Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1922 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1921.

1923-05-23 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:192, Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1922 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1921.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 192.

7

Nr 192.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1923.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år

1922 församlade revisorers berättelse angående verkställd

granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders

tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1921.

(Statsutskottets utlåtande nr 92.)

Till Konungen.

Efter prövning av vad riksdagens nästlidet år församlade revisorer

rörande verkställd granskning av statsverkets jämte därtill körande fonders

tillstånd, styrelse, och förvaltning under år 1921 uti angiven berättelse

anmält samt vederbörande verk och myndigheter uti däröver

avgivna förklaringar hos Eders Kungl. Maj:t andragit, får riksdagen

nedan nämnda ärende anföra följande.

Av byggnadsstyrelsen utbetalade arkitektan en.

Under sjätte huvudtitelo, § 3, hava revisorerna bland annat, vid

granskningen av byggnadsstyrelsens räkenskaper uppmärksammat de

betydande arvoden, som utgått för ritningar, kontroll och arbetsledning

vid byggnadsarbeten, utförda genom styrelsens försorg. Revisorerna

hava framhållit, hurusom genom tillämpning av svenska teknologföreningens

arkitekttaxa utan mera nämnvärd reduktion de inom statens

byggnadsverksamhet utbetalade arkitektarvodena i vissa fall överskridit

vad som efter sedvanliga grunder bort ifrågakomma, samt hurusom den

omständigheten, att arvodet i regel utgått i proportion efter den beräknade

byggnadskostnaden, bidragit till att motarbeta det intresse för

förenklingar och besparingar, vars förekomst hos arkitekten det borde

ligga i statens intresse att söka befrämja. Härjämte ifrågasätta revi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 192.

sorerna — under erinran om de höga kostnader, de av byggnadsstyrelsen

utförda byggnadsföretagen betingat — huruvida icke härutinnan

en ändring till det bättre kunde vinnas genom att i större utsträckning,

än hittills varit fallet, inom styrelsen beredes plats åt den

praktiska erfarenheten.

Till vad revisorerna uttalat ifråga om de höga arkitektarvodena,

vill riksdagen uttala sin anslutning. Då sagda arvoden utgått i viss

proportion till de beräknade byggnadskostnaderna och statens ifrågavarande

kostnader varit och alltjämt äro avsevärt stora, hava självfallet

dessa arvoden jämväl kommit att belöpa sig till betydande belopp.

Härtill bidrager, såsom revisorerna påpekat, den inom byggnadsstyrelsen

i stort sett tillämpade arkitekttaxan.

Att arkitektarvoden uppgått till så avsevärda belopp, som revisorerna

i sin berättelse närmare angivit, torde enligt riksdagens mening

jämväl kunna förklaras därav, att byggnadsstyrelsen vid utförande av

byggnadsföretag för statens räkning i väsentlig utsträckning anlitat

de till de särskilda arkitektföreningarna anslutna arkitekterna, vilkas

arvoden enligt vederbörande sammanslutningars överenskommelser äro

anmärkningsvärt höga. Därest byggnadsstyrelsen i större utsträckning

än nu torde vara fallet beredde tillfälle till öppen konkurrens för enskilda,

från berörda sammanslutningar fristående arkitekter, kunde

man förvänta, att en nedsättning av ifrågavarande arvoden vore att

emotse och att uppgörelser kunde komma att träffas, vilka ställde sig

för staten ekonomiskt fördelaktigare än hittills. I allt fall synes frågan

om ett nedbringande av arkitekternas arvoden för statsbeställningar

vara av beskaffenhet att böra närmare prövas.

Riksdagen får förty anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga sådana

åtgärder, som må kunna bidraga till nedbringande av arkitektarvodena

vid statens byggnadsföretag.

Stockholm den 23 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.