Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.is proposition angående minskning av deri för riksdagen avsedda upplagan av kommittéoch sakkunnigebetänkan den m . m.

1923-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:170, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.is proposition angående minskning av deri för riksdagen avsedda upplagan av kommittéoch sakkunnigebetänkan den m . m.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 170.

5

Nr 170.

Godkänd av första kammaren den 15 maj 1923.

Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj.is proposition angående minskning av deri

för riksdagen avsedda upplagan av kommittéoch

sakkunnigebetänkan den m . m.

(Bankoutskottets utlåtande nr 38 och memorial nr 39.

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 13 januari 1923 dagtecknad proposition

nr 9 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av protokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen medgiva, att den för riksdagen avsedda

upplagan av kommitté- och sakkunnigebetänkanden hädanefter må

bestämmas till 200 exemplar, vederbörande departementschef obetaget

att, i fall då nämnda betänkanden äro av större allmänt intresse,

i erforderlig grad utöka upplagan.

Även riksdagen anser, att den upplaga om 300 exemplar av

kommittébetänkandena, som för närvarande avses för bindning med

riksdagstrycket, utan större olägenhet kan indragas. I likhet med

riksdagens kanslideputerade, vilka avgivit utlåtande i ärendet, är

emellertid riksdagen av den uppfattningen, att någon ökning av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 170.

den för riksdagen i övrigt avsedda upplagan bör ske. Kanslideputerades

förslag i detta avseende, att det antal obundna exemplar, som

reserveras för vederbörande utskott, bör ökas med 50 exemplar, har

riksdagen därför ansett sig böra biträda.

Mot Eders Kung], Maj:ts förslag i övrigt har riksdagen icke haft

något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av

Eders Ivungl. Marjts förevarande proposition, medgivit, att den för

riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigebetänkanden

hädanefter må bestämmas till 250 exemplar, vederbörande departementschef

obetaget att, i fall då nämnda betänkanden äro av

större allmänt intresse, i erforderlig grad utöka upplagan.

I förenämnda proposition har föredragande departementschefen

jämväl berört frågan om lämpligheten av att vidtaga vissa förändringar

i riksdagstryckets format och stil.

Beträffande först frågan om riksdagstryckets format förekomma

för närvarande två olika sådana, ett för protokoll och ett för bihang.

Departementschefen har ifrågasatt, att för detta tryck hädanefter

skulle användas endast ett format, nämligen det, som för närvarande

tillämpas för betänkanden, ingående i samlingen »Statens offentliga

utredningar» ävensom för »Svensk Författningssamling». I likhet

med departementschefen och riksdagens kanslideputerade, vilka av*givit

utlåtande i ärendet, har riksdagen funnit en dylik förändring

böra genomföras, då därigenom bland annat ej obetydliga besparingar

skulle vinnas.

Vidkommande därefter frågan om stilsorten har hittills använts

för protokollen kompakt korpusstil och för bihanget kompakt cicero

såsom huvudstil. Även härvidlag borde enligt departementschefens

mening användas en och samma stilsort, nämligen kompakt korpus.

I avseende härå hava emellertid kanslideputerade framhållit, att, då

bihangstrycket användes i betydligt större utsträckning än protokollstrycket,

det vore av vikt, att stilen icke därvid hölles så fin, att

svårigheter vållades vid läsningen av detta tryck. Kanslideputerade

hava därför ansett, att, om en förändring av stilsorten i bihangstrycket

funnes böra vidtagas, stilen borde bliva mellanslagen grov

korpus, därvid framhållits, att denna stil skulle omfatta såväl text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 170.

7

som siffror och att vid återgivande av utredningar, kommittébetänkanden

och dylikt så kallad »packad» sättning kunde begagnas.

Någon förändring av stilsorten i protokollen har sålunda icke

ansetts erforderlig.

Med hänsyn till vad kanslideputerade anfört har riksdagen

funnit sig böra biträda kanslideputerades förslag angående användande

i bihangstrycket av mellanslagen grov korpus. Aven genom

den sålunda beslutade förändringen skulle en icke obetydlig besparing

ernås. Härtill komma åtskilliga andra, av departementschefen

och kanslideputerade närmare angivna fördelar.

Riksdagen får alltså för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen

besluta, att från och med 1924 års lagtima riksdag skola

beträffande riksdagstryckets format och stil iakttagas de förändringar,

som av kanslideputerade i deras ovanberörda utlåtande föreslagits.

Tryckt exemplar av vederbörande utskotts memorial i ärendet

överlämnas härjämte.

Stockholm den 15 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.