Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:tsproposition angående vissa understöd och pensioner, att utgå av postmedel eller trafikmedel.

1923-06-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:317, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:tsproposition angående vissa understöd och pensioner, att utgå av postmedel eller trafikmedel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 317.

1

Nr 317.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1923.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:tsproposition angående vissa understöd och pensioner,

att utgå av postmedel eller trafikmedel.

(Bankoutskottets utlåtande nr 28 samt memorial nr 43.)

Till Konungen.

I eu till riksdagen avlåten, den 16 februari 1923 dagtecknad proposition

nr 66 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till

riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under punkt l:o av sagda proposition har hemställts, att riksdagen

måtte medgiva, att befälhavaren å postångfartyget »Öland», kaptenen friherre

Carl Gyllenstierna, styrmannen å nämnda fartyg Anders Theodor

Johansson och långlotsen å samma fartyg Karl Fredrik Eriksson må från

och med den 1 januari 1923 under sin återstående livstid åtnjuta årliga

understöd, att utgå av postmedel, friherre Gyllenstierna med 1,100 kronor,

Johansson med 800 kronor och Eriksson med 400 kronor.

Riksdagen anser det vara billigt, att ifrågavarande befattningshavare

efter avgången ur postverkets tjänst tilldelas årliga understöd

under sin återstående livstid. Beträffande beräkningen av understödsbeloppens

storlek har riksdagen emellertid icke kunnat helt ansluta sig

till Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Vidkommande först befälhavaren, friherre Gyllenstierna, har denne,

som i egenskap av f. d. kapten vid flottan uppbär en pension av 2,720

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 317—318. 1221 23 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 317.

kronor årligen, under en tid av endast 15 år haft anställning som befälhavare

å ifrågavarande fartyg, därvid hans tjänstgöring omfattat allenast

omkring halva året. Såsom ersättning härför har han uppburit dels

arvode, som under de senaste fem åren utgått under tjänstgöringstiden

och eu månad därutöver med 300 kronor i månaden samt under den

övriga delen av året med 150 kronor i månaden, dels ock under seglationstiden,

förutom fri kost, tjänstgöringspenningar med 1 krona per

tur ävensom tio procent av fartygets inkomster för passagerare och

gods (s. k. kaplake). Sammanlagda ersättningen har härigenom för

sista seglationsperioden uppgått till omkring 10,200 kronor för år,

varav ett belopp av 9,900 kronor lagts till grund för pensionens beräknande,

medan grundarvodet utgjort endast 2,700 kronor årligen. Under

sådana förhållanden har riksdagen, med hänsyn till den begränsade tid,

Gyllenstierna årligen tjänstgjort, och då enligt riksdagens mening vid

tilläggspensionens bestämmande icke bör tagas i betraktande hela den

del av inkomsten, som utgjorts av s. k. kaplake, ansett nämnda pension

skäligen böra bestämmas till hälften av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit

eller 550 kronor, med beaktande jämväl därav att några pensionsavgifter

icke erlagts.

Vad härefter angår styrmannen Johansson, har denne under en tid

av 29 år haft anställning å postångfartyget. Aven Johanssons tjänstgöringsskyldighet

har emellertid avsett endast halva året. Härtill kommer,

att Johansson, såsom av propositionen framgår, befinner sig i god

ekonomisk ställning. På grund av vad nu anförts, har riksdagen ansett

även den för Johansson ifrågasatta pensionen böra reduceras till hälften

av det utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet eller 400 kronor

årligen.

Långlotsen Erikssons pension har av riksdagen bestämts till det av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 400 kronor årligen.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

medgivit, att befälhavaren å postångfartyget »Öland», kaptenen friherre

Carl Gyllenstierna, styrmannen å nämnda fartyg Anders Theodor Johansson

och låuglotsen å samma fartyg Karl Fredrik Eriksson må från och

med den 1 januari 1923 under sin återstående livstid av postmedel åtnjuta

årliga understöd, att utgå med följande belopp, nämligen till Gyllenstierna

med femhundrafemtio kronor, till Johansson med fyrahundra

kronor samt till Eriksson med fyrahundra kronor.

I punkt 2:o har föreslagits, att riksdagen måtte medgiva, att tillfälliga

kontorsbiträdena hos generalpoststyrelsen Emma Kristina Öberg

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 317.

3

född Carlsdotter, och Karolina Dorothea Medéus, född Bosell, må från och

med månaden näst efter den, under vilken de erhålla entledigande från

sin anställning vid postverket, dock tidigast från och med den 1 januari

1924, under sin återstående livstid åtnjuta årliga understöd, att utgå av

postmedel, Öberg med 700 kronor och Medéus med 740 kronor.

Aven riksdagen anser, att understöd av postmedel böra tillerkännas

ifrågavarande befattningshavare efter deras avgång ur postverkets tjänst.

Vidkommande storleken av dessa understöd vill riksdagen i likhet med

statskontoret erinra, att riksdagen vid bestämmandet av pensioner av

det slag, varom här är fråga, hittills plägat utgå från avlöning enligt

äldre stater än de för kommunikationsverken och statsdepartementen

m. fl. verk nu gällande. Lika med statskontoret finner riksdagen det vara

önskvärt, att denna princip upprätthålles tillsvidare, intill dess det nya

lönesystemet vunnit tillämpning vid flera grenar av statsförvaltningen än

vad för närvarande är fallet.

Riksdagen har följaktligen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning medgivit, att tillfälliga kontorsbiträdena hos generalpoststyrelsen

Emma Kristina Öberg, född Carlsdotter, och Karolina

Dorothea Medéus, född Bosell, må från och med månaden näst efter den,

under vilken de erhålla entledigande från sin anställning vid postverket,

dock tidigast från och med den 1 januari 1924, under sin återstående

livstid åtnjuta årliga understöd, att utgå av postmedel, Öberg med

sjuhundra kronor och Medéus med sjuhundrafyrtio kronor.

I punkt 3:o har hemställts, att riksdagen måtte dels medgiva, att

till avlidne lokomotivföraren vid Svartälvs järnväg Johan Kjällmans änka

Hulda Lovisa Kjällman, född Funke, och makarnas minderåriga barn

Margit Lovisa, Nils Arent och Anna Lisa må av Svartälvs järnvägs medel

utbetalas pension till ett årligt belopp av 442 kronor, att utgå från och

med den 1 juli 1921 i enlighet med de grunder, som i §§ 6 och 7 av

gällande reglemente för statens järnvägars änke- och pupillkassa stadgas

rörande pensioner till änkor och barn efter delägare i nämnda kassa;

dels ock föreskriva, att vederbörande för åtnjutande av denna förmån

skola vara skyldiga att till Svartälvs järnväg återbetala ett belopp, motsvarande

vad av järnvägens medel för Kjällmans räkning insatts å sparbank

under hans tjänstetid.

Med hänsyn till 1922 års riksdags beslut i fråga om pensionering

av personalen vid Svartälvs järnväg finner även riksdagen det vara billigt,

att någon pension beredes de efterlevande efter här ifrågavarande befattningshavare

vid nämnda järnväg. De grunder, som av Eders Kungl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 317.

Maj:t i sådant avseende föreslagits, hava icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Under punkt 4:o har föreslagits, att riksdagen måtte medgiva, att

till avlidne banvakten vid statens järnvägar Anders Perssons änka

Petronella Persson må av trafikmedel utbetalas pension till ett årligt belopp

av 274 kronor, att utgå från och med den 1 januari 1923 i enlighet

med de grunder, som i § 6 av gällande reglemente för statens järnvägars

änke- och pupillkassa stadgas rörande pensioner till änkor efter

delägare i nämnda kassa.

Med hänsyn till vad i propositionen anförts, har riksdagen bifallit

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Stockholm den 6 juni 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.