Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om ändrade bestämmelser rörande aktiebolaget kreditkassan av år 1922.

1923-02-27 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:30, Skrivelse till Konungen i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om ändrade bestämmelser rörande aktiebolaget kreditkassan av år 1922.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 30.

1

Nr 30.

Godkänd av första kammaren den 27 februari 1923.

Godkänd av andra kammaren den 27 februari 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av fullmäktiges

i riksbanken framställning om ändrade bestämmelser

rörande aktiebolaget kreditkassan av år 1922.

(Bankoutskottets utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

1 en till riksdagens bankoutskott avlåten, den 8 februari 1923 dagtecknad

skrivelse hava fullmäktige i riksbanken hemställt, att utskottet ville hos riksdagen

utverka bifall till sådana ändringar av bestämmelserna rörande aktiebolaget

kreditkassan av år 1922,

att totalbeloppet av kassans förpliktelser må uppgå till högst dubbla summan

av kassans fonder, samt

att kassan må, när sådant visar sig vara oundgängligen nödvändigt, medverka

vid rekonstruktion av kreditanstalt även genom lån till avlyftande

av kreditanstalts engagemang.

Såsom fullmäktige erinra, bildades förlidet år på deras initiativ aktiebolaget

kreditkassan av år 1922. Samma års riksdag medgav, på Eders Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, att såsom garantifond åt ett aktiebolag med

uppgift att bereda stöd åt inhemska banker finge genom riksgäldskontoret

tillhandahållas bolaget ett belopp av 50 miljoner kronor i av svenska staten

utgivna 5 procents obligationer, att användas i överensstämmelse med

vissa angivna grunder.

Vid avlåtande av ifrågavarande framställning erinrade föredragande departementschefen,

hurusom den alltjämt pågående ekonomiska krisen medfört

avsevärda förluster för åtskilliga av landets banker. För ett par banker

hade sålunda en djupgående rekonstruktion blivit nödvändig med nedskrivning

av aktiekapitalet till en ringa del av ursprungliga värdet och

anskaffande av nytt kapital. Vid underhandlingarna rörande den sista av

Bihang till riksdagens protokoll 1923. It saml. Nr 30—31. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr SO.

dessa rekonstruktioner hade det emellertid visat sig, att densamma icke

kunde genomföras utan statens medverkan i en eller annan form. Denna

medverkan lämnades av riksbanken under förutsättning att med statens stöd

bildades en låneanstalt med uppgift att underlätta avvecklingen av på kreditväsendets

område inträffande svårigheter. Det erinrades vidare, hurusom

de föreliggande svårigheterna till väsentlig del torde hava föranletts av det

betryckta läget inom vissa industrier, som måhända hastigt nog kunde komma

att återhämta sig. Men uppenbarligen hade åtskilliga banker på grund av

alltför stor optimism vid bedömandet av bärigheten hos företag, vilka erhållit

kredit, råkat i svårigheter, som icke kunde utjämnas allenast genom

att avvakta ett omslag i konjunkturerna. Åtskilliga företag, som tillkommit

under krigsperioden, hade visat sig icke äga förutsättning att bestå efter inträdda

fredsförhållanden. Och i andra fall hade utvidgningar av redan bestående

anläggningar företagits i en sådan omfattning, att efter inträdandet

av fritt varuutbyte normal förräntning av det nedlagda kapitalet ej syntes

vara att räkna med. Under sådana förhållanden ansågs staten böra träda

emellan för möjliggörande av den pågående krisens avveckling utan alltför

stora svårigheter. I detta syfte kom sedermera ifrågavarande kreditkassa

till stånd.

Såsom fullmäktige framhålla, kunde man vid den tidpunkt, då kreditkassan

bildades, icke förutse, i vilken utsträckning den inträdda ekonomiska krisen

kunde komma att påkalla stöd åt kreditanstalter. Ej heller kunde förutses,

på vilka olika sätt kassans stödjande verksamhet kunde bliva av behovet

påkallad.

Redan innan kassan trädde i verksamhet hade vid rekonstruktionen av

Sydsvenska kreditaktiebolaget fullmäktige nödgats ingripa och hade fullmäktige

därvid ansett sig kunna förutsätta, att de av riksbanken åtagna förpliktelserna

inom kort skulle komma att övertagas av kreditkassan, något som

också skedde.

Nu har, enligt vad fullmäktige meddela, en liknande situation inträtt. Riksbanken

har nämligen för att möjliggöra genomförandet av Värmlands enskilda

hanks rekonstruktion nödgats övertaga vissa av bankens engagemang,

vilka äro av beskaffenhet att icke böra tynga riksbankens portfölj. Även i

detta fall hava fullmäktige ansett sig kunna förutsätta, att de av riksbanken

åtagna förpliktelserna inom kort skulle komma att överflyttas på kreditkassan

och har styrelsen för denna förklarat sig villig att övertaga engagemangen,

så snart härför erforderliga ändringar i bestämmelserna för kassans verksamhet

vidtagits.

Fullmäktige framhålla vidare, att den ekonomiska utrensningsprocess, till

vars underlättande kassan bildats, ännu icke torde vara helt slutförd, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Q

O

Riksdagens skrivelse Nr 30.

anse fullmäktige grundad anledning finnas alt antaga, att, om kreditkassan

berättigas att ikläda sig förpliktelser till dubbla summan av kassans fonder,

kassan därigenom skall bliva i stånd att såväl övertaga de krediter, vilka

riksbanken övertagit från Värmlands enskilda bank, som jämväl möta de

anspråk på biträde, som ännu kunna väntas bliva ställda på kassan.

Ehuru betänkligheter förefinnas mot eu utsträckning av kassans verksamhetsområde

till att omfatta även övertagande till viss del av banks kreditengagemang

vid rekonstruktion samt att öka statens förpliktelser på nu föreslaget

sätt, bar likväl riksdagen, vid den prövning riksdagen ägnat denna

fråga, kommit till den övertygelsen, att under rådande förhållanden staten

icke bör undandraga sig att lämna det ekonomiska stöd, varom fullmäktige

nu gjort framställning.

De särskilda förhållanden, som föranlett dels kreditkassans bildande dels

ock fullmäktiges ifrågavarande framställning, synas emellertid påkalla eu

noggrann undersökning, huruvida vår nuvarande banklagstiftning kan anses

vara tillfyllest för tillvaratagande av de intressen, nämnda lagstiftning har till

uppgift att skydda. Åtskilliga skäl tala enligt riksdagens mening för nödvändigheten

av att en dylik undersökning verkställes. Vid denna torde särskilt

böra tagas under övervägande, om icke bestämmelser erfordras till

förebyggande av den risk för bankerna, som kan ligga i vissa grenar av

deras utlåningsrörelse, bland annat utlåningen till emissions- eller andra

dylika bolag samt utlämnande av lån mot säkerhet av aktier. Även lärer

undersökningen böra taga sikte på förhållandet mellan affärsbankerna och

landets industri och därvid särskilt på frågan om åtgärder till förebyggande

av emissionsrörelses förening med bankrörelse.

Vidare torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke banksammanslagningar

av den art, som under de senaste åren i stor utsträckning ägt

rum, äro till skada för näringslivet, då de smärre bankerna hava en särskild

uppgift att fylla vid tillgodoseendet av de mindre näringsidkarnas lånebehov.

I detta sammanhang torde jämväl böra utredas frågan om den nuvarande

tillsyningsmyndighetens ställning till landets bankväsen och särskilt i vad

mån denna myndighets befogenhet bör närmare preciseras och måhända

utsträckas.

Dessa och andra därmed sammanhängande spörsmål äro emellertid av

den natur, att de kräva ett synnerligen ingående och omsorgsfullt övervägande,

innan de kunna göras till föremål för lagstiftning; och torde med

hänsyn till ärendets stora vikt och betydelse Eders Kungl. Maj:t icke underlåta

att vidtaga härför erforderliga åtgärder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 30.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen bifallit fullmäktiges i riksbanken

föreliggande förslag, vilket riksdagen härmed får för Eders Kungl.

Maj:t tillkännagiva.

»

Stockholm den 27 februari 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.