Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för Linköpings domkyrka från erläggande av ränta under vissa år å två statslån.

1923-05-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:169, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för Linköpings domkyrka från erläggande av ränta under vissa år å två statslån.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 169.

3

Nr 169.

Godkänd av första kammaren den 15 maj 1823.

Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående befrielse för Linköpings

domkyrka från erläggande av ränta under

vissa år å två statslån.

(Bankoutskottets utlåtande nr 37.)

Till Konungen.

Grenom en till riksdagen avlåten, den 2 mars 1923 dagtecknad

proposition nr 103 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva Linköpings

domkyrka befrielse från erläggande av den på 16 år belöpande

ränta å riksgäldskontorets kapitalfordran bos domkyrkan för två

till domkyrkan utlämnade lån sådan denna kapitalfordran befann sig

beträffande det ena lånet den 5 januari och beträffande det andra

den 14 februari 1906.

Såsom framgår av åberopade statsrådsprotokollet, bar staten vid

flera tillfällen lämnat bidrag till reparation av Linköpings domkyrka.

Redan före år 1876, då det i statsrådsprotokollet omförmälda anslag

å 68,500 kronor anvisades, har riksdagen för ändamålet beviljat dels

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Biksdagens skrivelse Nr 169.

lån, dels ock anslag till ganska betydande belopp. Riksdagen bar ock

vid ett föregående tillfälle under uppkomna ekonomiska svårigheter

för domkyrkan medgivit, att ett tidigare utlämnat lån i stället finge

utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet. Vid dessa tillfällen

har städse framhållits, vilket dyrbart och vackert minnesmärke av

vår medeltida byggnadskonst kyrkan utgjorde. Sålunda anfördes i

Eders Kungl. Maj:ts framställning till 1876 års riksdag, att, då ifrågavarande

kyrka, vilken vore icke blott stadskyrka utan även stiftskyrka,

utgjorde en dyrbar prydnad för hela landet och det kunde

antagas, att, sedan frågan om kyrkans restaurering från allmänhetens

sida genom frivilliga bidrag till betydande belopp rönt ett

stort deltagande, icke heller staten, till vilken kyrkans forna egendom

blivit indragen, skulle undandraga sig att medverka till restaurationsarbetets

fullständiga avslutande.

Statsutskottet vid nämnda års riksdag framhöll ock i sitt utlåtande,

hurusom kyrkan utgjorde ett framstående minnesmärke av

en förgången tids byggnadskonst och sålunda otvivelaktigt vore väl

förtjänt att ordnas i överensstämmelse med den ursprungliga byggnadsplanen

samt tillstyrkte anslaget.

Då riksdagen delar den sålunda tidigare uttalade uppfattningen,

att staten icke torde böra undandraga sig att bidraga till upprätthållande

av ett av landets dyrbaraste kulturminnesmärken och, enligt

vad den i ärendet förebragta utredningen giver vid handen, domkyrkan

icke lärer vara i stånd att utan synnerligen stora olägenheter

verkställa ifrågavarande räntelikvider, har riksdagen funnit sig

böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition nr 103.

Stockholm den 15 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.