Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1923—1924 under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

1923-05-16 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:10a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1923—1924 under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

1

Nr 10 A.

Godkänd av första kammaren den 16 maj 1923.

Godkänd av andra kammaren den 16 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar

rörande utgifterna för budgetåret 1923—1924 under

riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till

handelsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1923—1924 har Eders Kungl. Maj:t i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande

anslagen till handelsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden

för samma dag) att å riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till

departementschefen med 24,000 kronor.

Riksdagen har å riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till

departementschefen med 24,000 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att, med

godkännande av det av departementschefen förordade förslag till stat för

handelsdepartementet, å riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till handelsdepartementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli med

145,300 kronor.

Vid behandlingen av anslagsfrågorna till handelsdepartementet har

riksdagens vederbörande utskott tagit del av två särskilda av Sveriges

industriförbund och Svenska teknologföreningens styrelse till utskottet

ingivna skrivelser, i vilka uttalats önskvärdheten av, att tekniskindustriell

sakkunskap och erfarenhet allt framgent måtte bliva företrädd

bland handelsdepartementets tjänstemän.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 10 A. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Riksdagen har icke kunnat undgå att hysa betänkligheter emot,

att den omedelbara tillgång på praktisk och teknisk sakkunskap, som

för så kort tid sedan vid den tekniska byråchefsbefattningens inrättande

förklarades vara oundgängligen nödvändig, därest departementet

skulle kunna fylla och rätt tillvarataga våra näringars intressen och

befrämja deras utveckling, nu skulle utan vidare upphöra. Då emellertid

den tekniska byråchefsbefattningens bibehållande, samtidigt med

att för traktatarbetet särskilt skickade tjänstemän nyanställas, skulle

vålla, att departementets anslag behövde ökas, har riksdagen ansett sig

icke kunna direkt vidtaga en sådan åtgärd. Riksdagen vill dock ifrågasätta,

huruvida icke genom omplacering inom departementet möjlighet

kan på annat sätt åstadkommas att åt departementet alltjämt bereda

tillgång till dylik teknisk och praktisk sakkunskap utan att de

av Eders Kungl. Maj:t för handelsdepartementet äskade anslagsbeloppen

behöva överskridas. Härom finner sig dock riksdagen icke kunna uttala

någon bestämd mening utan förutsätter, att denna fråga blir

föremål för Eders Kungl. Maj:ts prövning. Vid sådant förhållande har

riksdagen funnit sig böra upptaga såväl det ordinarie förslagsanslaget

till handelsdepartementet som det extra anslaget till departementets

verksamhet med av Eders Kungl. Maj:t äskade belopp.

Riksdagen, som under nästföljande punkt återkommer till det å

extra stat äskade anslaget, får alltså nu anmäla, att riksdagen, med godkännande

av det av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 8 januari 1923 förordade förslag till stat för handelsdepartementet,

å riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till

handelsdepartementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli med

145,300 kronor.

3:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 3) och i anslutning till vad riksdagen under nästföregående

punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till upprätthållande av

handelsdepartementets verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret

1923—1924 anvisat ett extra anslag av 14,172 kronor.

Centrala verk med underlydande stater.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att, med

godkännande av det av departementschefen i statsrådsprotokollet över

handelsärenden den 8 januari 1923 förordade förslag till stat för kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

3

merskollegium, å riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

kommerskollegium med 514,420 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har, med godkännande av det av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 8 januari 1923 förordade

förslag till stat för kommerskollegium, å riksstaten upptagit det

ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium med 514,420 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att till

upprätthållande av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av

89,000 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen

har riksdagen funnit sig böra bifalla, och får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet,

utöver det ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisat

ett extra anslag av 89,000 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning på befattningshavare

vid bergsstaten;

dels besluta, att lösen för expeditioner, som utfärdas av befattningshavare

vid bergsstaten, å vilka nyssberörda avlöningsreglemente

äger tillämpning, skall från och med nämnda tidpunkt i sin helhet

redovisas till statsverket;

dels besluta, att uti den till sagda reglemente hörande tjänsteförteckningen

må under tionde huvudtiteln införas följande:

Verk och befattningar

Tionde huvudtiteln.

Avlöning och

lönegrad enligt

löneplnnen

Bergsstaten.

Bergmästare.............................................................................................. B 19

Gruvingenjör............................................................................................ B 14

Expeditionsbiträde, kvinnligt ............................................................... C 2;

dels bestämma antalet av de i tjänsteförteckningen upptagna

ordinarie befattningshavarna vid bergsstaten på följande sätt:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Avlöningsgrad

4 bergmästare ........................................................................................ B 19

4 gruvingenjörer...................................................................................... B 14

4 expeditionsbiträden, kvinnliga .................................................... C 2;

dels fastställa följande stater för bergsstaten att gälla från och

med den 1 juli 1923:

Ordinarie stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 81,200

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................... » 1,000

Expenser m. m............................................................................ » 7,500

Summa förslagsanslag kronor 89,700.

Övergångsstat.

1 bergmästare

1 »

1 kvinnligt biträde av

första graden.........

i kvinnligt biträde av

första graden.........

Summa anslag

Lön

Cronor

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kronor

Summa

Kronor

2,500

1,500

4,000

5,000

2,500

7,500

1,100

300

1,400

1,100

300

1,400

—

—

14,300

Lönen kan efter 5 år

höjas med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Lönen kan efter 5 år

höjas med 600 kronor.

Sportler må icke åtnjutas

till högre belopp än 1,000

kronor årligen.

Avlöningen kan efter 5

år höjas med 200 kronor,

efter 10 år med ytterligare

200 kronor och efter 15 år

med än ytterligare 200 kronor:

skolande av varje avlöningsförhöjning

100 kronor

anses tillhöra lön och

100 kronor tjänstgöringspenningar.

Ortstillägg utgår

vid förläggning i Stockholm

med 200 kronor och

vid förläggning i Luleå med

100 kronor.

dels besluta följande särskilda bestämmelser att från och med den

1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid

bergsstaten, å vilka ovannämnda avlöningsreglemente äger tillämpning:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

5

Befattningshavare vid bergsstaten skall vara underkastad do bestämmelser,

som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud

att för egen eller annans räkning driva eller hava del eller anställning

i vissa företag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag mot

ersättning.

I stället för vad i 21 § i avlöningsreglementet sägs om semester

skall beträffande gruvingenjör gälla, att sådan tjänsteman må, i den

mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan

kostnad • för statsverket, kunna medgivas tjänstfrihet med bibehållen

oavkortad avlöning under högst 35 dagar inom ett och samma kalenderår;

dels besluta, att, där ordinarie befattningshavare vid bergsstaten,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente äger tillämpning, enligt hittills

gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott,

vid ingången av juli månad 1923 till honom skall på statsverkets bekostnad

utbetalas ett belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle

hava i den befattning, han vid utgången av juni månad år 1923

innehar, i förskott uppburit för juli månad 1923, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsan ordning må

bestridas av den i ordinarie staten för bergsstaten upptagna anslagsposten

för avlöningar till ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22

februari 1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen

då beslutade löneregleringen för statsdepartement m. fl. verk

må i tillämpliga delar gälla även beträffande bergsstaten;

dels medgiva, att vederbörliga ersättningar till vikarier för å övergångsstat

uppförda befattningshavare vid bergsstaten, utöver å samma

stat tillgängliga avlöningsmedel, må bestridas av den i ordinarie staten

för bergsstaten upptagna anslagsposten till vikariatsersättningar;

dels medgiva, att, om bergsstatstjänsteman, som enligt hittills gällande

bestämmelser åtnjuter förmån av fri bostad, varder förflyttad till

annan bostadsort, honom må kunna efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande

tilldelas skälig ersättning för genom förflyttningen mistade boställsförmåner,

vilken ersättning må utgå ur den å ordinarie stat upptagna

anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av

det under avdelningen B 3, Bergsstaten, uppförda ordinarie anslaget

till bergsstaten, under samma avdelning uppföra

ej mindre under rubriken »Bergsstaten» ett ordinarie förslagsanslag

å 89,700 kronor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

än även under rubriken »Övergångsstat» ett ordinarie anslag å

14,300 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, som innebär genomförandet

för bergstatens del av det vid statsförvaltningen i allmänhet vid 1921

års riksdag införda nya lönesystemet, är — enligt vad statsrådsprotokollet

utvisar — i huvudsak grundat på ett av 1902 års löneregleringskommitté

i ämnet avgivet, den 19 september 1922 dagtecknat betänkande.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hade löneregleringskommittén

i detta utlåtande till en början anfört, att kommittén, vars

uppdrag vid det pågående allmänna löneregleringsarbetet inskränkte

sig till rent lönetekniska spörsmål och i regel icke avsåge frågor av

organisatorisk natur, vid behandlingen av frågan om ny definitiv lönereglering

för bergsstatens befattningshavare dock funnit sig böra förorda

viss ändring av bergsstatens organisation.

I sådant hänseende hade kommittén föreslagit nedbringande av antalet

bergmästardistrikt från nuvarande sex till fyra, i sammanhang varmed

enligt kommitténs mening en minskning av den ordinarie personalen

borde ske med två bergmästare, vilka skulle överföras å indragningsstat,

och två kvinnliga biträden, vilka skulle uppföras å övergångsstat.

Till uppförande å indragningsstaten skulle enligt kommitténs

förslag de två till levnadsåren äldsta bergmästarna närmast

ifrågakomma. Den kvarblivande ordinarie personalen skulle således enligt

kommitténs förslag utgöras av fyra bergmästare, fyra gruvingenjörer

och fyra kvinnliga biträden.

Att kommittén i samband med frågan om ny definitiv löneregleringför

bergsstatens befattningshavare ansett sig böra upptaga spörsmålet

om ändring av bergsstatens organisation, var beroende på, att kommittén

vid behandlingen av löneregleringsfrågan fått det bestämda intrycket,

att den nuvarande organisationen av bergsstaten rönt en tydlig inverkan

av det utav kristiden föranledda kraftiga uppsvinget inom bergshanteringen,

men att med avseende å numera inträdda förhållanden en begränsning

av bergsstatens arbetskrafter utan olägenhet borde kunna

ske; och fann sig kommittén i sådant hänseende böra återupptaga ett

av den s. k. kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade

framlagt förslag om inskränkning av antalet bergmästardistrikt från

sex till fyra.

Vad beträffar den geografiska omfattningen av de sålunda ifrågasatta

fyra distrikten, hade någon erinran icke synts kommittén skäligen

kunna göras mot vad kommerskollegium i sådant hänseende i utlåtande

den 9 november 1917 förordat, om ock till äventyrs erfarenheten komme

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

7

att giva vid handen, att en eller annan jämkning i den avsedda distriktsindelningen

kunde visa sig behövlig.

1 sitt betänkande hade kommittén emellertid förutskickat, att,

i händelse kommitténs förslag om reduktion av antalet bergmästardistrikt

godkändes, det icke bleve möjligt att genomföra omorganisationen

av bergsstaten och den därmed förenade löneregleringen redan från och

med den 1 juli 1923, utan borde densamma med anledning av de åtgärder,

som före omorganisationens ikraftträdande måste vara slutförda, träda i

tillämpning först från och med den 1 juli 1924.

Vid föredragning av förevarande ärende inför Eders Kungl. Maj:t har

departementschefen, som i princip tillstyrkt förslaget om minskning av

antalet bergmästardistrikt från sex till fyra, med hänsyn till att de efter

omorganisationens genomförande övertaliga bergmästarna, även om de

genom organisationsändringar kunde göras umbärliga, likväl var inom

sitt distrikt ostridigt tillförde bergsstaten en arbetskraft av värde, ansett

sig icke kunna1 tillstyrka, att dessa uppfördes å indragningsstat,

utan har departementschefen föreslagit befattningshavarnas i fråga upptagande

å övergångsstat. Vid bifall härtill skulle ock enligt departementschefens

mening indragning kunna ske av den å extra stat inrättade

gruvingenjörstjänsten.

Vad beträffar omorganisationens genomförande har departementschefen

ansett densamma kunna ske successivt och skulle enligt departementschefens

förmenande hinder icke möta att låta löneregleringen för

bergsstatens kvarvarande befattningshavare träda i tillämpning redan

den 1 juli 1923.

Vid den prövning, riksdagen ägnat förevarande förslag, har riksdagen

kommit till den uppfattningen, att starka skäl tala för att genomförandet

av löneregleringen för bergsstaten icke bör komma till stånd

vid innevarande års riksdag. Visserligen synes den ifrågasatta begränsningen

av antalet bergmästardistrikt i och för sig vara fullt motiverad.

Men då en sådan inskränkning för närvarande icke torde kunna ske

utan att statsverkets utgifter för bergsstaten i allt fall närma sig det

kostnadsbelopp, som bibehållandet tillsvidare av samtliga distrikt skulle

innebära, synes fattande av beslut om sådan omreglering skäligen kunna

anstå, åtminstone till 1924 års riksdag. Frågan om vid vilken tidpunkt

den å övergångsstat uppförda äldste bergmästarens skyldighet att avgå

från tjänsten inträder synes med nu föreliggande utredning icke kunna

säkert besvaras, och utan kännedom härom torde de med det ena eller

andra av de båda till frågans lösning framlagda alternativen förbundna

ekonomiska följderna icke kunna säkert överblickas. Ett sådant upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

skov med antagandet av ny lönestat med därmed förbundna villkor för

bergsstatens befattningshavare synes så mycket mindre kunna möta befogade

gensagor som den nu gällande löneregleringen för bergsstaten

genomfördes så sent som vid 1919 års lagtima riksdag.

På grund av den ståndpunkt, riksdagen sålunda till förevarande

fråga intagit, torde det ordinarie anslaget till bergsstaten böra för nu

ifrågavarande budgetår upptagas med oförändrat belopp eller alltså med

84,800 kronor. Den å extra stat för närvarande uppförda gruvingenjörsbefattningen

har däremot synts riksdagen kunna utan olägenhet

indragas.

Under hänvisning till vad ovan anförts, får riksdagen alltså

anmäla, att riksdagen med avslag å Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag å riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till bergsstaten med

84,800 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare

vid sprängämnesinspektionen;

dels besluta, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen

må under tionde huvudtiteln införas följande:

Sprängämnesinspektionen.

Sprängämnesinspektören................................................................. B 18;

dels bestämma antalet av de i. tjänsteförteckningen upptagna ordinarie

befattningshavare vid sprängämnesinspektionen på följande sätt:

Befattningshavare Avlöningsgrad

1 sprängämnesinspektör.................................................... B 18;

dels fastställa av departementschefen förordat förslag till stat för

sprängämnesinspektionen att tillämpas från och med den 1 juli 1928;

dels besluta följande särskilda bestämmelse att från och med den

1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid

sprängämnesinspektionen:

tjänsteman vid sprängämnesinspektionen skall vara underkastad de

bestämmelser, som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande

förbud att för egen eller annans räkning driva eller hava del

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 9

eller anställning i vissa företag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag

mot ersättning;

dels besluta, att till sprängämnesinspektören, som enligt hittills

gällande bestämmelser ägt uppbära viss del av avlöningen — såväl i

stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, skall

vid ingången av juli månad 1923 på statsverkets bekostnad utbetalas

ett belopp, motsvarande vad han skulle hava i förskott uppburit för

juli månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

bestridas av den i sprängämnesinspektionens stat upptagna anslagsposten

till avlöning till den ordinarie tjänstemannen;

dels förklara, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22

februari 1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen

då beslutade löneregleringen för statsdepartement in. fl. verk må i

tillämpliga delar gälla även beträffande sprängämnesinspektionen;

dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av

det under rubriken sprängämnesinspektionen uppförda ordinarie bestämda

anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å

11,500 kronor.

Förslaget om ny definitiv lönereglering för sprängämnesinspektionen

grundar sig på ett av 1902 års löneregleringskommitté den 20

maj 1922 avgivet betänkande i ämnet. Samma betänkande bär ock lagts

till grund för Eders Kungl. Maj:ts framställning om sådan lönereglering

för inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring.

Då dessa förslag innehålla i vissa avseenden likartade bestämmelser,

har riksdagen i likhet med departementschefen ansett lämpligt

att i ett sammanhang till behandling upptaga spörsmålen i fråga.

Vid den prövning, riksdagen ägnat förevarande förslag, har riksdagen

funnit sig kunna bifalla vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Riksdagen

delar alltså departementschefens uppfattning därom, att, med

hänsyn till beskaffenheten och omfattningen av den statliga verksamhet,

sprängämnesinspektören har att utöva, befattningshavaren ifråga skäligen

torde böra i avlöningshänseende likställas med yrkesinspektörerna och

sålunda hänföras till 18 lönegraden, avdelning B, i den löneplan, som

finnes intagen i § 9 av avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement med flera verk. Det har jämväl synts riksdagen

vara tillfyllest, att inspektörerna över elektriska anläggningar för belysning

eller arbetsöverföring placeras i 17:e lönegraden av samma löneplan.

Att de å extra stat uppförda assistenterna vid inspektionerna hänBihang

till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 10 A. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

föras till 13:e lönegraden har ävenledes synts riksdagen till fullo motiverat,

och torde sålunda i överensstämmelse med de grunder, som gälla

i fråga om beräknandet av avlöningen åt å extra stat uppförda befattningshavare

i nyreglerade verk, begynnelseavlöningen för dem böra utgå

efter den löneklass, som ligger närmast under begynnelseavlöningen för

de till sagda lönegrad hörande ordinarie befattningshavare eller med 6,048

kronor för en var. Då de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna staterna

för inspektionerna i fråga ej heller givit riksdagen anledning till erinran

och då riksdagen funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt

i samband med nu ifrågavarande löneregleringar föreslagit, får riksdagen

alltså under förevarande punkt anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare

vid sprängämnesinspektionen;

dels beslutat, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen

må under tionde huvudtiteln införas följande:

Sprängämnesinspektionen.

Sprängämnesinspektören.............................................................. B 18;

dels bestämt antalet av de i tjänsteförteckningen upptagna ordinarie

befattningshavare vid sprängämnesinspektionen på följande sätt:

Befattningshavare Avlöningsgrad

1 sprängämnesinspektör.........................................................B 18;

dels fastställt av departementschefen förordat förslag till stat för

sprängämnesinspektionen att tillämpas från och med den 1 juli 1923;

dels beslutat följande särskilda bestämmelse att från och med den

1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid

sprängämnesinspektionen:

tjänsteman vid sprängämnesinspektionen skall vara underkastad

de bestämmelser, som i särskild ordning äro eller varda meddelade,

rörande förbud att för egen eller annans räkning driva eller hava del

eller anställning i vissa föietag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag

mot ersättning;

dels beslutat, att till sprängämnesinspektören, som enligt hittills

gällande bestämmelser ägt uppbära viss del av avlöningen — såväl i

stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, skall

vid ingången av juli månad 1923 på statsverkets bekostnad utbetalas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

ett belopp, motsvarande vad han skulle hava i förskott uppburit för

juli månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av den i sprängämnesinspektionens stat upptagna anslagsposten

till avlöning till den ordinarie tjänstemannen;

dels förklarat, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22

februari 1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen

då beslutade löneregleringen för statsdepartement m. fl. verk må i

tillämpliga delar gälla även beträffande sprängämnesinspektionen;

dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av

det under rubriken sprängämnesinspektionen uppförda ordinarie bestämda

anslaget, under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å

11,500 kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och

under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,

får riksdagen anmäla, att riksdagen till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen

för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av

6,048 kronor.

9:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 9) och under hänvisning till vad riksdagen anfört under

punkt 7 här ovan, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare

vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning

eller arbetsöverföring;

dels beslutat, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen

må under tionde huvudtiteln införas följande:

Inspektionen över elektriska anläggningar lör belysning eller arbetsöverföring.

Inspektör .......................................................................................... B 17;

dels bestämt antalet av de i tjänsteförteckningen upptagna ordinarie

befattningshavare vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning

eller arbetsöverföring på följande sätt:

Befattningshavare ^ Avlöningsgrad

3 inspektörer ........................................................................... B 17;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

dels fastställt av departementschefen förordat förslag till stat för

inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring

att tillämpas från och med den 1 juli 1923;

dels beslutat följande särskilda bestämmelse att från och med den

1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid

inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring:
tjänsteman

vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning

eller arbetsöverföring skall vara underkastad de bestämmelser,

som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud att för

egen eller annans räkning driva eller hava del eller anställning i vissa

företag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag mot ersättning;

dels beslutat, att, där ordinarie tjänsteman vid inspektionen över

elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring enligt hittills

gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —

såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott,

vid ingången av juli månad 1923 till honom skall på statsverkets bekostnad

utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle

hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1923 innehar,

i förskott uppburit för juli månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

bestridas av den i staten för inspektionen över elektriska anläggningar

för belysning eller arbetsöverföring upptagna anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän;

dels förklarat, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22

februari 1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen

då beslutade löneregleringen för statsdepartement m. fl. verk må

i tillämpliga delar gälla även beträffande inspektionen över elektriska

anläggningar för belysning eller arbetsöverföring;

dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av

det under rubriken inspektionen över elektriska anläggningar för belysning

eller arbetsöverföring uppförda ordinarie bestämda anslaget, under samma

rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 31,500 kronor.

10:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under

hänvisning till vad under punkt 7 här ovan anförts, anmäler riksdagen,

att riksdagen till arvoden åt två assistenter vid inspektionen över elektriska

anläggningar för belysning eller<t arbetsöverföring för budgetåret

1923—1924 anvisat ett extra anslag av 12,096 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

13

ll:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 11) att till

anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder, för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 217,720 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har till anordnande av förhandskontroll å fartygs

sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 8 januari 1923 angivna

grunder, för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 217,720

kronor.

12:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 12) har riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie anslaget

till navigationsskolorna med 178,645 kronor.

13:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 13) har riksdagen för ler edande av ytterligare medel till

navigationsskolornas uppvärmning och belysning under tiden 1 januari

1923—30 juni 1924 å riksstaten för budgetåret 1923 —1924 anvisat

ett extra anslag av 3,800 kronor.

14:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 14) har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1923—

1924 upptagit det ordinarie reservationsanslaget till närigationslärarkursen

utan angivet belopp.

15:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har

riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg

för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart med 11,000

kronor.

16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 16) har riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till skeppsmätningskostnad med 32,200 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att, med

godkännande av departementschefens i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 8 januari 1923 förordade förslag till avlöningsstat för

lotsstyrelsen, till avlöningsstat för lots- och fyrstaten samt till omkostnadsstat

för lots- och fyrinrättningen, att tillämpas från och med den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

1 juli 1923, i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till lotsoch

fyrinrättningen med 6,105,915 kronor.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t i fråga om detta anslag föreslagit,

har riksdagen icke funnit anledning till erinran, liksom ej heller mot

de framlagda statförslagen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med godkännande av

de av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden den

8 januari 1923 förordade förslag till avlöningsstat för lotsstyrelsen, till

avlöningsstat för lots- och fyrstaten samt till omkostnadsstat för lotsoch

fyrinrättningen, att tillämpas från och med den 1 juli 1923, i riksstaten

upptagit det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen

med 6,105,915 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till

säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

extra reservationsanslag av 78,000 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen,

har riksdagen ansett sig böra bifalla, och får riksdagen alltså

anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag till

säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1923 —1924 anvisat ett

extra reservationsanslag av 78,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att å

riksstaten upptaga det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande

av patent- och registreringsverkets verksamhet med 936,000 kronor, att

direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har å riksstaten upptagit det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande

av patent- och registreringsverkets verksamhet med 936,000

kronor, att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel.

20:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 21) har riksdagen

dels till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet och

länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och anmälningar till

förenings-, försäkrings- och handelsregistren för budgetåret 1923—1924

anvisat ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor,

dels ock medgivit, att de till nämnda myndigheter inflytande av
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

15

gifter för sådana registreringar och anmälningar må tillföras detta anslag

såsom särskilda uppbördsmedel.

21:o) I enlighet med Eders Kuugl. Maj:ts förslag (punkt 22) har

riksdagen

dels från och med 1 juli 1923 sänkt det i staten för försäkringsinspektionen

upptagna anslaget till vikariatsersättningar, avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare, resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., nu förslagsvis beräknat till 50,000 kronor, med 5,000 kronor

till 45,000 kronor,

dels ock å riksstaten upptagit det ordinarie reservationsanslaget till

uppehållande av försäkring sinspektionens verksamhet med 125,400 kronor,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att, med

godkännande av det av departementschefen förordade förslaget till stat

för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med den 1 juli 1923,

i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande

av provningsanstaltens verksamhet med 306,500 kronor, att utgå i första

hand av inkomster av statens provningsanstalt.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.

Maj:t under nu förevarande punkt föreslagit, har, med godkännande av

det av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden den

8 januari 1923 förordade förslaget till stat för statens provningsanstalt,

att tillämpas från och med den 1 juli 1923, i riksstaten upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande av provningsanstaltens

verksamhet med 306,500 kronor, att utgå i första hand av

inkomster av statens provningsanstalt.

Handel och sjöfart.

23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 25) har riksdagen, under förutsättning att verksamheten vid

handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i huvudsak den nu följda

plan, såsom bidrag till underhållande av samma skola under läsåret

1923—1924 å riksstaten för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra

anslag av 50,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens i Stockholm

styrelse utbetalas med hälften under senare halvåret 1923 och återstående

hälften under förra halvåret 1924 under villkor, att minst tolv

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

friplatser för studerande vid högskolan komma att finnas inrättade

under hela läsåret 1923—1924.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att

såsom understöd till auktoriserade handelskammare i riket, att utgå

med ett belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare under av

departementschefen förordade villkor, å riksstaten för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett extra anslag av 24,000 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har

icke givit riksdagen anledning till erinran, och får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen såsom understöd till auktoriserade handelskammare i

riket, att utgå med ett belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare

under av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 8 januari 1923 förordade villkor, å riksstaten för budgetåret

1923—1924 anvisat ett extra anslag av 24,000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att

såsom understöd för år 1923, på sätt av departementschefen förordats,

till svenska handelskamrar i utlandet å riksstaten för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor.

Med hänsyn till de uppgifter, som efter världskrigets slut åligga

svenska handelskamrarna i utlandet, då det gäller att återknyta och

utveckla våra handelsförbindelser på den utländska marknaden, har

riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Riksdagen har alltså såsom understöd för år 1923, på sätt av

departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 8

januari 1923 förordats, till svenska handelskammare i utlandet å riksstaten

för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 50,000 kronor.

26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 29) har riksdagen, under villkor att Sveriges allmänna

exportförening under år 1923 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen

den form och i minst den omfattning, som i företedd förslagsstat för

samma år angives, samt att i granskningen av föreningens verksamhet

och räkenskaper deltager en av Eders Kungl. Maj:t lörordnad revisor,

såsom bidrag till föreningens verksamhet under sistnämnda år å riksstaten

för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 20,000

kronor, med skyldighet för föreningen att såväl till chefen för handelsdepartementet

som till kommerskollegium avgiva berättelse om föreningens

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

verksamhet under år 1923 ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska

ställning vid utgången av samma år.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att

till täckande av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna under år

1924 för en internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å riksstaten

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag å 1,200 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har till täckande av den å Sverige belöpande delen av

kostnaderna under år 1924 för en internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik

å riksstaten för budgetåret 1923 — 1924 anvisat ett extra förslagsanslag

å 1,200 kronor.

28:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har

riksdagen å riksstaten för budgetåret 1923 — 1924 under benämning

»ersättning till sjömanshusens) anvisat ett extra anslag av 162,000 kronor

för beredande under år 1923 åt sjömanshusen av skälig ersättning för

dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning och redovisning

samt för andra dem åvilande bestyr för statsverkets räkning.

29:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 32) har riksdagen till läkarundersökning av sjöfolk i enlighet

med de av departementschefen i -statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 8 januari 1923 angivna grunder å riksstaten för budgetåret 1923—

1924 beviljat ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 33) har riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat till

arvode med 2,000 kronor åt en var av två dispachörsassistenter, anställda

den ene i Stockholm och den andre i Göteborg, ett extra anslag av 4,000

kronor.

31:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 34) har riksdagen till täckande av den å Sverige för år 1923

belöpande delen av kostnaderna för uppehållande av internationell patrulleringstjänst

i norra Atlanten å riksstaten för budgetåret 1923—1924

beviljat ett extra förslagsanslag av 9,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 10 A.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

32:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) har

riksdagen i riksstaten lör budgetåret 1923—1924 upptagit det ordinarie

reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande

länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hörer,

utan angivet belopp.

33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) har

riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till befrämjande av

husslöjden med 20,000 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38)

att för budgetåret 1923—1924 anvisa

dels för anställande av en förste torvingenjör och tre torvingenjörer

ett extra anslag av 30,400 kronor,

varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola utgå allenast

under förutsättning att hans bostadsadress är Stockholm,

dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra anslag av

1,500 kronor,

dels ock till beredande, i mån av behov, efter hittills tillämpade

grunder av personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och torvingenjörerna,

i varje fall under förutsättning att vederbörande befattningshavare

fortfarande med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap,

ett extra anslag av 3,000 kronor,

eller tillhopa 34,900 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag, har för budgetåret 1923—1924 anvisat

dels för anställande av en förste torvingenjör och tre torvingenjörer

ett extra anslag av kronor 30,400,

varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola utgå allenast

under förutsättning att hans bostadsadress är Stockholm,

dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra anslag av 1,500

kronor,

dels ock till beredande, i mån av behov, efter hittills tillämpade

grunder av personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och torvingenjör

erna, i varje fall under förutsättning att vederbörande befattningshavare

fortfarande med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap, ett

extra anslag av 3,000 kronor eller tillhopa 34,900 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

19

35:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att för

avslutande av den undervisningskurs i torvhantering, som är avsedd

att påbörjas under förra hälften av år 1923, för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

I skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 16 mars 1923, varav riksdagens

vederbörande utskott från handelsdepartementet erhållit avskrift,

har kommerskollegium — under erinran att kollegium vid avgivandet

av de för ifrågavarande kurs önskvärda riktlinjerna uttalat, att därest

före den 15 mars 1923 färre än sex elever hade anmält sig till deltagande

i kursen, densamma borde inställas — anmält, att kollegium

sistnämnda dag mottagit allenast tre ansökningar om tillstånd att deltaga

i kursen, varför kursen icke komme att anordnas.

Vid sådant förhållande erfordras icke något anslag för ändamålet

i fråga, och får riksdagen alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning icke av riksdagen bifallits.

36:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 40) har riksdagen under de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 8 januari 1923 angivna villkor

såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations verksamhet under år 1923

å riksstaten för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av

3,000 kronor.

37:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 41) har riksdagen till statsunderstöd för utbildande av lärlingar

m. m. för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 11,540

kronor.

38:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) har

riksdagen åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande

av dess verksamhet för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag

av 10,000 kronor.

39:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 43) har riksdagen åt svenska slöjdföreningen såsom bidrag

för uppehållande av dess verksamhet under år 1923 å riksstaten för

budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor.

40:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 44) har riksdagen till bedrivande genom ingenjör svetenskaps
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

akademien av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Ingeniör »vetenskapsakademien.

41:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 46) har riksdagen i riksstaten upptagit det ordinarie anslaget

till upprätthållande av verksamheten vid ingenjör svetenskapsakademien med

40,000 kronor.

Diverse.

42:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har

riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg

med 2,000 kronor.

43:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 48) har riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar med 50,000 kronor.

44:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) har

riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. med 75,000 kronor.

45: o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att

under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av det under avdelningen

F 5 uppförda ordinarie förslagsanslaget till kommittéer och

utredningar genom sakkunniga, under samma avdelning för enahanda

ändamål upptaga ett ordinarie reservationsanslag av 75,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande

av det under avdelningen F 5 uppförda ordinarie förslagsanslaget till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, under samma avdelning för

enahanda ändamål upptagit ett ordinarie reservationsanslag av 75,000

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 21

46:o) i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) bär

riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie reservationsanslaget till

extra utgifter med 25,000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 saml. Nr 10 A.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.