,000 kronor med 30,000 kronor till 370,000 kronor, upptaga

samma anslag med hela beloppet eller 370,000 kronor.

Den minskning med 30,000 kronor av ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt lantmannaskolorna, varom Eders Kungl. Maj:t här framställt

förslag, innebär icke någon verklig utgiftsminskning utan avser endast

en utbrytning ur anslaget av den mot utgifter för ålderstillägg svarande

delen därav. Erforderliga belopp till ålderstillägg för såväl lantmannaoch

lanthushålls- som lantbruksskolor hava nämligen, med hänsyn till

önskvärdheten av en uppdelning av anslagen till ålderstillägg på olika

budgetår samt för tillgodoseendet av det med den förändrade uppställningen

av huvudtiteln avsedda syfte, ansetts böra sammanföras till ett

gemensamt anslag till ålderstillägg beträffande dessa skolor.

Beräkningen av storleken av nytt gemensamt anslag för ålderstillägg

har gjorts med hänsyn till, att bidragen till ålderstillägg utgjort

1920

1921

för lantmannaskolor......

.................. 23,500

26,500

» lanthushållsskolor ...

.................. 3,300

4,500

y> lantbruksskolor ......

................. 6,500

5,000

Summa 33,300

36,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 9 A
Härav

har departementschefen ansett framgå, att ett förslagsanslag

av 40,000 kronor torde vara tillräckligt.

Upptagandet av ett dylikt nytt anslag komme att medföra minskning

av de nuvarande anslagen till lantmannaskolorna och lanthushållsskolorna

med belopp, som ansetts kunna beräknas till respektive 30,000

kronor och 5,000 kronor. Årsanslaget till lantmannaskolor skulle sålunda

uppgå till 400,000 — 30,000 = 370,000 kronor.

Med hänsyn till förläggningen av läsåren för lantmannaskolor och

tiden för utbetalning till skolorna av statsbidrag utom till ålderstillägg,

har anslaget utom vad det avser ålderstillägg ansetts böra i sin helhet

uppföras å riksstaten för första halvåret 1923.

Förslaget föranleder icke någon erinran från riksdagens sida. Under

erinran att riksdagen under en följande punkt här nedan återkommer

till det gemensamma anslaget till ålderstillägg får riksdagen nu anmäla,

att riksdagen, med minskning av ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt lantmannaskolor från 400,000 kronor med 30,000 kronor till

370.000 kronor, upptagit samma anslag med hela beloppet eller 370,000

kronor.

24:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

med minskning av ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor

från 175,000 kronor med 5,000 kronor till 170,000 kronor,

upptaga samma anslag med hela beloppet eller 170,000 kronor.

För den föreslagna minskningen av anslaget med 5,000 kronor,

eller det för ålderstillägg beräknade belopp, föreligga enahanda skäl

som beträffande den i föregående punkt omförmälda anslagsminskningen.

Samma skäl, som där anförts för uppförande av anslaget i dess

helhet i budgeten för första halvåret, föreligga även här.

Vid sådant förhållande har riksdagen, med minskning av ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor från 175,000 kronor

med 5,000 kronor till 170,000 kronor, upptagit samma anslag med hela

beloppet eller 170,000 kronor.

25:o) Under punkt 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, med uteslutande ur riksstaten av det under anslagstiteln lantbruksinstituten

m. m. uppförda anslaget till den lägre lantbruksundervisningen,

upptaga de i samma anslag ingående anslagsposterna dels till

understöd åt nio lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige, nu

90.000 kronor, dels ock till understöd åt fyra lantbruksskolor i Dalarna

och Norrland, nu 32,000 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag å

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

122,000 kronor till understöd åt lantbruksskolor med hela beloppet

eller 122,000 kronor.

Förevarande framställning avser endast att i anslutning till vad

departementschefen inledningsvis och under punkten 18 anfört ur anslagstiteln

lantbruksinstituten m. m. utbryta anslaget till den lägre lantbruksundervisningen

samt fördela detta anslag i två anslag, det ena

med benämning understöd åt lantbruksskolor, innefattande de båda anslagsposterna

å 90,000 kronor och 32,000 kronor, eller alltså å 122,000

kronor, och det andra under benämning inspektion över de lägre laDtbruksundervisningsanstalterna

å 5,000 kronor.

Den föreslagna åtgärden ingår som ett led i den föreslagna förändrade

uppställningen av huvudtiteln, varemot riksdagen inledningsvis

förklarat sig icke hava något att erinra.

Beträffande storleken av det belopp, varmed anslaget bör i budgeten

för första halvåret 1923 uppföras, har lantbruksstyrelsen meddelat,

att statsunderstöden till lantbruksskolor, som avsåge helt år, räknat från

och med den 1 november, jämlikt fleråriga kontrakt utbetalades omedelbart

efter kalenderårets början, vadan sålunda hela de till skolorna avsedda

anslagen erfordrades redan under första halvåret. Vad däremot anginge

anslaget till inspektion, behövdes därav för första halvåret allenast hälften.

Riksdagen finner vid sådant förhållande intet vara att erinra mot

framställningen och får därför, under förmälan att riksdagen kommer att

göra särskild anmälan angående anslaget till inspektion över de lägre

lantbruksundervisningsanstalterna, nu anmäla att riksdagen, med uteslutande

ur riksstaten av det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m.

uppförda anslaget till den lägre lantbruksundervisningen, upptagit de i

samma anslag ingående anslagsposterna dels till understöd åt nio lantbruksskolor

i södra och mellersta Sverige, nu 90,000 kronor, dels ock

till understöd åt fyra lantbruksskolor i Dalarna och Norrland, nu 32,000

kronor, såsom särskilt ordinarie anslag å 122,000 kronor till understöd

åt lantbruksskolor med hela beloppet eller 122,000 kronor.

26:o) Under punkt 28 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels att, med ändring av de 1919 antagna bestämmelser för ålderstillägg

åt föreståndare och lärare vid lantmannaskola, föreståndarinna och lärarinna

vid lanthushållsskola samt föreståndare och förste lärare vid

lantbruksskola, medgiva, att, därest den tid, som föreståndare och lärare

vid lantmannaskola samt föreståndare och förste lärare vid lantbruksskola

före den 1 november 1919 såsom fäst anställda innehaft motsvarande

befattning vid statsunderstödd lantmanna- eller lantbruksskola,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

eller som föreståndarinna och lärarinna vid lanthushållsskola före

ingången av 1920 såsom fast anställda innehaft motsvarande befattning

vid statsunderstödd lanthushållsskola, icke skulle vara oavbruten,

på Kungl. Maj:t skulle ankomma att, efter särskild prövning i varje fall,

avgöra, om och i vilken mån sådan tid må räknas befattningshavare tillgodo;

dels ock att, med uteslutande ur riksstaten av det däri nu uppförda

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt föreståndare och lärare

vid lantbruksskolor, i riksstaten upptaga ett ordinarie förslagsanslag till

ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthushålls- och

lantbruksskolor å för år räknat 40,000 kronor med halva beloppet eller

20,000 kronor.

Framställningen, i den del den avser sådan ändring i för lärarpersonalen

vid lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolorna gällande

ålderstilläggsbestämmelser, att dessa ändras till överensstämmelse med

de av riksdagen 1920 för civila befattningshavare antagna, biträdes av

riksdagen.

Under erinran om vad riksdagen under punkt 23 anfört rörande

upptagandet av ett för lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolorna

gemensamt anslag till ålderstillägg å 40,000 kronor, varav erfordras

hälften för första halvåret, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels, med ändring av de 1919 antagna bestämmelser för ålderstillägg åt

föreståndare och lärare vid lantmannaskola, föreståndarinna och lärarinna

vid lanthushållsskola samt föreståndare och förste lärare vid lantbruksskola,

medgivit, att, därest den tid, som föreståndare och lärare vid lantmannaskola

samt föreståndare och förste lärare vid lantbruksskola före den 1

november 1919 såsom fast anställda innehaft motsvarande befattning

vid statsunderstödd lantmanna- eller lantbruksskola, eller som föreståndarinna

och lärarinna vid lanthushållsskola före ingången av 1920

såsom fast anställda innehaft motsvarande befattning vid statsunderstödd

lanthushållsskola, icke skulle vara oavbruten, på Kungl. Maj:t må ankomma

att, efter särskild prövning i varje fall, avgöra, om och i vilken

mån sådan tid må räknas befattningshavaren tillgodo;

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det däri nu uppförda

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid

lantbruksskolor, i riksstaten upptagit ett ordinarie förslagsanslag till

ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthushålls- och

lantbruksskolor å för år räknat 40,000 kronor med halva beloppet eller

20,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

27:o) Under punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyr tid stillägg åt föreståndare

och lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor,

som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beräkna ett

anslag av 115,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 239 anmält har riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts den 3 mars 1922 till riksdagen avlåtna

proposition nr 150 bland annat

dels medgivit,

att den av riksdagen 1921 godkända kungörelsen med allmänna

grunder fpr dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor

samt lantbruksskolor finge med den ändring, som upptagits

i ett vid propositionen fogat förslag, från och med den 1 juli 1922 och

tillsvidare äga fortsatt tillämpning;

samt att åt lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremerförbundets

lanthushållningsseminarium å Rimforsa finge från och med nämnda dag

och tillsvidare utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig överensstämmelse med

de allmänna grunder, som för samma tid komma att gälla beträffande

motsvarande personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare

föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan för tillämpning av sagda grunder

finna erforderliga;

dels ock för nu angivna ändamål anvisat å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av 115,000 kronor.

28:o) Under punkt 30 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga det under anslagstiteln lantbruksinstituten in. m. uppförda anslaget

till lantbruksskolan vid Ultuna, nu 5,650 kronor, såsom särskilt

ordinarie anslag till lantbruksskolan vid Ultuna med halva beloppet

eller 2,825 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen upptagit det under anslagstiteln

lantbruksinstituten m. m. uppförda anslaget till lantbruksskolan vid Ultuna,

nu 5,650 kronor såsom särskilt ordinarie anslag till lantbruksskolan vid

Ultuna med halva beloppet eller 2,825 kronor.

29:o) Med bifall till Eders Kungl. Majrts under punkt 31 gjorda

framställning och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 25

anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen upptagit den under anslagstiteln

lantbruksinstituten m. m. uppförda, i anslaget till den lägre lantbruksundervisningen

ingående anslagsposten till inspektion över de

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

15

lägre lantbruksundervisningsanstalterna, nu 5,000 kronor, såsom särskilt

ordinarie anslag till inspektion över de lägre lantbruksundervisningsanstalterna

med halva beloppet eller 2,500 kronor.

30:o) Under punkt 32 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

med minskning av det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. uppförda

ordinarie anslaget till mejeriskolor för kvinnor från 35,000 kronor

med 6,000 kronor till 29,000 kronor, upptaga samma anslag såsom särskilt

ordinarie reservationsanslag med hela beloppet eller ''29,000 kronor.

Den minskning med 6,000 kronor av ordinarie anslaget till mejeriskolor

för kvinnor, varom Eders Kungl. Maj:t framställt förslag, avser en

utbrytning ur anslaget av det till elevstipendier avsedda belopp, vilket

belopp ansetts böra överföras till anslaget till stipendier åt elever vid

lägre lantbruksundervisningsanstalter. Åtgärden har motiverats med att

ifrågavarande elevunderstöd utginge enligt samma grunder som motsvarande

understöd till lantbruksskolornas elever, och att för 1921 en

förstärkning av anslaget till understöd åt mejerielever beräknats utgå ur

anslaget till höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Förslaget biträdes av riksdagen, som jämväl medgiver, att

anslaget uppföres såsom särskilt ordinarie anslag med reservationsanslags

natur.

Enär av anslaget behöver under början av kalenderåret utbetalas

dels kontraktsenligt vissa belopp, avseende läsåret 1 november—31

oktober, såsom understöd åt skolorna, dels ock stipendier åt vissa elever,

har detsamma ansetts böra i sin helhet finnas tillgängligt under förra

halvåret 1923.

Icke heller häremot finner riksdagen anledning till någon erinran.

Riksdagen har alltså, med minskning av det under anslagstiteln

lantbruksinstituten m. m. uppförda ordinarie anslaget till mejeriskolor

för kvinnor från 35,000 kronor med 6,000 kronor till 29,000 kronor,

upptagit samma anslag såsom särskilt ordinarie reservationsanslag med

hela bek>ppet eller 29,000 kronor.

31:o) Mot vad departementschefen under punkt 33 anfört rörande

en återgång till 20 kronor av statens bidrag för varje elev vid utbildningskurser

för kontrollassistenter har riksdagen intet att erinra.

32:o) Under punkten 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. uppförda

ordinarie anslaget till hovbeslagsskolan vid Alnarp, nu 4,500 kronor

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

såsom särskilt ordinarie anslag till hovbeslagsskolan vid Alnarp med halva

beloppet eller 2,250 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen upptagit det under anslagstiteln

lantbruksinstituten m. m. uppförda ordinarie anslaget till hovbeslagsskolan

vid Alnarp, nu 4,500 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag till hovbeslagsskolan

vid Alnarp med balva beloppet eller 2,250 kronor.

33:o) Under punkten 38 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels med uteslutande ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget å

100,000 kronor till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

upptaga till samma ändamål ett ordinarie förslagsanslag,

högst, å 120,000 kronor, för år räknat, med hela beloppet eller 120,000

kronor, dels ock till förböjda understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

Under anslagsrubriken undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

är i riksstaten för närvarande uppfört ett förslagsanslag till

understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter. Anslagets

belopp är 100,000 kronor.

I förevarande avseende gäller kungörelsen den 24 juli 1917 (nr 538)

angående understöd av statsmedel åt vissa elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Enligt nämnda kungörelse må understöd från

ifrågavarande anslag utgå till obemedlade och mindre bemedlade elever

vid lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor, vid utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna samt vid fast

småbrukarkurs med särskilt antagna elever. Understöden, som äro i

kungörelsen angivna till högst vissa belopp, utdelas av lautbruksstyrelsen.

För beredande av böjda stipendier åt obemedlade och mindre

bemedlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter har riksdagen

därjämte såsom förslagsanslag å extra stat anvisat för vart och ett av

åren 1919—1921 30,000 kronor samt för 1922 90,000 kronor.

Från detta anslag utgå understöd dels jämlikt kungörelsen den

26 september 1921 (nr 543) till elever vid samma lantbruksundervisningsanstalter,

som avses med det ordinarie anslaget, dels ock jämlikt kungörelsen

sistnämnda dag (nr 544) till elever vid lägre mejeriskolor för

kvinnor.

Elevunderstöden utgå för närvarande med följande belopp:

vid lantbruksskola i södra och mellersta Sverige samt vid helårskurs

vid lantbruksskola i Norrland och Dalarna med 180 kronor till

obemedlad och 100 kronor till mindre bemedlad elev för varje årskurs,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

vid lantmannaskola, lanthushållsskola, utbildningskurs för kvinnliga

ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna samt vid teoretisk vinterkurs

vid lantbruksskola i sistnämnda landsdelar med 45 kronor till obemedlad

och 25 kronor till mindre bemedlad elev för varje månad; ävensom

vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever med 1 krona

50 öre om dagen för en var därtill berättigad under den tid kuréen

pågår.

Anslagen, såväl det ordinarie som det extra, vilka anvisats för

1922, äro avsedda för läsåi’et 1921—1922.

Under punkt 30 har riksdagen förklarat sig anse att från ifrågavarande

ordinarie anslag jämväl borde utgå understöd åt elever vid

lägre mejeriskolor för kvinnor.

I Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreslås en höjning av

det ordinarie anslaget med 20,000 kronor motsvarande bland annat det

till understöd åt sistnämnda elever beräknade beloppet. Vad angår det

till höjda stipendier avsedda extra anslaget, vilket för 1922 upptagits

med 90,000 kronor för att möjliggöra utbetalning av de för närvarande

utgående understödsbeloppen, ifrågasättes nu en nedsättning till 30,000

kronor, i samband varmed en återgång skulle ske till de före 1922

bestämda.

Understöden från ordinarie och extra anslagen skulle således tillhopa

utgå med högst följande belopp, nämligen:

vid lantbruksskola i södra och mellersta Sverige samt vid helårskurs

vid lantbruksskola i Norrland och Dalarna ävensom vid kvinnlig

mejeriskola med 140 kronor till obemedlad och 80 kronor till mindre

bemedlad elev för varje årskurs;

vid lantmannaskola, lanthushållsskola, utbildningskurs för kvinnliga

ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna samt vid teoretisk vinterkurs

vid lantbruksskola i sistnämda landsdelar med 35 kronor till obemedlad

och 20 kronor till mindre bemedlad elev för varje månad; ävensom

vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever med 1 krona

50 öre om dagen för en var därtill berättigad under den tid kursen pågår.

Då såväl det ordinarie som det extra anslaget avser det läsår,

som börjar den 1 oktober 1922, hava anslagen ansetts böra i sin helhet

anvisas för första halvåret 1923.

Riksdagen har intet att erinra mot de föreslagna anslagens belopp

eller mot att en återgång beträffande understödens storlek sker på sätt

föreslagits.

Framställningen avser emellertid därjämte, att anslagen i fråga, som

för närvarande båda hava förslagsanslags natur, skulle ändras till förBihang

till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 9 A—9 B. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

slagsanslag, högst. I anledning härav vill riksdagen till en början erinra

om följande. Beträffande det ordinarie anslaget, vilket från att intill

1918 hava upptagits såsom bestämt anslag, ändrades detta i samband

med överflyttande till lantbruksstyrelsen av den hushållningssällskapens

förvaltningsutskott dittills tillkommande rätten att utdela ifrågavarande

understöd av 1917 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t till förslagsanslag.

Såsom motiv för förslaget anförde föredragande departementschefen

efter att hava redogjort för det nämnda förändrade systemet

för understödens fördelning:

»Genom övergång till detta system skulle alltså avsevärda fördelar

vinnas. Dock skulle, därest icke även en annan förändring vidtages,

betydelsefulla olägenheter kvarstå. Åven för lantbruksstyrelsen skulle

det, så länge anslaget är av bestämt anslags natur, möta oöverstigliga

svårigheter, att på sådant sätt handhava detsamma, att alla behövande

erhölle understöd därav i någorlunda riktig proportion. Detta beror av

att skolorna och kurserna äro av så många olika slag, börjande å olika

tider av året samt med i hög grad växlande elevantal. Att avväga de

första understödsutdelningarna så, att anslaget medger utdelande av

understöd enligt samma principer även åt alla efterföljande kurser, om

vilka man då saknar kännedom, är tydligtvis omöjligt. För stor frikostighet

i början kan ställa de senare kursernas elever utan möjlighet

att bekomma understöd. För stor njugghet i början är ej heller önskvärd,

ty anslaget bör handhavas så, att understöden i så liten mån som

möjligt behöva understiga stadgade, av riksdagen 1911 godkända maximibelopp

och att sålunda de unga personer, som fylla förutsättningarna

för understöd av detsamma, må kunna, så vitt möjligt, erhålla den som

erforderlig befunna ekonomiska hjälpen vid sin utbildning. Alla dessa

svårigheter skulle lösas, om anslaget förändras till förslagsanslag. Att

en sådan förändring vid tidigare tillfällen icke funnits böra vidtagas,

torde berott på, att det synts mindre lämpligt att åt de många hushållningssällskapens

förvaltningsutskott anförtro det detaljerade handhavandet

av statsmedel av förslagsanslags natur, särdeles i så svårbedömda

fall som då det gäller att avgöra, om eu person skall anses

såsom obemedlad, respektive mindre bemedlad, eller icke. För anslagets

förändring till förslagsanslag synes mig den ovan förordade omläggningen

av utdelningssystemet vara en förutsättning.»

De betydande olägenheter, vilka med hänsyn till vad sålunda anförts

kunna bliva en följd av ifrågavarande anslags återgång till förslagsanslag

högst, utgöra enligt riksdagens mening starka skäl för att

fortfarande giva detsamma förslagsanslags natur.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Med hänsyn emellertid till att riksdagen uppfört motsvarande

anslag beträffande folkhögskolorna såsom förslagsanslag, högst, och riksdagen

anser, att likformighet i förevarande avseende bör råda mellan

folkhögskolorna och de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, finner

riksdagen sig böra biträda förslaget om uppförande av ifrågavarande

båda anslag till understöd åt elever vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna

såsom förslagsanslag, högst.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels, med uteslutande ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget

å 100,000 kronor till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

upptagit till samma ändamål ett ordinarie förslagsanslag,

högst å 120,000 kronor, för år räknat, med hela beloppet eller

120,000 kronor, dels ock till förhöjda understöd åt elever vid lägre

lantbruksundervisningsanstalter å extra stat för tiden 1 januari—SO juni

1923 anvisat ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor.

34:o) Under punkt 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels

ur riksstaten utesluta det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m.

uppförda ordinarie anslaget till trädgårdsundervisningen, dels i riksstaten

upptaga den i samma anslag ingående posten till fyra stipendier, nu

4,800 kronor, såsom särskilt ordinarie reservationsanslag å 4,800 kronor

för år räknat till stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket med

hela beloppet eller 4,800 kronor, dels ock medgiva, att detta anslag

må användas till stipendier å 3,600, 2,400 eller 1,200 kronor att på av

Kungl. Maj:t föreskrivna villkor utdelas till personer, som önska förvärva

högre utbildning i trädgårdsfacket.

I förevarande framställning ifrågasättes icke någon förändring i

anslagets belopp utan endast vissa förändrade bestämmelser rörande

stipendiernas storlek och villkoren för deras erhållande.

1 förra avseendet innebär framställningen ett möjliggörande att,

där omständigheterna så påkalla, utdela högre stipendier, än med nuvarande

bestämmelser är tillåtet. Sålunda skulle exempelvis ett år kunna

utdelas ett stipendium å 3,600 kronor och ett å 1,200 kronor, ett annat

år två stipendier vartdera å 2,400 kronor och ett tredje år ett stipendium

å 2,400 kronor och två vartdera å 1,200 kronor i stället för att såsom

nu ovillkorligen vara bunden vid fyra stipendiebelopp å vartdera 1,200

kronor.

I likhet med departementschefen finner riksdagen goda skäl tala

för en dylik anordning.

Enligt ovanberörda kungörelse åligger lantbruksstyrelsen att år
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ligen före den 1 februari jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t insända

inkomna ansökningshandlingar rörande erhållande av stipendium, varefter

Kungl. Maj:t fördelar anslaget. Denna fördelning äger således

rum så tidigt, att ett anslagsbeslut av riksdagen samma år näppeligen

kan föreligga. På grund härav har anslaget ansetts böra i sin helhet

uppföras i riksstaten för första halvåret.

Vid sådant förhållande har riksdagen icke något att däremot erinra

och ansluter sig jämväl till förslaget om uppdelning på i statsrådsprotokollet

angivet sätt av anslagen till trädgårdsundervisningen.

Riksdagen har alltså,

dels ur riksstaten uteslutit det under anslagstiteln lantbruksinstituten

m. m. uppförda ordinarie anslaget till trädgårdsundervisningen,

dels i riksstaten upptagit den i samma anslag ingående posten till

fyra stipendier, nu 4,800 kronor, såsom särskilt ordinarie reservationsanslag

å 4,800 kronor för år räknat till stipendier för högre utbildning

i trädgårdsfacket med hela beloppet eller 4,800 kronor,

dels och medgivit, att detta anslag må användas till stipendier å

3,600, 2,400 eller 1,200 kronor att på av Kungl. Magt föreskrivna

villkor utdelas till personer, som önska förvärva högre utbildning i trädgårdsfacket.

35:o) Under punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

upptaga den i det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. in. uppförda

anslaget till trädgårdsundervisningen ingående anslagsposten till lantbruksakademiens

trädgårdsskola vid Experimentalfältet, nu 12,000 kronor,

såsom särskilt ordinarie anslag till lantbruksakademiens trädgårdsskola

vid Experimentalfältet med 8,000 kronor.

Ordinarie anslaget till lantbruksakademiens trädgårdsskola utgör

12,000 kronor. Skolan upprätthålles, förutom genom berörda statsbidrag,

medelst från akademiens trädgård vid Experimentalfältet inflytande försäljningsmedel.

Lantbruksakademien har nämligen såsom villkor för

statsbidragets erhållande förbundit sig att använda nettoinkomsterna

från sin trädgårdsavdelning uteslutande för skolan.

Med hänsyn till att inkomsterna från akademiens trädgård inflyta

först under senare halvåret, under det att utgifterna under förra halvåret

äro mycket stora, har ett belopp av 8,000 kronor av statsbidraget

ansetts erforderligt under första halvåret 1923.

På grund härav och under åberopande av vad under nästföregående

punkt anförts angående förändrad uppställning av anslagen till

trädgårdsundervisningen, har riksdagen upptagit den i det under anslags
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

21

titeln lantbruksinstituten in. m. uppförda anslaget till trädgårdsundervisningen

ingående anslagsposten till lantbruksakademiens trädgårdsskola

vid Experimentalfältet, nu 12,000 kronor, såsom särskilt ordinarie

anslag till lantbruksakademiens trädgårdsskola vid Experimentalfältet med

8,000 kronor.

36:o) Under punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

upptaga den i det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. uppförda

anslaget till trädgårdsundervisningen ingående anslagsposten till trädgårdsskola

vid Alnarp, nu 12,000 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag

till trädgårdsskola vid Alnarp med halva beloppet eller 6,000 kronor.

Under hänvisning till vad under punkt 34 anförts angående förändrad

uppställning av -anslagen till trädgårdsundervisningen, får riksdagen

anmäla, att riksdagen upptagit den i det under anslagstiteln

lantbruksinstituten m. m. uppförda anslaget till trädgårdsundervisningen

ingående anslagsposten till trädgårdsskola vid Alnarp, nu 12,000 kronor,

såsom särskilt ordinarie anslag till trädgårdsskola vid Alnarp med halva

beloppet eller 6,000 kronor.

37:o) Under punkt 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar å extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett föi''slagsanslag, högst, 6,000

kronor.

Mot anvisande av det till uppehållande under första halvåret 1923

av ifrågavarande försöksverksamhet begärda beloppet, vilket upptagits

med beräkning att utöver en vinst å verksamheten å 1,000 kronor få

taga i anspråk 1,000 kronor av vinst å Alnarps trädgårdar, har riksdagen

ingen erinran att framställa.

I framställningen ifrågasättes jämväl uppförande å tilläggsstat

för 1922 av ett anslag å 10,000 kronor till vissa reparationer m. m.

vid Alnarps Mellangård.

Riksdagen vill erinra, att å tilläggsstat för 1921 anvisades anslag

till belopp av 5,000 kronor till reparationer å Mellangärden. Detta anslag

har, enligt vad departementschefen upplyst, använts till reparationer

av södra delen av ladugården och inredning däri av tre rum jämte förstuga,

avsedda för kontor och laboratorium.

Det äskade tilläggsanslaget för 1922 avser möjliggörande av reparation

av norra delen av stallbyggnaden vid Mellangärden, vilken departementschefen

vid besök å platsen funnit fortfarande vara i mycket bristfälligt

skick och krävande grundlig och skyndsam reparation för att ej

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

alldeles förfalla. Avsikten vore nu att därstädes inreda en bostadslägenhet

för kördrängen vid trädgården.

Riksdagen, som anser detta anslag böra beviljas anmäler i särskild

skrivelse nr 9 B, sitt beslut om uppförande av beloppet å tilläggsstat

för innevarande år.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till försöksverksamhet med

köksväxter vid Alnarps trädgårdar å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

38:o) Under punkt 43 har Eders Ivungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga de under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. uppförda, i

anslaget till trädgårdsundervisningen intagna anslagsposterna till trädgårdsskolan

i mellersta Sverige, nu 12,000 kronor, samt till trädgårdsskolan

i norra Sverige, nu 10,000 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag

till trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige med halva beloppet

eller 11,000 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 34 förut anfört

angående förändrad uppställning av anslagen till trädgårdsundervisningen,

får riksdagen, anmäla, att riksdagen upptagit de under anslagstiteln lantbruksinstituten

m. m. uppförda, i anslaget till trädgårdsundervisningen

intagna anslagsposterna till trädgårdsskolan i mellersta Sverige, nu 12,000

kronor, samt till trädgårdsskolan i norra Sverige, nu 10,000 kronor,

såsom särskilt ordinarie anslag till trädgårdsskolorna i mellersta och

norra Sverige med halva beloppet eller 11,000 kronor.

39:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 44 gjorda

framställning har riksdagen dels av det såsom ökat statsbidrag för upprätthållande

under läroåren 1920—1924 av trädgårdsskolan i mellersta

Sverige år 1920 beviljade anslaget av 32,000 kronor anvisat å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag, högst,

4,000 kronor, dels och av det såsom ökat statsbidrag för upprätthållande

under läroåren 1920—1924 av trädgårdsskolan i norra Sverige år 1920

beviljade anslaget av 28,000 kronor anvisat å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag, högst, 3,500 kronor eller

sålunda för tiden 1 januari—30 juni 1923 tillhopa 7,500 kronor.

40:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. in. uppförda

ordinarie anslaget till reseunderstöd åt personer, som ägna sig åt lånt
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skr ivelse Nr 9 A.

23

brukets studerande, nu 40,000 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag

till reseunderstöd för lantbrukets studerande utan angivet belopp.

Departementschefen har såsom skäl varför ifrågavarande anslag

upptagits utan angivet belopp åberopat chefens för finansdepartementet

vid behandling av för flera huvudtitlar gemensamma frågor gjorda

uttalande, att reseunderstöd icke borde utdelas för 1923.

Riksdagen har icke något att erinra mot förevarande framställning

och har därför upptagit det under anslagstiteln lantbruksinstituten m. m.

uppförda ordinarie anslaget till reseunderstöd åt personer, som ägna sig

åt lantbrukets studerande, nu 40,000 kronor, såsom särskilt ordinarie

anslag till reseunderstöd för lantbrukets studerande utan angivet belopp.

Stuteriväsendet.

41 :o) Under punkt 48 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att ur riksstaten utesluta ordinarie reservationsanslaget till hästavelns förbättrande

samt att i riksstaten upptaga ett ordinarie förslagsanslag till

stuteriöverstyrelsen, för år beräknat 34,400 kronor, med halva beloppet

eller 17,200 kronor.

Riksdagen biträder Eders Kungl. Maj:ts framställning i(" ämnet och

har därför ur riksstaten uteslutit ordinarie reservationsanslaget till hästavelns.

förbättrande, samt upptagit ett ordinarie förslagsanslag till stuteriöverstyrelsen,

för år beräknat 34,400 kronor, med halva beloppet eller

17,200 kronor.

42:o) Under punkt 49 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till uppehållande

av statens hingstdepåers verksamhet, för år beräknat 193,400 kronor,,

med 118,800 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom

riksdagens andra kammare väckt motion, nr 149, vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att tilldela Norrbottens läns hushållningssällskap

ett belopp av 15,000 kronor till förstärkande av sällskapets fond till

hästavelns förbättrande inom länet.

Den till stuteriöverstyrelsens förfogande ställda delen av ordinarie

reservationsanslaget till hästavelns förbättrande utgör, efter avdrag av

anslaget till stuteri överstyrelsen, för 1922 193,400 kronor motsvarande

anslaget till upprätthållande av hingstdepåernas verksamhet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 9 A .

Till förstärkning av den till stuteriöverstyrelsens förfogande ställda

delen av ordinarie reservationsanslaget till hästavelns förbättrande har

anvisats anslag å tilläggsstat för ett vart av åren 1918—1921. Dessa

anslag utgjorde 1920 180,000 kronor och 1921 150,000 kronor.

Ordinarie anslaget till uppehållande av hingstdepåernas verksamhet

har för 1923 beräknats till samma belopp som för 1922 eller 193,400

kronor. Beträffande anslagsbeloppet för första halvåret 1923 har detta

i Ivungl. Maj:ts förevarande framställning upptagits till något mer än

hälften, beroende på att hingstdepåernas inkomster inflyta först under

senare halvåret.

I framställningen har jämväl upptagits frågan om beredande av

förstärkningsanslag för 1922.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats beslöt 1916 års riksdag, att

hela det nettobelopp, varmed de till statsverket redan då influtna samt

på grund av de intill den 11 april 1916 lämnade utförseltillstånd inflytande

hästförsäljningsmedlen översköte 686,700 kronor, skulle avsättas

till en under förvaltning av statskontoret ställd fond, benämnd statens

hästavelsfond. I samband härmed medgavs, att av det sålunda undantagna

beloppet 25,000 kronor skulle få användas att överlämnas till

Norrbottens läns hushållningssällskap, vilket sällskap vid de 1914—1918

anordnade hästexporterna så till vida intagit en särställning, att sällskapet,

då någon export av hästar från dess område icke medgivits,

icke omedelbart kommit i åtnjutande av några av de ekonomiska fördelar,

som genom dessa exporter beretts övriga hushållningssällskap.

Av beloppet skulle bildas en fond för hästavelns befrämjande inom hushållningssällskapets

område i likhet med vad som skett hos andra hushållningssällskap

i samband med hästexport från deras områden.

Av de på grund av utförseltillstånd efter den 11 april 1916 influtna

medel, vilka under senare år delvis tagits i anspråk för beredande

av medel till förstärkningsanslag till reservationsanslaget till hästavelns

förbättrande, återstår enligt statsrådsprotokollet ännu en behållning av

71,200 kronor. Hela denna behållning har departementschefen, som

funnit tillräckliga skäl icke hava anförts för beviljande enligt ett av

stuteriöverstyrelsen framställt förslag av ytterligare 15,000 kronor till

Norrbottens läns hushållningssällskap, ansett böra omföras till reservationsanslagets

förstärkning. Härvid har ansetts lämpligast, att så förfares,

att å tilläggsstat för 1922 uppföres å utgiftssidan ett anslag

å 71,200 kr. till förstärkning av reservationsanslaget, samtidigt som hela

den beräknade behållningen av hästförsäljningsmedlen uppföres å inkomstsidan.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

I den i ämnet väckta motionen liar stuteriöverstyrelsens ovanberörda

förslag upptagits. För detta förslag har departementschefen

emellertid såsom redan ovan nämnts icke funnit tillräckliga skäj hava

anförts. För egen del synes riksdagen vad stuteriöverstyrelsen i ärendet

uttalat giva vid handen, att Norrbottens läns hushållningssällskap är i

behov av ökat stöd från statsmakternas sida. Sålunda har stuteriöverstyrelsen

framhållit, hurusom av berättelserna över 1918 och 1919 års

hästpremieringar inom distriktet framginge, att hästaveln inom ifrågavarande

län endast obetydligt utvecklats, och att detta förhållande påtagligen

hade sin grund icke blott i otillräckligt antal goda beskälare

utan även i vissa trakter på bristande tillgång på goda moderston.

Härtill komme, att den av Norrbottens län bildade hästavelsfonden, enligt

vad stuteriöverstyrelsen i ärendet upplyst, alltjämt vore den svagaste

bland samtliga de av rikets hushållningssällskap bildade dylika fonderna.

I betraktande av nu angivna förhållanden och då Norrbottens läns

hushållningssällskap av skäl, som ovan framhållits, icke kunnat genom

hästexporter bereda sig motsvarande ekonomiska fördelar som övriga

hushållningssällskap, finner riksdagen skäligt och billigt, att sällskapet av

ifrågavarande behållning å hästförsäljningsmedlen beviljas ett ytterligare

statsbidrag, vilket torde kunna såsom i motionen föreslagits sättas till

15,000 kronor. För beredande av medel härför bör det belopp, eller

71,200 kronor, som föreslagits att omföras till förstärkningsanslag minskas

med 15,000 kronor eller till 56,200 kronor. Samtidigt bör uppföras ett

tilläggsanslag för 1922 å 15,000 kronor till förstärkning av Norrbottens

läns hushållningssällskaps hästavelsfond.

Med förmälan, att riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, anmäler

sitt beslut rörande uppförande å tilläggsstat av sistberörda båda belopp,

får riksdagen nu anmäla, att riksdagen i riksstaten uppfört ett ordinarie

reservationsanslag till uppehållande av statens hingstdepåers verksamhet,

för år beräknat 193,400 kronor, med 118,800 kronor.

43:o) Under punkt 50 har Eders Ivungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till extra personal vid Flyinge hingstdepå å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran.

Riksdagen har därför, till extra personal vid Flyinge hingstdepå

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 2,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 9 A—9 B.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

44:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 51 gjorda

framställning och då enligt vad i statsrådsprotokollet upplysts av anslaget

till prisbelöning å hästar under första halvåret 1923 erfordras

70,000 kronor får riksdagen anmäla att riksdagen upptagit det under

anslagstiteln hästavelns förbättrande uppförda ordinarie reservationsanslaget

till understödjande av prisbelöningar av hästar och därav härflytande

kostnader, nu 184,000 kronor, med 70,000 kronor.

Boskapsskötsel m. in.

45:o) Lnder punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga det i anslagstiteln befrämjande i allmänhet av jordbruk och

lantmannanäringar ingående ordinarie anslaget till premiering av nötboskap,

nu 205,000 kronor, utan angivet belopp.

Då, såsom departementschefen i statsrådsprotokollet framhållit,

utbetalningar från anslaget icke torde erfordras under första halvåret

1923 har riksdagen i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag upptagit

det i anslagstiteln befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar

ingående ordinarie anslaget till premiering av nötboskap, nu

205,000 kronor, utan angivet belopp.

46:o) Under punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag

av 47,000 kronor.

Enligt lantbruksstyrelsens beräkningar utgör medelsbehovet för

första halvåret 1923 90,550 kronor. I betraktande av förefintlig behållning

av omkring 43,000 kronor har anslagsäskandet inskränkts till i

avrundat tal 47,000 kronor.

Då medelsberäkningen icke givit riksdagen anledning till erinran,

far riksdagen anmäla, att riksdagen till förekommande och hämmande

av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 47,000 kronor.

47.o) Under punkt 58 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för bestridande av statsverkets kostnader för kontroll å efterlevnaden

av förordnande jämlikt lagen den 7 juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning

av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2?

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1 överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen

för bestridande av statsverkets kostnader för kontroll å efterlevnaden av

förordnande jämlikt lagen den 7 juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning

av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

48:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 60 gjorda

framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 7,500 kronor.

V eterinärväsendet.

49:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels ur riksstaten utesluta anslagstiteln veterinärundervisningen, dels ock,

med höjning — i följd av den av 1919 års riksdag från och med 1920

godkända löneregleringen för skrivbiträdet vid veterinärhögskolan —

av det i samma anslagstitel ingående ordinarie anslaget till veterinärhögskolan

för år räknat från 211,900 kronor med 400 kronor till 212,300

kronor, upptaga samma anslag med halva beloppet eller 106,150

kronor.

Då riksdagen ej funnit anledning till erinran mot förevarande framställning

har riksdagen

dels ur riksstaten uteslutit anslagstiteln veterinärundervisningen;

dels ock, med höjning — i följd av den av 1919 års riksdag

från och med 1920 godkända löneregleringen för skrivbiträdet vid veterinärhögskolan

— av det i samma anslagstitel ingående ordinarie anslaget

till veterinärhögskolan för år räknat från 211,900 kronor med

400 kronor till 212,300 kronor, upptagit samma anslag med halva beloppet

eller 106,150 kronör.

50:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 65 gjorda

framställning, har riksdagen för beredande av personligt ålderstillägg å

1,600 kronor för år till en var av prosektorn vid veterinärhögskolan

Erik Agduhr samt laboratorerna vid samma högskola Nils Olof Engfeldt

och Gerhard Carl Ebbe Forssell, därest vederbörande befattningshavare

fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, anvisat å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst, 2,400

kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

51:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 66

gjorda framställning har riksdagen upptagit det i anslagstiteln veterinärundervisningen

ingående anslaget till veterinärinrättningen i Skara, nu

8,500 kronor, såsom särskilt ordinarie anslag till veterinärinrättningen i

Skara med halva beloppet eller 4,250 kronor.

52:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga dels det bestämda ordinarie anslaget till avlöningar m. m. vid

statens veterinärbakteriologiska anstalt, nu 48,500 kronor, med halva

beloppet eller 24,250 kronor; dels ock det ordinarie reservationsanslaget

till uppehållande av anstaltens verksamhet, nu 30,000 kronor, med

likaledes halva beloppet eller 15,000 kronor.

Riksdagen, som icke finner anledning till erinran mot förevarande

framställning, har upptagit

dels det bestämda ordinarie anslaget till avlöningar m. m. vid

statens veterinärbakteriologiska anstalt, nu 48,500 kronor, med halva

beloppet eller 24,250 kronor;

dels ock det ordinarie reservationsanslaget till uppehållande av

anstaltens verksamhet, nu 30,000 kronor, med likaledes halva beloppet

eller 15,000 kronor.

53:o) Under punkt 68 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av en del av kostnaderna för utövande vid statens

veterinärbakteriologiska anstalt av bakteriologisk köttkontroll anvisa å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av

1,000 kronor.

Till bestridande av en del av kostnaderna för utövande vid statens

veterinärbakteriologiska anstalt av bakteriologisk köttkontroll har riksdagen

å extra stat för 1922 anvisat ett reservationsanslag å 4,000 kronor.

Då enligt vad av statsrådsprotokollet framgår å anslaget kan beräknas

en reservation till 1923 av 1,000 kronor har riksdagen i enlighet

med Eders Kungl. Maj:ts förslag till bestridande av en del av kostnaderna

för utövande vid statens veterinärbakteriologiska anstalt av bakteriologisk

köttkontroll anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

54:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 69 föreslagit

har riksdagen upptagit ordinarie anslaget till länsveterinärer och

veterinärstipendiater, nu 138,500 kronor, med halva beloppet eller 69,250

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

29

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts under punkt 70 gjorda

framställning har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till

distriktsveterinärers avlönande, nu 146,000 kronor, med halva beloppet

eller 73,000 kronor.

56:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer,

som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål beräkna å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 ett anslag av 50,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 214, anmält har riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts till riksdagen den 17 februari

1922 i ämnet avlåtna proposition, nr 88, bland annat,

dels medgivit, att därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning

lämnats statsbidrag, för 1922 och första halvåret 1923 beredas dyrtidstillägg

å dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg

av statsmedel må för samma tid till dem utgå med motsvarande

andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäkna!, dock med

högst två tredjedelar av statsavlöningen;

dels ock till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg

anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni *1923 ett förslagsanslag

av 50,000 kronor.

57:o) Under punkt 72 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga det ordinarie förslagsanslaget till förekommande och hämmande

av •smittsamma sjukdomar hos husdjuren, nu 50,000 kronor, med halva

beloppet eller 25,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning, har upptagit det ordinäre förslagsanslaget till förekommande

och hämmande av smittsamma sjukdomar hos husdjuren, nu

50,000 kronor, med halva beloppet eller 25,000 kronor.

58:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 73 gjorda

framställning har riksdagen till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 750 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

l<aiit hushållning i allmänhet.

59:o) Under punkt 74 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels

godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till förordning angående

allmänt anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel, dels ock, med uteslutande

ur riksstaten av den däri uppförda anslagstiteln »ersättning till hushållningssällskapen

för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel»

upptaga det under denna titel anvisade ordinarie anslaget, nu 2,100,000

kronor under titel »allmänt anslag till hushållningssällskapen» utan angivet

belopp.

Förslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

förordning angående allmänt anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning

för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.

Med upphävande av vad i förordningen den 9 oktober 1914 (nr

275) angående ersättning till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap

för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

stadgas i fråga om dylik ersättning till hushållningssällskap, förordnas

som följer:

Vid fördelning av anslag, som av riksdagen beviljas för beredande

av ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket indragna

brännvinsförsäljningsmedel skall så förfaras, att ett grundbelopp av

10,000 kronor tillföres varje hushållningssällskap samt att därefter av

anslagets återstod tre femtedelar fördelas efter den med jordbruk och

fiske sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskapsområdena och

med två femtedelar efter den övriga folkmängden inom samma områden,

dock att, därest enligt dessa grunder något hushållningssällskap skulle

erhålla mindre än 35,000 kronor, detta belopp tillägges hushållningssällskapet

och återstoden av anslaget enligt sagda grunder fördelas

mellan de övriga hushållningssällskapen.

Fördelning, som här avses, verkställes för tioårsperioder, som

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

31

börjat med år 1915. Vid fördelningen beräknas folkmängden enligt

senast hållna folkräkning.

Statskontoret har att under juli månad utbetala ersättningsbeloppen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.

1 förevarande framställning har därjämte upptagits frågan om uppförande

såsom för åren 1920 och 1921 ägt rum å tilläggsstat för 1922

av ett anslag å 682,000 kronor. Det ifrågasatta tilläggsanslaget har

riksdagen funnit sig böra bevilja, då av utav särskilt tillkallade sakkunniga

verkställda utredningar ådagalagts, att hushållningssällskapen för vidmakthållande

av sin verksamhet under sistnämnda år äro i behov av

ett sådant tillfälligt anslag. Riksdagen anmäler i särskild skrivelse nr

9 B sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat för 1922.

Det föreliggande förslaget till förordning skiljer sig från den nu

gällande författningen i ämnet endast i det avseendet, att tiden för anslagets

utbetalning framflyttats från april till juli i syfte att därigenom

undvika uppförande redan innevarande riksdag av anslag beträffande 1923.

Riksdagen hyser i förevarande avseende enahanda betänkligheter,

som riksdagen inledningsvis uttalat i fråga om den grupp av anslag,

innefattande bland annat vissa anslag å extra stat till hushållningssällskap,

för vilka Kungl. Maj:t icke funnit anledning att av 1922 års riksdag

äska medel. Med hänsyn emellertid till att riksdagen godkänt motsvarande

förslag till förordning angående ersättning till städer och landsting

för indragna brännvinsförsäljningsmedel, har riksdagen icke velat

motsätta sig Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen

dels godkänt i propositionen intaget förslag till förordning angående

allmänt anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för

till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel,

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av den däri uppförda

anslagstiteln »ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel», upptagit det under denna titel

anvisade ordinarie anslaget, nu 2,100,000 kronor, under titeln »allmänt

anslag till hushållningssällskapen» utan angivet belopp.

60:o) Under punkt 75 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, med uteslutande ur riksstaten av den däri upptagna anslagstiteln

befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, upptaga dels

den däri ingående anslagsposten till Kungl. Maj:ts disposition, nu 92,500

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

kronor, dels den i anslagstiteln lantbruksinstituten m. m. ingående anslagsposten

till Kung! Maj:ts disposition, nu 16,600 kronor, eller tillhopa

för år räknat 109,100 kronor såsom särskilt ordinarie reservationsanslag

till Kungl. Maj-.ts disposition för befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar med halva beloppet eller 54,550 kronor.

Riksdagen finner icke anledning till erinran mof vad departementschefen

i statsrådsprotokollet anfört och har därför, med uteslutande ur

riksstaten av den däri upptagna anslagstiteln befrämjande i allmänhet

av jordbruk och lantmannanäringar, upptagit dels den däri ingående

anslagsposten till Kungl. Maj:ts disposition, nu 92,500 kronor, dels den

i anslagstiteln lantbruksinstituten in. m. ingående anslagsposten till Kungl.

Maj:ts disposition, nu 16,600 kronor, eller tillhopa för år räknat 109,100

kronor, såsom särskilt ordinarie reservationsanslag till Kungl. Maj:ts

disposition för befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar

med halva beloppet eller 54,550 kronor.

61:o) I eu inom riksdagens första kammare väckt motion, nr 30, har

hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

utredning på vad sätt det i punkt 76, sid. 109, i nionde huvudtiteln upptagna

anslaget till höjande av det mindre jordbruket må kunna göras

mera fruktbringande genom en omläggning av de för premiering av

mindre jordbruk gällande grunderna.

Åtgärderna till höjande av det mindre jordbruket bestå i dels

premiering av mindre jordbruk, varvid utdelas penningpris och premielån,

dels bidrag åt kontrollföreningar, dels anordnande av studieresor

samt av undervisning för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor

och dels premiering av mindre odlingsföretag, varjämte bidrag från

anslaget må av Kungl. Maj:t anvisas till anordnande av undervisning,

som avser att främja det mindre jordbruket men icke på annat sätt kan

komma i åtnjutande av statsunderstöd.

För verkställande av premieringen av mindre jordbruk gäller bland

annat följande bestämmelser:

»Jordbrukare, som för av honom idkat jordbruk erhållit penningpris,

må för samma jordbruk vid en senare premiering icke erhålla dylikt

pris, med mindre han dels för premiering snämnden uppvisar av honom

enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär förda anteckningar över

jordbruket från tiden för förra premieringen, dels ock finnes förtjäna

minst samma penningpris, som senast blivit honom tilldelat för samma

jordbruk;

jordbrukare må icke för samma jordbruk erhålla penningpris sam
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

33

manlagt mer än, fem gånger och, där sådana pris av olika grader utdelas,

ej heller penningpris av samma grad, med undantag av dylikt

pris av högsta graden, mer än tre gångei-.»

I den i ämnet väckta motionen erinras särskilt om bestämmelsen,

att en jordbrukare, som erhållit penningpris, icke må åter erhålla sådant

med mindre hans jordbruk är förtjänt av minst samma pris

som vid föregående premieringstillfälle och han för premieringsnämnden

kan uppvisa av honom enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär

förda anteckningar över jordbruket från tiden för förra premieringen,

och framhåller motionären, att denna bestämmelse, med det nuvarande

premieringssystemet i övrigt, på de flesta håll föranlett därtill, att

premiering endast kommer till stånd en gång, i stället för som berörda

reglemente avser att möjliggöra fem gånger och som motionären i

regel också anser mer än välbehövligt, för att det enskilda jordbruket

skall kunna hinna genomföra de nödiga förbättringarna i den omfattning,

att det kan tjäna till föredöme för traktens övriga småbrukare. I många

fall bleve det enligt motionärens mening endast ett bortskänkande av

ett större eller mindre antal pris, utan att därmed vunnes någon förbättring

av det premierade jordbruket. Orsaken till angivna olägenheter

syntes motionären ligga i bristande fortsatt förbindelse mellan premieringsnämnden

och den enskilde jordbrukaren. Under framhållande tillika

att det vore av stor vikt att tillse, att de medel, som anvisades för ifrågavarande

ändamål, bleve så ändamålsenligt och effektivt använda som

möjligt och under hänvisning till de åtgärder som i sådant avseende

vidtagits inom Norrbottens län ifrågasätter motionären, huruvida icke

möjlighet borde beredas de hushållningssälskap, som så önskade, att

omlägga premieringen av det mindre jordbruket på sådant sätt, att

understöd icke utbetalades till andra än sådana jordbrukare, som med

hushållningssällskapet träffat avtal om att under viss tid ställa sina jordbruk

under premieringsnämndens kontroll för genomförande av en allmän

planläggning och införande av sådana förbättringar, som kunde anses

erforderliga för att framskapa ett verkligt mönsterjordbruk.

Riksdagen är ense med motionären rörande angelägenheten därav

att premieringen av det mindre jordbruket så ordnas, att det därmed

åsyftade målet i möjligaste mån vinnes och att de statsmedel, som anvisas

till understödjande härav, bliva på det mest verksamma sätt använda.

Riksdagen är ock av den uppfattningen, att i sådant hänseende

vissa svagheter vidlåda det nuvarande systemet icke minst i betraktande

av de höga resekostnader för premieringsnämnderna, som därav föranledas.

I förevarande avseende råda dock givetvis olika förhållanden i

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 9 A—9 B. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

skilda delar av landet. Härav påkallas ock enligt riksdagens mening,

att sådana bestämmelser träffas, vilka möjliggöra en anpassning efter

föreliggande särskilda omständigheter. Sålunda finner riksdagen de i

motionen antydda åtgärderna beaktansvärda i fråga om särskilt landets

nordliga, mera glest befolkade delar, under det att för mera tätt bebyggda

trakters vidkommande andra anordningar i förevarande avseende

torde vara att föredraga. I betraktande härav anser riksdagen i likhet

med motionären en utredning i ärendet böra komma till stånd med sikte

taget på förhållandena i olika delar av landet.

Under åberopande av det anförda får riksdagen hos Eders Kungl.

Maj:t anhålla om utredning och avgivande av förslag på vad sätt ifrågavarande

anslag må kunna göras mera fruktbringande genom en omläggning

av de för premiering av mindre jordbruk gällande grunder.

62:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring

vid mindre jordbruk anvisa å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 ett förslagsanslag av 5,000 kronor, att användas till åtgärder

för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot anslagsberäkningen

och har därför såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring

vid mindre jordbruk anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 ett förslagsanslag av 5,000 kronor, att användas till åtgärd er

för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.

63:o) Under punkt 79 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för anordnande av utbildningskurser för vandringsrättare å extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Förevarande framställning avser endast uppförande för anordnande

av utbildningskurser för vandringsrättare av ett anslag för år beräknat

till 5,000 kronor.

Beträffande det begärda anslaget till utbildningskurser för vandringsrättare

inhämtas av statsrådsprotokollet, att dessa i allmänhet hållas under

försommaren och att lämpligaste tiden för deras anordnande är under

maj och juni, då bästa tillfälle gives till praktisk undervisning i rotfruktsodling,

täckdikning och torvströupptagning, vid vilket förhållande

hela det beräknade årsanslaget erfordrades under första halvåret 1923.

Då någon reservation icke vore att påräkna, har hela beloppet föreslagits

att uppföras i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923. Detta förslag

biträdes av riksdagen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen har alltså för anordnande av utbildningskurser för

vandringsrättare å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

64:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels till en kulturteknisk utbildningskurs för personer, vilka prövas

vara lämpliga såsom förrättningsmän vid uppgörande av planer och

kostnadsförslag för täckdikningsföretag, dels ock till utbildningskurser

för täckdikningsförmän å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisa ett reservationsanslag av 19,000 kronor.

I likhet med vad senast under år 1921 ägt rum anser riksdagen,

att med hänsyn till det alltmer framträdande intresset för täckdikningsverksamheten

kurser av ifrågavarande slag böra anordnas såväl under

innevarande år som ock under år 1923. Antalet elever i kurs för utbildande

av förrättningsmän vid täckdikningsföretag har hittills utgjort

25. Detta elevantal har emellertid enligt utredningen i ärendet befunnits

vara för stort, då det visat sig omöjligt för lärarna att kunna lämna

nöjaktig ledning åt så stort antal elever. Elevantalet per kurs har

därför ansetts böra bestämmas till högst 18. Häremot har riksdagen

intet att erinra. De beräknade kostnaderna, 9,000 kronor för kurs för

utbildning av förrättningsmän och 10,000 kronor för kurser för utbildning

av täckdikningsförmän, giva heller icke anledning till erinran.

För 1922 behöves på grund av behållning från 1921 icke anvisas medel

till utbildningskurser för täckdikningsförmän.

Vidkommande anslagsbehovet för 1923 har, då båda slagen av kurserna

lämpligen böra hållas under våren och försommaren, anslagen i sin

helhet äskats för första halvåret. Riksdagen har intet att erinra häremot.

Rörande anslag å tilläggsstat till utbildningskurs för förrättningsmän

vid täckdikningsföretag anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr

9 B, sitt beslut.

Riksdagen har dels till en kulturteknisk utbildningskurs för personer,

vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän vid uppgörande

av planer och kostnadsförslag för täckdikningsföretag, dels ock till utbildningskurser

för täckdikningsförmän å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 19,000 kronor.

65:o) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Alnarp å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 25,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Då den föreslagna arvodesförhöjningen för montören vid Ultuna

synes riksdagen skälig ock riksdagen ej heller i övrigt har något att

erinra mot beräkningen av anslagsbehovet för första halvåret 1923, har

riksdagen till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och

Alnarp å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 25,000 kronor.

66:o) Under punkt 83 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel

för kemist och assistent än även avlöning till dessa och laboratorietjänaren

ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov — anvisa

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst,

24.000 kronor, att utgå med 3,000 kronor till varje station.

Av statsrådsprotokollet framgår, att för första halvåret 1923 erfordras

allenast hälften av grundanslaget eller 24,000 kronor, motsvarande

3,000 kronor för varje station, samt att med prövningen av anslagsfrågan

i övrigt kan anstå till 1923 års riksdag.

I överensstämmelse härmed har riksdagen såsom bidrag till underhåll

av åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom

de. orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening,

förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre

lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

än även avlöning till dessa och laboratoriet]änaren ävensom de årliga

utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av böcker och

inventarier för stationens behov — anvisat å extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst, 24,000 kronor, att utgå med

3.000 kronor till varje station.

67:o) .Under punkt 84 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till underhåll under första halvåret 1923 av kemisk-växtbiologiska

anstalten inom Norrbottens län — under villkor att från länets

landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till anstaltens

. underhåll under samma tid med sammanlagt minst 8,400 kronor — å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag-,

högst, o 14,000 kronor. ö’

Årsbehovet för 1923 har i statsrådsprotokollet av departements
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9A.

37

chefen beräknats till 28,000 kronor, varav hälften eller 14,000 kronor

föreslås för första halvåret.

Då departementschefens anslagsberäkning icke föranleder någon

riksdagens erinran, har riksdagen såsom bidrag till underhåll under första

halvåret 1923 av kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län —

under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest

bidrag lämnas till anstaltens underhåll under samma tid med sammanlagt

minst 8,400 kronor — å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 14,000 kronor.

68:o) Under punkt 85 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 44,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att i det såsom statsbidrag till

mosskulturföreningen äskade anslaget ett belopp av 8,440 kronor beräknas

till dyrtidstillägg till föreningens tjänstemän, motsvarande 30 procent

av de efter av lantbruksstyrelsen fastställd reglering utgående lönerna.

Sedan riksdagen i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

förslag godkänt vissa allmänna grunder för dyrtidstillägg under bland

annat första halvåret 1923 för befattningshavare i statens tjänst, har

riksdagen icke något att erinra mot det till dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande

tjänstemän beräknade dyrtidstillägget. Då riksdagen icke heller

i övrigt bär något att invända mot förevarande framställning, har riksdagen

till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 44,000 kronor.

69:o) Under punkt 86 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till driftkostnader vid svenska mosskulturföreningens

försöksgård å myrjord vid Gisselås i Jämtland å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

Förevarande framställning om .anslag till driftkostnader vid försöksgården

i fråga, vilken jämväl innefattar uppförande å tilläggsstat

för 1922 av ett belopp av 7,300 kronor, är enligt vad statsrådsprotokollet

ger vid handen föranledd därav, att jorden till försöksgården på

grund av försenad upplöjning icke hunnit bliva iordningställd inom avsedd

tid och att som en följd härav inkomsterna under 1922 och 1923

komma att understiga vad eljest beräknats.

Riksdagen har intet att erinra mot den till grund för framställningen

gjorda anslagsberäkningen liksom ej heller mot vad departementschefen

i övrigt i ärendet anfört.

Under hänvisning beträffande dyrtidstillägg till föreståndaren till

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 9 Å.

vad riksdagen under nästföregående punkt anfört och med förmälan, att

riksdagen i särskild skrivelse nr 9 B anmäler sitt beslut rörande tillläggsanslaget,

får riksdagen nu anmäla, att riksdagen såsom bidrag till

driftkostnader vid svenska mosskulturföreningens försöksgård å myrjord

vid Gisselås i Jämtland anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 ett förslagsanslag, högst 5,000 kronor.

70:o) Under punkt 87 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till driftkostnader vid en försöksgård å myrjord vid Alträsk i Norrbottens

län under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå

anvisa å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag,

högst, 3,500 kronor.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet beräknat, att under

1923 utgifterna ej böra komma att överstiga inkomsterna med mera än

7,000 kronor, varav hälften eller 3,500 kronor ansetts böra anvisas för

första halvåret 1923.

Då anslagsberäkningen icke föranleder någon riksdagens erinran,

har riksdagen till driftkostnader vid en försöksgård å myrjord vid Alträsk

i Norrbottens län under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i

Luleå anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag,

högst, 3,500 kronor.

71:o) Under punkt 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 10,000 kronor, att — med högst 1,000 kronor för varje anstalt—

användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting

eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas

med minst samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja

underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder

och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t.

Någon förändring i anslagsbeloppet, vilket för 1922 utgör 10,000

kronor, har ej ifrågasatts. Då enligt vad i statsrådsprotokollet upplysts

anslagen för 1923 böra i sin helhet utdelas i början av samma år, har

hela nämnda belopp föreslagits att uppföras i riksstaten för första halvåret

1923. Riksdagen biträder detta förslag och får alltså anmäla, att

riksdagen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 10,000 kronor att — med högst 1,000 kronor för varje

anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av

landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas

med minst samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

39

vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder

och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t.

72:o) Under punkt 90 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa såsom särskilda

förslagsanslag, högst, dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och samarbete

med föreningens fdialer 49,800 kronor, dels ock till uppehållande av

verksamheten vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar

län, Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland samt i Luleå

51,500 kronor eller sålunda tillhopa 101,300 kronor.

I det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget till Sveriges utsädesförening

för första halvåret 1923 beräknas ett belopp av i runt

tal 31,000 kronor till dyrtidstillägg åt föreningens tjänstemän, motsvarande

30 procent av de efter av lantbruksstyrelsen fastställd reglering

utgående lönerna.

Med hänvisning till vad riksdagen under punkt 67 här ovan anfört

och då riksdagen i övrigt icke har något att erinra mot förevarande

framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisat såsom särskilda förslagsanslag, högst

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens

filialer 49,800 kronor,

dels och till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer

vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrland

och Jämtland samt i Luleå 51,500 kronor eller sålunda tillhopa

101,300 kronor.

73:o) I anledning av inom riksdagen väckta motioner har riksdagen

till lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk,

kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 600,000 kronor.

74:o) Under punkt 96 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till försök för bekämpande av rönnbärsmalen, att utföras genom entomologiska

avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

anvisa å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

Det för utförande av ifrågavarande försök beräknade beloppet utgör

48,000 kronor och är avsett att fördelas på åren 1921—1924.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

I anslutning härtill har för 1923 liksom för 1921 och 1922 beräknats

12,000 kronor, varav, då någon reservation ej kunde med säkerhet

beräknas, 6,000 ansetts böra anvisas för första halvåret 1923.

Riksdagen biträder Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

och har därför, till försök för bekämpande av rönnbärsmalen, att utföras

genom entomologiska avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

75:o) Under punkt 97 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för femte nordiska trädgårdsutställningen

i Göteborg 1923 å extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor, att utgå

under villkor, att eventuellt uppstående överskott å utställningen varder

efter Kungl. Maj:ts bestämmande helt eller delvis återburet till statsverket

eller reserverat för en senare nordisk trädgårdsutställning.

I förevarande framställning beröres i anledning av en av bestyrelsen

för tjuguandra allmänna svenska lantbruksmötet i Göteborg 1923

i ämnet gjord framställning jämväl frågan om ytterligare statsbidrag för

bestridande av kostnaderna för detta lantbruksmöte.

För sådant ändamål har, det för år 1922 anvisade anslaget å 100,000

kronor inberäknat, såsom departementschefen erinrat, redan anvisats ett

sammanlagt belopp av 195,000 kronor.

Departementschefen har med avseende å anslag till lantbruksmötet

i Göteborg anfört, att det med hänsyn till det ännu osäkra prisläget

vore omöjligt att för närvarande beräkna, huruvida ytterligare belopp

utöver redan anvisade medel komme att erfordras. Skulle det till hösten

1922 visa sig, att statsbidrag till något ytterligare belopp vore med

iakttagande av nödig sparsamhet oundgängligen erforderligt, torde framställning

därom kunna göras till 1923 års riksdag för uppförande i budgeten

för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924.

Detta departementschefens uttalande ger riksdagen icke anledning

till något särskilt yttrande.

Det av Eders Kungl. Maj:t nu äskade anslaget avser statsbidrag till

bestridande av kostnaderna för en i samband med lantbruksmötet i Göteborg

1923 tilltänkt nordisk trädgårdsutställning. Riksdagen anser i likhet med

departementschefen, att en dylik utställning är av den betydelse för den

svenska trädgårdsodlingen, att ett statsbidrag är berättigat. Anslagsbeloppet,

som av departementschefen beräknats till 30,000 kronor, har,

med hänsyn till att anslag å årets tilläggsstat om möjligt bör undvikas,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

41

ansetts böra uppföras i sin helhet å riksstaten för första halvåret

1923. Anslagets storlek ger icke anledning till någon riksdagens erinran.

Riksdagen har därför såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för femte nordiska trädgårdsutställningen i Göteborg 1923 å extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst,

30,000 kronor, att utgå under villkor, att eventuellt uppstående överskott

å utställningen varder efter Kungl. Maj:ts bestämmande helt eller

delvis återburet till statsverket eller reserverat för en senare nordisk

trädgårdsutställning.

76:o) Under punkt 98 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till uppehållande av en mejeri- och lantbrukskonsulentbefattning i London

samt en konsulentbefattning i Berlin för tillvaratagande av svenska

lantbrukets och fiskerinäringens intressen å extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 17,000 kronor.

Anslaget har uppförts med dels hälften av det belopp, som för

ändamålet anvisats å extra stat för 1922, eller 14,500 kronor, och dels

med 2,500 kronor till ökade expenser åt lantbrukskonsulenten i London,

sistnämnda belopp 500 kronor mindre än hälften av det å årets tilläggsstat

för ändamålet begärda anslaget. För 1922 beräknas nämligen för

sistnämnda ändamål ett tilläggsanslag å samma belopp som för 1921

eller 6,000 kronor. Anslagsberäkningen har icke givit riksdagen anled*

ning till erinran.

Om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B,

sitt beslut.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till uppehållande av en

mejeri- och lantbrukskonsulentbefattning i London samt en konsulentbefattning

i Berlin för tillvaratagande av svenska lantbrukets och fiskerinäringens

intressen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 17,000 kronor.

77:o) Under punkt 99 har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

medgiva, att Kungl. Maj:t må till fortgående smörprovningar använda vad

som vid utgången av 1922 må kvarstå oanvänt å reservationsanslaget till

anställande av undersökningar rörande vattenhalten i svenskt exportsmör.

Under en följd av år har till smörprovningar i Malmö och Göteborg

anvisats statsbidrag. Å 1922 års riksstat är för ändamålet å extra

stat upptaget ett reservationsanslag av 25^000 kronor att i mån av behov

utav Eders Kungl. Maj:t disponeras. Dessa anslag pläga ställas till förBihang

till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 9 A—9 B. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

fogande för styrelsen för de svenska smörprovningarna, som står under

kontroll av lantbruksstyrelsen.

I kungörelse den 26 maj 1911 (nr 36) stadgades, att vid utförsel

av smör skulle å kärlet, däri smöret förvarades, anbringas märke, angivande

om smörets vattenhalt överstege 16 procent eller icke. För

kontroll å riktigheten av dylika uppgifter kunde vid utförseln prov

tagas av varan. Till bestridande av kostnaden för undersökning av

dylika prov har riksdagen för vart och ett av åren 1910—1919 anvisat

ett belopp av 6,000 kronor. Jämväl detta anslag har karaktär av

reservationsanslag.

1 riksstaten för 1919, där sistnämnda anslag sista gången upptagits,

äro båda nu omförmälda anslag upptagna med sammanslaget belopp och

under gemensam titel »Fortgående smörprovningar m. m.»

Mot förevarande framställning, som innebär att uppkomna besparingar

å tidigare beviljade anslag till undersökningar rörande vattenhalten

i svenskt exportsmör skulle få användas till smörprovningar, har

riksdagen intet att erinra. Då emellertid, enligt vad riksdagen inhämtat,

smörexporten nu åter börjat upptagas, håller riksdagen icke för otroligt,

att dylika vattenhaltsundersökningar kunna såsom förut bliva av behovet

påkallade. Med hänsyn härtill synes ifrågavarande anordning

icke böra utgöra hinder för Eders Kungl. Maj:t att av ifrågavarande

sålunda tillgängliga medel taga i anspråk vad som eventuellt kan komma

att erfordras för vattenhaltsundersökningar.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

medgivit, att Kungl. Maj:t må till fortgående smörprovningar

använda vad som vid utgången av 1922 må kvarstå oanvänt å reservationsanslaget

till anställande av undersökningar rörande vattenhalten i

svenskt exportsmör.

78:o) Under punkt 100 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels att till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 17,500 kronor, dels

ock medgiva, att till envar av Malmöhus läns centralkassa för jordbrukskredit,

Mälarprovinsernas centralkassa för jordbrukskredit, Skaraborgs

läns centralkassa för jordbrukskredit och Södra Sveriges centralkassa för

jordbrukskredit må under 1922 av det å extra stat för samma år anvisade

förslagsanslaget till understöd åt föreningar för jordbrukskredit utbetalas,

utöver det statsbidrag för förvaltningskostnader, som jämlikt gällande

bestämmelser tillkommer föreningen, ett tillfälligt statsbidrag till hälften

så stort belopp.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

43

Framställningen avser först beredande liksom beträffande 1921

utöver det statsbidrag för förvaltningskostnader, som jämlikt gällande

bestämmelser tillkommer centralkassorna, av ett tillfälligt anslag för 1922.

Detta tillfälliga bidrag, som för 1921 bestämdes till lika belopp med det

författningsenligt utgående, föreslås att för 1922 utgå med hälften så

stort belopp.

Härjämte innefattas i förevarande framställning anvisning av för

första halvåret 1923 för ändamålet erforderligt anslag, vilket i avvaktan

på resultatet av pågående utredning rörande den sekundära fastiglietskreditens

ordnande m. m. upptagits med hälften av det för 1922 anvisade

beloppet.

För en tillfällig förhöjning av statsbidraget jämväl för 1922 synes

riksdagen föreligga bärande skäl. Då härtill kommer, att enligt vad

departementschefen i statsrådsprotokollet anfört en sådan förhöjning icke

torde komma att föranleda ett överskridande av årets förslagsanslag å

35,000 kronor, biträder riksdagen det i förevarande avseende framställda

förslaget.

Anslagsäskandet för första halvåret 1923 föranleder icke någon

riksdagens erinran.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 17,500

kronor,

dels ock medgivit, att till envar av Malmöhus läns centralkassa

för jordbrukskredit, Mälarprovinsernas centralkassa för jordbrukskredit,

Skaraborgs läns centralkassa för jordbrukskredit och Södra Sveriges centralkassa

för jordbrukskredit må under 1922 av det å extra stat för

samma år anvisade förslagsanslaget till understöd åt föreningar för jordbrukskredit

utbetalas, utöver det statsbidrag för förvaltningskostnader,

som jämlikt gällande bestämmelser tillkommer föreningen, ett tillfälligt

statsbidrag till hälften så stort belopp.

Grundförbättringar, kolonisation och egnahems
bildning

m. m.

79:o) Under punkt 105 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att till understödjande av myrutdikningar och vattenav - tappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbets
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

företaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning

av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av redan

odlad jord, Kungl. Maj:t må under tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

statsbidrag å tillhopa 600,000 kronor, att utgå från det senast för

1922 å extra stat under benämning »norrländska avdikningsanslaget»

anvisade reservationsanslaget, dels ock godkänna av departementschefen i

statsrådsprotokollet föreslagen ändring av mom. 10 av villkoren för erhållande

och tillgodonjutande av statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget,

att gälla från och med den 1 juli 1922.

Det för 1923 erforderliga anslagsbeloppet har beräknats till

1,500,000 kronor, varav 40 procent eller 600,000 kronor för första halvåret

med hänsyn till att utgifterna å anslaget äro vida mindre under

första hälften av varje kalenderår än under dess senare hälft.

I enlighet med de synpunkter, som tillämpades vid anslagsfrågans

behandling 1921, äskas emellertid icke något anslag för ändamålet för

första halvåret 1923, utan begäres allenast riksdagens medgivande till att

under sagda tid statsbidrag till belopp av 600,000 kronor måtte få av

Kungl. Maj:t anvisas av hittills för ändamålet anslagna medel. Riksdagen

biträder förslaget i denna del.

Framställningen avser jämväl viss ändring av mom. 10 i gällande

författning rörande villkoren för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag

_ från anslaget.

Ändringen innebär en överflyttning till lantbruksstyrelsens avgörande

av vissa nu på Eders Kungl. Maj:ts prövning beroende ärenden.

Dessa ärenden avse avvikelse från av Eders Kungl. Maj:t fastställd arbetsplan

— i de flesta fall innebärande en förenkling eller lättnad i arbetet —,

befrielse från odlingsskyldighet, som föreskrivits såsom villkor för statsbidrag,

. avstående från bidrag mot befrielse från för bidragets erhållande

föreskrivna villkor samt medgivande av förlängning av tiden för fullbordande

av statsunderstött företag i fall, vilka nu avgöras av Kungl.

Maj:t.

Departementschefen har föreslagit följande lydelse av momentet,

att träda i tillämpning från och med den 1 juli 1922:

»Lantbruksstyrelsen äger meddela tillstånd till avvikelse från fastställd

arbetsplan eller föreskriven odlingsskyldighet, åliggande det därvid

lantbruksstyrelsen att, därest avvikelse från arbetsplan föranleder

minskning av den del av kostnaden för företaget, vartill statsbidrag beviljats,

såsom villkor för tillståndet föreskriva däremot svarande minskning

av statsbidraget. Å lantbruksstyrelsen ankommer jämväl att, då ansökan

göres om avstående från statsbidrag mot befrielse från för bidragets

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 45

erhållande föreskrivna villkor, meddela för bidragets indragande erforderliga

föreskrifter.

I händelse avvikelse, utan därtill erhållet vederbörligt tillstånd,

skett från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet icke blivit fullbordat

inom därför bestämd tid och lantbruksstyrelsen ej heller meddelat

anstånd med detsammas utförande, ankommer på Kungl. Maj:t att

låta inställa all vidare utbetalning av statsbidraget — — —.»

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot den av departementschefen

föreslagna ändrade lydelsen av ifrågavarande moment eller tiden

för dess ikraftträdande.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

medgivit, att till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med

arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller

minskning av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av

redan odlad jord, Kungl. Magt må under tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisa statsbidrag å tillhopa 000,000 kronor, att utgå från det senast

för 1922 å extra stat under benämning »norrländska avdikningsanslaget»

anvisade reservationsanslaget,

dels ock godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagen

ändring av mom. 10 av villkoren för erhållande och tillgodonjutande

av statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget, att gälla

från och med den 1 juli 1922.

80:o) Under punkt 107 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare

sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng

lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd

eller utdikning av redan odlad jord, Kungl. Maj:t må under tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisa statsbidrag å tillhopa 500,000 kronor, att

utgå från det senast för 1922 å extra stat under benämning »allmänna

avdikningsanslaget» anvisade reservationsanslaget och med iakttagande

att härav högst 60,000 kronor må utgå till avdikning av sådan mark,

vars torrläggning avser endast minskning av frostländighet för närliggande

bygd, dels ock godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagen ändring av mom. 11 av villkoren för erhållande

och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget,

att gälla från och med den 1 juli 1922.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ifrågavarande framställning avser medgivande av enahanda art

samt författningsändring i enahanda syfte som i punkt 107 föreslagits

beträffande norrländska avdikningsanslaget.

Av samma skäl, som anförts beträffande norrländska avdikningsanslaget,

har någon medelsanvisning för första halvåret 1923 icke ansetts

erforderlig.

Årsanvisningen för 1923 har av departementschefen med hänsyn

till beräknad odisponerad behållning å anslaget föreslagits till 1,200,000

kronor, därav 40 procent eller i runt tal 500,000 kronor för första halvåret

med hänsyn till att utgifterna å anslaget liksom å norrländska avdikningsanslaget

äro vida mindre under första hälften av varje kalenderår

än under dess senare hälft. Av sistnämnda belopp beräknas

60,000 kronor få användas till avdikning av sådan mark, vars torrläggning

avser endast minskning av frostländighet för närliggande bygd.

Riksdagen biträder vad i framställningen föreslagits, och får därför

anmäla att riksdagen

dels medgivit, att till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare

sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller änglämplig

jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd eller

utdikning av redan odlad jord, Kungl. Maj:t må under tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisa statsbidrag å tillhopa 500,000 kronor, att utgå

från det senast för 1922 å extra stat under benämning »allmänna

avdikningsanslaget» anvisade reservationsanslaget och med iakttagande

att härav högst 60,000 kronor må utgå till avdikning av sådan mark,

vars torrläggning avser endast minskning av frostländighet för närliggande

bygd,

dels ock godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagen

ändring av mom. 11 av villkoren för erhållande och tillgodonjutande

av statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget, att gälla från

och med den 1 juli 1922.

81:o) Under punkt 109 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, med höjning av ordinarie förslagsanslaget till odlingshjälp åt

innehavare av odlingslägenheter m. fl. från 25,000 kronor med 125,000

kronor till 150,000 kronor för år räknat, upptaga samma anslag med

halva beloppet eller 75,000 kronor.

Förslaget innebär en förhöjning för helt år med 125,000 kronor

eller från 25,000 kronor till 150,000 kronor, varav 75,000 kronor borde

uppföras för första halvåret 1923.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

47

Av utredningen i ärendet framgår, att från anslaget utbetalats

under 1919 154,028 kronor, under 1920 143,974 kronor och under

januari—oktober 1921 icko mindre än 151,438 kronor.

Härav synes riksdagen framgå behovet av att anslaget undergår

den ifrågasatta förhöjningen.

Riksdagen har ansett sig böra biträda det föreliggande förslaget

och får alltså anmäla, att riksdagen, med höjning av ordinarie förslagsanslaget

till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. från

25,000 kronor med 125,000 kronor till 150,000 kronor för år räknat,

upptagit samma anslag med halva beloppet eller 75,000 kronor.

82:o) Under punkt 110 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att upplåtelser av kolonat å kronoparkerna Narken, Vuodnaberg

och Pite i Norrbottens län, Gunnarn, Jovan, Tallträskliden och

Simsjölandet i Västerbottens län samt Ede i Jämtlands län må ske i

huvudsaklig överensstämmelse med av norrländska kolonisationskommitténs

beträffande dessa kronoparker framlagt förslag, dels ock såväl för

anordnande av dessa kolonat som ock för fullföljande av de åren 1920

och 1921 beslutade kolonisationerna å vissa kronoparker i Norrland samt

för kolonisationsnämndens förvaltningskostnader anvisa å extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av 307,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser anvisande av

anslag dels för fullföljande av de av riksdagen åren 1920 och 1921 beslutade

kolonisationsförsöken, dels ock för ytterligare sådana försök. I

förstnämnda avseende begäres å extra stat för första halvåret 1923 sammanlagt

175,000 kronor, varav till administrationskostnader 25,000 kronor,

samt å tilläggsstat för 1922 200,000 kronor. Totalkostnaderna för de

nya försöken, vilka enligt kolonisationskommitténs förslag skulle utläggas

å kronoparkerna Narken, Vuodnaberg och Pite i Norrbottens län,

Gunnarn, Jovan, Tallträskliden och Simsjölandet i Västerbottens län

samt Ede i Jämtlands län, hava av kolonisationskommittén beräknats

till, administrationskostnaderna oberäknade, 779,900 kronor, varav ansetts

böra anvisas å årets tilläggsstat 264,000 kronor och å extra stat för

första halvåret 1923 132,500 kronor. Ökningen i kolonisationsnämndens

administrationskostnader på grund av de föreslagna nya försöken har av

kommittén beräknats till 15,000 kronor årligen under 1922 och 1923.

Departementschefen har tillstyrkt dessa anslag, utom vad angår anslag

till administrationskostnader, som icke synts honom erforderligt med

hänsyn såväl till att kolonisationsnämndens befattning med de före 1920

beslutade försöken komma att i stort sett upphöra med utgången av

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1921, Bom ock till de sjunkande prisen å arbetskraft, resor och förnödenheter,

som bestredes med för administrationskostnader avsedda

medel.

Vad angår frågan om igångsättande av nya kolonisationsförsök

har den genom utredningen ådagalagda stora efterfrågan på kolonat synts

departementschefen tala för ett fortsättande. Visserligen gällde det stora

anspråk på statskassan. Därvid vore emellertid att märka, att en ej

ringa del vore att anse allenast såsom utlägg, som, om än sent, beräknades

återinflyta. Oavsett den stora betydelse kolonatupplåtelserna

hade för skötseln av statens skogar, för nyodling av mark och för beredande

av egna hem, vilket allt upprepade gånger framhållits, komme

särskilt i år i betraktande en ytterligare omständighet, som talade för

nya kolonisationsförsök, nämligen den möjlighet till erhållande av arbeten

av skilda slag, som härigenom bereddes. Särskilt har departementschefen

framhållit kolonisationskommitténs uppgift, att ett avslag å framställningen

om igångsättande av nya kolonisationsförsök, skulle ytterligare

öka den i Nondand redan nu svåra arbetslösheten.

Enligt förslaget skulle kolonatens antal uppgå till 98, varav 16

av den större typen (15 hektar odlingsmark) och 82 av den mindre

typen (5 hektar odlingsmark).

De för de olika åren äskade anslagen uppgå till å tilläggsstat för

1922 200,000 + 264,000 kronor eller tillhopa 464,000 kronor avrundat

till 450,000 kronor samt å extra stat för första halvåret 1923 150,000

+ 132,500 + 25,000 kronor eller tillhopa 307,500 kronor.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl.

Maj:t under förevarande punkt föreslagit eller departementschefen i ärendet

anfört. Om uppförande å tilläggsstat för innevarande år av anslag till

belopp av 450,000 kronor anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B,

sitt beslut.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen,

dels medgivit, att upplåtelser av kolonat å kronoparkerna Narken,

Vuodnaberg och Pite i Norrbottens län, Gunnarn, Jovan, Tallträskliden

och Simsjölandet i Västerbottens län samt Ede i Jämtlands län må ske

i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs

beträffande dessa kronoparker framlagda förslag,

dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat som ock för fullföljande

av de åren 1920 och 1921 beslutade kolonisationerna å vissa

kronoparker i Norrland samt för kolonisationsnämndens förvaltningskostnader

anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag

av 307,500 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

83:o) Under punkt 111 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för fullföljande av de 1921 beslutade 19 kolonatupplåtelserna å Abmobergets

kronopark i stället för tidigare ansökta krononybyggen å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av

10,000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att norrländska kolonisationskommittén

vid framläggande 1920 av förslag till ifrågavarande kolonatupplåtelser

beräknat kostnaderna för desamma till 30,000 kronor för

ett vart av åren 1921 och 1922. Utan annan erinran mot förslaget än

att ur budgetssynpunkt anslag å 30,000 kronor borde uppföras först å

extra stat för 1922, föreslog Eders Kungl. Maj:t 1921 års riksdag uppförande

av detta belopp för 1922, vilket förslag bifölls av riksdagen.

I överensstämmelse med kolonisationsnämndens förslag begäres nu

för första halvåret 1923 för ändamålet 10,000 kronor.

Riksdagen har för fullföljande av de 1921 beslutade 19 kolonatupplåtelserna

å Abmobergets kronopark i stället för tidigare ansökta

krononybyggen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

84:o) Under punkt 112 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för ströängars indragande till kronan

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Riksdagen finner icke något att erinra mot förevarande framställning

och får därför anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna

för ströängars indragande till kronan å extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

85:o) Under punkt 113 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Mot anslagsberäkningen har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen har därför till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

86:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 114 föreslagit

har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till bestridande

av kostnader för jordbrukskommissioner, nu 15,000 kronor, med halva

beloppet eller 7,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 9 A—9 B. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Fiskeriväsendct.

87:o) Under punkt 115 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådan ändring i staten för statens fiskeritjänstemän att

tillämpas från och med 1923, att till fiskeriassistenten uppföres ett ortstillägg

å 300 kronor att utgå, om fiskeriassistenten är bosatt i Stockholm,

till följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 44,300 till

44,600 kronor, dels ur riksstaten utesluta anslagstiteln fiskerinäringens

understöd, dels ock, med höjning av det under samma anslagstitel uppförda

anslaget till statens fiskeriadministration från 44,300 kronor med 300

kronor till 44,600 för år räknat, upptaga samma anslag såsom särskilt

ordinarie anslag till statens fiskeritjänstemän med halva beloppet eller

22,300 kronor.

Då riksdagen icke bär något att erinra mot vad i framställningen

ifrågasatts, har riksdagen

dels godkänt sådan ändring i staten för statens fiskeritjänstemän,

att tillämpas från och med 1923, att till fiskeriassistenten uppförts ett

ortstillägg å 300 kronor, att utgå, om fiskeriassistenten är bosatt i Stockholm,

till följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 44,300

kronor till 44,600 kronor,

dels ur riksstaten uteslutit anslagstiteln fiskerinäringens understöd,

dels ock, med höjning av det under samma anslagstitel uppförda

anslaget till statens fiskeriadministration från 44,300 kronor med 300

kronor till 44,600 kronor för år räknat, upptagit samma anslag såsom

särskilt ordinarie anslag till statens fiskeritjänstemän med halva beloppet

eller 22,300 kronor.

88:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 116 framställda

förslag har riksdagen upptagit det under anslagstiteln fiskerinäringens

understöd uppförda anslaget till fiskeriadministrationen och

fiskets befrämjande i de särskilda orterna, nu 105,000 kronor, såsom

särskilt ordinarie reservationsanslag å 105,000 kronor till fiskets befrämjande

i de särskilda orterna utan angivet belopp.

89:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda

iramställning har riksdagen, efter minskning av den del av anslaget till

fiskerinäringens understöd, som är ställd till Kungl. Maj:ts disposition,

från 40,700 kronor, med 300 kronor till 40,400 kronor för år räknat,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

51

upptagit samma auslagsdel såsom särskilt ordinarie reservationsanslag till

befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen med halva beloppet eller

20,200 kronor.

90:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 118 gjorda

framställning har riksdagen såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser

och hållande av föredrag i navigation m. in. för bohuslänska

fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 2,000

kronor för helt kalenderår räknat, å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 775 kronor.

91:o) Under punkt 119 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag, högst, anvisa dels såsom

bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 7,000 kronor; dels ock

såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöksoch

fiskodlingsverksamhet 19,000 kronor, eller tillhopa 26,000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att vissa kulturåtgärder med

avseende å föreningens fiskedammar ävensom vissa hittills undanskjutna

reparationsarbeten å föreningens anläggningar befunnits erforderliga och

att föreningens utgifter därigenom komma att ökas. Departementschefen

har vitsordat, att för möjliggörande av föreningens upprätthållande

i samma omfattning som hittills en höjning av statsbidraget till föreningen

i betraktande av nämnda förhållande vore oundviklig. Då

emellertid departementschefen å andra sidan med hänsyn till den alltjämt

fortgående prissänkningen på samma gång ansett en nedsättning kunna

vidtagas beträffande vissa av de i föreningens statförslag upptagna utgiftsposterna,

har han funnit statsbidraget kunna begränsas till 26,000 kronor

för 1923. Härav hava 7,000 kronor ansetts böra avses för föreningens

upplysningsverksamhet och återstoden till föreningens fiskeribiologiska

undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet. Bidraget har, med

hänsyn till att enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen vissa

utgifter helt eller till större del måste utgå under första halvåret, icke

kunnat beträffande tiden 1 januari—30 juni 1923 begränsas till hälften

av det för året beräknade beloppet.

Riksdagen biträder Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

och får fördenskull anmäla, att riksdagen till understöd åt södra Sveriges

fiskeriförening å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom

förslagsanslag, högst, anvisat

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 7,000 kronor;

dels ock såsom bidrag till föreningens tiskeribiologiska undersöknings-,

försöks- och fiskodlingsverksamhet 19,000 kronor, eller tillhopa

26,000 kronor.

92:o) Under punkt 120 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa dels till omkostnader

för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna

undersökningarna av de Sverige omgivande haven ett reservationsanslag

av 3,000 kronor, dels ock till omkostnader för vissa av kommissionen

från nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrografiska

mätningar m. m. ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit något att erinra mot framställningen i

fråga har riksdagen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen bedrivna undersökningarna av de Sverige omgivande haven

ett reservationsanslag av 3,000 kronor,

dels ock till omkostnader för vissa av kommissionen från nautiskmeteorologiska

byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m. ett

reservationsanslag av 3,000 kronor.

93:o) Under punkt 121 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

Anslagsberäkningen föranleder icke någon riksdagens erinran, varför

riksdagen till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

94:o) Under punkt 122 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 13,500 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att vid beräkningen av premiebeloppet

för försäkring av fartyget under 1923 hänsyn tagits till fördelen

av, att premien så bestämmes, att rätten till ristorno för den tid,

fartyget ligger upplagt vid kaj, icke blir begränsad, vid vilket förhållande

man emellertid måst räkna med en premie av 3 3/i procent å

ett för året beräknat försäkringsvärde av 360,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

53

Försäkringspremien förfaller i sin helhet till betalning under första

halvåret. Enligt statsrådsprotokollet ställer sig premiebetalning halvårsvis

eller försäkring för halvår väsentligt ofördelaktigare. Vid sådant

förhållande har ansetts, att för första halvåret 1923 bör upptagas anslag

för hela årspremien.

Riksdagen har icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits

och har fördenskull till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget

Skagerak å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 13,500 kronor.

95:o) Under punkt 123 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt anvisa

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av

5,000 kronor.

Anslagsberäkningen föranleder icke någon riksdagens erinran, varför

riksdagen till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt

anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

96:o) Under punkt 124 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för stationerande under vintermånaderna 1922—1923 av ett armerat

ångfartyg. vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid

fiskets bedrivande å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

ett reservationsanslag av 17,000 kronor.

Då den av departementschefen förebragta beräkningen av kostnaderna

icke föranlett någon riksdagens erinran, har riksdagen för stationerande

under vintermånaderna 1922—1923 av ett armerat ångfartyg

vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag

av 17,000 kronor.

Skogsväsendet.

97:o) Under punkt 125 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, med sänkning av ordinarie anslaget till skogshögskolan för år räknat

från 224,800 kronor med 13,100 kronor till 211,700 kronor, upptaga

samma anslag med halva beloppet eller 105,850 kronor.

Mot anslagsberäkningen har riksdagen icke funnit anledning till

erinran, varför riksdagen, med sänkning av ordinarie anslaget till skogs
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

högskolan för år räknat från 224,800 kronor med 13,100 kronor till

211,700 kronor, upptagit samma anslag med halva beloppet eller 105,850

kronor.

98:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 127 gjorda

framställning har riksdagen till personligt ålderstillägg åt extra läraren

docenten filosofie doktorn G. Grönberg, därest han fortfarande med gott

vitsord tjänstgör såsom sådan lärare, å extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 250 kronor.

99:o) Under punkt 128 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådana ändringar i staten för statens skogsförsöksanstalt,

att tillämpas från och med 1923, att däri uppföres ännu en skogsmästare

med arvode och övriga avlöningsförmåner lika med den nu i staten

uppförde skogsmästaren samt att anslaget till särskilda expenser för

skogsavdelningen höjes från 18,200 kronor med 3,300 kronor till 21,500

kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 106,200

kronor med 6,500 kronor till 112,700 kronor; dels ock vid bifall härtill,

med höjning av ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt för år

räknat från 105,950 kronor med 6,425 kronor till 112,375 kronor, upptaga

samma anslag med 56,190 kronor.

Sedan 1920 års riksdag godkänt ny stat för statens skogsförsöksanstalt,

slutande å 104,300 kronor, har jämlikt beslut vid 1921 års

riksdag statens slutsumma, på grund av vissa av riksdagen godkända

ändringar i staten, höjts till 106,200 kronor. Till följd av bostadsavdrag

för en vaktmästare är ordinarie anslaget till anstalten bestämt

till ett 250 kronor lägre belopp eller till 105,950 kronor.

I staten är, bland annat, upptaget ett arvode å 3,200 kronor till

en skogsmästare för tjänstgöring vid den fasta försöksparken vid Siljansfors

i Kopparbergs län. Vidare ingår i. staten ett anslag å 18,200

kronor till särskilda expenser för anstaltens skogsavdelning, varav 3,600

kronor äro avsedda för hantlangning vid de ordinarie försöksarbetena

vid nämnda försökspark och 1,000 kronor till hyra för lokal därstädes

m. m.

Av utredningen i ärendet framgår, att inrättandet av den ifrågasatta

skogsmästarbefattningen å försöksparken '' Kulbäcksliden—Svartberget,

för uppförande vara av bostadsbyggnad m. m. 1921 års riksdag

beviljat anslag av 53,000 kronor, står i överensstämmelse med den

plan för inrättande av fasta försöksparker, som framlagts för riksdagen

och varemot riksdagen, såvitt nu är i fråga, ej haft något att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

erinra. Riksdagen biträder fördenskull förslaget om upptagande i skogsförsöksanstaltens

stat av ännu ett arvode till skogsmästare å 3,200 kronor,

avsett till dylik befattningshavare å försöksparken Kulbäcksliden—

Svartberget med samma anställningsvillkor och löneförmåner i övrigt

som för skogsmästaren å försöksparken vid Siljansfors. Till hantlangning-

vid ordinarie försöksarbeten å den nya försöksparken, ävensom

därför erforderliga expensutgifter, beräknas ett belopp av 3,300 kronor.

Då övriga i staten ingående poster beräknats till samma belopp som

för 1922, uppgår, om i betraktande tages, att avdrag för vaktmästare,

som åtnjuter fri bostad med bränsle och lyse, såsom föreslagits, göres

med ytterligare 75 kronor, årsanslaget till 112,375 kronor.

Då den av departementschefen förordade anslagsberäkningen icke

föranleder någon riksdagens erinran, har riksdagen

dels godkänt sådana ändringar i staten för statens skogsförsöksanstalt,

att tillämpas från och med 1923, att däri uppföres ännu en

skogsmästare med arvode och övriga avlöningsförmåner lika med den nu

i staten uppförde skogsmästaren samt att anslaget till särskilda expenser

för skogsavdelningen höies från 18,200 kronor med 3,300 kronor till

21,500 kronor,

i följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 106,200

kronor med 6,500 kronor till 112,700 kronor;

dels ock, med höjning av ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt

för år räknat fnör 105,950 kronor med 6,425 kronor till

112,375 kronor, upptagit samma anslag med 56,190 kronor.

100:o) Under punkt 129 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 34,000

kronor.

Till diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt har riksdagen

å extra stat för 1922 anvisat ett reservationsanslag av 122,000 kronor

enligt följande beräkning:-

Bostadsbyggnad å Svartbergets kronopark ..................... kronor 45,000

Inventarier vid försökspark (Kulbäcksliden-Svartberget) » 8,000

Bränslekostnader..................................................................... » 3,000

Gemensamma expenser........................................................ j> 3,000

Publikationer ......................................................................... » 30,000

Extra räknebiträde vid skogsavdelningen ................ » 1,600

Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga avdelningen » 1,600

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Expenser vid skogsavdelningen......................................... kronor 16,700

b b naturvetenskapliga avdelningen.................. b 7,800

» » entomologiska » .................. b 4,800

Anslagstavlor vid försöksfälten.......................................... » 500

Summa kronor 122,000.

Förevarande framställning avser beviljande för första halvåret 1923

av anslag å extra stat till, förutom här ovan angivna ändamål med

undantag för de två förstnämnda, uppmätning av försöksparken Kulbäcksliden—Svartberget

samt för verkställande av grundläggnings- och

andra förberedande arbeten för bostad åt blivande skogsmästare m. m.

å den i planen för utläggande av försöksparker upptagna försöksparken

å Tönnersjöheden. För förstnämnda ändamål har departementschefen

beräknat 2,000 kronor för 1922 och 1,000 kronor för första halvåret

1923. För byggnadsarbetena i fråga, vilkas totalkostnad av skogshögskolans

styrelse beräknats till 30,000 kronor, hava upptagits 5,000 kronor

för första halvåret 1923. Därjämte beräknar departementschefen 1,600

kronor för 1922 såsom statsbidrag till utförande av en i statsrådsprotokollet

omförmäld telefonlinje till Siljansfors försökspark.

Riksdagen förbiser icke att med hänsyn till av riksdagen 1920 gjort uttalande,

att närmast efter Siljansfors försökspark försöksparker borde inrättas

i de delar av landet, vilka med hänsyn till skogarnas avkastning vore

ur statsfinansiell synpunkt av största betydelse, försökspark vid Tönnersjöheden

i Halland strängt taget icke bort såsom nu synes vara avsikten

komma i tur efter den såsom andra i ordningen vid Kolbäcksliden — Svartberget

utlagda. Å andra sidan kan riksdagen icke undgå finna de av

skogsförsöksanstaltens föreståndare framförda skäl, att ett ytterligare

uppskov med hänsyn till de där befintliga beståndens beskaffenhet skulle

bliva till allvarligt men för blivande undersökningar, vägande för vidtagande

av vissa förberedande åtgärder för denna försöksparks iordningsställande.

Riksdagen anser* sig sålunda böra biträda förslaget i nu

angivet avseende. Beträffande den ifrågasatta uppmätningen av försöksparken

Kolbäcksliden—Svartberget ingår sådan uppmätning i den ursprungligen

framlagda planen för ifrågavarande försöksparker, och föranleder

förslaget om anvisande av anslag härför för första halvåret

1923 icke någon riksdagens erinran liksom ej heller departementschefens

uttalande att vad angår 1922 det för detta ändamål erforderliga beloppet

ävensom statsbidraget till ovannämnda telefonanläggning torde för undvikande

av tilläggsanslag kunna utgå av vid fastställande av stat för

skogsförsöksanstalten gjord besparing å 6,000 kronor. Sammanlagda

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

57

anslagsbehovet för första halvåret 11)23 enligt i statsrådsprotokollet gjorda

beräkningar uppgår till 30,500 kronor. Detta belopp har emellertid

minskats med återstoden av nämnda besparing eller 2,400 kronor och

har upptagits till i avrundat tal 34,000 kronor. Då förevarande framställning

i övrigt icke ger riksdagen anledning till någon erinran, har

riksdagen för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av

34,000 kronor.

101:o) Under punkt 130 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring,

i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda

plan, å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag

av 6,800 kronor.

Då riksdagen icke funnit något att erinra mot det äskade anslagsbeloppet,

har riksdagen för specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring, i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916

för riksdagen framlagda plan, å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisat ett reservationsanslag av 6,800 kronor.

102:o) Under punkt 131 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga det ordinarie anslaget till statens skogsskolor, nu 210,000

kronor, utan angivet belopp.

I riksstaten är för ett vart av åren 1921 och 1922 uppfört ett

ordinarie anslag till statens skogsskolor å 210,000 kronor.

Vid framläggande av proposition i ämnet den 5 mars 1920, nr

274, anförde dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, att alla utgifter

såväl för statens skogsskolor som för fortsättningsskolan vid

Kloten borde fullständigt överflyttas till domänverket och att dessa utgifter

borde framdeles behandlas på samma sätt som andra driftkostnader

för statens domäner, men att i stället full ersättning borde beredas

domänfonden genom särskilda anslag. Exempel funnes redan å liknande

förfaringssätt beträffande skogsstatens verksamhet för tillsyn å enskildas

skogar i övre Norrland.

Då vid den i anslutning härtill framlagda beräkning av dylikt

anslag i fråga om skogsskolorna hänsyn ej tagits till, att från domänfonden

jämväl utbetalas dyrtidstillägg till personalen vid skogsskolorna,

har nu i förevarande framställning ifrågasatts beredande åt domänfonden

av ersättning jämväl för sådant dyrtidstillägg, vilken åtgärd tillstyrkts

av statskontoret.

Bikung till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 9 A—9 B.

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

.68

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen finner intet vara att erinra häremot, då en sådan anordning

synes stå i överensstämmelse med den av riksdagen godkända

principen, att domänfonden bör beredas ersättning för samtliga med

upprätthållande av statens skogsskolor förenade kostnader.

Anslagen för första halvåret 1923 till skogsskolorna såväl som

ersättningsanslagen till domänstyrelsen för tillsyn å enskildas skogar i

lappmarkerna samt Sårna och Idre socknar och tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustlanskap hava emellertid,

med hänsyn till att dessa anslag icke utbetalas av statskontoret förrän

mot slutet av det år, för vilket de äro avsedda, ansetts böra uppföras

först i budgeten för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924. Anslaget till

statens skogsskolor har därför under denna punkt upptagits utan angivet

belopp.

Riksdagen har upptagit det ordinarie anslaget till statens skogsskolor,

nu 210,000 kronor, utan angivet belopp.

103:o) Under punkt 133 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga det ordinarie anslaget till skogshushållning i allmänhet,

nu 35,000 kronor, med 8,500 kronor.

Riksdagen, som biträder detta förslag, har upptagit det ordinarie

anslaget till skogshushållning i allmänhet, nu 35,000 kronor, med 8,500

kronor.

104:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag och under åberopande

av vad under punkt 101 anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen upptagit det ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar

i lappmarkerna samt Sårna och Idre socknar, nu 650,000 kronor, utan

angivet belopp.

105:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag och under åberopande

av vad under punkt 102 anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen upptagit det ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar

i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, nu 450,000 kronor, utan

angivet belopp.

106:o) Under punkt 137 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att vid fördelning av för skogsvårdens befrämjande 1922

tillgängliga medel Kungl. Maj:t må, därest och i den mån skogsvårdsstyrelsernas

behov av statsunderstöd därtill föranleda, utdela statsbidrag

utöver vad enligt de riksdagen 1920 underställda fördelningsgrunderna

bör utgå.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att förslag väckts om ändring i

grunderna för ifrågavarande anslags fördelning i syfte att möjliggöra

en fördelning i bättre överensstämmelse med föreliggande behov

än nu vore fallet och att departementschefen ansett denna fråga

böra undersökas i samband med utredning rörande grunderna för fördelning

av de 10 procent av inflytande skogsvårdsavgifter, som skola

inlevereras till statskontoret. I avvaktan på nämnda utredning, som

icke kunde bliva färdig för underställande 1922 års riksdag, bär i förevarande

framställning medgivande begärts att vid fördelning av för

skogsvårdens befrämjande 1922 tillgängliga medel medgiva statsbidrag

utöver vad enligt gällande grunder borde utgå.

Då riksdagen icke har något att häremot erinra, har riksdagen medgivit

att vid fördelning av för skogsvårdens befrämjande 1922 tillgängliga

medel Kungl. Maj:t må, därest och i den mån skogsvårdsstyrelsernas

behov av statsunderstöd därtill föranleda, utdela statsbidrag utöver

vad enligt de riksdagen 1920 underställda fördelningsgrunderna

bör utgå.

107:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Magt under punkt 138

föreslagit har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till släckning

av skogseld, nu 50,000 kronor, med halva beloppet eller 25,000

kronor.

108:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 139 gjorda

framställning har riksdagen å extra stat för tiden 1 januari 30 juni 1923

såsom särskilda reservationsanslag anvisat

dels till bestridande av kostnader för nationalparker 1,300 kronor,

dels ock till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för

vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden 1,900 kronor,

eller tillhopa 3,200 kronor.

109:o) Under punkt 140 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen

att, med sänkning av ordinarie förslagsanslaget till belöningar

för rovdjurs dödande från 38,000 kronor med 18,000 kronor till 20,000

kronor för år räknat, upptaga samma anslag med halva beloppet eller

10,000 kronor.

Riksdagen har, med sänkning av ordinarie förslagsanslaget till

belöningar för rovdjurs dödande från 38,000 kronor med 18,000 kronor

till 20,000 kronor för år räknat, upptagit samma anslag med halva

beloppet eller 10,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Tj an tm äter iväsen de t.

110:o) Med bifall till Eders Kungl. Majrts under punkt 141 gjorda

framställning har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen,

nu 203,000 kronor, med halva beloppet eller 101,500

kronor.

lll:o) Under punkt 142 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, med höjning av ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande

av statens reproduktionsanstalts verksamhet från 155,000 kronor med

45.000 kronor till 200,000 kronor för år räknat, upptaga samma anslag

med halva beloppet eller 100,000 kronor att i första hand utgå av inkomster

av reproduktionsanstalten.

Förevarande framställning avser en höjning i det ordinarie förslagsanslaget

till upprätthållande av reproduktionsanstaltens verksamhet

för att därmed bereda anstalten ökad tillgång till förlags- och driftkapital.

Av utredningen i ärendet framgår, att anstaltens nuvarande omslutning

utgör omkring 15,000 kronor i månaden och beräknas av lantmäteristyrelsen

att inom ett år härefter vara uppe i minst 20,000 kronor i

månaden eller omkring 250,000 kronor för år. Med hänsyn härtill

synes jämväl riksdagen berörda förslagsanslag böra bringas i närmare

överensstämmelse med omslutningens storlek. Den föreslagna ökningen

för år räknat med 45,000 kronor eller till 200,000 kronor har ej givit

riksdagen anledning till erinran.

Å årets tilläggsstat har härjämte äskats anslag till belopp av

20.000 kronor till nyanskaffningsändamål. I sådant avseende synes utredningen

giva vid handen, att det torde vara nödvändigt äga tillgång

till en större fotografisk kamera för att i prisavseende kunna konkurrera

med andra befintliga anstalter, då det gäller reproduktion av större kartor.

Kostnaden för en sådan apparat med installation har beräknats till 25,000

kronor. Med hänsyn till beräknad reservation å 1922 års reservationsanslag

har anslagsäskandet begränsats till 20,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot beloppets uppförande

å 1922 års tilläggsstat och kommer att i särskild skrivelse nr

9 B, anmäla sitt beslut härom.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen, med höjning av ordinarie

förslagsanslaget till upprätthållande av statens reproduktionsanstalts verksamhet

från 155,000 kronor med 45,000 kronor till 200,000 kronor för

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

61

år räknat, upptagit samma anslag med halva beloppet eller 100,000

kronor att i första hand utgå av inkomster av reproduktionsanstalten.

112:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 143 gjorda

framställning har riksdagen till personligt lönetillägg till föreståndaren

för statens reproduktionsanstalt, byråchefen Peter Alfred Piriksson å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst,

970 kronor.

113:o) Under punkt 144 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan å den proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens reproduktionsanstalt

beräkna å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett anslag av

7,000 kronor, att i första hand utgå av inkomster av anstalten.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 211 anmält har riksdagen

i anledning av den till riksdagen den 3 februari 1922 avlåtna proposition

nr 84 bland annat till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under

första halvåret 1923 för statens reproduktionsanstalt å extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 6,500 kronor

att utgå i första hand av inkomster av reproduktionsanstalten.

114:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 145 gjorda

framställning har riksdagen till lantmäteriundervisningens ordnande och

bedrivande å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett

reservationsanslag av 24,850 kronor.

115:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 146 gjorda

framställning har riksdagen upptagit det under anslagstiteln lantmäterikontoren

i länen uppförda bestämda ordinarie anslaget till avlöningar,

nu 305,350 kronor, med halva beloppet eller 152,675 kronor.

116:o) Under punkt 147 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att upptaga det under anslagstiteln lantmäterikontoren i 1 änen uppförda

ordinarie reservationsanslaget till renovation av kartor för lantmäterikontoren

i länen, nu 4,000 kronor, utan angivet belopp.

Riksdagen har upptagit det under anslagstiteln lantmäterikontoren

i länen uppförda ordinarie reservationsanslaget till renovation av kartor

för lantmäterikontoren i länen, nu 4,000 kronor, utan angivet belopp.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

117:o) Under punkt 148 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen anvisa å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 17,000

kronor.

Riksdagen, som intet haft att erinra mot vad sålunda föreslagits,

har till extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen anvisat å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 17,000

kronor.

118:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 150 gjorda

framställning har riksdagen för anskaffande för lantmäterikontoret i

Karlstad av kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

119:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 151

föreslagit, har riksdagen upptagit

dels det under anslagsrubriken lantmäteripersonal, som sysselsättes

med utförande av lantmäteriförrättningar, uppförda bestämda ordinarie

anslaget till avlöningar, nu 749,500 kronor, med halva beloppet eller

374,750 kronor,

dels ock det under samma anslagsrubrik uppförda ordinarie förslagsanslaget

till ersättning för publik renovation, nu 20,000 kronor, med

halva beloppet eller 10,000 kronor.

120:o) Under punkt 152 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående tillskott till dyrtidstillägg för

vissa lantmätare, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beräkna

ett anslag av 250,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 213 anmält, har riksdagen

i anledning av den till riksdagen den 17 februari 1922 avlåtna proposition

nr 94 bland annat

dels medgivit att under år 1922 och första halvåret 1923 må till

distriktslantmätare och extra lantmätare med arvode, utöver dyrtidstillägg

på grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på

grund av inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade

för distriktslantmätare till 4,000 kronor, för extra lantmätare med arvode

om 2,000 kronor till 3,200 kronor och för extra lantmätare med

arvode om 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat;

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

63

dels medgivit att för samma tid må till extra lantmätare utan

arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan,

beräknade till 2,400 kronor för år;

dels förklarat, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående

dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande bestämmelser skola

i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att

meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för ti 11- lämpniug av dessa bestämmelser;

dels medgivit, att Kungl. Maj:t må äga att, med tillämpning i den mån

så ske kan av de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma

tid medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och

vice kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet;

dels ock för nu angivna ändamål å extra stat för tiden 1 januari

— 30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 250,000 kronor.

121:o) Under punkt 153 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels, med minskning av ordinarie förslagsanslaget till bidrag till jordavsöndringar

och ägostyckningar från 50,000 kronor med 30,000 kronor

till 20,000 kronor för år räknat, upptaga samma anslag med halva beloppet

eller 10,000 kronor, dels upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till skiften och hemmansklyvningar, nu 150,000 kronor med

halva beloppet eller 75,000 kronor, dels ock upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i

sammanhang med skiften och hemmansklyvningar, nu 100,000 kronor,

med halva beloppet eller 50,000 kronor.

I skrivelse nr 321 år 1920 anhöll riksdagen, i anledning av motion nr

390 i andra kammaren, hos Kungl. Maj:t om skyndsam utredning, huruvida

mindre bemedlade eller obemedlade sakägare lämpligen kunde beredas

några ytterligare lättnader i de av lantmäteriförrättningar förorsakade

kostnaderna utöver dem, som redan då kunde erhållas eller av riksdagen

år 1920 medgivits, ävensom rörande de villkor, under vilka detta borde

ske, samt att Kungl. Maj:t ville för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att lantmäteristyrelsen i skrivelse

den 24 december 1920 avgivit i anledning av riksdagens berörda skrivelse

anbefalld utredning, samt att lantmäteristyrelsen därvid framställt

vissa förslag i av riksdagen angivet avseende.

Med hänsyn till de utgifter för statsverket, som genomförande av

lantmäteristyrelsens förslag skulle medföra, har departementschefen funnit

redan de statsfinansiella synpunkterna tala för frågans undanskjutande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Då därtill komme, att det för frågans lyckliga lösning syntes vara av

viss vikt, att den komme under prövning och bedömande i sammanhang

med den nya skifteslagstiftningen, men förslag beträffande denna lagstiftning

icke komme att framläggas för 1922 års riksdag, har departementschefen

icke ansett sig böra föreslå Kungl. Maj:t att nu göra framställning

till riksdagen i ämnet.

Riksdagen finner av vad departementschefen sålunda anfört, att det

i riksdagens ovanberörda skrivelse upptagna spörsmålet, åsyftande bland

annat frågan om statsbidrag till täckande av kostnader för ersättning till

gode män vid vissa lantmäteriförrättningar, ingalunda därmed får anses

avfört, utan att detsamma endast av vissa skäl, som riksdagen anser sig

böra godtaga, för närvarande undanskjutits. Riksdagen är ock förvissad,

att Eders Kungl. Maj:t skall vid frågans upptagande till slutlig prövning

taga vederbörlig hänsyn till de av riksdagen i förevarande avseende

uttalade önskemål.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen

dels, med minskning av ordinarie förslagsanslaget till bidrag till

jordavsöndringar och ägostyckningar från 50,000 kronor, med 30,000

kronor, till 20,000 kronor för år räknat, upptagit samma anslag med

halva beloppet eller 10,000 kronor,

dels upptagit det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skiften

och hemmansklyvningar, nu 150,000 kronor, med halva beloppet eller

75.000 kronor,

dels och upptagit det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-

och väganläggningskostnader i sammanhang med skiften och

hemmansklyvningar, nu 100,000 kronor, med halva beloppet eller 50,000

kronor.

122:o) Under punkt 154 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, med minskning av ordinarie förslagsanslaget till avvittringar från

90.000 kronor, med 50,000 kronor, till 40,000 kronor, för år räknat,

upptaga samma anslag med halva beloppet eller 20,000 kronor.

För bestridande av utgifterna för avvittringsväsendet är jämlikt

beslut av 1920 års riksdag i riksstaten upptaget ett ordinarie förslagsanslag

under titel avvittringar å 90,000 kronor.

Anslagsminskningen är enligt statsrådsprotokollet föranledd av att

utstakningsarbetena till följd av fastställd avvittring komme att slutföras

under 1922.

Riksdagen har med minskning av ordinarie förslagsanslaget, till

avvittringar från 90,000 kronor, med 50,000 kronor, till 40,000 kronor,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 65

för år räknat, upptagit samma anslag med halva beloppet eller 20,000

kronor.

123:o) Underpunkt 155 bär Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

medgiva, att de av 1912 års riksdag på extra stat för 1913 anvisade

medel, 52,000 kronor, beträffande vilka 1916 års riksdag medgivit, att

de finge med ett till nämnda summa fastställt belopp användas till bestridande

av en del av de xitgifter, som erfordrades för gäldande av de

för tilläggsavvittringens genomförande i Västerbottens läns lappmark

uppkommande kostnader för marks uppodlande och beredande för omedelbart

bruk, må användas jämväl till gäldande av med nämnda tillläggsavvittring

förenad förrättningskostnad.

Av utredningen framgår, att tilläggsavvittringen i Västerbottens

läns lappmark ännu icke påbörjats, i följd varav de för åren 1918 —1921

för avvittringen anvisade förslagsanslagen icke kommit till användning,

liksom ej heller det belopp av 52,000 kronor, som, enligt medgivande av

1916 års riksdag, får användas till bestridande av för tilläggsavvittringens

genomförande uppkommande kostnader för marks odlande och beredande

för omedelbart bruk.

Enligt vad som framgår av dåvarande chefens för jordbruksdepartementet

yttrande till statsrådsprotokollet vid propositionen nr 166 år

1916 avsåg man då, att förrättningskostnaden vid tilläggsavvittringen

skulle utgå av förslagsanslaget till skiften och avvittringar, vilket anslag

numera till huvudsaklig del ersatts av ett anslag till avvittringar.

Förevarande framställning avser sådan ändring häri, att, särskilt

med avseende å att den allmänna avvittringen inom den allra närmaste

tiden blir helt slutförd, varefter ej därav påkallas bibehållande av nämnda

anslag, förrättningskostnaderna för tillläggsavvittringen skola bestridas

ur samma anslag som övriga kostnader därför. Departementschefen

erinrar, att denna uppfattning synes hava gjort sig gällande vid de

äskanden, som gjorts hos riksdagen om beviljande av medel för tillläggsavvittringen

för åren 1918—1922.

Då ovannämnda anslag å 52,000 kronor, på sätt framgår av statsrådsprotokollet,

torde lämna tillgång jämväl till gäldande av dessa kostnader,

fiuner riksdagen intet vara att erinra mot förslaget, varför riksdagen

medgivit, att de av 1912 års riksdag på extra stat för 1913 anvisade

medel, 52,000 kronor, beträffande vilka 1916 års riksdag medgivit,

att de finge med ett till nämnda summa fastställt belopp användas

till bestridande av en del av de utgifter, som erfordrades för gäldande av

de för tilläggsavvittringens genomförande i Västerbottens läns lappmark

Bihang till riksdagen protokoll 1922. 14 saml. Nr 9 A—9 B. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

uppkommande kostnader för marks uppodlande och beredande för omedelbart

bruk, må användas jämväl till gäldande av med nämnda tilläggsavvittring

förenad förrättningskostnad.

Rikets allmänna kartverk.

124:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 156

föreslagit har riksdagen upptagit ordinarie anslagen till rikets allmänna

kartverk,

bestämda anslaget till avlöningar, nu 223,045 kronor, med 111,523

kronor,

förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 41,155 kronor, med 20,577

kronor,

reservationsanslaget till kartarbeten m. m., nu 223,700 kronor, med

halva beloppet eller 111,850 kronor, summa 243,950 kronor.

125:o) Under punkt 157 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

Mot den verkställda anslagsberäkningen har riksdagen intet att

erinra liksom ej heller mot vad departementschefen i övrigt i ärendet

anfört.

Riksdagen har för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag

av 35,000 kronor.

126:o) Under punkt 158 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnader för namngranskning för rikets

allmänna kartverks behov å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisa ett reservationsanslag av 1,500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen

i fråga, har till bestridande av kostnader för namngranskning

för rikets allmänna kartverks behov å extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 1,500 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

67

Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

127:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 160 gjorda

framställning har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till

Sveriges geologiska undersökning, nu 157,540 kronor, med halva beloppet

eller 78,770 .kronor.

128:o) Under punkt 161 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag

av 57,100 kronor.

Efter medgivande av riksdagen föreskrev Kungl. Maj:t i samband

med fastställande den 23 december 1914 av ny instruktion för undersökningen

att från och med 1915 en var vid undersökningen anställd

andra gradens tjänsteman finge, så länge anslag till undersökningens

fältarbeten av riksdagen anvisades, från sådant anslag åtnjuta vid dylika

arbeten, förutom enligt gällande bestämmelser honom tillkommande resekostnads-

och traktamentsersättning (fjärde klassen i resereglementet),

särskild gottgörelse med 1 krona 50 öre för varje förrättningsdag.

I förevarande framställning ifrågasättes ifrågavarande tjänstemäns

uppflyttning i tredje klassen av gällande resereglemente. Dä enligt vad

utredningen i ärendet ger vid handen vissa angivna tjänstemän, vilka i

avlöningshänseende intagit liknande ställning som tjänstemännen vid

geologiska undersökningen, men sedermera erhållit avlöningsförmåner i

andra normalgraden vid de centrala ämbetsverken, förklarats berättigade

att åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje klassen

i resereglementet, synes samma förmån böra tillerkännas även geologiska

undersökningens tjänstemän, vilka sedan 1915 åtnjuta avlöning i andra

normalgraden. Därvid bör givetvis såsom statskontoret i ärendet föreslagit

ovanberörda särskilda gottgörelse om 1 krona 50 öre för förrättningsdag,

som av tjänstemännen vid geologiska undersökningen åtnjutes

— i överensstämmelse med vad som föreskrivits beträffande

liknande ersättning till observatörerna vid rikets allmänna kartverk —

icke vidare utgå.

Då riksdagen icke heller funnit anledning till erinran mot den

gjorda anslagsberäkningen, har riksdagen till Sveriges geologiska under
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

söknings fältarbeten m. m å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisat ett reservationsanslag av 57,100 kronor.

129:o) Under punkt 162 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till expenser m. m. för Sveriges geologiska undersökning å

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag

av 7,000 kronor.

Då den av departementschefen förebragta anslagsberäkningen icke

givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen till expenser m. m.

för Sveriges geologiska undersökning å extra stat .för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

130:o) Under punkt 163 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för fortsättande av den genom Sveriges geologiska undersöknings

försorg anordnade praktisk-geologiska undersökningen av fjälltrakterna

i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens län,

förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster, å extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 4,500

kronor.

Då redan vid. beviljande för åren 1921 och 1922 av anslag för

ifrågavarande ändamål synes hava förutsatts anslags beviljande jämväl

för 1923, har riksdagen intet mot framställningen att erinra.

Riksdagen har för fortsättande av den genom Sveriges geologiska

undersöknings försorg anordnade praktisk-geologiska undersökningen av

fjälltrakterna i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens

län, förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster, å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av

4,500 kronor.

131:o) Under punkt 164 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning

medelst linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand

utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma område, en

rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsak

med det av torvkommittén framlagda förslag, å extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 71,000 kronor.

Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran från riksdagens

sida.

Riksdagen har därför för fortsättande av dels en förrådsstatistisk

undersökning medelst linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 69

och Svealand utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma

område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt

i huvudsak med det av torvkommittén framlagda förslag, a extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av

71,000 kronor.

132:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 165

föreslagit har riksdagen upptagit ordinarie anslagen till statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt sålunda, nämligen förslagsanslaget till avlöningar,

nu 151,500 kronor, med halva beloppet eller 75,750 kronor,

samt reservationsanslagen till arvoden åt observatörer, nu 40,000 kronor,

med halva beloppet eller 20,000 kronor och till expenser, nu 8,000

kronor, med halva beloppet eller 4,000 kronor.

133:o) Under punkt 166 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag

av 94,800 kronor.

Förevarande framställning avser tillgodoseende av följande anslags
-

behov.

A tilläggs- A extra stat

stat för för första

1922 halvåret 1923

kronor kronor

Tillskott i expensmedel.................................................. — 3,000

Väderlekstjänst.............................................................. 14,000 43,100

Resekostnader m. m...................................................... — 9,000

Utgivande av publikationer....................................... — 16,000

Underhåll av stationer och utrustning ..................... — 7,000

Bibliotek......................................................................... — 3,000

Solstrålningsmätning .................................................. — 700

Resekostnader och traktamentsersättning åt styrelsens

ledamöter.............................................................. — 750

Agrikulturmeteorologiska undersökningar ............... — 1,250

Från nautisk-meteorologiska byrån övertagna arbeten.

................................................................................ — 11,000

Summa 14,000 94,800.

Av det å tilläggsstat föreslagna beloppet å 14,000 kronor äro

10,000 kronor beräknade för täckande av uppkommen brist till följd av

oberäknat höga telegramkostnader och 4,000 kronor avsedda för vid
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tagande av vissa åtgärder för radiostationens förbättring. Då ökningen i

telegramkostnaden enligt statsrådsprotokollet synes hava berott på omständigheter,

som icke kunnat på förhand beräknas, och radiostationens

förbättring på sätt departementschefen framhållit torde vara erforderlig

för att densamma skall fylla det därmed avsedda ändamål, ger framställningen

i nu ifrågavarande del icke anledning till erinran. Ej heller föranleder

anslagsberäkningen för första halvåret 1923 någon invändning från

riksdagens sida.

Härjämte vill riksdagen i anledning av den av departementschefen

ifrågasatta utvidgningen av anstaltens styrelse med en representant för

de militära- och lufttrafikintressena, mot vilken anordning i och för sig

riksdagen icke har något att erinra, uttala angelägenheten av att den

omläggning av anstaltens verksamhet, som eventuellt kan komma att

föranledas härav, så sker, att kostnaden för anstaltens verksamhet i dess

helhet hålles inom ramen för de nu tillstyrkta anslagen.

Under förmälan att riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, anmäler

sitt beslut rörande tilläggsanslaget får riksdagen nu anmäla, att riksdagen

för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag

av 94,800 kronor.

134:o) Under punkt 167 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av omkostnader för stormvarningar vid rikets

kuster på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 15,000 kronor.

Riksdagen biträder förevarande framställning och får fördenskull

anmäla, att riksdagen till bestridande av omkostnader för stormvarningar

vid rikets kuster på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.

135:o) Under punkt 169 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga

stationen i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser

vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 9,500

kronor.

Ifrågavarande anslag har beräknats med hänsyn till att arvodet

till observatorn, vilket nu utgår med 6,000 kronor för år, ansetts böra

höjas till 7,000 kronor. 1 betraktande av att dyrtidstillägg ej utgår

på detta arvode och då för den befattningshavare (den vid Abisko sta
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tionerade meteorologen för vissa iakttagelser i samband med Roald

Amundsens polarexpedition), med vilken ifrågavarande laborator torde

böra i löneavseende likställas, beräknas en lön, inberäknat kallortstillägg,

ej understigande 5,700 kronor, vartill kommer dyrtidstillägg, ger förslaget

i nu angiven del ej anledning till erinran liksom ej heller framställningen

i övrigt.

Riksdagen har följaktligen till fortsättande av de meteorologiska

iakttagelserna vid naturvetenskapliga stationen i Abisko samt för publicerande

av dylika iakttagelser vid nämnda station och stationen vid

Vassijaure anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett

reservationsanslag av 9,500 kronor.

136:o) Under punkt 170 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anordnande av en geofysisk station i samarbete med Roald

Amundsens polarexpedition anvisa å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 ett reservationsanslag av 6,350 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot framställningen,

har för anordnande av en geofysisk station i samarbete med Roald

Amundsens polarexpedition anvisat å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 ett reservationsanslag av 6,350 kronor.

137:o) Under punkt 171 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för

den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten anvisa å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 5,700

kronor.

Framställningen biträdes av riksdagen, som får anmäla, att riksdagen

till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för den

hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten anvisat å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 5,700

kronor.

diverse.

138:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 172

föreslagit har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg,

nu 225,000 kronor, med halva beloppet eller 112,500 kronor.

139:o) Under punkt 173 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, med sänkning av ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktaments
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

penningar från 1,000,000 kronor med 300,000 kronor till 700,000 kronor,

för år räknat, upptaga samma anslag med halva beloppet eller 350,000

kronor.

Anslaget har ansetts kunna nedsättas på grund av sänkningen av

dagtraktamenten och beräknade lägre resekostnader 1923. Riksdagen

har vid sådant förhållande, med sänkning av ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar från 1,000,000 kronor med 300,000

kronor till 700,000 kronor, för år räknat, upptagit samma anslag med

halva beloppet eller 350,000 kronor.

140:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 174

föreslagit bär riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 270,000 kronor, med halva

beloppet eller 135,000 kronor.

141:o) Under punkt 175 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att med sänkning av ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader

från 68,490 kronor med 13,490 kronor till 55,000 kronor, upptaga

samma anslag med 27,495 kronor.

Utgifterna från anslaget hava utgjort 1920 70,000 kronor, därav

under första halvåret 47,000 kronor, samt under första halvåret 1921

49,500 kronor, allt i runda tal.

Med hänsyn till den nedgång av tryckningskostnaderna, som i

förhållande till dessa utgifter kan väntas till 1923, har anslag till

i runt tal 55,000 kronor för helt år räknat ansetts tillräckligt. För

första halvåret 1923 har, med hänsyn härtill och jämväl till jämnande av

huvudtitelns slutsumma, anslaget ansetts böra bestämmas till 27,495 kronor.

Riksdagen har, med sänkning av ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader från 68,490 kronor med 13,490 kronor till 55,000

kronor, upptagit samma anslag med 27,495 kronor.

142:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 176

föreslagit har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget till kostnader

för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 400,000 kronor,

med halva beloppet eller 200,000 kronor.

143:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 177

föreslagit har riksdagen upptagit ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter, nu 40,000 kronor, med halva beloppet eller 20,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

73

144:o) Under punkt 179 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 under nionde huvudtiteln beräkna ett anslag av 112,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 238, anmält bär riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts den 3 mars 1922 i ämnet

avlåtna proposition, nr 126, bland annat till tillfällig löneförbättring för

viss personal inom den civila statsförvaltningen såsom förslagsanslag

beviljat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 112,000 kronor.

145:o) Under punkt 180 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen

förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under tiden

1 januari —30 juni 1923 åt befattningshavare i de till jordbruksdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer å extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 beräkna ett anslag av 1,000,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 211, anmält bär riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts den 3 februari 1922 i ämnet avlåtna

proposition, nr 84, bland annat till bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid andra verk och institutioner

än statens reproduktionsanstalt å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 såsom förslagsanslag anvisat 900,000 kronor.

Stockholm den 3 juni 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 9 A—9 B.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen ........................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ..........................

Egnahemsavdelning inom departementet, förslagsanslag,

högst ............................

Säger för departementet

B. Lantbruksstyrelsen m. in.

Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag ..............

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater

Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater, förslagsanslag

Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslagsanslag,

högst ............................

Statskonsulenter och deras biträde:

Statskonsulenter ...........................

Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

m. m., förslagsanslag, högst ..........

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

55,400

Säger för lantbruksstyrelsen m. m.

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet

på jordbruksområdet m. m.

Lantbruksakademien:

Lantbruksakademiens sekreterare ............

Lantbruks- och fiskerimuseum, reservat länsanslag

..................................

Lantbruksakademiens tidskrift m. m., reservationsanslag

..............................

Lantbruksakademiens bibliotek, reservationsanslag

..................................

2,800

4.000

3.000

2.000

15.000

27.000

12,000

89,750

101,750

116,050

55,400

14,500

185,950

11,800

Extra

anslag

Kronor

13,050

13,050

42,000

1,250

43,250

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

75

5

6

7

8

Försöksväsendet på jordbruksområdet:

Centralanstalten för försöksväsendet på jord-

bruksområdet ............................

Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda

lantbruks- och lantmannaskolor ............

Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reserva-

tionsanslag ................................

Internationella frysinstitutet i Paris, reservations- anslag ....................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

156,350

156,350

10,200

3,600

%

Säger för lantbruksakademien och försöksväsendet

168,150

13,800

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar.

Lantbruksinstituten:

1

Lantbruksinstitutet vid Ultuna ..............

48,600

2

Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna,

förslagsanslag, högst ......................

10,000

1

3

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp ....

58,950

4

Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp, förslagsanslag, högst ..........

4,000

107,550

14,000;

i

5

Lanthushållningsseminariet å Rimforsa, förslags-

anslag, högst ..............................

10,500

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

•

6

Understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag ..

370,000

7

Understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag

170,000

8

Understöd åt lantbruksskolor ................

122,000

9

Ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lånt-

-

manna-, lanthushålls- och lantbruksskolor,

förslagsanslag ..........................

20,000

10

Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid

lantmanna-, lanthushålls- och lantbruksskolor

m. m., förslagsanslag ....................

115,000

11

Lantbruksskolan vid Ultuna ................

2,825

12

Inspektion över de lägre lantbruksundervis-

ningsanstalterna ........................

2,500

13

Lägre mejeriskolor för kvinnor, reservations-

anslag ..................................

29,000

14

Hovbeslagsskolan vid Alnarp ................

2,250

15

Understöd åt elever vid lägre lantbruksunder-

visningsanstalter, förslagsanslag, högst ......

120,000

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 9 Å.

. Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

16

Förhöjda understöd åt elever vid lägre Iantbruks- undervisningsanstalter, förslagsanslag, högst

30,000

838,575

145,000

17

I rädgårdsundervisningen:

Stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket.

reservationsanslag ..............

4,800

8,000

6,000

11,000

18

Lantbruksakademiens trädgårdsskola..........

19

Trädgårdsskolan vid Alnarp..................

20

21

22

Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps

trädgårdar, förslagsanslag, högst............

Trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige

ökat anslag till trädgårdsskolorna i mellersta

och norra Sverige, förslagsanslag, högst ....

6,000

7,500

29,800

13,500

23

Reseunderstöd för lantbrukets studerande........

—

Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar .......

1

975,9251 183.000

1

E. Stuteriväsendet.

Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag ..........

17,200

118,800

2

3

Hingstdepåerna:

Hingstdepåernas verksamhet, reservationsanslag

Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags- anslag, högst ......................

2,000

4

Prisbelöningar av hästar, reservationsanslag ....

70,000

Säger för stuteriväsendet

206,000

2,000

1

F. Boskapsskötsel in. in.

Nötboskapsavelns befrämjande:

Premiering av nötboskap.................

2

3

Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk- domar hos nötkreaturen, reservationsanslag ..

Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd

mjölk, förslagsanslag......................

47,000

5,000

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

77

4

S\ inavelns befrämjande:

Avkastningsbedömning rörande avelssvin, reser- vationsanslag ............................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

7,500

Säger för boskapsskötsel m. m.

59,500

G. Veterinärväsendet.

Vcterinärundervisningsanstalter:

1

Veterinärhögskolan ........................

106,150

2

Personliga arvodesförhöjningar för vissa befatt-

ningshavare vid veterinärhögskolan, förslags-

anslag, högst ............................

2,400

3

Veterinärinrättningen i Skara ................

4,2501

110,400

2,400

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

4

Avlöningar m. m...........................

24,250

5

Anstaltens verksamhet, reservationsanslag......

15,000

6

Bakteriologisk köttkontroll, reservationsanslag . .

1,000

39,250

1,000

Veterinärstaten:

7

Länsveterinärer och veterinärstipendiater......

69,250

8

Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag . .

73,000

9

Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer, förslags-

anslag ..................................

50,000

142,250

50,000

10

Förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ....

25,000

11

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur, för-

slagsanslag, högst ..........................

750

Säger för veterinärväsendet

316,900

54,150

H. Lanthushållning i allmänhet.

Allmänt anslag till hushållningssällskapen ......

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,

reservationsanslag............

Mindre jordbruket:

Ordnad bokföring vid mindre jordbruk, förslagsanslag

..................................

Jordbrukskonsulenter m. m.:

Utbildningskurser för vandringsrättare, reservationsanslag

............................

54,550

5,000

5,000

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

5

Utbildningskurser för förrättningsmän vid täck-

dikningsföretag ävensom för täckdikningsför-

män, reservationsanslag ..................

19,000

24,000

6

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ul-

tuna och Alnarp, förslagsanslag, högst ........

25,000

Kemiska stationer m. m.:

7

Kemiska stationer, förslagsanslag, högst ......

24,000

8

Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbot-

tens län, förslagsanslag, högst ............

14,000

38,000

Befrämjande av mossodlingar:

9

Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,

högst ...................................

44,000

10

Försöksgård å myrjord i Jämtlands län, förslags-

anslag, högst ............................

5,000

11

Försöksgård å myrjord i Norrbottens län, för-

slagsanslag, högst ........................

3,500

52,500

Befrämjande av fröodlingen:

12

Frökontrollanstalter, förslagsanslag, högst......

10,000

13

Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst

101,300

111,300

14

Lindring av fraktkostnader vid transport å järn-

väg av kalk m. m. för jordbrukets behov, för-

slagsanslag ................................

600,000

15

Rönnbärsmalens bekämpande, reservationsanslag..

6,000

16

Trädgårdsutställningen i Göteborg, förslagsanslag,

högst ....................................

30,000

17

Lantbrukskonsulenter i London och Berlin, för-

slagsanslag, högst ..........................

17,000

18

Föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag ..

17,500

Säger för lanthushållning i allmänhet

54,550

926,300

I. Grundförbättringar, kolonisation och

egnahemsbildning in. m.

Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. fl., förslagsanslag ......................

Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag

Kolonat å Abmobergets kronopark, reservationsanslag

....................................

Ströängars indragande till kronan, reservationsanslag

....................................

75,000

307,500

10,000

50,000

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

79

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

Jordförmedlingsbyråer för egnahemsröielsen, reservationsanslag

..............................

Jordbrukskommissioner, förslagsanslag ........

Ordinarie

anslag

Kronor

Säger för grundförbättringar, kolonisation och

egnahemsbildning m. ......................

J. Fiskeriväsendet.

Statens fiskeritjänstemän ......................

Fiskerinäringens understöd:

Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reservationsanslag

............................

Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen,

reservationsanslag ........................

Undervisningskurser i navigation för bohuslänska

fiskare, reservationsanslag ..................

Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, högst

Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:

Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar,

reservationsanslag ..............

Vissa havshydrografiska mätningar, reservationsanslag

................................

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Ska
gerak,

reservationsanslag ................

Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsanslag,

högst ..................................

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra

salt, reservationsanslag ......................

Stationerande vid rikets kuster av ett armerat ångfartyg,

reservationsanslag..................

20,200

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Säger för fiskeriväsendet

K.

Skogsväsendet.

Skogsundervisning m. m.:

Skogshögskolan ............................

Personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grönberg,

förslagsanslag, högst ................

3,000

3,000

15,000

13,500

105,850

250

7,500

82,500

22,300

20,200

42,500

Extra

anslag

Kronor

40,000

407,500

775

26,000

34,500

5,000

17,000

83,275

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

3

Statens skogsförsöksanstalt ..................

56,190

4

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,

reservationsanslag ........................

34,000

6,800

5

Specialundersökningar rörande norrländska skog- arnas föryngring, reservationsanslag ......

6

Statens skogsskolor ........................

7

Skogshushållning i allmänhet ................

8,500

170,540

41,050

8

Skogsvård m. m.:

Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt

Sårna och Idre socknar ..............

9

Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och

Norrbottens läns kustland ................

10

Släckning av skogseld, förslagsanslag ..........

25,000

11

12

Kostnader för nationalparker, reservationsanslag

Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskydds- ärenden, reservationsanslag ..................

1,300

1,900

18

Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ..

10,000

1

Säger för skogsväsendet

205,540

44,250

1

L. Lantmäteriväsendet.

Lantmäteristyrelsen, förslagsanslag ............

101,500

2

Statens reproduktionsanstalt:

Statens reproduktionsanstalts verksamhet, för- slagsanslag, att utgå i första hand av inkom- ster av reproduktionsanstalten..............

100,000

•

3

Personligt lönetillägg till föreståndaren för sta- tens reproduktionsanstalt, byråchefen P. A.

Eriksson förslagsanslag, högst ............

970

4

Dyrtidstillägg vid statens reproduktionsanstalt,

förslagsanslag, att utgå i första hand av in- komster av reproduktionsanstalten ........

6,500

100,000

7,470

5

6

Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag ....

Lantmäterikontoren i länen:

Avlöningar ................................

152,675

24,850

7

Renovation av kartor för lantmäterikontoren i

länen, reservationsanslag ..................

8

Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen,

reservationsanslag ........................

17,000

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

81

9

10

11

12

13

14

15

16

1 a

lb

1 c

2

3

Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor

Kronor

Kopior av vissa kartor m. m. för lantmälerikon
toret

i Karlstad, reservationsanslag..........

Lantmäteripersonal, som sysselsattes med utförande

av lantmäteriförrättningar:

Avlöningar ................................

Ersättning för publik renovation, förslagsanslag

Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare,

förslagsanslag ............................

Understöd av jorddelningsväsendet:

Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar,

förslagsanslag ..........................

Bidrag till skiften och hemmansklyvningar, förslagsanslag

.,............................

Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader

i sammanhang med skiften och hem
.

mansklyvningar, förslagsanslag ............

Avvittringar, förslagsanslag ..................

Säger för lantmäteriväsendet

___5,000

374,750

10,000

_250,000

10,000

75.000

50.000

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

152,675

22,000

384,750

250,000

135,000

20,000

893,925j 304,320

M. Rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk:

Bestämt anslag:

Avlöningar ..............................

Förslagsanslag:

Ålderstillägg ............................

Reservationsanslag:

Kartarbeten m. m.........................

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag

......-.......................

Namngranskning för rikets allmänna kartverks behov,

reservationsanslag ....................

Säger för rikets allmänna kartverk

111,523

20,577

111,850

243,950

35,000

1,500

243,950

36,500

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 9 A—9 B.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

N. Geologiska samt meteorologiska och hydro.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

grafiska undersökningar.

Sveriges geologiska undersökning:

1

Sveriges geologiska undersökning, förslagsanslag

78,770

2

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten

m. m., reservationsanslag..................

57,100

3

Expenser m. m. för Sveriges geologiska under-

sökning, reservationsanslag ................

7,000

4

Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och

Västerbottens län, reservationsanslag........

4,500

5

Undersökningar av torvmarker i södra Sverige,

reservationsanslag ........................

71,000

78,770

139,600

Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Förslagsanslag:

6 a

Avlöningar .................. 75,750

Reservationsanslag:

6b

Arvoden åt observatörer.. 20,000

6 c

Expenser .............. 4,000 24 000

99,750

7

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro-

''

grafiska anstalt, reservationsanslag ........

94,800

8

Stormvarningar vid rikets kuster, förslagsanslag,

högst ..................................

15,000

9

Meteorologiska iakttagelser i Abisko, reser-

vationsanslag ............................

9,500

10

Geofysisk station i samband med Roald Amund-

sens polarexpedition, reservationsanslag ....

6,350

11

Kydrogeologiska specialundersökningar, reserva-

tionsanslag ..............................

5,700

99,750

131,350

drografiska undersökningar

178,520| 270,950

1

2

3

4

5

6

O. Diverse.

Åiderstillägg, förslagsanslag ..................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..

t Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

....................................

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag .............................

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

112,500

350.000

135.000

27,495

200.000

20,000

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

83

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag........

112,000

8

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag .......................1----

900,000

Säger för diverse

844,995

1,012,000

Summa)..........|..........

4,501,155

3,453,845

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.