Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående upptagande av ämnet räkning å fortsättningsskolornas läsordning.

1923-05-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:137, Skrivelse till Konungen, angående upptagande av ämnet räkning å fortsättningsskolornas läsordning.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 137.

Nr 137.

Godkänd av första kammaren den 5 maj 1923.

Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående upptagande av ämnet

räkning å fortsättningsskolornas läsordning.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10 )

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.)

Till Konungen.

Inom riksdagen har gjorts framställning i syfte att ämnet räkningmåtte

upptagas såsom särskilt undervisningsämne å läsordningen i de

nya fortsättnings skolorna av år 1918.

I den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver har yttrande

inhämtats från skolöverstyrelsen.

Då riksdagen år 1918 i samband med upprättandet av praktiska

ungdomsskolor beslöt en omläggning av fortsättningsskolan, erhöll denna,

på samma gång den blev obligatorisk, en mera praktisk läggning.

Undervisningen anknöts till det praktiska livet och till det arbete, som

sysselsätter skolans lärjungar eller sannolikt skall bliva deras livsuppgift.

Skolans uppgift blev att såsom praktisk ungdomsskola grundlägga och

förbereda de ungas utbildning för deras levnadsyrke och befordra deras

framtida medborgerliga duglighet, allt under det den syftar till att vidga

deras allmänna bildning och främja deras sedliga utveckling.

Vid sitt fastställande av huvudsakliga grunder och bestämmelser

att gälla för fortsättningsskolor instämde även riksdagen i de uttalanden,

som av både departementssakkunniga och dåvarande departementschefen

gjorts, att vid ett slutgiltigt utarbetande av kursplaner för fortsättningsskolan

nödig begränsning av läroinnehållet borde vidtagas. Samtidigt

betonade riksdagen, att med hänsyn till de växlande förhållanden, som

råda i vårt land, fortsättningsskolans organisation och undervisning icke

bör för mycket bindas genom allmänna föreskrifter, utan att åt skoldistrikten

måtte i dessa hänseenden beredas så stor rörlighet och frihet

som möjligt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 137.

13

1 överensstämmelse med dessa grundsatser hava såväl de i fortsättniugsskolestadgan

ingående bestämmelserna angående undervisningen

som ock de av skolöverstyrelsen utgivna »Exempel på undervisningsplaner

för fortsättningsskolor» blivit utarbetade. Eortsättningsskolestadgan

samlar undervisningen kring tre obligatoriska ämnen, nämligen

de i samtliga fortsättningsskolor förekommande ämnena medborgarkunskap

och modersmål samt därjämte i de yrkesbestämda fortsättningsskolorna

arbetskunskap och i de allmänna fortsättningsskolorna naturkunnighet.

T de av skolöverstyrelsen till vägledning utgivna exemplen

på kursplaner för ämnena arbetskunskap och medborgarkunskap upptagas

emellertid — under framhållande, att de olika skolornas undervisningsplaner

i möjligaste mån böra anpassas efter de särskilda förhållanden

och behov, som förefinnas å de skilda orterna — ett flertal olika moment,

vilka ansetts böra ingå i undervisningen i dessa ämnen; och bland dessa

moment förekommer även det ämne, räkning, vars tillgodoseende i fortsättningsskolan

är föremål för nu förevarande motion. En avsevärd del

av den för de tre ämnena arbetskunskap, medborgarkunskap och naturlära

avsedda tiden torde således icke endast kunna utan ock böra anslås till

räkneövningar, och med en riktig tolkning av gällande bestämmelser

kan ämnet räkning i fortsättningsskolan därför icke betraktas som

åsidosatt.

Riksdagen kan ej heller finna, att det skulle vara lyckligt att

helt bryta ut räkneövningarna ur det sammanhang, vari de nu äro avsedda

att meddelas, eller att giva ämnet räkning ett visst, för alla fortsättning-sskolor

lika antal undervisningstimmar. Liksom fortsättningsskolan

i sin nya organisation omedelbart ansluter sig till folkskolan, så

böra ock dess kurser vara så lagda, att undervisningen på varje särskild

ort kan om möjligt bygga på och tillgodogöra sig den undervisning,

som meddelats i folkskolan. Räkneövningarna böra, så långt det är

möjligt, till art och omfattning anpassas efter lärjungarnas skiftande

förutsättningar och behov samt meddelas i sitt naturliga samband med

den övriga undervisningen.

Riksdagen delar emellertid motionärens uppfattning, att färdighet

i räkning utgör en viktig förutsättning för att lärjungarna sedermera

skola kunna reda sig i livets skilda förhållanden. För fortsättningsskolans

fortsatta utveckling torde det också hava sin folkpsykologiska

betydelse, att icke den meningen vinner insteg, att detta ämne försummas.

Räkneövningarna i fortsättningsskolan böra därför icke tillmätas

allt för knapp tid. Där så är nödigt, för att lärjungarna skola

kunna tillgodogöra sig undervisning i enlighet med fortsättningsskolans

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 137.

program, böra dessa övningar vara ägnade att uppöva och stärka även

den elementära färdigheten i detta för allt praktiskt arbete viktiga

ämne. Nu gällande bestämmelser angående undervisningen synas visserligen,

såsom skolöverstyrelsen i sitt yttrande i ämnet uttalat och även

ovan framhållits, ej lägga något hinder i vägen för att läraren, där

brister i denna elementära färdighet framträda, använder behövlig tid

för att bibringa lärjungarna de insikter, som äro nödiga för att de skola

kunna tillgodogöra sig den fortsatta undervisningen. Att en sådan

möjlighet står öppen synes emellertid icke tillräckligt. Såvitt det kan

ske utan sönderbrytande av skolans principiella grundplan och med bevarande

av undervisningens rörlighet och frihet, bör genom särskild

föreskrift skapas trygghet för att en dylik grundläggande undervisning,

där så befinnes erforderligt, också kommer till stånd. Någon ändring

av fortsättningsskolestadgan eller någon allmän föreskrift i avseende på

forLsättningsskolans arbetsordning synes härför icke erforderlig, utan

syftet bör lämpligast kunna vinnas genom anvisning i de fullständiga

normalundervisningsplaner för fortsättningsskolor, som med kursfördelning

och timplaner samt behövliga anvisningar för deras tillämpning författningsenligt

skola av överstyrelsen utarbetas och till Eders Kungl. Maj:t

i och för fastställelse överlämnas, att tjäna till ledning vid upprättandet

av den särskilda undervisningsplan, upptagande timplan och kursfördelning,

som skall intagas i det för fortsättningsskola gällande reglemente. Skulle

dessa normalundervisningsplaner icke under förra hälften av nästkommande

år hinna utfärdas, torde det böra övervägas, huruvida ej härovan

antydda önskemål kan genom utfärdande av ett cirkulär bliva tillgodosett.

På grund härav får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föranstalta att nödiga föreskrifter måtte utfärdas därom, att, då

fortsättningsskolestyrelse finner så erforderligt, en sammanhängande

undervisning i räkning må i fortsättningsskola meddelas under första

årskursen i den omfattning och till det antal timmar, som kan anses

lämpligt med hänsyn till denna skolas uppgifter och begränsade undervisningstid.

Stockholm den 3 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.