Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till skogsvårdslag och förslag till lag angående vård av kommunskogar, sockenallmänningsskogar samt vissa stiftelsers, föreningars och sällskaps skogar, jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1923-05-31 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:278, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till skogsvårdslag och förslag till lag angående vård av kommunskogar, sockenallmänningsskogar samt vissa stiftelsers, föreningars och sällskaps skogar, jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 278.

1

Nr 278.

Godkänd av första kammaren den 31 maj 1923.

Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1923.

. Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

propositioner med förslag till skogsvårdslag och förslag

till lag angående vård av kommunskogar, sockenallmänningsskogar

samt vissa stiftelsers, föreningars och sällskaps

skogar, jämte i dessa ämnen väckta motioner.

(Särskilda utskottets utlåtande n:r 1 och memorial nr 7.)

Till Konungen.

Genom två den 10 mars 1923 dagtecknade propositioner, nr 104

och 157, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionerna

bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionerna fogade förslag till

1) skogsvårdslag, och

2) lag angående vård av kommunskogar, sockenallmänningsskogar

samt vissa stiftelsers, föreningars och sällskaps skogar.

I samband med dessa propositioner har riksdagen till behandling

förehaft med anledning av propositionerna väckta motioner.

Med hänvisning till vad som anförts i riksdagens särskilda utskotts

utlåtande nr 1 med därvid fogade reservationer och samma utskotts

memorial nr 7, av vilka tryckta exemplar härvid fogas, får riksdagen

anmäla, dels att Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag angående vård av

kommunskogar, sockenallmänningsskogar samt vissa stiftelsers, föreningars

och sällskaps skogar av riksdagen avslagits, samt dels att

Eders Kungl. Maj:ts förslag till skogsvårdslag icke kunnat av riksdagen

i oförändrat skick antagas, men att riksdagen för sin del antagit följande

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 11 samt. Nr 278. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 278.

Skogsvårdslag.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Lagens ändamål och omfattning

1 §‘

Skogsmark skall enligt vad i denna lag stadgas användas till

skogsbörd.

Uppsikt över att detta varder iakttaget skall för varje landstingsområde,

där denna lag äger tillämpning, utövas av den skogsvårdsstyrelse,

som där skall finnas.

I fråga om skogsmark, som är underkastad bestämmelserna i

denna lag och belägen inom området för stad, som icke deltager i landsting,

utövas tillsynen av skogsvårdsstyrelsen inom det landstingsområde,

varav staden omgives.

2 §•

1 mom. Från tillämpningen av denna lag undantagas:

1) skogar, belägna inom Gottlands, Västerbottens eller Norrbottens

län;

2) sådana nedom Västerbottens län belägna skogar, som äro underkastade

bestämmelserna i förordningen angående utsyning å viss skog

inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med flera områden;

3) inom Kopparbergs och Gävleborgs län vid storskifte avsatta

bäradsallmänningar och besparingsskogar;

4) städernas skogar;

5) skyddsskogar samt i kungl. brev den 16 juni 1847 och den 27

juli 1860 omförmälda skogar å flygsandsfälten i Hallands län;

6) statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar;

7) skogar å statens utarrenderade jordbruksdomäner och å ecklesiastika

boställen; samt

8) övriga här ovan ej nämnda skogar, varå förordningen den 26

januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket

äger tillämpning eller som avses i § 4 av nämnda förordning.

2 mom. Ligger skog, som i 1 mom. 7) eller 8) angives, i samfällighet

med skog, som lyder under denna lag, skall lagen äga tilllämpning

å det samfällda skogsområdet i dess helhet.

3 mom. Ages skog, som lyder under denna lag, av förening eller

sällskap, bildat för befordrande av skogsvård i allmänt intresse, elle.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 278.

utövas dess vård och. förvaltning under medverkan och tillsyn av sådant

skogsvårdssällskap, ankomme på Konungen att, där sällskapets stadgar

blivit av Konungen fastställda, beträffande sådan skog på ansökan medgiva

befrielse tillsvidare från tillämpningen av vad i denna lag är stadgat.

över skogar, rörande vilka sådant medgivande är lämnat, äge

domänstyrelsen utöva tillsyn.

2 kap. Om avverkning.

Om avverkning av yngre skog.

3 i
Yngre

skog må icke, utom i fall som i 4 § sägs, avverkas annorledes

än genom för skogens utveckling ändamålsenlig gallring.

4 §>

1 mom. Utan hinder av vad i 3 § är stadgat må avverkning i

yngre skog ske:

l:o) där för tillgodoseende av fastighetens eller därmed sambrukad

fastighets husbehov eller av sådan rätt till husbehovsfång från fastigheten,

som tillkommer innehavare av avverkningsrätt, vilken uppkommit

före den 1 januari 1923, icke finnes tillgång till annan skog å fastigheterna

eller behovet icke lämpligen kan tillgodoses från sådan; eller

2:o) där avverkningen är avsedd att ingå såsom led i en rationell

skogshushållning eller eljest överensstämmer med en god skogsvård.

Avverkning enligt 2:o) må dock endast äga rum efter därtill av

skogsvårdsstyrelsen erhållet tillstånd; och äger styrelsen beträffande såväl

i l:o) som i 2:o) avsedd avverkning i särskilt fall lämna de föreskrifter

eller göra de inskränkningar, som av förhållandena påkallas.

2 mom. Virke, som jämlikt 1 mom. l:o) blivit avverkat för

husbehov, må ej användas för annat ändamål utan skogsvårdsstyrelsens

tillstånd.

Om avverkning av äldre skog.

5§-

Avverkning av skog, vilken icke är att anse såsom yngre, må ej

så bedrivas, ej heller må efter avverkning med marken så förfaras, att

skogens återväxt äventyras.

Ej heller må utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd avverkning för

annat ändamål än i 4 § 1 mom. l:o) sägs äga rum i sådan omfatt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 278.

ning, att fastigheten därigenom skulle komma att för framtiden lida

brist på husbehovsskog efter ortens förhållanden; dock att utan hinder

härav avverkningsrätt, som upplåtits före den 1 januari 1923, må tillgodogöras

i enlighet med vad förut gällande lag medgivit.

Gemensamma bestämmelser.

6 §.

Vill någon, med hänsyn till av honom tillärnad eller påbörjad

avverkning, påkalla yttrande av skogsvårdsstyrelsen, huruvida viss skog

är att anse såsom yngre eller huru avverkning bör företagas utan att

stadgandena i 3, 4 eller 5 § varda överträdda, äge han därom göra

skriftlig ansökan hos skogsvårdsstyrelsen.

Avverkning, som företages i överensstämmelse med sådant yttrande,

är att anse såsom laglig.

7 §•

1 mom. Finner skogsvårdsstyrelsen förutgående undersökning å

marken vara behövlig för prövning av fråga, varom i 4, 5 eller 6 §

sägs, verkställes sådan undersökning av länsjägmästaren eller på annat

sätt, som styrelsen förordnar; ägande styrelsen jämväl, där sådant av

förhållandena påkallas, inhämta utlåtande från i lanthushållning sakkunnig

person.

Kostnad för dylik undersökning eller utredning skall utgå av medel,

som av skogsvårdsstyrelsen förvaltas; dock skall sökande utgöra nödig

hantlangning ävensom, därest på hans begäran verkställes utsyning eller

utstämpling, utgiva ersättning härför efter grunder, som av skogsvårdsstyrelsen

för varje år fastställas.

2 mom. Skogsvårdsstyrelses slutliga beslut i ärende, varom i 4,

5 eller 6 § sägs, skall angiva den tid, högst fem år, för vilken detsamma

skall gälla, samt så fort ske kan bevisligen tillställas sökanden.

8 §•

1 mom. Sker avverkning i strid mot bestämmelserna i detta kap.

eller mot föreskrifter, som enligt detsamma meddelats, eller finner skogsvårdsstyrelsen

på grund av företagen utstämpling eller eljest skälig

anledning antaga, att avverkning planlagts, vilken skulle komma i strid

mot nämnda bestämmelser eller föreskrifter, äger skogsvårdsstyrelsen att,

därest sådant finnes vara av nöden, meddela förbud att å den fastighet,

där avverkning sålunda ägt rum eller planlagts, utan skogsvårdssty
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 278. 5 *

relsens tillstånd verkställa avverkning, med rätt för skogsvårdsstyrelsen

att begränsa förbudet att gälla allenast viss del av fastigheten eller eljest

på visst sätt inskränka förbudet, såsom genom tillåtelse att avverka vissa

träd eller bestånd eller att avverka till den av förbudet berörda fastighetens

eller med denna sambrukad fastighets husbehov. Innan förbud

varder meddelat, skall fastighetens ägare samt, där avverkning verkställts

eller planlagts av annan, jämväl denne beredas tillfälle att yttra sig i

ärendet; finner skogsvårdsstyrelsen saken sådan, att den ej kan tåla

uppskov, må den dock meddela förbud tillsvidare och intill dess annorlunda

varder förordnat.

Förbud, som nu sagts, skall utan hinder av besvär genast tråda

i kraft.

2 mom. Skogsvårdsstyrelsen äger bemyndiga län sjägmästaren eller

annan hos styrelsen anställd tjänsteman, som fullgjort vad som erfordras

för vinnande av anställning såsom jägmästare, att där i fall, som i 1

mom. avses, är av synnerlig vikt, att förbud, som där sägs, kommer

till stånd innan styrelsen hinner sammanträda, meddela sådant förbud

å styrelsens vägnar. Om sålunda meddelat förbud göre tjänstemannen

utan dröjsmål anmälan hos styrelsens ordförande, och ankomme därefter

på styrelsen att i ärendet förordna. I den mån dylikt förbud ej inom

tio dagar från den, då det delgavs, den dagen oräknad, blivit av styrelsen

fastställt, vare förbudet förfallet.

3 kap. Om åtgärder för betryggande av återväxt.

9 §‘

Där vid avverkning icke kvarlämnats skog av sådan täthet och

beskaffenhet, att densamma med hänsyn till rådande naturförhållanden

kan anses nöjaktig, samt en tillfredsställande naturlig återväxt ej heller

kan inom skälig tid påräknas, skola sådana åtgärder vidtagas, som äro

erforderliga för att nöjaktig återväxt inom skälig tid efter avverkningen

kommer att finnas å det avverkade området. Därå uppkommen skog

skall vidmakthållas, till dess densamma nått den utveckling, att den ej

längre är att räkna som plantskog.

10 §.

1 mom. Uppkommer i skog skada genom brand, storm, snöbrott, insektshärjning

eller annan dylik händelse eller genom betning av hemdjur

eller genom åverkan, skall vad i 9 § föreskrivits om vidtagande av

åtgärder för betryggande av nöjaktig återväxt efter avverkning äga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 278.

motsvarande tillämpning, ändå att skyldighet därtill enligt sagda paragraf

ej föreligger.

Där markens ägare ej uppsåtligen förorsakat eller genom åsidosättande

av någon honom åliggande skyldighet vållat skadegörelsen och

denna ej heller uppkommit genom betning av hemdjur, må åtgärder

för återväxtens betryggande icke fordras till större kostnad än som

motsvarar värdet av de vid skadegörelsen fällda träd, som finnas kvar

å området eller av ägaren tillgodogjorts, ävensom av de kvarstående

träd, vilka blivit så skadade, att de ej böra bibehållas eller eljest måste

såsom hinderliga för betryggandet av nöjaktig återväxt borttagas,

jämte den ersättning markägaren i anledhing av skadan uppburit eller

kunnat uppbära.

2 mom. Skulle i fall, som i 1 mom. andra stycket avses, där

angiven skyldighet bliva synnerligen betungande, må skogsvårdsstyrelsen

på ansökan kunna medgiva skälig begränsning därav.

11 §''

För vidtagande av åtgärder, som kunna vara erforderliga för

betryggande av skogsåterväxt, är skogsmarkens ägare ansvarig. År

tvist om äganderätten till marken, skall såsom ägare anses den, vilken

med äganderättsanspråk innehar densamma.

Har avverkning företagits av tidigare ägare eller av avverkningsrättsinnehavare,

vare jämväl denne gentemot skogsvårdsstyrelsen ansvarig

för kostnaderna för de återväxtåtgärder, som av hans avverkning

föranledas, men må han av markens ägare söka åter vad han

för sådant ändamål utgivit, därest ej annat blivit avtalat eller, vad angår

avverkningsrättsinnehavare, han genom överskridande av den upplåtna

avverkningsrätten själv varit vållande till att åtgärderna måst

vidtagas.

12 §.

Finner skogsvårdsstyrelsen åtgärder för betryggande av återväxt

jämlikt denna lag påkallade, söke styrelsen med den eller dem, som

lagenligt äro ansvariga för återväxtens betryggande, träffa överenskommelse

om samtliga de åtgärder, som för berörda ändamål

böra vidtagas, och om den tid, inom vilken envar av dem skall vara

fullgjord. Sådan överenskommelse skall avfattas skriftligen.

Varder ej sålunda överenskommelse träffad, må skogsvårdsstyrelsen,

där den ej finner saken omedelbart böra stämmas till domstol, hos

länsstyrelsen påkalla undersökning av avverkningsområdet. Länsstyrelsen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 278.

förordnar i anledning härav en skogsstatens tjänsteman att med biträde

av två ojävige gode män, vilka av förrättningsmannen utses bland

dem, som till ledamöter i ägodelningsrätt eller till gode män vid lantmäteriförrättning

i orten eller ock till ledamöter i häradsrätt valda äro,

å stället undersöka förhållandet och däröver till skogsvårdsstyrelsen avgiva

redogörelse med förslag till de åtgärder, som för markens återställande

i skogbärande skick må finnas nödiga. . Stanna synemännen i

olika meningar, varde de särskilda meningarna skogsvårdsstyrelsen

meddelade.

Sedan nämnda undersökning hållits, söke styrelsen ånyo få till

stånd överenskommelse, som ovan sagts.

13 §.

Kan ej överenskommelse, som i 12 § omförmäles, träffas, stämme

skogsvårdsstyrelsen in saken till domstol, och äger denna föreskriva

de åtgärder för återväxtens betryggande, som av förhållandena påkallas,

samt förelägga viss tid, inom vilken vad sålunda föreskrivits

skall vara fullgjort.

14 §.

Vad genom överenskommelse eller domstols utslag blivit bestämt

om åtgärder för betryggande av återväxt samt om tiden därför vare

gällande mot framtida ägare av skogsmarken.

15 §.

Har den tid för vidtagande av åtgärd till återväxtens betryggande,

vilken blivit bestämd genom överenskommelse eller domstols utslag, gått

till ända, och förekommer anledning antaga att åtgärden icke fullgjorts,

läte skogsvårdsstyrelsen genom besiktning å marken undersöka

förhållandet. Dylik besiktning verkställes av länsjägmästaren eller annan

av skogsvårdsstyrelsen förordnad person jämte två av styrelsen tillkallade

sådana gode män, som i 12 § andra stycket omförmälas. Till sådan förrättning

skall markägaren samt, där skogsvårdsstyrelsen avser att gent

emot annan göra gällande förpliktelse att ansvara för återväxtkostnaderna,

jämväl denne genom styrelsens försorg bevisligen kallas. Redogörelse

över förrättningen skall till skogsvårdsstyrelsen avgivas.

Erhålles vederbörandes skriftliga erkännande, att föreskriven åtgärd

icke fullgjorts, vare besiktning, som nyss sagts, icke av nöden.

Det ankommer på styrelsen att föranstalta om vidtagande av åtgärd,

som enligt första eller andra stycket befunnits eftersatt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 278.

16 §.

Har åtgärd blivit enligt 15 § genom skogsvårdsstyrelsens föranstaltande

vidtagen, äger på framställning av styrelsen överexekutor

låta hos vederbörande omedelbart uttaga kostnaderna för såväl själva

åtgärden som den föregående besiktningen, där styrelsen visar, att

försummelse befunnits föreligga och kostnadsbeloppet medelst behöriga

räkningar styrkes.

Vill den, av vilken kostnad sålunda utsökts, emot det till betalning

fastställda beloppet anställa klander eller eljest söka återvinning,

stämme in talan därom till domstol sist inom tre månader från det uttagning

av beloppet ägt rum eller, därförutan, betalning skett med förbehåll

om rätt för gäldenären att söka återvinning.

§•

Företages avverkning på sådant sätt, att för erhållande av återväxt,

som i denna lag stadgas, kommer att i mera betydande omfattning

erfordras sådd, plantering eller andra jämförelsevis kostsamma kulturåtgärder,

äge skogsvårdsstyrelsen, där den ej i den i 6 § angivna ordning

förklarat sådan säkerhet ej erforderlig, av vederbörande fordra betryggande

säkerhets ställande för kostnad, som dessa åtgärder av styrelsen

beräknas medföra.

Varder ej på anfordran i första stycket omförmäld säkerhet hos

skogsvårdsstyrelsen ställd, må styrelsen meddela avverkningsförbud, som

i 8 § sägs.

Sålunda meddelat förbud upphör, där yrkad säkerhet ställes eller

erforderliga åtgärder till återväxtens betryggande vidtagits av den därtill

skyldige eller betalning för åtgärd, som på hans bekostnad utförts, blivit

skogsvårdsstyrelsen gottgjord.

4 kap. Särskilda bestämmelser angående svårföryngrade skogar.

18 §.

1 mom. Där i någon trakt på grund av skogsmarks belägenhet i

havsbandet eller på höjder eller eljest i särskilt exponerat läge det i

allmänhet måste befaras, att i händelse av ovarsam avverkning av

befintlig skog återväxt skulle omöjliggöras eller ock återväxt, som kunde

förväntas uppkomma, skulle bliva oskäligt sen eller underhaltig, må på

framställning av skogsvårdsstyrelsen och efter förutgången syn och under
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 278.

Rökning Konungen förordna, att skog inom sådan trakt skall såsom svårföryngrad

vara underkastad de i 19—21 §§ meddelade bestämmelser.

Förordnande, varom nu sagts, må även meddelas av länsstyrelsen

att gälla, intill dess Konungen i ärendet beslutat.

Finnes förordnande, som efter ty här förut sagts blivit meddelat,

i sin helhet eller till någon del icke vidare vara behövligt, må detsamma

av Konungen återkallas.

2 mom. Skogar på Oland skola utan förordnande, varom i 1 mom.

sägs, vara underkastade de i 19—21 §§ meddelade bestämmelserna.

19 §.

I fråga om avverkning i svårföryngrad skog skall vad i 2 kap.

är stadgat för där avsedda fall äga motsvarande tillämpning, med iakttagande:
1)

att där skogsvårdsstyrelsen finner nödigt att vissa träd överhållas

såsom fröträd eller att till skydd för återväxten avverkning till

husbehov inom visst område tillsvidare ej må äga rum, styrelsen äger

meddela föreskrift härom; skolande i ty fall fröträden förses med tydliga

märken och sådant område, varom nyss sagts, å marken tydligt utmärkas,

varefter avverkning av fröträden eller inom området ej må ske, förrän

skogsvårdsstyrelsen därtill lämnat tillstånd; samt

2) att avverkning för annat ändamål än husbehov må äga rum

allenast med tillstånd av skogsvårdsstyrelsen, därvid ägaren vare berättigad

att erhålla tillstånd till avverkning på en gång i så stor utsträckning,

som är med skogens återväxt förenlig, dock med iakttagande,

dels att avverkning i den omfattning, att särskilda åtgärder erfordras

för återväxtens betryggande, allenast må medgivas, om sådana åtgärder

kunna företagas utan oskälig kostnad, och dels att, därest icke avverkningen

föranlåtes av skogens beskaffenhet eller eljest en god skogsvårds

fordringar, fastigheten icke genom avverkningen må komma att för

framtiden lida brist på husbehovsskog efter ortens förhållanden.

20 §•

Då tillstånd till avverkning enligt 19 § meddelas, skall i allmänhet

ske utsyning, som verkställes av länsjägmästaren eller annan av skogsvårdsstyrelsen

förordnad person. Vid utsyningen skola de utsynade

träden genom förrättningsmannens försorg förses med skogsvårdsstyrelsens

stämpelmärke såväl vid roten som å stammen vid brösthöjd; börande

vid meddelandet av avverkningstillstånd föreskrivas, att vid avverkningen

det roten åsätta märket skall kvarlämnas å stubben.

bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 278.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 278.

I stället för utsyning må, där sådant finnes vara tillräckligt, allenast

anvisning äga rum av viss trakt, därå avverkningen får företagas;

skolande därvid gränserna för trakten tydligt utmärkas.

Finner skogsvårdsstyrelsen uppenbart, att genom avverkning, vartill

tillstånd sökes, skogens återväxt icke äventyras, vare utsyning eller anvisning

ej erforderlig.

I tillstånd till avverkning må jämväl innefattas föreskrifter i avseende

på sättet för avverkningen, om sådana finnas erforderliga.

21 §.

I fråga om åtgärder för betryggande av återväxt skall beträffande

svårföryngrade skogar, jämte vad i övrigt är stadgat i 3 kap., gälla:

1) att då tillstånd till avverkning i svårföryngrad skog meddelas,

skogsvårdsstyrelsen tillika skall föreskriva de åtgärder för återväxtens

betryggande, med vilkas vidtagande den i 9 § stadgade skyldighet skall

anses fullgjord, ävensom den tid, inom vilken dessa åtgärder skola vara

verkställda; samt

2) att vad i 14—17 §§ är stadgat för där avsedda fall skall äga

motsvarande tillämpning i fråga om återväxtåtgärd, som föreskrivits

enligt denna paragraf.

5 kap. Särskilda bestämmelser angående försumpad skogsmark och omläggning

av skogsmark.

22 §.

Å försumpad skogsmark, där skogens tillväxt och återväxten

uppenbarligen ej kunna utan oskäliga kostnader tryggas genom särskilda

åtgärder, äger denna lag icke tillämpning.

23 §.

Vad i denna lag stadgas skall ej utgöra hinder för skogsmarks

omläggning vare sig till trädgård, åker, byggnadstomt, väg eller till

annat liknande ändamål och ej heller, så framt marken är därtill

lämplig och icke av större ytvidd än som kan anses skäligt, för anordnande

medelst röjning eller andra särskilda åtgärder av betesmark för

varaktigt betesbruk eller äng.

Dock erfordras för omläggning, som nu sagts, tillstånd av skogsvårdsstyrelsen:
1)

därest marken ingår i område, angående vilket förordnande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 278.

enligt 18 § meddelats, eller den är belägen på Öland; i vilken händelse

avverkning och omläggning må medgivas allenast om marken

prövas icke böra fortfarande användas för skogsbörd till skydd mot

ödeläggelse av angränsande marker; samt

2) därest omläggning av annan skogsmark, än i 1) sägs, till betesmark

eller äng ifrågasättes och å området finnes yngre skog.

Då tillstånd jämlikt denna paragraf lämnas, skall skogsvårdsstyrelsen

ock bestämma tid för fullgörandet av åtgärder, som erfordras

för det avsedda ändamålet.

Vad i 7 § är stadgat för där avsedda fall skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om ärenden, som om-förmälas i denna paragraf.

24 §.

Därest markägare, mot vilken framställes påstående om vidtagande

av åtgärder för återväxtens betryggande, vill omlägga skogsmark till

annan i 23 § omförmäld användning, äge skogsvårdsstyrelsen avfordra

honom skriftlig förbindelse att inom viss, av styrelsen godkänd tid vidtaga

för omläggningen erforderliga: åtgärder.

Lämnas ej sådan förbindelse, stämme skogsvårdsstyrelsen in saken

till domstol, och äger denna meddela de föreskrifter, till vilka omständigheterna

föranleda.

I fråga om förbindelse och av domstol meddelad föreskrift, som i

denna paragraf angives, äge vad i 14 § stadgats motsvarande tillämpning.

Fullgöres icke inom bestämd tid vad markägaren enligt denna paragraf

förbundit sig eller fått sig förelagt vidtaga, må på talan av skogsvårdsstyrelsen

domstolen efter omständigheterna förelägga ny tid för

fullgörande av för markens omläggning erforderliga åtgärder eller förordna

om markområdets återförsättande i skogbärande skick och föreskriva

vad därför skall vidtagas.

6 kap. Ansvarsbestämmelser.

25 §.

1 mom. Företager någon avverkning i uppenbar strid mot bestämmelserna

i 19 § eller 23 § 1) eller i strid mot föreskrift eller avverkningsförbud,

som enligt denna lag meddelats, eller förfogar någon mot

bestämmelsen i 4 § 2 mom. över virke, som blivit avverkat till husbehov,

straffes med böter från och med tjugufem till och med femtusen

kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 278.

Då till straff enligt detta mom. dömes, skall tillika det avverkade

virket, där det ligger å skogen kvar eller, om det är bortfört, fortfarande

är i avverkarens besittning, tagas i beslag och dömas förbrutet. Undgår

dylikt virke beslag, är den, som låtit verkställa avverkningen, skyldig

att utgiva ersättning med belopp, motsvarande värdet av samma

virke. Har efter avverkningen förbudet återkallats eller förfallit eller

blivit genom laga kraftvunnet beslut upphävt, förty att förbudet icke bort

meddelas, må icke virke dömas förbrutet eller ersättning utdömas, som

här är sagt.

2 mom. Varder i fall, där jämlikt 23 § skogsvårdsstyrelsens tillstånd

erfordras för skogsmarks omläggning till annan användning, avverkning

företagen, men eftersättes åtgärd, för vars vidtagande tid blivit

bestämd efter vad i nämnda paragraf stadgats, vare straffet böter från och

med fem till och med femhundra kronor; dock vare, där under den

föresätta tiden flera varit för åtgärdens vidtagande ansvariga, den

av dem, som finnes ej hava i avsevärd grad bidragit därtill, att åtgärden

icke blivit fullgjord, från ansvar fri.

3 mom. Innefattar förseelse, varom här är fråga, förbrytelse mot

allmänna strafflagen, skall gärningen bedömas enligt vad i 4 kap. 1 §

strafflagen är för likartat fall stadgat. Förskyller förseelsen enligt

1 mom. här ovan påföljd, som i andra stycket därav sägs, varde ock

den påföljd ådömd.

26 §.

Allmänne åklagaren och skogsvårdsstyrelsen äge lika behörighet

att åtala förseelser, varom i 25 § sägs, samt att med beslag belägga

virke, som kan dömas förbrutet. Sistberörda befogenhet tillkomme jämväl

länsjägmästare eller annan skogsvårdsstyrelses befattningshavare med

skoglig utbildning; skolande i sådan ''ordning verkställt beslag så snart

ske kan och senast inom fjorton dagar anmälas hos någon av de

åtalsberättigade.

Varder ej inom fyrtiofem dagar, från det beslag skedde, åtal i laga

ordning anställt, vare beslaget förfallet; ägande skogsvårdsstyrelsen

att, innan åtal anhängiggjorts, häva beslag, som verkställts av någon

dess befattningshavare.

27 §.

Virke, som enligt denna lag dömes förbrutet, skall av åklagaren

försäljas å offentlig auktion, så kungjord som om auktion å utmätt lös

egendom än stadgat. Begär, innan frågan om virkes förverkande slut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 278.

igen prövats, virkets ägare, att försäljning skall äga rum, eller finner,

på anmälan av åklagare, överexekutor, att fara är för virkets förstörelse

eller att kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än

skäligt är, förordne överexekutor, att virket skall säljas i den ordning

nyss sagts; och skall i ty fall virkets ägare, där han är känd och

inom riket boende, eller, där han bor utom riket men inom riket har

känt ombud, som äger att för honom mottaga stämning och avgiva

svaromål, ombudet genom åklagarens försorg bevisligen underrättas

om auktionen minst åtta dagar innan den hålles. Anmälan av åklagare,

varom här ovan sägs, skall vara åtföljd av fullständig, av två trovärdiga

män styrkt förteckning, utvisande virkets mängd och beskaffenhet.

28 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, ävensom genom försäljning

av förbrutet virke uppkommen behållning och utdömd ersättning för

virke, som undgått beslag, tillfalla den av vederbörande skogsvårdsstyrelse

omhänderhavda skogsvårdskassan.

Försäljes i beslag taget virke, innan det dömts förbrutet, skall,

till dess frågan därom blivit slutligen avgjord, försäljningssumman

nedsättas i riksbanken på sätt särskilt är stadgat; och skall om sådana

medels insättning i bankinrättning vidare gälla vad i 160 § utsökningslagen

sägs.

29 §.

Saknas medel till fulla gäldandet av böter, vartill någon enligt

denna lag fälles, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

7 kap. Om fullföljd av talan.

30 §.

1 mom. Den, som med skogsvård sstyrelsens slutliga beslut i

ärende, varom i 4, 5, 8, 17, 19, 21 eller 23 § sägs, icke åtnöjes,

äger att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen. I fall, som i 8 eller

17 § avses, vare rätten till sådan klagan ej till viss tid inskränkt, men

skola i andra fall besvären, vid talans förlust, vara ingivna sist innan

klockan tolv å trettionde dagen efter det klaganden av beslutet erhållit

de!; och skall underrättelse därom i beslutet meddelas.

Påkallar klaganden hos länsstyrelsen undersökning på marken eller

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 278.

finner länsstyrelsen eljest sådan undersökning vara av nöden, förordne

länsstyrelsen en skogsstatens tjänsteman att med biträde av två sådana .

gode män, som i 12 § andra stycket omförmälas, å stället undersöka

förhållandet och däröver avgiva redogörelse. Kostnaden för dylik undersökning

skall förskjutas av medel, som av skogs vårdsstyrelsen förvaltas,

men kan genom länsstyrelsens slutliga beslut åläggas klaganden, om

han påkallat undersökningen. Nödig hantlangning skall av klaganden

utgöras.

2 mom. Över länsstyrelsens beslut må klagan föras hos Konungen

genom besvär, som skola ingivas till jordbruksdepartementet före klockan

tolv å trettionde dagen från den dag klaganden erhöll del av samma

beslut.

Si §.

Över rättens slutliga utslag i mål enligt denna lag föres klagan

genom besvär, ändå att talan ej föres om ansvar.

Över överexekutors åtgärd i anledning av framställning, varom i

16 § sägs, må ej klagan föras.

Övergångsbestämmelser.

Denna lag, varigenom upphävas lagen den 24 juli 1903 (nr 79

s. 1) angående vård av enskildes skogar samt lagen den 13 april 1922

(nr 158) om fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1913 angående

vård av enskildes skogar på Öland, skall träda i kraft den 1 juli 1923.

Dock skall vid den nya lagens tillämpning iakttagas:

1) År, då denna lag träder i kraft, avtal om avverkningsrätt,

vilket ingåtts före den 1 januari 1905, fortfarande gällande, vare, där

åtgärder för återväxtens betryggande bliva erforderliga i anledning av

avverkning, som innehavaren av nämnda rätt företager, denne men icke

markägaren underkastad ansvarighet för åtgärdernas vidtagande.

Gäller vid denna lags trädande i kraft avtal, som nyss sagts, ingånget

under det 1903 års skogsvårdslag ägt tillämpning, skall ansvarigheten

för åtgärderna till återväxtens betryggande efter avverkning,

som företages på grund av sådant avtal, fortfarande påvila den, som

enligt nämnda lag varit underkastad ansvar för återväxtåtgärder.

2) Beträffande avverkning, som ägt rum före denna lags ikraftträdande,

skall förut gällande lag äga tillämpning; dock att dels i fråga

om den ordning, vari överenskommelse eller domstolsbeslut må ernås

angående för återväxtens betryggande erforderliga åtgärder, den nya

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 278. 15

lagen skall gälla, dels ock förbud enligt tidigare lag ej vidare må

meddelas.

3) Har beträffande skog på Öland utsyning skett eller eljest avverkningstillstånd

meddelats enligt den förut där gällande lagen, men

avverkningen icke utförts innan den nya lagens ikraftträdande, må den

verkställas därefter, dock icke senare än inom fem år från tillståndets

meddelande eller den kortare tid, som vid meddelandet bestämts.

4) Vad i den nya lagen stadgas om skyldighet att vidtaga åtgärder

till betryggande av återväxt i anledning av skada, varom i 10 § sägs,

gäller icke, där sådan skada uppkommit före denna lags trädande i kraft.

5) År jämlikt tidigare gällande lag om tillfälliga åtgärder till förekommande

av skövling av skog å fastighet i enskild ägo förordnande

av länsstyrelse meddelat beträffande skog inom kustområde, vare så ansett

som hade förordnandet meddelats jämlikt 18 § 1 mom. andra stycket i

den nya lagen; och gånge ärendet till Konungen. Har framställning

om förordnande, varom nyss nämnts, skett till länsstyrelse men denna

icke däröver meddelat beslut före den nya lagens ikraftträdande, skall

framställningen anses avse förordnande, varom i denna lags 18 § 1 mom.

sägs; och skall av skogsvårdsstyrelsen i samband med framställningen

meddelat förordnande, där detsamma är gällande den 30 juni 1923, ej

anses hava förfallit med den då upphörande lagen.

Därjämte får riksdagen, under åberopande av ovanberörda utskottsutlåtande,

anhålla

dels om utarbetande och framläggande för riksdagen av förslag

till de ändringar i lagen den 13 juni 1908 (nr 44 s. 1) angående vård

av enskildes skogar inom Gottlands län, som må finnas erforderliga i

anledning av de därom från skogsvårdsstyrelsen inom sagda län framställda

erinringar,

dels ock om skyndsam utredning, om och i vad mån den av riksdagen

antagna skogsvårdslagen med av densamma betingade ändrade

administrativa och ekonomiska förhållanden må kunna antagas att gälla

även för Västerbottens och Norrbottens kustland, samt framläggande för

riksdagen av det förslag, som av samma utredning kan föranledas.

Stockholm den 31 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.