Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1923—1924 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.
1923-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1923:195, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1923—1924 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 195.
1
Nr 195.
Godkänd av första kammaren den 23 maj 1922.
Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj.ts proposition med förslag till grunder för
dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1923—1924 åt
dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade
pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra
ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga
emeritilöner. (Statsutskottets utlåtande nr 100.)
Till Konungen. I
I en till riksdagen avlåten, den 16 mars 1923 dagtecknad proposition,
nr 215, liar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
dels godkänna de av departementschefen i samma statsrådsprotokoll
förordade allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg
under ecklesiastikåret 1923—1924 till de prästmän, som finnas omförmälda
i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie
präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom i
lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt
kontraktsprostar;
dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, därest det grundtal, i
förhållande vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg utgår, blir föreBihang
till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 195—197. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 195.
mål för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande prästmannen
utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig minskning.
Enligt de av departementschefen föreslagna grunder skulle dyrtidstillägget
till i tjänst varande prästmän utgå med ett belopp, motsvarande
33 procent å sammanlagda avlöningsbeloppet. För befattningshavare
med barn under 16 år skulle tillägget ökas med 1/io. Vid
beräknande av dyrtidstilläggets storlek har departementschefen utgått
från ett indextal av 175 (d. v. s. samma indextal, som lagts till grund
vid beräkningarna av kostnaden för statstjänstemännens dyrtidstillägg
under budgetåret 1923—1924) samt tillämpat de grunder,
som föreslagits för utmätande av dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst. Den sänkning av prästernas dyrtidstillägg i förhållande
till statstjänstemännens, som ansetts påkallad med hänsyn
huvudsakligen till de ett flertal bland prästerna tillförsäkrade naturaförmånerna
av olika slag, och vilken skillnad sedan ecklesiastikåret
1919—1920 varit fixerad till 7 procent, har departementschefen ansett
böra fastställas till 4 procent.
Vad angår innehavarna av prästerliga emeritilöner, skulle dessa
i möjligaste mån jämställas med pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst i motsvarande pensionsläge. Desamma skulle uppbära
— utom dyrtidstillägg å emeritilönen, beräknat på enahanda
sätt som dyrtidstillägg å pension till f. d. befattningshavare i statens
tjänst — jämväl ett s. k. fast tillägg, så avpassat att det motsvarade
statspensionärernas pensionstillägg med därå belöpande dyrtidstillägg.
Enligt vad departementschefen angivit, lämnar kyrkofonden tillgång
till bestridande av de utgifter, varom nu är fråga.
Sedan riksdagen numera fattat beslut i fråga om allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, torde det
av Eders Kung!. Maj:t framlagda förslaget angående dyrtidstillägg åt
innehavare av nu ifrågavarande prästerliga befattningar — fransett
innehavarna av prästerliga emeritilöner — tarva en mindre jämkning.
Riksdagens beslut angående dyrtidstillägg åt statstjänstemännen
innebär i allt väsentligt ett godtagande av Eders Kungl.
Maj:ts förslag, dock med den ändringen, att barntilläggen — i stället
för att utgå på sådant sätt, att dyrtidstillägget skulle för befattningshavare
med på grund av försörjningsplikt underhållet barn under
16 år ökas med en tiondel — skulle utgå med ett fast belopp
3
Riksdagens skrivelse Nr 195.
av 4 kronor vid de reglerade verken och 5 kronor vid de oreglerade
för månad och barn under 16 års ålder.
Detta riksdagens beslut medför i avseende å dyrtidstilläggsgrunderna
för ifrågavarande tjänstinnehavare allenast en mindre ändring
i förhållande till de av departementschefen ovan angivna grunderna.
I likhet med vad beslutats i fråga om statstjänare vid oreglerade verk
finner riksdagen skäligt, att för sådan prästerlig tjänstinnehavare,
varom nu är fråga, med barn under 16 år utgår för barn och år
ett fast belopp av 60 kronor. I övrigt skulle de av departementschefen
angivna grunderna gälla, vilket i anslutning till dyrtidstillläggsgrunderna
för statens befattningshavare innebär, att dyrtidstillägget
skulle utgå med ett belopp, motsvarande 33 procent å
sammanlagda avlöningsbeloppet, dock högst å 7,800 kronor.
Enligt vad riksdagen inhämtat, medföra de sålunda beslutade
ändrade grunderna icke i nämnvärd mån någon ytterligare belastning
av kyrkofonden utöver vad Eders Kungl. Maj:ts förslag i detta hänseende
innebär.
I fråga om innehavare av prästerliga emeritilöner har riksdagen
intet att erinra mot vad härutinnan föreslagits.
Riksdagen får alltså anmäla,
att riksdagen
dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 16 mars 1923 förordade allmänna grunderna
med av riksdagen här ovan angiven ändring för beviljande av dyrtidstillägg
under ecklesiastikåret 1923—1924 till de prästmän, som finnas
omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie
präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom i
lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt
kontraktsprostar;
dels och bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, därest det grundtal,
i förhållande vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg utgår, blir
föremål för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande prästmännen
utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig minskning.
Stockholm den 23 maj 1923.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.