Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillågg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare.

4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:188, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillågg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 188.

1

Nr 188.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1923.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts

proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillågg

åt diplomatiska och konsulära befattningshavare.

(Statsutskottets utlåtande nr 96.)

Till Konungen.

Uti eu till riksdagen avlåten, den 8 januari 1923 dagtecknad proposition

(nr 23) har Eders Kungl Maj:t, under åberopande av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna ett propositionen bilagt

förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och

och konsulära befattningshavare.

Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag än att, i enlighet med de numera av riksdagen antagna

allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst, föreskrifter rörande personliga dyrtidstillägg böra i kungörelsen

inflyta.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 188.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 188.

I enlighet härmed har riksdagens vederbörande utskott uppgjort

bifogade kungörelseförslag (Bil.).

Riksdagen får anmäla, att riksdagen godkänt det vid denna skrivelse

fogade förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och

konsulära befattningshavare.

Stockhom den 23 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Bil.

Förslag

till

kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare:
Härigenom

förordnas som följer:

§ I
Mom.

1. Diplomatiska och konsulära befattningshavare, som åtnjuta

avlöning enligt gällande avlöningsreglemente för befattningshavare

vid statsdepartementet och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen

eller enligt gällande arvodesstater för viss extra personal i

utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen, så ock befattningshavare,

vilka efter den 1 januari 1922 tilldelats expektansarvoden, ävensom

attachéer (aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av förmåner, nämligen:

lön;

fast arvode och annan mot lön svarande del av arvode;

expektansarvode; samt

vikariatsersättning.

Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till befattningshavare, som före

den 1 januari 1922 tilldelats expektansarvode, samt till handels- och

socialattachéer.

Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal

än i mom. 1 och 2 avses är icke berättigad till dyrtidstillägg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 188.

3

§ 2.

Mom. 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda befattningshavare utgår

dyrtidstillägget enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 4 av kungörelsen

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst.

Mom. 2. Därest befattningshavares löneinkomst jämte dyrtidstillägg

enligt mom. 1 understiger vad, som skulle utgjort hans löneinkomst

närmast före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstillägg

enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger befattningshavaren

åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig

i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller en

löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den inkomst,

han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då kvarstått

med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till den

nya avlöningsstaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda

kungörelse.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de

sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser

till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande

av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

I detta mom. stadgade bestämmelser gälla icke för attachéer (aspiranter).

Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda befattningshavare uppbära

dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

§ 3.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de sammanlagda

avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som medför

högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning,

till vilken han först blivit befordrad.

Dyrtidstillägg utgar ej a i de särskilda avlöningsbeloppen ingående

öretal, som överstiger fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstill1

ägget överskjuter helt krontal bortfaller.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 188.

§ 4.

Om befattningshavaren under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbhuset.

§ 5.

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1923, från och med

vilken dag kungörelsen den 15 juni 1922 angående dyrtidstillägg åt diplomatiska

och konsulära befattningshavare upphör att gälla.

Stockholm 1923. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

231747

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.