Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:tsproposition angående vissa understöd och pensioner, att utgå av postmedel eller trafikmedel.
1923-06-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1923:317, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:tsproposition angående vissa understöd och pensioner, att utgå av postmedel eller trafikmedel.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 317.
1
Nr 317.
Godkänd av första kammaren den 4 juni 1923.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.
Maj:tsproposition angående vissa understöd och pensioner,
att utgå av postmedel eller trafikmedel.
(Bankoutskottets utlåtande nr 28 samt memorial nr 43.)
Till Konungen.
I eu till riksdagen avlåten, den 16 februari 1923 dagtecknad proposition
nr 66 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till
riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under punkt l:o av sagda proposition har hemställts, att riksdagen
måtte medgiva, att befälhavaren å postångfartyget »Öland», kaptenen friherre
Carl Gyllenstierna, styrmannen å nämnda fartyg Anders Theodor
Johansson och långlotsen å samma fartyg Karl Fredrik Eriksson må från
och med den 1 januari 1923 under sin återstående livstid åtnjuta årliga
understöd, att utgå av postmedel, friherre Gyllenstierna med 1,100 kronor,
Johansson med 800 kronor och Eriksson med 400 kronor.
Riksdagen anser det vara billigt, att ifrågavarande befattningshavare
efter avgången ur postverkets tjänst tilldelas årliga understöd
under sin återstående livstid. Beträffande beräkningen av understödsbeloppens
storlek har riksdagen emellertid icke kunnat helt ansluta sig
till Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Vidkommande först befälhavaren, friherre Gyllenstierna, har denne,
som i egenskap av f. d. kapten vid flottan uppbär en pension av 2,720
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 317—318. 1221 23 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 317.
kronor årligen, under en tid av endast 15 år haft anställning som befälhavare
å ifrågavarande fartyg, därvid hans tjänstgöring omfattat allenast
omkring halva året. Såsom ersättning härför har han uppburit dels
arvode, som under de senaste fem åren utgått under tjänstgöringstiden
och eu månad därutöver med 300 kronor i månaden samt under den
övriga delen av året med 150 kronor i månaden, dels ock under seglationstiden,
förutom fri kost, tjänstgöringspenningar med 1 krona per
tur ävensom tio procent av fartygets inkomster för passagerare och
gods (s. k. kaplake). Sammanlagda ersättningen har härigenom för
sista seglationsperioden uppgått till omkring 10,200 kronor för år,
varav ett belopp av 9,900 kronor lagts till grund för pensionens beräknande,
medan grundarvodet utgjort endast 2,700 kronor årligen. Under
sådana förhållanden har riksdagen, med hänsyn till den begränsade tid,
Gyllenstierna årligen tjänstgjort, och då enligt riksdagens mening vid
tilläggspensionens bestämmande icke bör tagas i betraktande hela den
del av inkomsten, som utgjorts av s. k. kaplake, ansett nämnda pension
skäligen böra bestämmas till hälften av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit
eller 550 kronor, med beaktande jämväl därav att några pensionsavgifter
icke erlagts.
Vad härefter angår styrmannen Johansson, har denne under en tid
av 29 år haft anställning å postångfartyget. Aven Johanssons tjänstgöringsskyldighet
har emellertid avsett endast halva året. Härtill kommer,
att Johansson, såsom av propositionen framgår, befinner sig i god
ekonomisk ställning. På grund av vad nu anförts, har riksdagen ansett
även den för Johansson ifrågasatta pensionen böra reduceras till hälften
av det utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet eller 400 kronor
årligen.
Långlotsen Erikssons pension har av riksdagen bestämts till det av
Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 400 kronor årligen.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
medgivit, att befälhavaren å postångfartyget »Öland», kaptenen friherre
Carl Gyllenstierna, styrmannen å nämnda fartyg Anders Theodor Johansson
och låuglotsen å samma fartyg Karl Fredrik Eriksson må från och
med den 1 januari 1923 under sin återstående livstid av postmedel åtnjuta
årliga understöd, att utgå med följande belopp, nämligen till Gyllenstierna
med femhundrafemtio kronor, till Johansson med fyrahundra
kronor samt till Eriksson med fyrahundra kronor.
I punkt 2:o har föreslagits, att riksdagen måtte medgiva, att tillfälliga
kontorsbiträdena hos generalpoststyrelsen Emma Kristina Öberg
Riksdagens skrivelse Nr 317.
3
född Carlsdotter, och Karolina Dorothea Medéus, född Bosell, må från och
med månaden näst efter den, under vilken de erhålla entledigande från
sin anställning vid postverket, dock tidigast från och med den 1 januari
1924, under sin återstående livstid åtnjuta årliga understöd, att utgå av
postmedel, Öberg med 700 kronor och Medéus med 740 kronor.
Aven riksdagen anser, att understöd av postmedel böra tillerkännas
ifrågavarande befattningshavare efter deras avgång ur postverkets tjänst.
Vidkommande storleken av dessa understöd vill riksdagen i likhet med
statskontoret erinra, att riksdagen vid bestämmandet av pensioner av
det slag, varom här är fråga, hittills plägat utgå från avlöning enligt
äldre stater än de för kommunikationsverken och statsdepartementen
m. fl. verk nu gällande. Lika med statskontoret finner riksdagen det vara
önskvärt, att denna princip upprätthålles tillsvidare, intill dess det nya
lönesystemet vunnit tillämpning vid flera grenar av statsförvaltningen än
vad för närvarande är fallet.
Riksdagen har följaktligen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning medgivit, att tillfälliga kontorsbiträdena hos generalpoststyrelsen
Emma Kristina Öberg, född Carlsdotter, och Karolina
Dorothea Medéus, född Bosell, må från och med månaden näst efter den,
under vilken de erhålla entledigande från sin anställning vid postverket,
dock tidigast från och med den 1 januari 1924, under sin återstående
livstid åtnjuta årliga understöd, att utgå av postmedel, Öberg med
sjuhundra kronor och Medéus med sjuhundrafyrtio kronor.
I punkt 3:o har hemställts, att riksdagen måtte dels medgiva, att
till avlidne lokomotivföraren vid Svartälvs järnväg Johan Kjällmans änka
Hulda Lovisa Kjällman, född Funke, och makarnas minderåriga barn
Margit Lovisa, Nils Arent och Anna Lisa må av Svartälvs järnvägs medel
utbetalas pension till ett årligt belopp av 442 kronor, att utgå från och
med den 1 juli 1921 i enlighet med de grunder, som i §§ 6 och 7 av
gällande reglemente för statens järnvägars änke- och pupillkassa stadgas
rörande pensioner till änkor och barn efter delägare i nämnda kassa;
dels ock föreskriva, att vederbörande för åtnjutande av denna förmån
skola vara skyldiga att till Svartälvs järnväg återbetala ett belopp, motsvarande
vad av järnvägens medel för Kjällmans räkning insatts å sparbank
under hans tjänstetid.
Med hänsyn till 1922 års riksdags beslut i fråga om pensionering
av personalen vid Svartälvs järnväg finner även riksdagen det vara billigt,
att någon pension beredes de efterlevande efter här ifrågavarande befattningshavare
vid nämnda järnväg. De grunder, som av Eders Kungl.
4 Riksdagens skrivelse Nr 317.
Maj:t i sådant avseende föreslagits, hava icke givit riksdagen anledning
till erinran.
Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
Under punkt 4:o har föreslagits, att riksdagen måtte medgiva, att
till avlidne banvakten vid statens järnvägar Anders Perssons änka
Petronella Persson må av trafikmedel utbetalas pension till ett årligt belopp
av 274 kronor, att utgå från och med den 1 januari 1923 i enlighet
med de grunder, som i § 6 av gällande reglemente för statens järnvägars
änke- och pupillkassa stadgas rörande pensioner till änkor efter
delägare i nämnda kassa.
Med hänsyn till vad i propositionen anförts, har riksdagen bifallit
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
Stockholm den 6 juni 1923.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.