Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
1923-05-31 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1923:267, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 267.
3
Nr 267.
Godkänd ay första kammaren den 31 maj 1923.
Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer.
(Bankoutskottets utlåtande nr 60.)
Till Konungen.
Under elfte huvudtiteln av den till innevarande riksdag avlåtna
statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på de propositioner om anvisande av medel för ändamålet, som
kunde bliva förelagda riksdagen, dels i punkt 4 till beredande av dyrtidstillägg
åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
för budgetåret 1923—1924 beräkna ett extra förslagsanslag av
3,800,000 kronor, dels ock i punkt 40 till beredande av dyrtidstillägg åt
f. d. militära befattningshavare för budgetåret 1923 — 1924 beräkna ett
extra förslagsanslag av 2,400,000 kronor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 267.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 9 mars
1923 avlåten proposition nr 210, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
1) godkänna ett propositionen bilagt förslag till kungörelse med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer;
2) medgiva, att kostnaderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer, vilka varit anställda vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och statens
domäner eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar,
må bestridas av de medel, av vilka vederbörande verks omkostnader i
övrigt bestridas;
3) för budgetåret 1923— 1924 under elfte huvudtiteln såsom extra
förslagsanslag anvisa
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 4,250,000 kronor;
dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett belopp
av 2,700,000 kronor.
Såsom föredragande departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet
erinrat, hava grunderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst i möjligaste mån anpassats efter de bestämmelser,
som gällt för de i tjänst varande befattningshavarna. De förändringar i
jämförelse med nu gällande grunder för beräkning av dyrtidstillägget
åt pensionärerna, som innefattas i Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag,
ansluta sig också i det stora hela till de av Eders Kungl. Maj:t i propositionen
nr 2 till innevarande års riksdag föreslagna förändringarna i bestämmelserna
för dyrtidstillägg till statstjänarna. Sistnämnda förslag,
som innebär en beskärning av nu utgående dyrtidstillägg åt i tjänst
varande befattningshavare, har numera i huvudsak godkänts av riksdagen.
Av flera skäl — icke minst de statsfinansiella — bör en motsvarande
reduktion av dyrtidstilläggen till pensionärerna genomföras, och har riksdagen
därvid i allt väsentligt kunnat ansluta sig till Eders Kungl.
Maj:ts förslag.
Enligt det förslag i fråga om dyrtidstillägg till befattningshavare
i statens tjänst, som av Eders Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 framlagts
för innevarande riksdag, skulle dyrtidstillägget åt befattningshavare, vilken
på grund av försörjningsplikt underhåller barn under 16 års ålder, ökas
med en tiondel. Ett stadgande av samma innehåll återfinnes även i
Riksdagens skrivelse Nr 267.
5
Eders Kungl. Majrts nu föreliggande förslag till kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
Riksdagen vill erinra därom, att riksdagen med ändring av Eders
Ivungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 2 besluta, att beträffande befattningshavare,
vilken på grund av försörjningsplikt underhållit barn
under 16 års ålder, dyrtidstillägget skall ökas med ett belopp, räknat
efter 4 kronor vid de reglerade verken och 5 kronor vid de oreglerade
för månad och för varje sålunda underhållet barn, dock högst med det
belopp, vartill det procentuella dyrtidstillägget för motsvarande tid
uppgår.
Detta riksdagens beslut, som föranletts av önskan att minska
verkningarna av reduktionen av dyrtidstilläggen för de lägst avlönade
statstjänarna med barnrika familjer, har synts riksdagen av beskaffenhet
att böra föranleda ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag angående dyrtidstillägg
till f. d. befattningshavare i statens tjänst. Riksdagen har därvid
besluta, att barntilläggen jämväl i sistnämnda fall skola utgå med ett
fast belopp, nämligen 4 kronor å reglerade pensioner och 5 kronor
å oreglerade pensioner för månad och barn under 16 års ålder. Någon
anledning att bestämma ifrågavarande barntillägg för pensionärerna till
ett lägre belopp än de för befattningshavare fastställda har icke synts
föreligga, helst som på grund av det ringa antalet barn i förevarande
fall en dylik åtgärd synts sakna statsfinansiell betydelse.
För undvikande av att i något fall överkompensation skulle kunna
komma att utgå, har vidare ansetts böra föreskrivas, att dyrtidstillägget
ej må i förhållande till pensionen — däri inbegripet pensionstillägg —
överstiga dubbelt det procenttal, som motsvarar hälften av talet för
levnadskostnadsökningen, avjämnat till närmast lägre hela tal. Härav
betingade ändringar i §§ 4 och 5 hava införts i förslaget till kungörelse
i ämnet.
Beträffande verkningarna av riksdagens beslut får riksdagen hänvisa
till nedanstående tabell, av vilken framgår, att de beslutade dyrtidstilläggen
innebära en sänkning i förhållande till de nu utgående
med undantag för de lägsta pensionerna till f. d. befattningshavare med
barn, å vilka pensioner dyrtidstilläggen komma att ökas något. I jämförelse
med Eders Kungl. Maj:ts förslag medför riksdagens beslut i följd
av det fasta barntilläggets införande en viss höjning av dyrtidstillägget
å låga pensioner, men däremot minskning å de högre pensionerna —
allt i vad avser pensionärer med barn. I fråga om pensionärer utan
barn innebär riksdagens beslut icke någon förändring av leders Kungl.
Maj:ts förslag.
6
Riksdagens skrivelse Nr 267.
Dyrtidstillägg för &r åt f. d. befattningshavare i statens tjänst vid en levnads
kostnadsindex
av 175 1.
Pensions-
Dyrtidstillägg ä oreglerade pensioner
Dyrtidstillägg å reglerade pensioner
belopp
enligt nuvarande
enligt riksdagens
enligt nuvarande
enligt riksdagens
grunder
beslut
grunder
beslut
kr.
kr.
%
kr.
%
kr.
%
kr.
%
Pensionär utan
larn.
100
65
65
59
59
36
36
34
34
500
325
65
296
59
180
36
168
34
1,000
566
57
503
50
360
36
286
29
1,500
741
49
666
44
502
33
378
25
2,000
916
46
740
37
598
30
420
21
2,500
1,091
44
925
37
694
28
525
21
3,000
1,266
42
1,110
37
790
26
630
21
3,500
1,441
41
1,295
37
886
25
735
21
4,000
1,616
40
1,480
37
982
25
840
21
4,500
1,791
40
1,665
37
1,078
24
945
21
5,000
1,966
39
1,776
36
1,174
23
1,008
20
5,500
2,141
39
1,776
32
1,270
23
1,008
18
6,000
t
2,316
39
1,776
30
1,366
23
1,008
17
Pensionär med
ett barn.
100
65
65
74
74
36
36
42
42
500
325
65
356
71
180
36
210
42
r i.ooo
602
60
563
56
360
36
334
33
1,500
777
52
726
48
527
35
426
28
2,000
952
48
800
40
623
31
468
23
2,500
1,127
45
985
39
719
29
573
23
3,000
1,302
43
1,170
39
815
27
678
23
3,500
1,477
42
1,355
39
911
26
783
22
4,000
1,652
41
1,540
38
1,007
25
888
22
4,500
1,827
41
1,725
38
1,103
25
993
22
5,000
2,002
40
1,836
37
1,199
24
1,056
21
5,500
2,177
40
1,836
33
1,295
24
1,056
19
6,000
2,352
39
1,836
31
1,391
23
1,056
18
Pensionär med
tre barn.
100
65
65
74
74
36
36
42
42
500
325
65
370
74
180
36
210
42
1,000
650
65
683
68
360
36
420
42
1,500
849
57
846
56
540
36
522
35
2,000
1,024
51
920
46
674
34
564
28
2,500
1,199
48
1,105
44
770
31
669
27
3,000
1,374
46
1,290
43
866
29
774
26
3,500
1,549
44
1,475
42
962
27
879
25
4,000
1,724
43
1,660
41
1,058
26
984
25
4,500
1,899
42
1,845
41
1,154
26
1,089
24
5,000
2,074
41
1,956
39
1,250
25
1,152
23
5,500
2,249
41
1,956
36
1,346
24
1,152
21
6,000
2,424
40
1,956
33
1,442
24
1,152
19
1 Dyrtidstillflggen äro beräknade utan hänsyn till i § 4 sista stycket föreskrivna avrundningar.
Riksdagens skrivelse Nr 267.
7
De av riksdagen beslutade förändringarna i sättet för beräkning
av barntilläggen hava ansetts icke behöva föranleda någon ändring i de
av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen
anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Majrts förevarande
proposition,
1) godkänt bifogade förslag till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer,
(Bilaga A);
2) medgivit, att kostnaderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer, vilka varit anställda vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och statens
domäner eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar,
må bestridas av de medel, av vilka vederbörande verks omkostnader
i övrigt bestridas;
3) för budgetåret 1923—1924 under elfte huvudtiteln såsom extra
förslagsanslag anvisat
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 4,250,000 kronor;
dels och till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett
belopp av 2,700,000 kronor.
Stockholm den 31 maj 1923.
Med undersåtlig vördnad.
8
Riksdagens skrivelse Nr 267.
Förslag
till
Bilaga A.
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer.
§ I
F.
d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och
marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder
icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed
jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts
eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med
här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen
eller understödet.
§ 2-
Dyrtidstillägget beräknas, i enlighet med vad i §§ 4 och 5 närmare
stadgas, med ledning av det utav Kungl. Maj:t fastställda tal, som skall
anses motsvara den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda
ökningen i levnadskostnader. Nytt sådant tal äger tillämpning från och
med den månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den
månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat tal.
§ 3-
Dyrtidstillägget utgår i förhållande till ett för månad beräknat
tilläggsunderlag, bestämt på följande sätt.
Uppgår den å månad belöpande pensionen till 150 kronor eller
därutöver, utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp, dock högst
400 kronor.
Understiger pensionen 150 kronor för månad, motsvarar tilläggsunderlaget
summan av pensionen och ett belopp av 30 kronor, dock
att tilläggsunderlaget i sådant fall ej må överstiga 150 kronor och ej
heller 160 procent av pensionsbeloppet.
§ 4.
Där annorlunda icke är i §§ 5 och 6 av denna kungörelse eller
eljest i särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget i förhållande till
tilläggsunderlaget efter ett procenttal, motsvarande hälften av talet för
levnadskostnadsökningen och i förekommande fall avjämnat till närmast
lägre hela tal; dock att beträffande befattningshavare, vilken vid början
Riksdagens skrivelse Nr 267.
9
av det kalenderkvartal, som omfattar den månad, dyrtidstillägget avser,
på grund av försörjningsplikt underhållit barn under 16 års ålder, dyrtidstillägget
ökas med ett belopp, räknat efter 5 kronor för månad och
varje sålunda underhållet barn, dock med iakttagande därav, att dyrtidstillägget
i förhållande till pensionen icke må överstiga dubbla talet av
ovan omförmälda procenttal.
Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt
för barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg
av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda åtnjuta dyrtidstillägg
enligt denna kungörelse, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter
den högsta pensionsförmånen, eller, om nämnda förmåner äro
lika, till fadern. Gift kvinnlig f. d. befattningshavare, vilkens man icke
såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning
vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär är berättigad
till dyrtidstillägg av statsmedel, äger för barn tillgodonjuta förhöjning
av dyrtidstillägget endast om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga
väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.
Dyrtidstillägg utgår ej å i tilläggsunderlaget ingående öretal, som
överstiger fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter
helt krontal bortfaller.
§ 5.
Till f. d. befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta pension enligt lagen
den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid nämnda verk, till f. d. befattningshavare vid statens
järnvägar, vilka pensionerats enligt de i Kungl. Mapts brev den 4 juni
1920 meddelade bestämmelser angående rätt till pension för viss personal,
som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått
i statens järnvägars tjänst, så ock till f. d. befattningshavare, vilka
åtnjuta pension enligt kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension
eller enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 380) med bestämmelser
för ordinarie tjänstemän vid lots- och fyrstaten i fråga om rätt till pension,
ävensom till f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt det
för landshövding från och med den 1 juli 1921 gällande pensionsunderlaget
skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 4, dock
med iakttagande därav, att det i nämnda paragraf omförmälda procenttal
skall i varje särskilt fall minskas med 16 enheter, samt att det belopp,
varmed dyrtidstillägget ökas för varje underhållet barn, utgör 4 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 266—268. 2
10
■Riksdagens skrivelse Nr 267.
§ 6-
Mom. 1. Dyrtidstillägg enligt stadgandena i § 4 må icke tillsammans
med pensionen överstiga vad i § 5 avsedd f. d. befattningshavare,
som pensionerats i samma eller motsvarande befattning inom
vederbörande verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg enligt stadgandena
i sistnämnda paragraf.
Mom. 2. Pensionerat kvinnligt biträde skall, även om det verk,
hon vid avgången från tjänsten tillhört, ännu icke undergått sådan
reglering, att där anställda befattningshavare pensioneras enligt de i
§ 5 här ovan angivna pensioneringsgrunder, likväl vara underkastad
bestämmelsen i mom. 1 av denna paragraf; och skall därvid såsom nytt
pensionsunderlag för sådan tjänst anses det belopp, som i sådant avseende
enligt förenämnda kungörelse den 29 juni 1921 (nr 456) fastställts
att gälla för motsvarande befattning vid nyreglerat verk.
§ 7-
Där f. d. befattningshavare från mer än ett håll åtnjuter pension,
som i § 1 omförmäles, skola pensionerna eller, om pension av beskaffenhet,
som i § 4 sägs, åtnjutes jämte pension, som i § 5 avses, beträffande
sistnämnda pension 80 procent av dess belopp sammanläggas. Det
sammanlagda beloppet lägges till grund för beräkningen av dyrtidstillägget;
och skall, där ej annat föranledes av bestämmelserna i § 9,
dyrtidstillägg beräknas, om någon av pensionerna är av beskaffenhet,
söm i § 4 avses, enligt bestämmelserna i samma paragraf, men eljest
enligt bestämmelserna i § 5.
Åtnjuter pensionstagare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i
statens tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning vid
annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, må
dyrtidstillägg till pension utgå endast å så stor del av pensionen, att
denna sammanlagd med den avlöning, varå dyrtidstillägg utgår, ej överstiger
650 kronor per månad för det fall, att dyrtidstillägg å avlöningen
skall beräknas efter § 3 i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst, och 800 kronor för månad,
därest dyrtidstillägg å avlöningen skall beräknas enligt bestämmelserna
i § 4 av nämnda kungörelse; och skall för bestämmande av tilläggsunderlag
jämlikt § 3 ovan ökning av pensionsbeloppet äga rum, endast
i den mån pensionen jämte avlöning, varå dyrtidstillägg utgår, icke
överstiger 150 kronor för månad.
§ 8y
Dyrtidstillägg enligt här ovan i § 4 för vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:
Riksdagens skrivelse Nr 267.
11
l:o) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet
;
2:o)* f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor
eller kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor,
f. d. biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,
f. d. lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,
vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid
privata småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor, vid
enskilda skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrättade
skyddshem ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor
samt därmed jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till
pension från statens anstalt för pensionering av folskskollärare m. fl.;
3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt
lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd
av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig
under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst;
4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits
av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller
understöd i sådan egenskap;
5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,
vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt
de grunder, som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965)
angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna med däri sedermera vidtagna ändringar eller
i kungörelsen den 18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner
åt vissa vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda lärarinnor,
vilka avgå med pension med utgången av juni 1921, eller ock jämlikt
samma grunder skulle varit berättigade till sådan tilläggspension, därest
ej den reglementsenliga pensionen uppgått till eller överstigit det i
kungörelsen stadgade maximibeloppet för totalpensionen;
6:o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,
skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor
och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka
äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt
7:o) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas
pensionering bidrag lämnas av statsmedel;
och beräknas därvid tilläggsunderlaget i fall, som avses i 1:o),
efter den utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) omförmälda
fallen efter pensionen eller understödet, i fall, som angives i 3:o), efter
ersättningens belopp, i de i 5:o) avsedda fall efter summan av de belopp,
som utgå från vederbörande pensionsanstalter och såsom tilläggspension
12
Riksdagens skrivelse Nr 267.
uv statsmedel, där sådan tilläggspension förekommer, samt i fråga om
•de under 7:o) omförmälda befattningshavare efter pensionsbeloppet, med
inberäknande av det belopp, som i förekommande fall utgår av landsting
eller stad, dock att i sistnämnda fall dyrtidstillägget utgår allenast
med vad av det beräknade tillägget belöper å den av statsmedel utgående
del av pensionen.
§ 9.
Pension, som utgår till sådan f. d. befattningshavare vid numera
av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid
järnvägen redan innan den övertagits av staten, likställes i bär ifrågavarande
avseende med pension av i § 1 angivet slag; och skall dyrtidstillägget
beräknas enligt bestämmelserna i § 4.
Detsamma gäller pension, som från enskilda järnvägarnas pensionskassa
eller med denna jämförlig pensionsinrättning utgår till f. d. befattningshavare
vid statens järnvägar; dock att beträffande den, som
jämte sådan pension åtnjuter pension från statens järnvägar, avpassad
enligt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1920 angående
rätt till pension för viss personal, som vid statens övertagande av enskilda
järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, dyrtidstillägg
å honom sålunda tillkommande sammanlagd pensionsförmån
skall beräknas enligt bestämmelserna i § 5 av denna kungörelse.
§ io.
Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,
innan detsamma till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till
stärbhuset; och utgår dyrtidstillägget i sådant fall för samma tid, för
vilken pension får uppbäras.
§ Il
Till
hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 12-
Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de
närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1923, från och med
vilken dag kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 357) med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
upphör att gälla.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.