Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1923—1924 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

1923-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:195, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1923—1924 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 195.

1

Nr 195.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1922.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj.ts proposition med förslag till grunder för

dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1923—1924 åt

dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade

pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra

ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga

emeritilöner. (Statsutskottets utlåtande nr 100.)

Till Konungen. I

I en till riksdagen avlåten, den 16 mars 1923 dagtecknad proposition,

nr 215, liar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen i samma statsrådsprotokoll

förordade allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1923—1924 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd

åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie

präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom i

lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt

kontraktsprostar;

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, därest det grundtal, i

förhållande vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg utgår, blir föreBihang

till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 195—197. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 195.

mål för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande prästmannen

utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig minskning.

Enligt de av departementschefen föreslagna grunder skulle dyrtidstillägget

till i tjänst varande prästmän utgå med ett belopp, motsvarande

33 procent å sammanlagda avlöningsbeloppet. För befattningshavare

med barn under 16 år skulle tillägget ökas med 1/io. Vid

beräknande av dyrtidstilläggets storlek har departementschefen utgått

från ett indextal av 175 (d. v. s. samma indextal, som lagts till grund

vid beräkningarna av kostnaden för statstjänstemännens dyrtidstillägg

under budgetåret 1923—1924) samt tillämpat de grunder,

som föreslagits för utmätande av dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst. Den sänkning av prästernas dyrtidstillägg i förhållande

till statstjänstemännens, som ansetts påkallad med hänsyn

huvudsakligen till de ett flertal bland prästerna tillförsäkrade naturaförmånerna

av olika slag, och vilken skillnad sedan ecklesiastikåret

1919—1920 varit fixerad till 7 procent, har departementschefen ansett

böra fastställas till 4 procent.

Vad angår innehavarna av prästerliga emeritilöner, skulle dessa

i möjligaste mån jämställas med pensionerade f. d. befattningshavare

i statens tjänst i motsvarande pensionsläge. Desamma skulle uppbära

— utom dyrtidstillägg å emeritilönen, beräknat på enahanda

sätt som dyrtidstillägg å pension till f. d. befattningshavare i statens

tjänst — jämväl ett s. k. fast tillägg, så avpassat att det motsvarade

statspensionärernas pensionstillägg med därå belöpande dyrtidstillägg.

Enligt vad departementschefen angivit, lämnar kyrkofonden tillgång

till bestridande av de utgifter, varom nu är fråga.

Sedan riksdagen numera fattat beslut i fråga om allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, torde det

av Eders Kung!. Maj:t framlagda förslaget angående dyrtidstillägg åt

innehavare av nu ifrågavarande prästerliga befattningar — fransett

innehavarna av prästerliga emeritilöner — tarva en mindre jämkning.

Riksdagens beslut angående dyrtidstillägg åt statstjänstemännen

innebär i allt väsentligt ett godtagande av Eders Kungl.

Maj:ts förslag, dock med den ändringen, att barntilläggen — i stället

för att utgå på sådant sätt, att dyrtidstillägget skulle för befattningshavare

med på grund av försörjningsplikt underhållet barn under

16 år ökas med en tiondel — skulle utgå med ett fast belopp

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 195.

av 4 kronor vid de reglerade verken och 5 kronor vid de oreglerade

för månad och barn under 16 års ålder.

Detta riksdagens beslut medför i avseende å dyrtidstilläggsgrunderna

för ifrågavarande tjänstinnehavare allenast en mindre ändring

i förhållande till de av departementschefen ovan angivna grunderna.

I likhet med vad beslutats i fråga om statstjänare vid oreglerade verk

finner riksdagen skäligt, att för sådan prästerlig tjänstinnehavare,

varom nu är fråga, med barn under 16 år utgår för barn och år

ett fast belopp av 60 kronor. I övrigt skulle de av departementschefen

angivna grunderna gälla, vilket i anslutning till dyrtidstillläggsgrunderna

för statens befattningshavare innebär, att dyrtidstillägget

skulle utgå med ett belopp, motsvarande 33 procent å

sammanlagda avlöningsbeloppet, dock högst å 7,800 kronor.

Enligt vad riksdagen inhämtat, medföra de sålunda beslutade

ändrade grunderna icke i nämnvärd mån någon ytterligare belastning

av kyrkofonden utöver vad Eders Kungl. Maj:ts förslag i detta hänseende

innebär.

I fråga om innehavare av prästerliga emeritilöner har riksdagen

intet att erinra mot vad härutinnan föreslagits.

Riksdagen får alltså anmäla,

att riksdagen

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 16 mars 1923 förordade allmänna grunderna

med av riksdagen här ovan angiven ändring för beviljande av dyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1923—1924 till de prästmän, som finnas

omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd

åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie

präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom i

lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt

kontraktsprostar;

dels och bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, därest det grundtal,

i förhållande vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg utgår, blir

föremål för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande prästmännen

utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig minskning.

Stockholm den 23 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.