Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av tillfälligt lönetillägg åt professorerna vid Uppsala och Lunds universitet m. fl..

1923-05-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:231, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av tillfälligt lönetillägg åt professorerna vid Uppsala och Lunds universitet m. fl..

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 231.

1

Nr 231.

Godkänd av första kammaren den 28 maj 1923.

Godkänd av andra kammaren den 28 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta

motioner om beredande av tillfälligt lönetillägg åt professorerna

vid Uppsala och Lunds universitet m. fl..

(Statsutskottets utlåtande nr 89 och memorial nr 107.)

Till Konungen.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner har hemställts,

att riksdagen måtte för beredande under tiden den 1 juli 1923—30 juni

1924 av — utöver tillfällig löneförbättring — ett extra lönetillägg å

1,000 kronor åt en var av de ordinarie professorerna, överbibliotekarien

och räntmästaren vid universiteten i Uppsala och Lund och karolinska

institutet samt åt föreståndaren för statens institut för rasbiologi ävensom

ett dylikt tillägg å 900 kronor åt e. o. professorn i medicinsk och

fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1923—1924

uppföra dels under åttonde huvudtiteln ett extra anslag av 148,900 kronor,

dels ock under elfte huvudtiteln ett extra anslag av 6,000 kronor.

I motiveringen till de väckta motionerna har anförts bland annat

följande:

»Den 29 november 1921 avgav högskolornas löneregleringskommitté

betänkande och förslag angående lönereglering för befattningshavare

vid universiteten och karolinska institutet. Detta förslag vilar

på den grundsatsen, att professorer och övriga befattningshavare vid

universiteten böra inordnas i det allmänna för befattningshavare vid

statsdepartement och de centrala ämbetsverken fastställda avlöningsreglementet.

Från denna utgångspunkt har kommittén föreslagit, att universitetsprofessorernas

lön, i likhet med övriga till den s. k. rådsklasseu

hörande befattningshavares — med vilka professorerna alltsedan 1908

varit likställda — skulle bestämmas enligt lönegraden B 20, dock med

den ändringen, att ortsgruppering efter G-grupp på grund av särskilda

skäl skulle tillerkännas samtliga professorer vid universiteten och karolinska

institutet.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 231—233.

1164 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 231.

I de utlåtanden, som av de akademiska myndigheterna avgåvos

över nämnda kommittéförslag, framlade myndigheterna de bekymmer,

med vilka universitetens lärare och tjänstemän på grund av alltför länge

uppskjuten ny lönereglering och rådande dyrtid betraktade de ekonomiska

förutsättningarna för deras egen existens och verksamhet. Därvid

framlades de skäl, som syntes tala för en snar, definitiv lönereglerings

genomförande, och de önskemål med avseende å en dylik, som ansetts

böra framställas. Dessa önskemål gingo i sina minimikrav ut på ett

tillstyrkande av ett reservationsvis inom kommittén framlagt yrkande om

införande för universitetsprofessorerna av en ny lönegrad B 21 med i

G-ort en begynnelseavlöning av 11,940 kronor och en slutavlöning av

12,900 kronor. Jämväl statskontoret framhöll, att hänsyn till den vetenskapliga

forskningens bedrivande och nniversitetslärarkårens rekrytering,

vilka skäl icke med samma styrka kunde beträffande andra befattningshavare

åberopas, syntes motivera professorernas placering i högre lönegrad

än den 20:de. För detta ändamål tillstyrkte statskontoret tillskapande

av en ny lönegrad med i G-ort en begynnelselön av 11,460 kronor

och en slutavlöning av 12,900. Enligt statskontorets förslag skulle dock

ortsgrupperingsprincipen vinna tillämpning, innebärande för en professor

i Uppsala lön av 10,980—12,420 kronor och för en professor i Lund

lön av 10,740—12,180 kronor.

Av löneregleringskommittén hade sålunda erkänts, att minst likställdhet

med rådsklassen och även en viss förmån därutöver (genom

generell placering i G-grupp) utgjorde berättigade krav, och med hänsyn

härtill hade kommitténs förslag liksom ock universitetens yrkanden formulerats.

Man hade utan tvivel — ej minst från universitetens sida —

väntat, att till innevarande års riksdag förslag av Kungl. Maj:t framlagts,

avseende definitiv lönereglering för universitetens lärare och tjänstemän

och utformat i överensstämmelse med kommittéförslaget med de rättelser

och förbättringar, som från universitetshåll framställts och motiverats.

Tyvärr har det statsfinansiella läget icke ansetts medgiva framläggande

av förslag till en dylik lönereglering, ehuru dess behövlighet och brådskande

art allmänt erkänts. Universitetsprofessorerna hava således att

räkna med att ytterligare ett budgetår skall förflyta, innan en definitiv

lönereglering kan genomföras.»

Riksdagen, som nu anmäler sitt beslut i vad avses anvisande av anslag

under åttonde huvudtiteln, får därvid anföra följande:

I de ifrågavarande motionerna har framhållits önskvärdheten av att

för professorerna och vissa med dem likställda befattningshavare vid

universiteten och karolinska institutet åstadkommes en utökning av eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 231.

3

ett tillägg till den tillfälliga löneförbättringen, varigenom för nästa budgetår

och till dess den definitiva löneregleringen för dessa befattningshavare

kunde komma till stånd, desamma erhölle en ersättning, som

åtminstone i någon avsevärd mån förbättrade deras löneinkomster.

Otvivelaktigt ter sig ställningen för ifrågavarande befattningshavare

i löneavseende för närvarande ur flera synpunkter ogynnsam. Det synes

riksdagen billigt att åtminstone i eu viss utsträckning gottgörelse lämnas

dem för det mindre tillfredsställande läge, vari de försatts genom att

deras löner ännu icke blivit reglerade. Närmast avser riksdagen därvid

de ordinarie professorerna vid universiteten, vilka hittills i fråga om avlöning

varit fullt jämställda med de s. k. tredje gradens tjänstemän. Liknande

synpunkter torde i stort sett kunna göras gällande beträffande

professorerna vid karolinska institutet.

Motionärernas yrkande innebär — i vad detsamma avser åttonde

huvudtiteln och således ma är föremål för behandling — att för budgetåret

1923—1924 ett ytterligare belopp av 1,000 kronor, utöver tillfälliga

löneförbättringen, skulle utbetalas åt en var av de ordinarie professorerna,

överbibliotekarien och räntmästaren vid universiteten i Uppsala

och Lund och karolinska institutet samt åt föreståndaren för statens

institut för rasbiologi ävensom ett belopp av 900 kronor åt e. o. professorn

i medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala.

Ett så vidsträckt förslag har riksdagen icke ansett sig kunna bifalla.

Med behjärtande av de i motionerna framhållna synpunkterna har riksdagen

emellertid ansett sig böra medgiva, att till de ordinarie professorerna

vid universiteten i Uppsala och Lund och karolinska institutet ävensom till

föreståndaren för statens institut för rasbiologi samt åt e. o. professorn i

medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala må för budgetåret

1923—1924, utöver den tillfälliga löneförbättringen, såsom tillfälligt

lönetillägg utgå ett belopp av högst 600 kronor, att utbetalas efter de

närmare grunder Eders Kungl. Maj: t må äga bestämma. Det bör uppmärksammas,

att det sålunda medgivna tillägget på intet sätt får bliva

prejudicerande för den löneställning, som vid en kommande lönereglering

kan anses böra givas ifrågavarande befattningshavare.

Vid sin prövning av ärendet har riksdagen emellertid icke kunnat

bortse ifrån att jämväl professorerna vid tekniska högskolan och intendenterna

vid naturhistoriska riksmuseet, vilka hittills varit i lönehänseendc

likställda med universitetsprofessorerna, borde komma i åtnjutande av

samma tillfälliga lönetillägg som dessa senare. Riksdagen har därför

ansett, att bemyndigande bör lämnas Eders Kungl. Maj:t att utsträcka

rätten att komma i åtnjutande av dylikt lönetillägg jämväl till dessa nu

nämnda befattningshavare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 231.

Riksdagen har icke förbisett, att på grund av den begränsade omfattning,

som med hänsyn till den form, vari frågan framkommit, måst

givas ifrågavarande bemyndigande, gottgörelsen ingalunda kommer alla

dem till del, som blivit försatta i ett mindre förmånligt läge genom

att löneregleringen för universiteten och vissa med dem i löneavseende

jämställda vetenskapliga institutioner och läroanstalter icke hunnit genomföras.

Att märka är härvid emellertid att för de lägst avlönade befattningshavarna

vid dessa inrättningar dylik ersättning i annan ordning

föreslagits genom Eders lvungl. Maj:ts proposition, nr 138, angående tillfälliga

lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Riksdagen vill också framhålla, att den nu av riksdagen på

föranledande av enskilda motioner vidtagna åtgärden är av endast provisorisk

natur i avvaktan på genomförandet av en definitiv lönereglering.

I detta hänseende anser sig riksdagen emellertid böra uttala en bestämd

förväntan att förslag rörande dylik lönereglering för ifrågavarande institutioner

framlägges till nästkommande års riksdag.

Beträffande själva anslagsbeloppet har riksdagen, även med tagen

hänsyn till den av riksdagen medgivna befogenheten för Eders Kungl.

Maj:t att utsträcka rätten till ifrågavarande lönetillägg jämväl till ovan

särskilt nämnda befattningshavare, ansett detta böra bestämmas till 120,000

kronor, vilket belopp riksdagen ansett böra såsom extra anslag uppföras

under riksstatens åttonde huvudtitel.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen, i anledning av de i ämnet väckta motionerna, i

vad nämnda motioner avse anvisande av anslag under åttonde huvudtiteln,

för beredande under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 av —

utöver tillfällig löneförbättring — ett tillfälligt lönetillägg å högst 600

kronor åt en var av de ordinarie professorerna vid universiteten i Uppsala

och Lund och karolinska institutet samt föreståndaren för statens

institut för rasbiologi och e. o. professorn i medicinsk och fysiologisk

kemi vid universitetet i Uppsala ävensom, i den mån Eders Kungl. Maj:t

efter prövning finner sådan löneförbättring böra dem tillkomma, åt professorerna

vid tekniska högskolan och intendenterna vid naturhistoriska

riksmuseet för budgetåret 1923—1924 under åttonde huvudtiteln anvisat

ett extra anslag av 120,000 kronor.

Stockholm den 28 maj 1923.

Med imdersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.