Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1923—1924 under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.
1923-05-16 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1923:10a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1923—1924 under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
1
Nr 10 A.
Godkänd av första kammaren den 16 maj 1923.
Godkänd av andra kammaren den 16 maj 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.
Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret 1923—1924 under
riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till
handelsdepartementet.
(Statsutskottets utlåtande nr 10.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1923—1924 har Eders Kungl. Maj:t i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande
anslagen till handelsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1
av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden
för samma dag) att å riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till
departementschefen med 24,000 kronor.
Riksdagen har å riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till
departementschefen med 24,000 kronor.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att, med
godkännande av det av departementschefen förordade förslag till stat för
handelsdepartementet, å riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till handelsdepartementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli med
145,300 kronor.
Vid behandlingen av anslagsfrågorna till handelsdepartementet har
riksdagens vederbörande utskott tagit del av två särskilda av Sveriges
industriförbund och Svenska teknologföreningens styrelse till utskottet
ingivna skrivelser, i vilka uttalats önskvärdheten av, att tekniskindustriell
sakkunskap och erfarenhet allt framgent måtte bliva företrädd
bland handelsdepartementets tjänstemän.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 10 A. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
Riksdagen har icke kunnat undgå att hysa betänkligheter emot,
att den omedelbara tillgång på praktisk och teknisk sakkunskap, som
för så kort tid sedan vid den tekniska byråchefsbefattningens inrättande
förklarades vara oundgängligen nödvändig, därest departementet
skulle kunna fylla och rätt tillvarataga våra näringars intressen och
befrämja deras utveckling, nu skulle utan vidare upphöra. Då emellertid
den tekniska byråchefsbefattningens bibehållande, samtidigt med
att för traktatarbetet särskilt skickade tjänstemän nyanställas, skulle
vålla, att departementets anslag behövde ökas, har riksdagen ansett sig
icke kunna direkt vidtaga en sådan åtgärd. Riksdagen vill dock ifrågasätta,
huruvida icke genom omplacering inom departementet möjlighet
kan på annat sätt åstadkommas att åt departementet alltjämt bereda
tillgång till dylik teknisk och praktisk sakkunskap utan att de
av Eders Kungl. Maj:t för handelsdepartementet äskade anslagsbeloppen
behöva överskridas. Härom finner sig dock riksdagen icke kunna uttala
någon bestämd mening utan förutsätter, att denna fråga blir
föremål för Eders Kungl. Maj:ts prövning. Vid sådant förhållande har
riksdagen funnit sig böra upptaga såväl det ordinarie förslagsanslaget
till handelsdepartementet som det extra anslaget till departementets
verksamhet med av Eders Kungl. Maj:t äskade belopp.
Riksdagen, som under nästföljande punkt återkommer till det å
extra stat äskade anslaget, får alltså nu anmäla, att riksdagen, med godkännande
av det av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 8 januari 1923 förordade förslag till stat för handelsdepartementet,
å riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till
handelsdepartementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli med
145,300 kronor.
3:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 3) och i anslutning till vad riksdagen under nästföregående
punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till upprätthållande av
handelsdepartementets verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret
1923—1924 anvisat ett extra anslag av 14,172 kronor.
Centrala verk med underlydande stater.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att, med
godkännande av det av departementschefen i statsrådsprotokollet över
handelsärenden den 8 januari 1923 förordade förslag till stat för kom
-
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
3
merskollegium, å riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
kommerskollegium med 514,420 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har, med godkännande av det av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 8 januari 1923 förordade
förslag till stat för kommerskollegium, å riksstaten upptagit det
ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium med 514,420 kronor.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att till
upprätthållande av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av
89,000 kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen
har riksdagen funnit sig böra bifalla, och får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet,
utöver det ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisat
ett extra anslag av 89,000 kronor.
6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning på befattningshavare
vid bergsstaten;
dels besluta, att lösen för expeditioner, som utfärdas av befattningshavare
vid bergsstaten, å vilka nyssberörda avlöningsreglemente
äger tillämpning, skall från och med nämnda tidpunkt i sin helhet
redovisas till statsverket;
dels besluta, att uti den till sagda reglemente hörande tjänsteförteckningen
må under tionde huvudtiteln införas följande:
Verk och befattningar
Tionde huvudtiteln.
Avlöning och
lönegrad enligt
löneplnnen
Bergsstaten.
Bergmästare.............................................................................................. B 19
Gruvingenjör............................................................................................ B 14
Expeditionsbiträde, kvinnligt ............................................................... C 2;
dels bestämma antalet av de i tjänsteförteckningen upptagna
ordinarie befattningshavarna vid bergsstaten på följande sätt:
4
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
Avlöningsgrad
4 bergmästare ........................................................................................ B 19
4 gruvingenjörer...................................................................................... B 14
4 expeditionsbiträden, kvinnliga .................................................... C 2;
dels fastställa följande stater för bergsstaten att gälla från och
med den 1 juli 1923:
Ordinarie stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 81,200
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................... » 1,000
Expenser m. m............................................................................ » 7,500
Summa förslagsanslag kronor 89,700.
Övergångsstat.
1 bergmästare
1 »
1 kvinnligt biträde av
första graden.........
i kvinnligt biträde av
första graden.........
Summa anslag
Lön
Cronor
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Kronor
Summa
Kronor
2,500
1,500
4,000
5,000
2,500
7,500
1,100
300
1,400
1,100
300
1,400
—
—
14,300
Lönen kan efter 5 år
höjas med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
Lönen kan efter 5 år
höjas med 600 kronor.
Sportler må icke åtnjutas
till högre belopp än 1,000
kronor årligen.
Avlöningen kan efter 5
år höjas med 200 kronor,
efter 10 år med ytterligare
200 kronor och efter 15 år
med än ytterligare 200 kronor:
skolande av varje avlöningsförhöjning
100 kronor
anses tillhöra lön och
100 kronor tjänstgöringspenningar.
Ortstillägg utgår
vid förläggning i Stockholm
med 200 kronor och
vid förläggning i Luleå med
100 kronor.
dels besluta följande särskilda bestämmelser att från och med den
1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid
bergsstaten, å vilka ovannämnda avlöningsreglemente äger tillämpning:
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
5
Befattningshavare vid bergsstaten skall vara underkastad do bestämmelser,
som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud
att för egen eller annans räkning driva eller hava del eller anställning
i vissa företag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag mot
ersättning.
I stället för vad i 21 § i avlöningsreglementet sägs om semester
skall beträffande gruvingenjör gälla, att sådan tjänsteman må, i den
mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan
kostnad • för statsverket, kunna medgivas tjänstfrihet med bibehållen
oavkortad avlöning under högst 35 dagar inom ett och samma kalenderår;
dels besluta, att, där ordinarie befattningshavare vid bergsstaten,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente äger tillämpning, enligt hittills
gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott,
vid ingången av juli månad 1923 till honom skall på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle
hava i den befattning, han vid utgången av juni månad år 1923
innehar, i förskott uppburit för juli månad 1923, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsan ordning må
bestridas av den i ordinarie staten för bergsstaten upptagna anslagsposten
för avlöningar till ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22
februari 1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen
då beslutade löneregleringen för statsdepartement m. fl. verk
må i tillämpliga delar gälla även beträffande bergsstaten;
dels medgiva, att vederbörliga ersättningar till vikarier för å övergångsstat
uppförda befattningshavare vid bergsstaten, utöver å samma
stat tillgängliga avlöningsmedel, må bestridas av den i ordinarie staten
för bergsstaten upptagna anslagsposten till vikariatsersättningar;
dels medgiva, att, om bergsstatstjänsteman, som enligt hittills gällande
bestämmelser åtnjuter förmån av fri bostad, varder förflyttad till
annan bostadsort, honom må kunna efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande
tilldelas skälig ersättning för genom förflyttningen mistade boställsförmåner,
vilken ersättning må utgå ur den å ordinarie stat upptagna
anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;
dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av
det under avdelningen B 3, Bergsstaten, uppförda ordinarie anslaget
till bergsstaten, under samma avdelning uppföra
ej mindre under rubriken »Bergsstaten» ett ordinarie förslagsanslag
å 89,700 kronor
6
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
än även under rubriken »Övergångsstat» ett ordinarie anslag å
14,300 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, som innebär genomförandet
för bergstatens del av det vid statsförvaltningen i allmänhet vid 1921
års riksdag införda nya lönesystemet, är — enligt vad statsrådsprotokollet
utvisar — i huvudsak grundat på ett av 1902 års löneregleringskommitté
i ämnet avgivet, den 19 september 1922 dagtecknat betänkande.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hade löneregleringskommittén
i detta utlåtande till en början anfört, att kommittén, vars
uppdrag vid det pågående allmänna löneregleringsarbetet inskränkte
sig till rent lönetekniska spörsmål och i regel icke avsåge frågor av
organisatorisk natur, vid behandlingen av frågan om ny definitiv lönereglering
för bergsstatens befattningshavare dock funnit sig böra förorda
viss ändring av bergsstatens organisation.
I sådant hänseende hade kommittén föreslagit nedbringande av antalet
bergmästardistrikt från nuvarande sex till fyra, i sammanhang varmed
enligt kommitténs mening en minskning av den ordinarie personalen
borde ske med två bergmästare, vilka skulle överföras å indragningsstat,
och två kvinnliga biträden, vilka skulle uppföras å övergångsstat.
Till uppförande å indragningsstaten skulle enligt kommitténs
förslag de två till levnadsåren äldsta bergmästarna närmast
ifrågakomma. Den kvarblivande ordinarie personalen skulle således enligt
kommitténs förslag utgöras av fyra bergmästare, fyra gruvingenjörer
och fyra kvinnliga biträden.
Att kommittén i samband med frågan om ny definitiv löneregleringför
bergsstatens befattningshavare ansett sig böra upptaga spörsmålet
om ändring av bergsstatens organisation, var beroende på, att kommittén
vid behandlingen av löneregleringsfrågan fått det bestämda intrycket,
att den nuvarande organisationen av bergsstaten rönt en tydlig inverkan
av det utav kristiden föranledda kraftiga uppsvinget inom bergshanteringen,
men att med avseende å numera inträdda förhållanden en begränsning
av bergsstatens arbetskrafter utan olägenhet borde kunna
ske; och fann sig kommittén i sådant hänseende böra återupptaga ett
av den s. k. kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade
framlagt förslag om inskränkning av antalet bergmästardistrikt från
sex till fyra.
Vad beträffar den geografiska omfattningen av de sålunda ifrågasatta
fyra distrikten, hade någon erinran icke synts kommittén skäligen
kunna göras mot vad kommerskollegium i sådant hänseende i utlåtande
den 9 november 1917 förordat, om ock till äventyrs erfarenheten komme
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
7
att giva vid handen, att en eller annan jämkning i den avsedda distriktsindelningen
kunde visa sig behövlig.
1 sitt betänkande hade kommittén emellertid förutskickat, att,
i händelse kommitténs förslag om reduktion av antalet bergmästardistrikt
godkändes, det icke bleve möjligt att genomföra omorganisationen
av bergsstaten och den därmed förenade löneregleringen redan från och
med den 1 juli 1923, utan borde densamma med anledning av de åtgärder,
som före omorganisationens ikraftträdande måste vara slutförda, träda i
tillämpning först från och med den 1 juli 1924.
Vid föredragning av förevarande ärende inför Eders Kungl. Maj:t har
departementschefen, som i princip tillstyrkt förslaget om minskning av
antalet bergmästardistrikt från sex till fyra, med hänsyn till att de efter
omorganisationens genomförande övertaliga bergmästarna, även om de
genom organisationsändringar kunde göras umbärliga, likväl var inom
sitt distrikt ostridigt tillförde bergsstaten en arbetskraft av värde, ansett
sig icke kunna1 tillstyrka, att dessa uppfördes å indragningsstat,
utan har departementschefen föreslagit befattningshavarnas i fråga upptagande
å övergångsstat. Vid bifall härtill skulle ock enligt departementschefens
mening indragning kunna ske av den å extra stat inrättade
gruvingenjörstjänsten.
Vad beträffar omorganisationens genomförande har departementschefen
ansett densamma kunna ske successivt och skulle enligt departementschefens
förmenande hinder icke möta att låta löneregleringen för
bergsstatens kvarvarande befattningshavare träda i tillämpning redan
den 1 juli 1923.
Vid den prövning, riksdagen ägnat förevarande förslag, har riksdagen
kommit till den uppfattningen, att starka skäl tala för att genomförandet
av löneregleringen för bergsstaten icke bör komma till stånd
vid innevarande års riksdag. Visserligen synes den ifrågasatta begränsningen
av antalet bergmästardistrikt i och för sig vara fullt motiverad.
Men då en sådan inskränkning för närvarande icke torde kunna ske
utan att statsverkets utgifter för bergsstaten i allt fall närma sig det
kostnadsbelopp, som bibehållandet tillsvidare av samtliga distrikt skulle
innebära, synes fattande av beslut om sådan omreglering skäligen kunna
anstå, åtminstone till 1924 års riksdag. Frågan om vid vilken tidpunkt
den å övergångsstat uppförda äldste bergmästarens skyldighet att avgå
från tjänsten inträder synes med nu föreliggande utredning icke kunna
säkert besvaras, och utan kännedom härom torde de med det ena eller
andra av de båda till frågans lösning framlagda alternativen förbundna
ekonomiska följderna icke kunna säkert överblickas. Ett sådant upp
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
skov med antagandet av ny lönestat med därmed förbundna villkor för
bergsstatens befattningshavare synes så mycket mindre kunna möta befogade
gensagor som den nu gällande löneregleringen för bergsstaten
genomfördes så sent som vid 1919 års lagtima riksdag.
På grund av den ståndpunkt, riksdagen sålunda till förevarande
fråga intagit, torde det ordinarie anslaget till bergsstaten böra för nu
ifrågavarande budgetår upptagas med oförändrat belopp eller alltså med
84,800 kronor. Den å extra stat för närvarande uppförda gruvingenjörsbefattningen
har däremot synts riksdagen kunna utan olägenhet
indragas.
Under hänvisning till vad ovan anförts, får riksdagen alltså
anmäla, att riksdagen med avslag å Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag å riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till bergsstaten med
84,800 kronor.
7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare
vid sprängämnesinspektionen;
dels besluta, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen
må under tionde huvudtiteln införas följande:
Sprängämnesinspektionen.
Sprängämnesinspektören................................................................. B 18;
dels bestämma antalet av de i. tjänsteförteckningen upptagna ordinarie
befattningshavare vid sprängämnesinspektionen på följande sätt:
Befattningshavare Avlöningsgrad
1 sprängämnesinspektör.................................................... B 18;
dels fastställa av departementschefen förordat förslag till stat för
sprängämnesinspektionen att tillämpas från och med den 1 juli 1928;
dels besluta följande särskilda bestämmelse att från och med den
1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid
sprängämnesinspektionen:
tjänsteman vid sprängämnesinspektionen skall vara underkastad de
bestämmelser, som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande
förbud att för egen eller annans räkning driva eller hava del
Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 9
eller anställning i vissa företag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag
mot ersättning;
dels besluta, att till sprängämnesinspektören, som enligt hittills
gällande bestämmelser ägt uppbära viss del av avlöningen — såväl i
stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, skall
vid ingången av juli månad 1923 på statsverkets bekostnad utbetalas
ett belopp, motsvarande vad han skulle hava i förskott uppburit för
juli månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må
bestridas av den i sprängämnesinspektionens stat upptagna anslagsposten
till avlöning till den ordinarie tjänstemannen;
dels förklara, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22
februari 1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen
då beslutade löneregleringen för statsdepartement in. fl. verk må i
tillämpliga delar gälla även beträffande sprängämnesinspektionen;
dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken sprängämnesinspektionen uppförda ordinarie bestämda
anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å
11,500 kronor.
Förslaget om ny definitiv lönereglering för sprängämnesinspektionen
grundar sig på ett av 1902 års löneregleringskommitté den 20
maj 1922 avgivet betänkande i ämnet. Samma betänkande bär ock lagts
till grund för Eders Kungl. Maj:ts framställning om sådan lönereglering
för inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring.
Då dessa förslag innehålla i vissa avseenden likartade bestämmelser,
har riksdagen i likhet med departementschefen ansett lämpligt
att i ett sammanhang till behandling upptaga spörsmålen i fråga.
Vid den prövning, riksdagen ägnat förevarande förslag, har riksdagen
funnit sig kunna bifalla vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Riksdagen
delar alltså departementschefens uppfattning därom, att, med
hänsyn till beskaffenheten och omfattningen av den statliga verksamhet,
sprängämnesinspektören har att utöva, befattningshavaren ifråga skäligen
torde böra i avlöningshänseende likställas med yrkesinspektörerna och
sålunda hänföras till 18 lönegraden, avdelning B, i den löneplan, som
finnes intagen i § 9 av avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement med flera verk. Det har jämväl synts riksdagen
vara tillfyllest, att inspektörerna över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring placeras i 17:e lönegraden av samma löneplan.
Att de å extra stat uppförda assistenterna vid inspektionerna hänBihang
till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 10 A. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
föras till 13:e lönegraden har ävenledes synts riksdagen till fullo motiverat,
och torde sålunda i överensstämmelse med de grunder, som gälla
i fråga om beräknandet av avlöningen åt å extra stat uppförda befattningshavare
i nyreglerade verk, begynnelseavlöningen för dem böra utgå
efter den löneklass, som ligger närmast under begynnelseavlöningen för
de till sagda lönegrad hörande ordinarie befattningshavare eller med 6,048
kronor för en var. Då de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna staterna
för inspektionerna i fråga ej heller givit riksdagen anledning till erinran
och då riksdagen funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt
i samband med nu ifrågavarande löneregleringar föreslagit, får riksdagen
alltså under förevarande punkt anmäla, att riksdagen
dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare
vid sprängämnesinspektionen;
dels beslutat, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen
må under tionde huvudtiteln införas följande:
Sprängämnesinspektionen.
Sprängämnesinspektören.............................................................. B 18;
dels bestämt antalet av de i tjänsteförteckningen upptagna ordinarie
befattningshavare vid sprängämnesinspektionen på följande sätt:
Befattningshavare Avlöningsgrad
1 sprängämnesinspektör.........................................................B 18;
dels fastställt av departementschefen förordat förslag till stat för
sprängämnesinspektionen att tillämpas från och med den 1 juli 1923;
dels beslutat följande särskilda bestämmelse att från och med den
1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid
sprängämnesinspektionen:
tjänsteman vid sprängämnesinspektionen skall vara underkastad
de bestämmelser, som i särskild ordning äro eller varda meddelade,
rörande förbud att för egen eller annans räkning driva eller hava del
eller anställning i vissa föietag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag
mot ersättning;
dels beslutat, att till sprängämnesinspektören, som enligt hittills
gällande bestämmelser ägt uppbära viss del av avlöningen — såväl i
stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, skall
vid ingången av juli månad 1923 på statsverkets bekostnad utbetalas
11
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
ett belopp, motsvarande vad han skulle hava i förskott uppburit för
juli månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande;
dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i sprängämnesinspektionens stat upptagna anslagsposten
till avlöning till den ordinarie tjänstemannen;
dels förklarat, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22
februari 1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen
då beslutade löneregleringen för statsdepartement m. fl. verk må i
tillämpliga delar gälla även beträffande sprängämnesinspektionen;
dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken sprängämnesinspektionen uppförda ordinarie bestämda
anslaget, under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å
11,500 kronor.
8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och
under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen
för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av
6,048 kronor.
9:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 9) och under hänvisning till vad riksdagen anfört under
punkt 7 här ovan, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare
vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring;
dels beslutat, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen
må under tionde huvudtiteln införas följande:
Inspektionen över elektriska anläggningar lör belysning eller arbetsöverföring.
Inspektör .......................................................................................... B 17;
dels bestämt antalet av de i tjänsteförteckningen upptagna ordinarie
befattningshavare vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring på följande sätt:
Befattningshavare ^ Avlöningsgrad
3 inspektörer ........................................................................... B 17;
12
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
dels fastställt av departementschefen förordat förslag till stat för
inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring
att tillämpas från och med den 1 juli 1923;
dels beslutat följande särskilda bestämmelse att från och med den
1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid
inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring:
tjänsteman
vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring skall vara underkastad de bestämmelser,
som i särskild ordning äro eller varda meddelade, rörande förbud att för
egen eller annans räkning driva eller hava del eller anställning i vissa
företag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag mot ersättning;
dels beslutat, att, där ordinarie tjänsteman vid inspektionen över
elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring enligt hittills
gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —
såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott,
vid ingången av juli månad 1923 till honom skall på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle
hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1923 innehar,
i förskott uppburit för juli månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;
dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må
bestridas av den i staten för inspektionen över elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverföring upptagna anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän;
dels förklarat, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22
februari 1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen
då beslutade löneregleringen för statsdepartement m. fl. verk må
i tillämpliga delar gälla även beträffande inspektionen över elektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöverföring;
dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring uppförda ordinarie bestämda anslaget, under samma
rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 31,500 kronor.
10:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under
hänvisning till vad under punkt 7 här ovan anförts, anmäler riksdagen,
att riksdagen till arvoden åt två assistenter vid inspektionen över elektriska
anläggningar för belysning eller<t arbetsöverföring för budgetåret
1923—1924 anvisat ett extra anslag av 12,096 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
13
ll:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 11) att till
anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder, för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 217,720 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har till anordnande av förhandskontroll å fartygs
sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 8 januari 1923 angivna
grunder, för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 217,720
kronor.
12:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 12) har riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie anslaget
till navigationsskolorna med 178,645 kronor.
13:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 13) har riksdagen för ler edande av ytterligare medel till
navigationsskolornas uppvärmning och belysning under tiden 1 januari
1923—30 juni 1924 å riksstaten för budgetåret 1923 —1924 anvisat
ett extra anslag av 3,800 kronor.
14:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 14) har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1923—
1924 upptagit det ordinarie reservationsanslaget till närigationslärarkursen
utan angivet belopp.
15:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har
riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg
för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart med 11,000
kronor.
16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 16) har riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till skeppsmätningskostnad med 32,200 kronor.
17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att, med
godkännande av departementschefens i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 8 januari 1923 förordade förslag till avlöningsstat för
lotsstyrelsen, till avlöningsstat för lots- och fyrstaten samt till omkostnadsstat
för lots- och fyrinrättningen, att tillämpas från och med den
14 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
1 juli 1923, i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till lotsoch
fyrinrättningen med 6,105,915 kronor.
Mot vad Eders Kungl. Maj:t i fråga om detta anslag föreslagit,
har riksdagen icke funnit anledning till erinran, liksom ej heller mot
de framlagda statförslagen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med godkännande av
de av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden den
8 januari 1923 förordade förslag till avlöningsstat för lotsstyrelsen, till
avlöningsstat för lots- och fyrstaten samt till omkostnadsstat för lotsoch
fyrinrättningen, att tillämpas från och med den 1 juli 1923, i riksstaten
upptagit det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen
med 6,105,915 kronor.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till
säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra reservationsanslag av 78,000 kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen,
har riksdagen ansett sig böra bifalla, och får riksdagen alltså
anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag till
säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1923 —1924 anvisat ett
extra reservationsanslag av 78,000 kronor.
19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att å
riksstaten upptaga det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet med 936,000 kronor, att
direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har å riksstaten upptagit det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet med 936,000
kronor, att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel.
20:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 21) har riksdagen
dels till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet och
länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och anmälningar till
förenings-, försäkrings- och handelsregistren för budgetåret 1923—1924
anvisat ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor,
dels ock medgivit, att de till nämnda myndigheter inflytande av
-
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
15
gifter för sådana registreringar och anmälningar må tillföras detta anslag
såsom särskilda uppbördsmedel.
21:o) I enlighet med Eders Kuugl. Maj:ts förslag (punkt 22) har
riksdagen
dels från och med 1 juli 1923 sänkt det i staten för försäkringsinspektionen
upptagna anslaget till vikariatsersättningar, avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare, resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., nu förslagsvis beräknat till 50,000 kronor, med 5,000 kronor
till 45,000 kronor,
dels ock å riksstaten upptagit det ordinarie reservationsanslaget till
uppehållande av försäkring sinspektionens verksamhet med 125,400 kronor,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen.
22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att, med
godkännande av det av departementschefen förordade förslaget till stat
för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med den 1 juli 1923,
i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande
av provningsanstaltens verksamhet med 306,500 kronor, att utgå i första
hand av inkomster av statens provningsanstalt.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.
Maj:t under nu förevarande punkt föreslagit, har, med godkännande av
det av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden den
8 januari 1923 förordade förslaget till stat för statens provningsanstalt,
att tillämpas från och med den 1 juli 1923, i riksstaten upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande av provningsanstaltens
verksamhet med 306,500 kronor, att utgå i första hand av
inkomster av statens provningsanstalt.
Handel och sjöfart.
23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 25) har riksdagen, under förutsättning att verksamheten vid
handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i huvudsak den nu följda
plan, såsom bidrag till underhållande av samma skola under läsåret
1923—1924 å riksstaten för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra
anslag av 50,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens i Stockholm
styrelse utbetalas med hälften under senare halvåret 1923 och återstående
hälften under förra halvåret 1924 under villkor, att minst tolv
16 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
friplatser för studerande vid högskolan komma att finnas inrättade
under hela läsåret 1923—1924.
24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att
såsom understöd till auktoriserade handelskammare i riket, att utgå
med ett belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare under av
departementschefen förordade villkor, å riksstaten för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra anslag av 24,000 kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har
icke givit riksdagen anledning till erinran, och får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen såsom understöd till auktoriserade handelskammare i
riket, att utgå med ett belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare
under av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 8 januari 1923 förordade villkor, å riksstaten för budgetåret
1923—1924 anvisat ett extra anslag av 24,000 kronor.
25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att
såsom understöd för år 1923, på sätt av departementschefen förordats,
till svenska handelskamrar i utlandet å riksstaten för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor.
Med hänsyn till de uppgifter, som efter världskrigets slut åligga
svenska handelskamrarna i utlandet, då det gäller att återknyta och
utveckla våra handelsförbindelser på den utländska marknaden, har
riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Riksdagen har alltså såsom understöd för år 1923, på sätt av
departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 8
januari 1923 förordats, till svenska handelskammare i utlandet å riksstaten
för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 50,000 kronor.
26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 29) har riksdagen, under villkor att Sveriges allmänna
exportförening under år 1923 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen
den form och i minst den omfattning, som i företedd förslagsstat för
samma år angives, samt att i granskningen av föreningens verksamhet
och räkenskaper deltager en av Eders Kungl. Maj:t lörordnad revisor,
såsom bidrag till föreningens verksamhet under sistnämnda år å riksstaten
för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 20,000
kronor, med skyldighet för föreningen att såväl till chefen för handelsdepartementet
som till kommerskollegium avgiva berättelse om föreningens
17
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
verksamhet under år 1923 ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska
ställning vid utgången av samma år.
27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att
till täckande av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna under år
1924 för en internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å riksstaten
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag å 1,200 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har till täckande av den å Sverige belöpande delen av
kostnaderna under år 1924 för en internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik
å riksstaten för budgetåret 1923 — 1924 anvisat ett extra förslagsanslag
å 1,200 kronor.
28:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har
riksdagen å riksstaten för budgetåret 1923 — 1924 under benämning
»ersättning till sjömanshusens) anvisat ett extra anslag av 162,000 kronor
för beredande under år 1923 åt sjömanshusen av skälig ersättning för
dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning och redovisning
samt för andra dem åvilande bestyr för statsverkets räkning.
29:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 32) har riksdagen till läkarundersökning av sjöfolk i enlighet
med de av departementschefen i -statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 8 januari 1923 angivna grunder å riksstaten för budgetåret 1923—
1924 beviljat ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor.
30:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 33) har riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat till
arvode med 2,000 kronor åt en var av två dispachörsassistenter, anställda
den ene i Stockholm och den andre i Göteborg, ett extra anslag av 4,000
kronor.
31:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 34) har riksdagen till täckande av den å Sverige för år 1923
belöpande delen av kostnaderna för uppehållande av internationell patrulleringstjänst
i norra Atlanten å riksstaten för budgetåret 1923—1924
beviljat ett extra förslagsanslag av 9,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 10 A.
3
18
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
32:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) har
riksdagen i riksstaten lör budgetåret 1923—1924 upptagit det ordinarie
reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande
länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hörer,
utan angivet belopp.
33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) har
riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till befrämjande av
husslöjden med 20,000 kronor.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38)
att för budgetåret 1923—1924 anvisa
dels för anställande av en förste torvingenjör och tre torvingenjörer
ett extra anslag av 30,400 kronor,
varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola utgå allenast
under förutsättning att hans bostadsadress är Stockholm,
dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra anslag av
1,500 kronor,
dels ock till beredande, i mån av behov, efter hittills tillämpade
grunder av personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och torvingenjörerna,
i varje fall under förutsättning att vederbörande befattningshavare
fortfarande med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap,
ett extra anslag av 3,000 kronor,
eller tillhopa 34,900 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, har för budgetåret 1923—1924 anvisat
dels för anställande av en förste torvingenjör och tre torvingenjörer
ett extra anslag av kronor 30,400,
varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola utgå allenast
under förutsättning att hans bostadsadress är Stockholm,
dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra anslag av 1,500
kronor,
dels ock till beredande, i mån av behov, efter hittills tillämpade
grunder av personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och torvingenjör
erna, i varje fall under förutsättning att vederbörande befattningshavare
fortfarande med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap, ett
extra anslag av 3,000 kronor eller tillhopa 34,900 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
19
35:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att för
avslutande av den undervisningskurs i torvhantering, som är avsedd
att påbörjas under förra hälften av år 1923, för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
I skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 16 mars 1923, varav riksdagens
vederbörande utskott från handelsdepartementet erhållit avskrift,
har kommerskollegium — under erinran att kollegium vid avgivandet
av de för ifrågavarande kurs önskvärda riktlinjerna uttalat, att därest
före den 15 mars 1923 färre än sex elever hade anmält sig till deltagande
i kursen, densamma borde inställas — anmält, att kollegium
sistnämnda dag mottagit allenast tre ansökningar om tillstånd att deltaga
i kursen, varför kursen icke komme att anordnas.
Vid sådant förhållande erfordras icke något anslag för ändamålet
i fråga, och får riksdagen alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning icke av riksdagen bifallits.
36:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 40) har riksdagen under de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 8 januari 1923 angivna villkor
såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations verksamhet under år 1923
å riksstaten för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av
3,000 kronor.
37:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 41) har riksdagen till statsunderstöd för utbildande av lärlingar
m. m. för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 11,540
kronor.
38:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) har
riksdagen åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande
av dess verksamhet för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag
av 10,000 kronor.
39:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 43) har riksdagen åt svenska slöjdföreningen såsom bidrag
för uppehållande av dess verksamhet under år 1923 å riksstaten för
budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor.
40:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 44) har riksdagen till bedrivande genom ingenjör svetenskaps
-
20
Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
akademien av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och
bränsleområdet för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Ingeniör »vetenskapsakademien.
41:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 46) har riksdagen i riksstaten upptagit det ordinarie anslaget
till upprätthållande av verksamheten vid ingenjör svetenskapsakademien med
40,000 kronor.
Diverse.
42:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har
riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg
med 2,000 kronor.
43:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 48) har riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar med 50,000 kronor.
44:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) har
riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. med 75,000 kronor.
45: o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att
under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av det under avdelningen
F 5 uppförda ordinarie förslagsanslaget till kommittéer och
utredningar genom sakkunniga, under samma avdelning för enahanda
ändamål upptaga ett ordinarie reservationsanslag av 75,000 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande
av det under avdelningen F 5 uppförda ordinarie förslagsanslaget till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga, under samma avdelning för
enahanda ändamål upptagit ett ordinarie reservationsanslag av 75,000
kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 21
46:o) i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) bär
riksdagen å riksstaten upptagit det ordinarie reservationsanslaget till
extra utgifter med 25,000 kronor.
Stockholm den 16 maj 1923.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 saml. Nr 10 A.
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.