Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen m. in. jämte två i ämnet väckta motioner.

1923-05-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:176, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen m. in. jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 176.

1

Nr 176.

Godkänd av första kammaren den 17 maj 1923.

Godkänd av andra kammaren den 17 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen

m. in. jämte två i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 93.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den IG februari 1923 avlåten proposition, nr 62,

bär Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

l:o) att för ökning av statens bostadslånefond må såsom lån lusta

tsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras för år 1923 ett belopp

av 5,000,000 kronor;

2:o) att räntan för lån ur bostadslånefonden må för tiden från och

med den 1 januari 1923 tillsvidare utgå efter fyra procent;

3:o) att av det på extra stat för 1922 under femte huvudtiteln till

statsbidrag åt kommuner med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader

anvisade reservationsanslaget jämte därunder omförda besparingar

ett belopp av högst 3,000,000 kronor må användas för beredande

av extra statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse med de av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunderna; samt

4:o) att av nyssnämnda reservationsanslag och besparingar ett belopp

av 10,000 kronor må ställas till ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande

för slutförande av vissa tekniskt-vetenskapliga undersökningar

på bygg-nadsområdet.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 176—179.

10C2 23 ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 176.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har

utskottet till behandling förehaft, bland andra, följande motioner, nämligen:

dels en inom andra kammaren väckt motion, nr 227, vari yrkats,

att riksdagen måtte, medgiva, att för ökning av statens bostadslånefond

må såsom lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras för år

1923 ett belopp av 11,500,000 kronor;

dels en inom andra kammaren väckt motion, nr 224, däri föreslagits,

att riksdagen måtte bifalla Eders Kungl. Maj:ts proposition nr

62 med följande ändringar:

l:o) att för räkning — — — — ett belopp av 9,000,000 kronor;

2:o) att räntan —--— fyra procent;

3:o) att av det på extra stat----i huvudsaklig överens
stämmelse

med de grunder, som angivits i den kungl. propositionen och

i motionen;

4:o) att av nämnda---— på byggnadsområdet;

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att bostadsfrågan

alltjämt beiinner sig i sådant läge, att åtgärder från statens sida till

främjande av byggnadsverksamheten även för innevarande år äro av behovet

påkallade. Visserligen kan — såsom departementschefen ock framhållit

— det icke förnekas, att situationen i vissa avseenden under senaste

tiden betydligt förbättrats, men äro likväl de från kristiden härrörande

svårigheterna på bostadsmarknaden ännu icke övervunna. Känt är ock,

hurusom den privata byggnadsverksamheten av olika skäl har svårt att

komma till full utveckling.

Riksdagen, som sålunda finner behovet av statliga åtgärder för bostadsproduktionens

främjande allt fortfarande föreligga, har vid övervägande

av de former, under vilka staten lämpligast synes böra lämna

fortsatt understöd till produktionen ifråga, kommit till den uppfattningen,

att staten härvid i första hand synes böra följa den tidigare inslagna

vägen och således genom ökning av statens bostadslånefond bereda

möjlighet att lämna nya lån för bostadsbyggande.

Beträffande storleken av det belopp, varmed bostadslånefonden sålunda

bör utökas, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit en summa av 5,000,000

kronor, vilket belopp skulle, liksom hittills skett, disponeras såsom lån

ur statsverkets fond av rusdrycksmedel. Motionsvis har yrkats höjning

av beloppet i fråga, i motionen nr 224 i andra kammaren till 9,000,000

kronor och i motionen nr 227 i samma kammare till 11,500,000 kronor.

Riksdagen, som väl funnit skäl föreligga för en höjning av det av Eders

Kungl. Maj:t sålunda för ändamålet föreslagna beloppet, har emellertid

ansett sig icke kunna medgiva en så stor utökning av bostadslåne
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 176.

3

fonden, som motionärernas förslag innebär, utan har riksdagen beslutat,

att för utökning av fonden må få disponeras ett till 7,000,000 kronor

begränsat belopp; detta belopp överskrider alltså det av Eders Kungl.

Magt ifrågasatta med 2,000,000 kronor.

För beredande av ytterligare hjälp åt b37ggnadsföretagare har Eders

Kungl. Maj:t vidare föreslagit, att räntan å lån ur bostadslånefonden

skulle från och med den 1 januari 1923 nedsättas från fem till fyra

procent. Enligt Eders Kungl. Maj:ts föreliggande proposition skulle

räntesänkningen omfatta såväl de bostadslån, som hädanefter beviljas

som de hittills lämnade lånen. Vad de senare beträffar, skulle nedsättningen

av räntefoten dock icke avse de räntor, som redan inbetalts utan

först inträda i fråga om de räntor, som belöpa å tid efter ingången av

år 1923. Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del har synts riksdagen

väl motiverat, och har riksdagen alltså funnit sig böra giva sin anslutning

härtill. Med hänsyn till att ett sådant läge på penningmarknaden

ånyo kan inträda, att eu högre räntefot än fyra procent åter kan te sig

såsom låg i förhållande till den allmänna låneräntan, har riksdagen emellertid

i likhet med departementschefen ansett, att räntefoten icke bör för hela

lånetiden fixeras till sagda procent utan bör densamma kunna, efter

riksdagens hörande, ånyo höjas, dock högst till fem procent.

Förutom nyssberörda räntenedsättning å lämnade bostadslån bär Eders

Kungl. Maj:t för beredande av statsbidrag åt de byggnadsföretagare, som

med statsunderstöd uppfört hus under dyraste kristiden, föreslagit, att

av det på extra stat för år 1922 till statsbidrag åt kommuner m. fl. för

uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisade reservationsanslaget jämte

därunder omförda besparingar måtte få användas ett belopp av högst

3,000,000 kronor.

Jämlikt de för ifrågavarande statsbidrags åtnjutande förordade

grunder skulle till erhållande av dylikt bidrag ifrågakomma ägare

av byggnader, för vilkas uppförande lämnats lån ur statens bostadslånefond

enligt 1920 eller 1921 års kungörelse i ämnet, samt för vilka

byggnadstiden till huvudsaklig del infallit under nämnda år eller något

av dem och bvggnadskostnaderna avsevärt överstigit de numera i orten

vanliga. De, som på grund av hittills gällande föreskrifter allenast

kunnat erhålla lån ur bostadslånefonden men icke statsbidrag utan räntceller

återbetalningsskyldighet, skulle följaktligen ej av denna anledning

vara utestängda från möjligheten att få extra statsbidrag.

Det har vidare ansetts i allmänhet böra gälla, att extra statsbidrag

endast utgår, om byggnaden fortfarande äges av den, som åtnjutit

statsunderstöd för dess uppförande. Undantag från denna regel skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 176.

dock kunna ske i vissa fall, exempelvis då byggnaden vid bodelning

eller genom arv övergått till den ursprunglige ägarens hustru eller barn.

I regel skulle extra bidrag ej utgå för byggnader, tillhöriga kommun,

men i undantagsfall skulle hårt skattetyngda kommuner, som under kristiden

gjort betydande uppoffringar för bostadsproduktionens främjande,

kunna ifrågakomma till erhållande av extra bidrag för av dem med

statsunderstöd uppförda bostadshus. Det extra bidraget skulle icke överstiga

tio procent av byggnadskostnaden och maximum fastställas till

3,000 kronor för lägenhet.

Vidare skulle gälla, att det extra bidraget skulle användas till omedelbar

inbetalning av motsvarande belopp å det lån, som erhållits ur statens

bostadslånefond och skulle till fonden återflytande medel få utlämnas såsom

nya lån.

På grund härav och med anledning av vad riksdagen beslutat i fråga

om utökning av bostadslånefonden skulle sålunda under innevarande

år ett belopp av 10,000,000 kronor ställas till förfogande för bostadsproduktionens

befrämjande.

I övrigt hava hittills gällande föreskrifter angående statsbidrag

utan rånte- eller återbetalningsskyldighet synts i tillämpliga delar höra

gälla med avseende å extra statsbidrag.

De av Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagna villkoren för extra

statsbidrags åtnjutande har riksdagen funnit sig böra till alla delar god
känna.

Vidkommande slutligen Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om kostnaderna

dels för statens byggnadsbyrås verksamhet, dels ock för slutförande

av vissa tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet

hava förslagen härutinnan icke givit riksdagen anledning till erinran.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och under framhållande

av att — såsom förut nämnts — ett belopp av 10,000,000 kronor

kommer att för innevarande år ställas till förfogande för främjande av

bostadsproduktionen, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition och ovanberörda

motioner nr II: 227 och II: 224 medgivit,

dels att för ökning av statens bostadslånefond må såsom lån ur

statsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras för år 1923 ett belopp

av 7,000,000 kronor;

dels att räntan för lån ur bostadslånefonden må för tiden från och

med den 1 januari 1923 tillsvidare utgå efter fyra procent;

dels att av det på extra stat för 1922 under femte huvudtiteln till

statsbidrag åt kommuner med flera för uppförande av vissa bostadsbygg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 176.

5

nader anvisade reservationsanslaget jämte därunder omförda besparingar

ett belopp av högst 3,000,000 kronor må användas för beredande av extra

statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 16 februari 1923

angivna grunderna;

dels ock att av nyssnämnda reservationsanslag och besparingar ett belopp

av 10,000 kronor må ställas till ingenjörsvetenskapsakademiens

förfogande för slutförande av vissa tekniskt-vetenskapliga undersökningar

på byggnadsområdet.

Stockholm den 17 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.