Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående sulfitspritens utnyttjande som nationellt motorbränsle.

1923-05-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:205, Skrivelse till Konungen angående sulfitspritens utnyttjande som nationellt motorbränsle.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 205.

Nr 205.

Godkänd av första kammaren den 30 maj 1923.

Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående sulfitspritens utnyttjande

som nationellt motorbränsle.

(Första ..kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)

(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion, har gjorts framställning i syfte

att utredning måtte komma till stånd rörande sulfitspritens utnyttjande såsom

nationellt motorbränsle.

Yttrande i ärendet har av riksdagens vederbörande utskott infordrats

från automobilklubben; och har därjämte till samma utskotts förfogande

ställts en av professorn vid tekniska högskolan E. Hubendick utarbetad

promemoria.

Den under senare åren oerhört stegrade användningen av motorer

och därav betingade konsumtion av motorbränsle bär givetvis riktat intresset

på att söka utfinna möjligheter att för Sverige bevara de stora belopp,

som nu erläggas till utlandet för inköp av motorer och motorbränsle.

Det torde vara obestridligt, att detta spörsmål är av betydande nationalekonomisk

vikt och att, därest det tillfredsställande kunna lösas, stora värden

därigenom skulle tillföras landet. De undersökningar, som verkställts

i detta syfte, hava gått ut på att tekniskt lösa frågan dels om bensinens

ersättande med spritbränsle, som i stora kvantiteter kan framställas som biprodukt

vid de svenska cellulosafabrikerna, dels om konstruerandet av för spritbränsle

lämpade motorer. Enligt vad som framgår av ovanberörda promemoria,

vilken tillställts riksdagens vederbörande utskott, synes numera

vara tillfullo konstaterat, dels att sulfitspriten är ett fullgott motorbränsle,

dels att betingelserna för konstruktion och tillverkning av spritmotorer

äro fullt kända och tillförlitliga, dels ock att vanliga bensinmotorer genom

enkla anordningar kunna omändras till drift med spritbränsle.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 205.

15

Den tekniska delen av ifrågavarande spörsmål torde alltså vara löst.

Det är emellertid tydligt, att därest den svenska motorspriten skall komma

att bliva använd såsom allmänt motorbränsle och effektivt kunna upptaga

konkurrensen med bensinen, motorspriten måste tillharfdahållas under lika

betingelser som nu bensinen, varjämte den givetvis måste försäljas till konkurrenskraftiga

priser. För ett rationellt utnyttjande av motorspriten skulle

således fordras fri tillgång till densamma och försäljning efter fullt affärsmässiga

principer. Bleve så förhållandet, skulle en för närvarande nästan

obrukbar inhemsk produkt kunna ekonomiskt utnyttjas och därjämte betingelser

skapas för utveckling av en svensk spritmotorindustri.

Mot en utsträckt och friare användning av sulfitsprit hava emellertid

som bekant hittills förelegat starka skäl av social art. Det kan nämligen

icke bestridas, att så länge sulfitspriten icke kunnat effektivt denatureras,

svåra olägenheter från nykterhetssynpunkt uppstått därigenom att motorsprit

använts till förtäring. Betänkligheterna av denna anledning mot motorspritens

användning synas numera vara på väg att hävas. Vad särskilt

den s. k. förspriten beträffar, synes den, enligt vad riksdagen inhämtat,

även utan särskild denaturering kunna tillhandahållas i allmänna marknaden.

Att frigiva denna och därigenom de med denna som huvudbeståndsdel

sammansatta motorspritblandningar, vilka visat sig vara fullgoda och billiga,

synes alltså icke behöva inge några betänkligheter. Vad därefter användningen

av den övriga delen av sulfitspriten vidkommer, anser sig riksdagen

icke kunna utan vidare avgöra, huruvida de moderna denatureringsmetoder,

som på senaste tid uppfunnits, äro fullt effektiva eller icke. Riksdagen

finner det emellertid vara av synnerligen stor betydelse, att även denna

del av frågan blir fullt klarlagd och att, därest denatureringen skulle visa

sig vara fullt betryggande, åtgärder skyndsamt vidtagas för att även övriga

fraktioner av sulfitspriten må bliva i den allmänna handeln fritt tillgängliga.

Slutligen anser sig riksdagen böra framhålla önskvärdheten av, att

statsverket, i den mån så befinnes lämpligt, understödjer här ifrågavarande

industrier genom användande för statens räkning av motorer för spritbränsle.

Med stöd av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla att Eders

Kung!. Maj.t täcktes föranstalta om skyndsam utredning och förslag till

sulfitspritens utnyttjande som motorbränsle.

Stockholm don 30 maj 1923.

Med undersållig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.