Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om anslag till en personlig professur i estetik och litteraturhistoria vid universitetet i Lund för professorn Albert Nilsson.

1923-05-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:134, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om anslag till en personlig professur i estetik och litteraturhistoria vid universitetet i Lund för professorn Albert Nilsson.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 134.

3

Nr 134.

Godkänd av första kammaren den 3 maj 1923.

Godkänd av andra kammaren den 3 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner

om anslag till en personlig professur i estetik och litteraturhistoria

vid universitetet i Lund för professorn Albert

Nilsson.

(Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I två inom riksdagen väckta motioner har hemställts om inrättandet

av en personlig professur i estetik och litteraturhistoria vid Lunds universitet

för professorn Albert Nilsson.

För bedömandet av frågan om inrättandet av en personlig professur

för dr Albert Nilsson bör huvudvikten läggas på den betydelse, de sakkunniga

fäst vid det uppslagsgivande i den för professor Albert Nilsson

karaktäristiska kombinationen av forskningsområden, det vetenskapliga

värdet av denna hans egenart samt den stora vinst, det skulle betyda

för den litteraturhistoriska forskningen i Sverige, om han finge tillfälle

att fullfölja sina undersökningar och meddela akademisk undervisning.

Men något bör därtill också den omständigheten få väga, att litteraturhistorien

för närvarande i vårt land idkas mer ivrigt än förut och är

ett av de mest studerade humanistiska ämnena, ett förhållande, som

— vilket också i avgivna sakkunnigutlåtanden framhållits av professorerna

Schäck, Sylwau, Lamm och Böök — otvivelaktigt kan berättiga

önskemålen av en tillfällig ökning av lärostolarnas antal.

Riksdagen har på dessa skäl ansett sig böra bifalla motionernas

hemställan om inrättandet av en personlig professur i estetik och litteraturhistoria

för professor Albert Nilsson.

Ett par betänkligheter hava ibland gjort sig gällande i riksdagen,

då det varit fråga om inrättandet av personlig professur. Den ena är

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 134.

farhågan, att professuren vid innehavarens avgång lätt kan övergå att

bliva ordinarie, den andra, att eu på grund av inrättandet av en personlig

professur tillfällig uppdelning av ett ämne kan tendera att bliva

permanent och därigenom slutligen draga med sig icke endast en ny

ordinarie professur utan även ökade kurser för de studerande vid universitetet

med därav följande olägenheter. I här föreliggande fall kunna

emellertid dessa farhågor för att en av riksdagen såsom tillfällig tänkt

anordning skulle kunna övergå till stadigvarande helt avlägsnas. Riksdagen

bär nämligen ansett, att förutsättningen för inrättandet av en

personlig professur åt dr Albert Nilsson måste vara, att Eders Kung],

Maj:t vid dr Albert Nilssons utnämning fäster förbehållet, att denne,

därest ordinarie professur i litteraturhistoria med poetik vid något av

rikets universitet blir ledig, skall vara skyldig att söka och i händelse

av utnämning emottaga denna professur.

Professuren har ansetts lämpligen böra upprättas från och med

den 1 juli 1923.

Den avlöning, som enligt nu gällande grunder bör vara förenad

med den personliga professuren, och vilken bör utgå från allmänna

indragningsstaten, uppgår efter avdrag av mot pensionsavgift svarande

belopp till 7,200 kronor, av vilka 4,700 kronor utgöra lön och 2,500

kronor tjänstgöringspenningar. Å denna avlöning bör från allmänna

indragningsstaten för budgetåret 1923—1924 utgå tillfällig löneförbättring

med det belopp, som av riksdagen för nämnda budgetår kan komma

att tillerkännas övriga professorer vid universiteten. Därjämte bör Nilsson

i likhet med andra professorer vid universiteten äga rätt till ett ålderstillägg

å lönen efter 5 års tjänstgöring, likaledes att utgå från allmänna

indragningsstaten.

Såsom innehavare av den personliga professuren bör Nilsson vara

underkastad de allmänna bestämmelser, som stadgats för avlöning såsom

universitetsprofessor. I likhet med vad förut skett beträffande innehavare

av personliga professurer, vilka ej utan vidare äga rätt till pension enligt

den civila pensionslagen, bör vidare för Nilsson föreskrivas skyldighet

att — därest han ej före pensionsålderns uppnående bliver innehavare

av ordinarie universitetsprofessur — vid den ålder, då universitetsprofessor

i allmänhet är skyldig att avgå från tjänsten, frånträda sin

professorsbefattning mot åtnjutande av pension, beräknad efter samma

grunder som stadgats beträffande övriga universitetsprofessorer.

De åligganden med avseende på undervisningsskyldighet in. m.,

som böra tillkomma Nilsson i egenskap av innehavare av den personliga

professuren, synes böra bestämmas av Eders Kungl. Maj:t.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 134. 5

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av förevarande motioner

dels medgivit, att för professorn, iilosofie doktorn Albert Nilsson

må vid universitet i Lund från och med den 1 juli 1923 inrättas en

personlig professur i estetik och litteraturhistoria med de åligganden

för Nilsson, som av Eders Kungl. Magt bestämmas;

dels föreskrivit, att Nilsson skall vara skyldig såväl att i tillämpliga

delar underkasta sig de för universitetsprofessorer i allmänhet för åtnjutande

av nu gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren och bestämmelserna

som ock att vid den ålder, då annan universitetsprofessor

är skyldig avgå från sin tjänst, mot åtnjutande av pension, beräknad

efter samma grunder, som stadgats beträffande övriga universitetsprofessorer,

frånträda sin ifrågavarande professur ävensom att vid eventuell

ledighet å ordinarie universitetsprofessur i litteraturhistoria med poetik

söka och i händelse av utnämning mottaga densamma;

dels bestämt, att Nilsson skall såsom innehavare av den nu beslutade

professuren åtnjuta en avlöning av 7,200 kronor, därav 4,700

kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg

å 600 kronor efter fem års tjänstgöring, allt att utgå från allmänna

indragningsstaten;

dels ock medgivit, att till Nilsson må för budgetåret 1923—1924

från allmänna indragningsstaten utgå tillfällig löneförbättring med det

belopp för år räknat, som av riksdagen må komma att för nämnda

budgetår tillerkännas övriga universitetsprofessorer.

Stockholm den 3 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.