Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m., ävensom i ämnet väckta motioner.

1923-05-15 · 25 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 22 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:173, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m., ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173.

1

Nr 173.

Godkänd av första kammaren den 15 maj 1923.

Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker m. m., ävensom

i ämnet väckta motioner.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 38.)

Till Konungen.

I en den 2 mars 1923 dagtecknad proposition, nr 131, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogade förslag till

l:o) förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker,

2:o) förordning angående förbud mot införsel till och försäljning

inom riket av exportöl,

3:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 14

juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker,

4:o) förordning om ändrad lydelse av 1, 7 och 12 §§ i förordningen

den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka,

5:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 9

juni 1905 (nr 36 sid. 32) angående försäljning av tillagade, alkoholfria

drycker samt svagdricka, och

6:o) förordning om vissa ändringar i förordningen den 11 oktober

1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 173—175.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillverkning

till avsalu.

Hembrygd.

Maltextrakt.

Klassindel
ning.

2~ Riksdagens skrivelse Nr 173.

Under åberopande av bevillningsutskottets av riksdagen godkända

betänkande nr 38, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva,

A) att riksdagen, som icke kunnat oförändrad bifalla Eders Kungl.

Maj:ts omförmälda proposition, i vad den innefattar förslag till förordning

angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, antagit

följande förslag till

1) Förordning angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

I KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §‘

1. Den, som vill idka tillverkning av maltdrycker till avsalu,

skall, utöver vad författningarna i allmänhet föreskriva såsom villkor för

rätt att utöva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande

sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd av maltdrycker för eget behov, men ej till avsalu,

må, utan hinder av föreskrifterna i denna förordning, företagas av envar,

som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller tillverkning

av sådana drycker till avsalu.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å tillverkning av

maltextrakt; sådan tillverkning bedrives under de villkor och den kontroll,

Kungl. Maj:t särskilt föreskriver.

2 §•

1. Maltdrycker indelas i nedan angivna klasser, nämligen:

första klassen, omfattande maltdrycker, som ej innehålla mer än

en och åtta tiondels viktprocent alkohol och som äro inbryggda med

en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger sex procent, ävensom

sådana alkoholfria maltdrycker, som äro inbryggda med en stamvört,

vars extrakthalt överstiger sex men icke tio och en halv procent;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173. 3

andra klassen, omfattande maltdrycker, som icke äro hänförliga

till första klassen och vilka ej innehålla mer än tre och två tiondels

viktprocent alkohol och äro inbryggda med en stamvört, vilkens extrakthalt

icke överstiger tio och en halv procent; samt

tredje klassen, omfattande alla till första eller andra klassen icke

hänförliga maltdrycker.

2. Såsom maltdryck av första klassen anses även, oavsett extrakthalten,

vört avsedd för bakning.

3. Maltdryck må ej vid bryggeri tillverkas med stamvört av

lägre extrakthalt än fyra procent.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka varje maltdryck, som är hänförlig till första klassen

och som är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger

sex procent;

skattefritt bryggeri varje bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,

endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri varje annat bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,

maltdrycker må tillverkas; samt

tillverkare den person, vilken såsom ägare, innehavare, verkställande

direktör eller disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet

över bryggeriets skötsel och för vilken tillståndsbeviset utfärdats.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och

med den 30 september.

4 §•

Maltdryck må från bryggeri utlämnas endast på kärl, som äro

stämplade med såväl bryggeriets namn som beteckningen för den klass,

vartill maltdrycken jämlikt 2 § är hänförlig; dock må i stället för bryggeriets

namn användas en såsom ursprungsbeteckning lämplig, av vederbörande

överkontrollör godkänd förkortning av namnet eller ock bryggeriets

inregistrerade varumärke. Beträffande butelj må dylik stämpling

ske å korken eller proppen.

Anbringande av stämpel å kärl eller å kork eller propp skall äga

rum enligt av kontrollstyrelsen meddelade anvisningar.

När kärl, som innehåller maltdryck, är försett med etikett, skall

klassbeteckningen vara på tydligt framträdande sätt anbragt före den

övriga texten å etiketten.

Stamv örtens

minsta

extrakthalt.

Definitioner.

Tillverk
ningsår.

Stämpel &

kärlen vid

maltdryckers

utlämnande

från bryggeri.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 173.

Grunderna

för bryggerikontrollen.

Tillverkares

skyldigheter

i allmänhet.

Kontroll &

tillverkade

drycker.

Vad i denna paragraf stadgats äger ej tillämpning, därest maltdryck

av köpare avhämtas i öppna kärl.

5 §■

1. Bryggeri och vid bryggeri bedriven tillverkning skola stå under

statens kontroll.

2. Överinseendet å kontrollen handhaves av kontrollstyrelsen.

Den lokala tillsynen utövas av överkontrollörer med biträde vid de

skattepliktiga bryggerierna av kontrollombud och vid de skattefria bryggerierna

av tillsyningsman. Närmare bestämmelser angående kontrolltjänstemännens

antagande, befogenheter och åligganden meddelas av

Kungl. Maj:t. Angående ersättning till överkontrollörer och andra kontrolltjänstemän

är särskilt stadgat.

I den män denna förordning icke annorlunda bestämmer, skall

kostnaden för kontrollens utövande bestridas av statsverket.

6 §•

1. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som

kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över maltskattens

behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som

överkontrollör i enlighet med denna förordning, av Kungl. Maj:t utfärdade

bestämmelser för kontrollpersonalen eller kontrollstyrelsens särskilda

föreskrifter kan lämna.

2. Vid förande av de i denna förordning omförmälda journaler

skola iakttagas föreskrifterna i 9 § i förordningen den 4 maj 1855

angående handelsböcker och handelsräkningar ävensom de särskilda föreskrifter,

som av kontrollstyrelsen meddelas.

3. Tillverkare skall hålla sina handelsböcker med tillhörande verifikationer

tillgängliga för kontrollstyrelsen eller den, kontrollstyrelsen

därtill befullmäktigat, så ock för överkontrollör.

4. Tillverkare åligger att bereda kontrolltjänsteman, närhelst han

det fordrar, tillträde till maltkross, maltvåg och brygghus. Därjämte

skall annan lägenhet i bryggeriet vara för kontrolltjänsteman tillgänglig

mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock

å annan tid, när arbete inom bryggeriet pågår.

1 '' 7 §•

Kontrollstyrelsen åligger att övervaka, att alkoholhalten och den ursprungliga

extrakthalten i maltdrycker, som från bryggeri utlämnas i

försäljningsfärdigt skick eller som i handeln saluhållas, icke överstiger

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173.

5

den för vederbörande klass medgivna, ävensom att stam vörtens extrakthalt

i dylika drycker icke understiger fyra procent; och äger kontrollstyrelsen

att från bryggeri kostnadsfritt utbekomma för analysers verkställande

erforderliga prov.

8 §•

Därest tillverkare ej åtnöjes med av överkontrollör lämnad anvis- Klagan över

ning eller vidtagen åtgärd, äger han hos kontrollstyrelsen däri söka

ändring. ‘ ”gä".

II KAP.

Om skattepliktigt bryggeri.

9 §.

I bryggeri, som anlagts eller för tillverkning av andra maltdrycker Koncession

än svagdricka inrättats efter ingången av juli månad 1917, må sådan för Tis?a

tillverkning ej äga rum, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd.

Lag samma vare angående tillverkning av ifrågavarande drycker i bryggeri,

varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning än reparation

och ej återupptagits före ingången av juli månad 1917. ''

10 §.

Skattepliktigt bryggeri får icke vara sammanbyggt med kvarn. Bryggeri
Finnes

å samma tomt som skattepliktigt bryggeri fabrik eller byggnadfinannan

inrättning, där malt eller annat till maltdryckstillverkning dugligt

råämne användes eller därinom redskap finnes, varå maltkrossning

kan företagas, skall dylik inrättning vara skild från bryggeriet genom

anordning, som kontrollstyrelsen godkänner.

11 §•

1. Tillverkare skall, innan anmälan, som i 16 § sägs, första gån- Planritning

gen göres, låta i två exemplar upprätta och till överkontrollören över- och beskriv~

lämna fullständig planritning och beskrivning över bryggeriet och samtliga

å bryggeritomten befintliga lägenheter med tydligt angivande av

vars och ens ändamål. Ett exemplar av ritning och beskrivning förvaras

vid bryggeriet, och det andra insändes av överkontrollören till ; i

kontrollstyrelsen.

2. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke upptagits

i den i 1 mom. nämnda beskrivning eller som däri upptagits

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 173.

men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning av maltdrycker användas

utan att hava blivit av överkontrollören skriftligen godkända.

3. När i anseende till vidtagna förändringar inom skattepliktigt

bryggeri kontrollstyrelsen anser ritningen över detsamma icke vidare

vara användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och

beskrivning, ävenledes i två exemplar.

12 §.

Båtomen 1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning av maltdrycker

användas endast torkat, rostat eller bränt kornmalt, humle, jäst och

vatten samt under de villkor, kontrollstyrelsen föreskriver, sockerkulör.

2. Kontrollstyrelsen äger för visst skattepliktigt bryggeri medgiva,

att under villkor, som av kontrollstyrelsen föreskrivas, socker eller dextros

må i lagerkällaren användas såsom tillsats till porter.

13 §.

Maitkross 1. Det för tillverkning i skattepliktigt bryggeri avsedda maltet

och maltvåg. Bkap krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så förbunden med

en självregistrerande, justerad våg, att maltets krossning ej kan äga

rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

2. Maltkross och våg skola av tillverkaren anskaffas och i behörigt

skick underhållas.

3. Närmare föreskrifter angående den självregistrerande vågens

beskaffenhet samt angående vågens och maltkrossens uppställning, insättande

eller ändring ävensom de föreskrifter, som för en betryggande

kontroll erfordras i ''fråga om krossning av malt, meddelas av kontrollstyrelsen.

4. Utom den med vågen förenade maltkrossen må icke i skattepliktigt

bryggeri eller tillhörande lägenheter finnas någon till krossning

av malt användbar redskap, med mindre den ställes under kronans lås

eller försegling.

Beträffande uppställning och användning av gröpkvarn gäller vad

kontrollstyrelsen därom föreskriver.

14 §.

Fel å kross 1. Kan den med vågen förbundna maltkrossen av någon anled
elmr

m4g ning ej användas, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos kontrollombudet.

Vill tillverkare fortsätta maltkrossningen å annan, med vågen

icke förenad redskap, skall kontrollombudet närvara vid krossningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173. 7

Önskar tillverkare tillträde till krossen för reparation eller rengöring,

skall kontrollombudet närvara vid krossens öppnande och tillslutande.

2. Märkes å vågen fel, skall tillverkare ofördröjligen avbryta

maltkrossningen och anmäla förhållandet hos överkontrollören; ägande

överkontrollören bestämma, efter vilken grund maltavverkningen skall

beräknas från den tidpunkt, då vågen sist avlästes, innan felet märktes.

Önskar tillverkare fortsätta maltkrossningen, medan vågen är felaktig,

skall maltet uppvägas å annan justerad våg i kontrollombudets

närvaro.

3. Påfordras kontrollombuds närvaro i fall, som i denna paragraf

avses, äger ombudet av tillverkaren åtnjuta ersättning, varom särskilt

är stadgat.

15 §.

1. I skattepliktigt bryggeri må, med undantag av spannmål samt

i fall, som avses i 12 § 2 mom., socker, icke finnas ämne, som kan vid

tillverkning av maltdryck användas i stället för malt; dock må kontrollstyrelsen

beträffande bryggeri, där tillverkning av läskedrycker bedrives,

mot särskilda villkor kunna medgiva uppläggning i bryggeriet av socker,

som erfordras för tillverkningen av sådana drycker.

2. De för tillverkning av maltdrycker erforderliga råämnen, såsom

spannmål och malt, skola förvaras så, att kontrollen över deras användning

bliver betryggande, och äger kontrollstyrelsen i dylikt syfte meddela

erforderliga föreskrifter.

3. Finnes i samma byggnad som skattepliktigt bryggeri förråd

av spannmål, avsedd för annat ändamål än tillverkning av malt eller

maltdryck, må överkontrollör i avseende å förvaringen av densamma

meddela erforderliga anvisningar.

4. Krossat malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri och ej

därifrån utföras. Ej heller må vört eller svagdricka överföras från skattefritt

till skattepliktigt bryggeri.

5. Vad här ovan sagts om bryggeri gäller ock om samtliga de

lägenheter, som å den hos kontrollstyrelsen förvarade planritning och

beskrivning upptagits såsom hörande till bryggeriet, dock ej bostadslägenheter.

16 §.

1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början

av ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det till
-

R&ämnens

förvaring,

förbud mot

införande av

vissa ämnen

i bryggeri

m. m.

Drifts
anmälan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 173.

Säkerhet för

skatt m. ro,

Tillstånds
bevis.

Besiktning.

verkaren att minst femton dagar förr, än maltkrossning må företagas,

till kontrollstyrelsen ingiva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt

tillverkarens postadress,

b) den tidrymd, ej överstigande helt tillverkningsår, för vilken

han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,

'' - e) den vikt malt, han beräknar skola komma att krossas i medeltal

för varje helgfritt dygn under den tid, för vilken anmälan göres,

samt

- . d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman; ''

varjämte i fall, som avses i 9 §, vid anmälan skall fogas bevis,

att Kungl. Maj:t lämnat sådant tillstånd, som där är sagt.

2. Samtidigt med anmälan, som avses i 1 mom., skall tillverkaren till

kontrollstyrelsen insända vidimerad avskrift av levereringsreversal, varom i

26 § sägs, å inbetald skatt för eu månad, eller, om han vill erhålla anstånd

med skattens erläggande, bevis därom, att han hos vederbörande länsstyrelse

ställt av densamma godkänd säkerhet för skattens erläggande

intill visst belopp. Detta belopp skall minst motsvara den sammanlagda

skatten för sex månader, beräknad efter den uppgivna medelavverkningen,

dock alltid minst tolvhundra kronor. Avser anmälan

kortare tid än sex månader, varde säkerheten därefter jämkad; dock

skall i varje fall säkerhet ställas för minst tvåhundra kronor.

3. Ingives avskrift av levereringsreversal om behörigen inbetald

skatt eller bevis om godkänd säkerhet för minst det skattebelopp, varom

i 2 mom, sägs, och linnes eljest ej hinder för rörelsens utövande, meddelar

kontrollstyrelsen tillståndsbevis för tillverkaren att företaga maltkrossning

och tillverkning av maltdrycker utav det malt, som på grund

av, tillståndsbeviset krossas.

4. Om återkallelse i vissa fall av tillstånd till maltkrossning stadgas

i 17 § 2 mom. och 29 §.

. i7 §.

1. Då överkontrollör första gången under ett tillverkningsår besöker

skattepliktigt bryggeri, skall han anställa besiktning av bryggeriet

för att utröna, huruvida byggnader och redskap överensstämma med

planritning och tillhörande beskrivning samt föregående besiktningsprotokoll.

.

Visar det sig därvid, att byggnader och redskap förete olikheter

med planritning och tillhörande beskrivning på grund av förändringar,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173. 9

som verkställts efter det föregående besiktning företagits, och hava

förändringarna icke godkänts jämlikt 11 § 2 mom., äger överkontrollör,

där anordningarna strida mot föreskrifterna i denna förordning eller

mot de med stöd av förordningen särskilt utfärdade bestämmelser, meddela

beslut om nödiga rättelser. Åro förändringarna av beskaffenhet

att hindra utövande av en betryggande kontroll, må överkontrollör meddela

förbud mot företagande av maltkrossning.

Protokoll, vari särskilt skola antecknas gjorda förändringar, beslut

om nödiga rättelser eller skälen'' för meddelat förbud, uppsättes i anledning

av besiktningen och utskrives i två exemplar, varav det ena

bilägges den vid bryggeriet förvarade planritningen och det andra tillställes

kontrollstyrelsen.

Tillverkare åligger att själv eller genom ombud närvara vid besiktningen

samt att underteckna protokollet.

Närmare föreskrifter om verkställandet av besiktningen meddelas

av kontrollstyrelsen.

2. Har överkontrollör meddelat förbud, varom i 1 mom. sägs,

skall han ofördröjligen och senast inom tre dagar insända besiktningsprotokollet

till kontrollstyrelsen, söm har att återkalla tillståndet till

maltkrossning eller upphäva förbudet.

Återkallas tillståndet till maltkrossning, må nytt tillstånd icke meddelas,

förrän tillverkaren för kontrollstyrelsen företer av överkontrollör

utfärdat intyg därom, att anordningarna vid bryggeriet icke strida mot

föreskrifterna i denna förordning eller mot de med stöd av förordningen

särskilt meddelade föreskrifter.

18'' §.

1. Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen

skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare av

annan anledning avsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset

angivits, skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollombudet, i

senare fallet minst tre dagar före den, å vilken sista maltkrossningen

är avsedd att äga rum; och åligger det kontrollombudet att härom

lämna tillverkaren bevis samt ofördröjligen underrätta överkontrollören

och kontrollstyrelsen. När sådan anmälan från tillverkaren skett, må

maltkrossning ej utan nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, dä

enligt anmälningen maltkrossningen skolat avslutas.

2. När tillverkningsrätt vid skattepliktigt bryggeri upphör, skall

kontrollombudet stänga den med den självregistrerande vågen förbundna

maltkrossen medelst anbringande av kronans lås; dock må tillverkare

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 173—175. 2

Förbud i visst

fall mot rnaltkrossning,

-

Upphörande

av maltkrossning.

Upphörande

av tillverkningsrätt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Brygd''

anmälan.

Redskap och

biträde vid

kontrollen.

Journaler.

10 Riksdagens skrivelse Nr 173.

erhålla tillträde till krossen eller vågen efter anmälan hos överkontrollören,

vilken äger att föreskriva erforderliga kontrollåtgärder, som av

tillverkaren bekostas.

19 §.

För varje brygd, som företages i skattepliktigt bryggeri, skall tillverkare

eller hans ombud minst sex timmar, innan maltets krossning

börjar, till överkontrollören insända skriftlig anmälan (brygdanmälan) om

a) tiden för krossningens början,

b) tiden för inmäskningens början,

c) tiden, då vörten antages vara färdig för pumpning till kylredskapen,

och

d) det slag av maltdryck, vartill det krossade maltet skall användas.

Tillverkare må på en gång anmäla en följd av brygder för en tidrymd

av högst två veckor.

20 §.

Tillverkare i skattepliktigt bryggeri skall utan ersättning i och

för kontrollen ställa till förfogande av överkontrollör godkänd, justerad

våg med justerade vikter, två inom riket justerade sackarometrar jämte

provcylindrar och annan redskap samt arbetsbiträde för direkt uppvägning

av malt och uppmätning av kärl med flera kontrollåtgärder,

ävensom malt för justering av den självregistrerande vågen.

21 §.

1. I skattepliktigt bryggeri skola föras följande journaler:

a) en krossningsjournal, utvisande för varje dag vikten av under

dagen krossat malt av olika slag,

b) en bryggjournal, utvisande för varje brygd vikten av använt malt

och övriga råämnen, vörtens extrakthalt och volym, det slags maltdryck,

vartill brygden är bestämd, maltdryckens volym m. m., samt

c) en försäljningsjournal, utvisande för varje dag försäljningen under

dagen av olika slag av maltdrycker m. m.

Journalerna skola föras på tillverkarens ansvar enligt formulär, som

av kontrollstyrelsen fastställas.

Samtliga journaler skola städse vara tillgängliga för kontrollstyrelsen

eller den, kontrollstyrelsen därtill befullmäktigat, ävensom för överkontrollör.

Kontrollombud må taga del av krossnings- och bryggjournaler.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173.

11

2. Bestämmelser angående uppmätning och numrering av pannor Uppmätning

och jäskar samt i fråga om undersökning om vörtens volym och extrakt- RV kärl m m''

halt, ävensom föreskrifter om uträkning av extraktutbyte, kontrollvägning,

provtagning och dylikt meddelas, där så erfordras, av kontrollstyrelsen.

3. Senast andra helgfria dagen i varje månad skall tillverkaren insändande

till kontrollstyrelsen och överkontrollören insända av kontrollombudet

bestyrkta utdrag ur bryggjournalen för föregående månad.

22 §.

1. Maltdryck av första klassen må blandas med maltdryck av Blandning ay

annan klass allenast i närvaro av kontrollombudet, som i sådant fall maltdryckeräger

åtnjuta ersättning av tillverkaren efter särskilt stadgade grunder.

Närmare föreskrifter angående uppsikten i fall, som nu sagts, meddelas

av kontrollstyrelsen.

Angående undantag i nu omförmälda fall från rätten att njuta

restitution av erlagd skatt stadgas i 31 §.

2. Vid tillverkning av maltdryck i skattepliktigt bryggeri må Vörtens

vörten, då jästen tillsättes, icke äga lägre extrakthalt än fyra procent, vid jäsning,

och må vörten ej heller efter jästens tillsättande beredas lägre ursprunglig

extrakthalt än nu sagts.

23 §.

Tillverkning till avsalu av maltdryck av tredje klassen må icke Särskilda

äga rum för annat ändamål än utförsel ur riket samt vetenskapligt, tillverkning

medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, av maltdryck

Angående tillverkning för utförsel samt för sådant annat ändamål,

som här sagts, meddelas särskilda bestämmelser av Kungl. Maj:t.

III KAP.

Beskattning av maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

24 §.

För malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning Skatteplikt

av maltdryck, skall erläggas skatt med sjuttiofem öre för varje kilo- 0<IatIf'',Ue"

gram, dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret

avverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår med sextiofem

öre för kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med sjuttio

öre för kilogram.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Beräkning av

maltets vikt.

Inbetalning

av skatt.

Förfarande

vid inbetalning

av skatt

förskottsvis.

Brist eller

överskott i inbetald

skatt.

Restitution

av överskott

i skatt.

Förfarande

beträffande

inbetalning

av skatt vid

anstånd.

12 Riksdagens skrivelse Nr 173.

I intet fall må skatten understiga i medeltal åtta kronor för varje helgfritt

dygn av den tid, under vilken maltkrossning på grund av tillståndsbevis

må äga rum.

, 25 §.

Maltets vikt beräknas efter den självregistrerande maltvågens anvisning;

dock skola i fall, som avses i 14 § 2 inom., de av överkontrollören

eller i kontrollombudets närvaro gjorda viktbestämningar gälla.

26 §.

Erläggande av skatt och särskild ersättning enligt denna förordningsker

genom inbetalning å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets

räkning.

Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal skall av tillverkaren

ofördröjligen insändas till köntrollstyrelsen.

27 §''

1. Där tillverkare icke enligt vad i 16 § 2 mom. sägs åtnjuter

anstånd med skattens erläggande, skall han senast å åttonde dagen i

varje månad inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den i 16 §

1 mom. omförmälda anmälan kommer att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt

än den, för vilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att inom

åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för den överskjutande

myckenheten; har däremot malt krossats till lägre vikt än den, för vilken

skatt förskottsvis erlagts, må överskottet av skatt tillgodoräknas tillverkaren

vid inbetalning av skatt för påföljande månad.

3. Visar sig, då det i 16 § omförmälda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalat skatt för mera malt än som krossats, äger

han efter framställning hos kontrollstyrelsen återbekomma skillnaden

hos statskontoret.

28 §.

1. Har tillverkare åtnjutit anstånd med skattens inbetalande enligt

vad i 16 § 2 mom. sägs, skalk han inom två månader efter utgången

av varje kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet;

och skall vid betalningen för det sista kvartalet, under vilket maltkrossning

enligt gällande tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas vad som

kan brista i den skatt, som enligt 24 § andra stycket minst skall utgå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173.

13

2. Har under någon kalendermånad vikten av det krossade maltet

i medeltal för varje lielgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöver vad i anmälan enligt 16 § 1 mom. uppgivits, skall tillverkare,

som åtnjuter anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis

varit gällande för mer än hälften av ifrågavarande månad, inom

fjorton dagar efter månadens slut till kontrollstyrelsen ingiva bevis, att

han hos vederbörande länsstyrelse ställt godkänd säkerhet för den skatt,

som svarar mot den tillökade medelavverkningen för sex månader.

29 §.

1. Betalas ej skatten inom den i 27 § eller 28 § 1 mom. föreskrivna

tid eller förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren

dessförinnan ställt ny, av vederbörande länsstyrelse godkänd säkerhet,

eller underlåter tillverkare att, efter det anfordran av kontrollstyrelsen

skett, ställa ökad säkerhet, varom i 28 § 2 mom. sägs, skall kontrollstyrelsen

återkalla tillståndsbeviset, i vad det innefattar rätt till maltkrossning.

Där tillverkaren brustit i skatteinbetalning, skall för uttagande

av ogulden skatt omedelbart verkställas utmätning, därom kontrollstyrelsen

må göra framställning.

2. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med

den dag, då beslut om återkallandet delgives tillverkaren eller hans

ombud.

30 §.

Har i skattepliktigt bryggeri uppvägt malt eller därav beredd produkt,

innan den lämnat lagerfaten, så väsentligt skadats, att maltet eller produkten

ej kan för avsett ändamål användas, må eftergift av skatten äga rum. Dylik

eftergift må ock ske för sådan av skattepliktigt bryggeri innehavd

maltdryck, som med anledning av försäljningsförbud, meddelat jämlikt

26 § i förordningen angående försäljning av pilsnerdricka, så skadats,

att drycken ej kan för avsett ändamål användas. Till kontrollstyrelsen

ställd ansökan om eftergift av skatten i ovan angivna fall skall, åtföljd

av handlingar, innefattande erforderlig utredning rörande förhållandet,

insändas till överkontrollöi''en, som jämte eget yttrande insänder handlingarna

till kontrollstyrelsen. Varder skatt eftergiven, lämnar kontrollstyrelsen

härom meddelande till statskontoret för återbetalnings verkställande.

Ökning av

säkerheten

för skatt vid

ökad tillverkning.

Påföljd av

utebliven

skatteinbetalning

m. m.

Eftergift av

skatt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Restitution

av skatt för

malt, använt

till svagdricka.

Restitution

av skatt vid

export.

Skattefrihet.

Bryggeri
byggnaden.

Förbud mot

införande

och förvarande

av

vissa maltdrycker.

14 Riksdagens skrivelse Nr 173.

31 §.

Vid skattepliktigt bryggeri må efter varje kvartals utgång restitution

av skatt, efter sextiotvå öre för kilogram räknat, åtnjutas för

det under nästföregående kvartal omedelbart till svagdricka använda

malt, dock icke till högre belopp, än att den återstående skatten uppgår

till minst det i 24 § andra stycket stadgade medeltal.

Där med stöd av 22 § 1 mom. maltdryck av första klassen blandats

med maltdryck av annan klass, må restitution ej åtnjutas för någon del

av det malt, som åtgått till den brygd, varur den till blandningen

använda maltdrycken av första klassen tagits.

Till kontrollstyrelsen ställd ansökning om restitution i fall, som nu

sagts, skall insändas till vederbörande överkontrollör före utgången av

månaden näst efter det kvartal, ansökningen avser. Efter verkställd

granskning insänder överkontrollören ansökningen till kontrollstyrelsen.

Medgives restitution, lämnar kontrollstyrelsen härom meddelande till

statskontoret för återbetalnings verkställande.

32 §.

Utföres maltdryck från skattepliktigt bryggeri ur riket, åtnjutes

under de villkor, vilka av Kungl. Maj:t särskilt stadgas, för den vikt

malt, som tillverkaren kan styrka hava åtgått för den utförda maltdryckens

tillverkning, restitution av den för maltet erlagda skatten.

IV KAP.

Om skattefritt bryggeri.

33 §.

Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där endast svagdricka

må tillverkas.

34 §.

Skattefritt bryggeri må icke vara sammanbyggt med skattepliktigt

bryggeri, ej heller beläget å samma tomt som dylikt bryggeri eller å

angränsande tomt.

35 §.

I skattefritt bryggeri med därtill hörande lägenheter må ej införas

eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdaaem skrivelse Nr 173.

15

36 §.

1. Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början av

ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren

att minst femton dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till

kontrollstyrelsen ingiva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt

tillverkarens postadress,

b) den tidrymd av tillverkningsåret, under vilken tillverkningen

skall bedrivas, samt

c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänsteman,

varefter kontrollstyrelsen, där hinder ej möter, meddelar tillståndsbevis

för tillverkaren att utöva tillverkningen.

2. Tillståndsbevis, varom i 1 mom. sägs, må ej meddelas för

tillverkning i bryggeri, i vilket förut under tillverkningsåret bedrivits skattepliktig

tillverkning av maltdrycker, ej heller åt den, som erhållit tillstånd

till försäljning av rusdrycker eller av maltdrycker av andra klassen.

37 §.

1. Vid tillverkning av svagdricka i skattefritt bryggeri må, då jästen

tillsättes, extrakthalten hos vörten icke överstiga sex procent eller understiga

fyra procent, och må vörten ej heller efter jästens tillsättande

beredas ursprunglig extrakthalt, som är högre än sex procent eller lägre

än fyra procent.

Beträffande uppmätning och numrering av jäskar och dylika kontrollåtgärder

meddelas föreskrifter av kontrollstyrelsen.

Tillverkare vare skyldig att låta kontroll tjänsteman taga prov såväl

av vörten som av den tillverkade drycken.

2. I skattefritt bryggeri må vid tillverkning av svagdricka ej

användas sackarin eller liknande sötämne, och må dylikt ämne ej finnas

i bryggeriet eller därtill hörande lägenheter.

3. Från skattefritt bryggeri må icke utföras vört av högre extrakthalt

än sex procent.

38 §.

Minst sex timmar före början av varje brygd i skattefritt bryggeri

skall tillverkare hos vederbörande tillsyningsman göra skriftlig anmälan

om tiden för brygden och om den tid, då vörten antages vara färdig

Drifts
anmälan.

Vörtens

extrakthalt

vid jäsning.

Förbud mot

användning

av sackarin

in. m.

Utförd vörts

extrakthalt.

Brygd
anmälan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Redskap och

biträde vid

kontrollen.

Brygg
journal.

Utdrag ur

bryggjournalen

och

bidrag till

kontrollkostnaden.

16 Riksdagens skrivelse Nr 173.

för tillsättning av jäst. Sådan anmälan må dock ej göras å annan tid

än mellan klockan sex förmiddagen och klockan åtta eftermiddagen.

Tillverkare må på en gång anmäla en följd av brygder för en

tidrymd av högst två veckor.

39 §.

Tillverkare i skattefritt bryggeri skall titan ersättning i och för

kontrollen ställa till förfogande redskap och biträde, som erfordras för

uppmätning av vört, svagdricka och kärl samt för undersökning av

vörtens extrakthalt, ävensom två inom riket vederbörligen justerade

sackarometrar jämte provcylindrar.

40 §.

I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande

av blanketter, som kontrollstyrelsen låter tillhandahålla, föras

en bryggjournal, som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

41 §•

1. Före den femtonde dagen i månaden näst efter utgången av

varje kvartal skall tillverkare i skattefritt bryggeri till kontrollstyrelsen

avlämna av vederbörande tillsyningsman bestyrkt utdrag ur bryggjournalen

och samtidigt härmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet

å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning

inbetala ett belopp, motsvarande femtio öre för varje helgfritt dygn av

den tid, varunder tillståndsbevis vid bryggeriet under kvartalet varit

gällande. Uppgår maltavverkningen under omförmälda tid i medeltal till

mer än sextio kilogram malt för varje helgfritt dygn, skall tillverkaren

dessutom erlägga ett halvt öre för varje kilogram av den myckenhet malt,

varmed avverkningen överstiger en efter sextio kilogram om dygnet

beräknad avverkning.

Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal skalf av tillverkaren

ofördröjligen insändas till kontrollstyrelsen.

2. Inbetalas icke de i 1 mom. nämnda avgifter i behörig tid,

skall kontrollstyrelsen återkalla tillståndsbeviset att upphöra att gälla den

dag, då beslut om återkallandet delgives tillverkaren eller hans ombud,

och gorå framställning om utmätning av avgifterna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173.

17

42 §.

Vill tillverkare i skattefritt bryggeri avsluta tillverkningen före utgången

av den tid, för vilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen

anmäla sådant för vederbörande tillsyningsman med uppgift om dagen,

då tillverkningen kommer att avslutas; och åligger det tillsyningsmannen

att lämna tillverkaren bevis, att sådan anmälan skett, samt därom ofördröjligen

underrätta överkontrollören och kontrollstyrelsen.

När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis

äga rum efter den tid, då enligt anmälningen tillverkningen skolat

avslutas.

V KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

43 §.

Den, som utan tillstånd samt utan behörighet efter 1 § 2 eller

3 mom. tillverkar maltdryck, straffes, där tillverkningen skett i allenast

ringa omfattning, med böter från och med tio till och med tvåhundra

kronor.

Bedrives tillverkningen yrkesmässigt eller eljest i större omfattning,

än i första stycket avses, straffes tillverkaren med böter från och med

etthundra till och med tvåtusen kronor eller med fängelse i högst sex

månader samt gälde skatt för det avverkade maltet, dock med minst

tvåhundrafyrtio kronor. Giva omständigheterna vid handen, att malt

avverkats till sådan mängd, att jämlikt bestämmelserna i 24 § den på

maltet belöpande skatt överstiger nyssnämnda belopp, skall i saknad av

erforderlig utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek

antagas, att för varje dygn av den tid, varunder den olagliga avverkningen

pågått, verkställts en brygd och att det därunder inmäskade

maltets mängd i okrossat tillstånd uppgått till hälften av mäskkarsrymden

samt att en hektoliter okrossat malt väger femtiotvå kilogram.

44 §.

Försäljer någon, vilken med stöd av 1 § 2 mom. för eget behov

tillverkat maltdryck, vad han sålunda tillverkat och är ej försäljningen

enligt gällande bestämmelser rörande försäljning av maltdrycker belagd

med straff, vare han underkastad ansvar såsom för olovlig tillverkning.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 saml. Nr 173—175. 3

Tillverknings

avslutande

före tillverkningsrättens

upphörande.

Ansvar för

olovlig tillverkning.

Ansvar för

försäljning av

hembryggd

maltdryck.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 173.

Ansvar för

undandragande

av

skatt.

Ansvar för

olovlig tillverkning

av

vissa maltdrycker

i

skattepliktigt

bryggeri.

Ansvar för

överträdelse

av kontroll
-

45 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket

skatt

auvänder ej medgivna råämnen eller malt, som icke blivit i föreskriven

ordning vägt,

eller gör åverkan å självregistrerande våg,

eller använder självregistrerande våg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olovligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller med fängelse i högst ett år; dock må, där omständigheterna

äro synnerligen försvårande, dömas till straffarbete i högst två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

46

1. Överstiger i maltdryck, som i skattepliktigt bryggeri till avsalu

tillverkats för annat ändamål än i 23 § sägs, alkoholhalten tre och två

tiondels viktprocent, eller befinnes, att extrakthalten hos den stamvört,

med vilken drycken är inbryggd, överstigit tio och en halv procent,

straffes tillverkaren med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen

kronor.

Har den olovliga tillverkningen avsett allenast viss brygd och i

övrigt skett i ringa omfattning, må, där förbrytelsen ej skett uppsåtligen

och tillverkaren icke heller gjort sig skyldig till uppenbar vårdslöshet,

straffet nedsättas lägst till femtio kronor.

2. Befinnes, att extrakthalten hos den stamvört, med vilken i

skattepliktigt bryggeri tillverkad maltdryck blivit inbryggd, icke uppgått

till fyra procent, straffes tillverkaren med böter från och med tvåhundra

till och med tvåtusen kronor.

Har den olovliga tillverkningen avsett allenast viss brygd och i

övrigt skett i ringa omfattning, må, där förbrytelsen ej skett uppsåtligen

och tillverkaren icke heller gjort sig skyldig till uppenbar vårdslöshet,

straffet nedsättas lägst till femtio kronor.

47 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173.

•19

eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller väg, som ännu

icke godkänts,

eller överträder föreskrift i 13 § 4 mom., 15 § eller 22 § 1 inom.,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänstemau eller kontrollstyrelsen

eller kontrollstyrelsens fullmäktige tillgång till de i 21 § omförmälda

journaler eller till handelsböcker med tillhörande verifikationer eller till

ritning eller beskrivning över bryggeriet,

eller överträder enligt 17 § meddelat förbud,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, som äger anställa undersökning

om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller

byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 45 §, med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att föra de i 21 § föreskrivna

journaler, vare tillverkaren underkastad ansvar, som nu sagts.

Lag samma vare, därest tillverkare i skattepliktigt bryggeri underlåter

att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 4 §; dock att, där maltdryck

från bryggeri utlämnas å kärl, stämplat med beteckning för lägre

klass än den, vartill drycken jämlikt 2 § är hänförlig, ej må till ansvar

dömas, med mindre omständigheterna äro sådana, att det måste antagas,

att åtgärd avsiktligt vidtagits för att åt drycken giva högre alkoholhalt

än den för vederbörande klass medgivna.

Overträdes föreskrift i 13 § 4 mom., skall krossningsredskapen,

och overträdes 15 §, skall olagligen upplagt gods, vare sig tillverkaren

är ägare därav eller icke, dömas förbrutet.

48 §.

1. Överstiger i maltdryck, som tillverkats i skattefritt bryggeri,

alkoholhalten en och åtta tiondels viktprocent, eller befinnes, att extrakthalten

hos den stamvört, med vilken drycken är inbryggd, överstiger

sex procent, och äro omständigheterna sådana, att det måste antagas,

att åtgärd avsiktligt vidtagits för att åt diycken giva högre alkoholhalt,

än nyss sagts, straffes tillverkaren med böter från och med tvåhundra

till och med tvåtusen kronor eller med fängelse i högst ett år.

Föreligga icke dylika omständigheter, men har tillverkaren gjort

sig skyldig till uppenbar vårdslöshet, straffes med böter från och med

femtio till och med femhundra kronor.

2. Överstiger i maltdryck, som i 1 mom. avses, alkoholhalten

två viktprocent, eller befinnes, att extrakthalten hos den stamvört, med

vilken drycken är inbryggd, överstigit sex och fyra tiondels procent,

bestämmelser

i fråga om

skattepliktigt

bryggeri.

Ansvar för

olovlig tillverkning

av

vissa maltdrycker

i

skattefritt

bryggeri.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ansvar för

överträdelse

av kontrollbestämmelser

i fråga

om skattefritt
bryggeri.

Ansvar för

andra överträdelser

''av

denna förordning.

20 • Riksdagens skrivelse Nr 173.

vare tillverkaren, ändå att de i 1 mom. angivna förutsättningar icke

äro för handen, underkastad ansvar, som i 1 mom. första stycket sägs.

3. Befinnes, att extrakthalten hos den stamvört, med vilken i

skattefritt bryggeri tillverkad maltdryck blivit inbryggd, icke uppgått

till fyra procent, straffes tillverkaren med böter från och med tvåhundra

till och med tvåtusen kronor.

Har den olovliga tillverkningen avsett allenast viss brygd och i

övrigt skett i ringa omfattning, må, där förbrytelsen ej skett uppsåtligen

och tillverkaren icke heller gjort sig skyldig till uppenbar vårdslöshet,

straffet nedsättas lägst till femtio kronor.

4. Den, som dömes till ansvar enligt 1 eller 2 mom., gälde ock,

på sätt i 43 § sägs, den skatt, han undandragit statsverket.

49 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

överträder förbud i 35 § eller i 37 § 2 eller 3 mom.,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman att erhålla tillgång

till bryggjournal eller att taga prov av vört eller maltdryck i

bryggeriet,

eller vägrar*kontrolltjänsteman eller den, som äger anställa undersökning

om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller

byggnad, där undersökning må ske,

straffes med böter från och med femtio till och med ettusen

kronor.

Fullgöres icke ordentligen den i 40 § föreskrivna skyldigheten att

föra bryggjournal, vare tillverkaren underkastad ansvar, som nu sagts.

Lag samma vare, därest tillverkare i skattefritt bryggeri underlåter

att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 4 §; dock att, där maltdryck

från bryggeri utlämnas å kärl, stämplat med beteckning för lägre

klass än den, vartill drycken jämlikt 2 § är hän förlig, ej må till ansvar

dömas, med mindre omständigheterna äro sådana, att det måste antagas,

att åtgärd avsiktligt vidtagits för att åt drycken giva högre alkoholhalt

än den för vederbörande klass medgivna.

Overträdes förbudet i 37 § 2 mom., skall olagligen upplagt gods,

vare sig tillverkaren är ägare därav eller icke, dömas förbrutet.

50 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något av vad

i denna förordning föreskrives eller de föreskrifter, kontrollstyrelsen

eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173.

21

meddelar, straffes, där ej särskilt ansvar är bestämt, med böter från

och med tjugu till och med tvåhundra kronor.

51 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse mot denna förordning, som

begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom

vore förbrytelsen av honom själv begången, därest icke omständigheterna

göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och vilja. Begagnar

tillverkare ombud vid rörelsens utövande, ansvare ombudet jämte

tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

52 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, vilken över hans bryggeri

utövar tillsyn, såsom gåva något giver eller erbjuder, straffes med

böter från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman,

som gåva mottager, vare underkastad lika ansvar och miste

därjämte befattningen.

53 §.

Den, som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt

denna förordning, vare förbjudet att, där det ej kan anses påkallat av

tjänstens intresse, röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej av omständigheterna, att han om den

hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid, då

han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter från och med femtio

till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada, eller begagnar

han sig av sin kännedom till egen eller annans fördel, må till

fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseende genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han skyldig den till fullo gottgöra.

54 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning.

Har undersökning anställts mellan klockan sju eftermiddagen och

klockan sex förmiddagen, men upptäckes ej förbrytelse, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där han ej

haft giltig anledning till undersökningen.

Ansvar för

hustrus, husfolks

och

arbetares förbrytelse.

Ansvar för

gåva åt kontrolltjänsteman.

Ansvar för

röjande av

yrkeshemlighet

eller

affärsförhållanden.

Allmän åklagares

undersökningsrätt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 173.

Beslag & förbrutet

gods.

Åtalsrätt och

anmälan av

förbrytelse.

Böters förvandling.

Förbud mot

böters förvandling

i

visst fall.

Fördelning

av böter

m. m.

Undantag

från vissa

kontrollföreskrifter.

55 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller olagligen

upplagt gods jämlikt denna förordning kan antagas vara förbrutet,

därå verkställa beslag.

Beslag skall, där så ske kan, göras i två vittnens närvaro. Innehavare

av vad i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på

stället eller någon av hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

56 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

I fall, som avses i 46 eller 48 §, må åtal dock ej äga rum, med

mindre kontrollstyrelsen därom gjort anmälan.

Finner kontrolltjänsteman överträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, skall han anmäla det för allmän åklagare.

57 §.

Saknas tillgång till böter, som enligt denna förordning ådömas,

skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

58 §.

Då skatt jämte böter ådömts enligt denna förordning, må, där

tillgång saknas till skatten eller någon del därav, böterna ej kunna med

penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

O #*

59 §.

Av böter, som ådömas enligt denna förordning, ävensom av värdet

av redskap och gods, som förklarats förbrutna, tillfaller en tredjedel, dock

högst femhundra kronor, åklagaren och återstoden kronan.

VI KAP.

Öyergångsstadganden.

60 §.

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolv månader före

utfärdandet av förordningen den 17 juni 1903 angående tillverkning och

beskattning av maltdrycker, en eller flera av ovan stadgade kontrollföreskrifter

icke kunna tillämpas, skall på kontrollstyrelsens särskilda

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173. 23

prövning bero, huruvida det oaktat tillverkning av maltdryck vid sådant

bryggeri får äga rum, samt vilka kontrollåtgärder för sådant fall skola

på tillverkarens bekostnad vidtagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1923, vid vilken

tid förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker skall upphöra att gälla; dock att sistnämnda förordning

även efter den 1 oktober 1923 skall äga tillämpning beträffande

förhållanden, som hänföra sig till tiden före nämnda dag, samt att åtgärder,

som före den 1 oktober 1923 erfordras för ordnande av maltdryckstillverkning

enligt denna förordning, skola vidtagas enligt bestämmelserna

i densamma.

B) att riksdagen, med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt i

propositionen nr 131 föreslagit, antagit ovannämnda vid propositionen

fogade förslag till

2:o) förordning angående förbud mot införsel till och försäljning

inom riket av exportöl,

3:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 14

juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker,

4:o) förordning om ändrad lydelse av 1, 7 och 12 §§ i förordningen

den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka,

5:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 9

juni 1905 (nr 36 sid. 32) angående försäljning av tillagade, alkolholfria

drycker samt svagdricka, och

6:o) förordning om vissa ändringar i förordningen den 11 oktober

1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin.

samt

C) att riksdagen antagit följande förslag till

Ikraft
trädande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 173.

7 :o) Förordning angående särskild maltskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För malt, som under tiden från och med den 16 augusti 1923 till och

med den 30 september 1923 i skattepliktigt bryggeri avverkas för tillverkning

av maltdryck, skall, med det i 3 § 1 mom. nedan medgivna

undantag, utöver den i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker föreskrivna skatt, erläggas

särskild maltskatt med 48 öre för varje kilogram.

2 ''§•

Den särskilda maltskatten skall i den ordning, varom stadgas i

förenämnda förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker,

erläggas av tillverkare, som enligt samma förordning åtnjuter

anstånd med skattens erläggande, före utgången av november månad

1923 och av annan tillverkare senast den 8 oktober 1923.

Betalas ej skatten inom sålunda förskriven tid, skall Kungl. Maj:ts

befallningshavande därom underrätta kontrollstyrelsen samt låta utmäta

skatten.

3 §•

1. Har för viss myckenhet malt, för vilken skatt enligt denna

förordning skolat erläggas, på grund av stadgande i 7 eller 8 § i omförmälda

förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

beviljats eftergift eller restitution av skatt enligt sistnämnda

förordning, må vid erläggande av den särskilda maltskatten avdrag

göras för sagda myckenhet.

2. Erhålles, efter det skatt enligt denna förordning erlagts,

jämlikt 7 eller 8 § i nyssnämnda förordning angående tillverkning och

beskattning av maltdrycker eftergift eller restitution av skatt för viss

myckenhet malt, må jämväl återbekommas vad enligt denna förordning

erlagts i skatt för samma myckenhet.

* §■

Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som

av Kungl. Maj:t eller, på grund av Kungl. Maj:ts förordnande, av

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 173.

kontrollstyrelsen utfärdas i enlighet med denna förordning eller ovannämnda

förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Tillika får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville föranstalta

om utredning, huruvida och under vilka förutsättningar medgivande

må kunna i lagstiftningen lämnas att, jämväl i för närvarande

skattefria bryggerier, tillverka maltdrycker, vilka äga en högsta extrakthalt,

motsvarande den för maltdrycker av andra klassen fastställda, och

en högsta alkoholhalt, lika med den för maltdrycker av första klassen

gällande, och vilka i försäljningshänseende kunna likställas med maltdrycker

av sistnämnda klass, ävensom för riksdagen framlägga de förslag,

som må av utiedningen framgå.

»Stockholm den 15 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1923.

14 samt.

Nr 173-175.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.