Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnaderna för en utredning angående jordförhållandena i Kopparbergs län jämte en i ämnet väckt motion.

1923-02-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:40, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnaderna för en utredning angående jordförhållandena i Kopparbergs län jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 40.

>r 40.

Godkänd av första kammaren den 28 februari 1923.

Godkänd av andra kammaren den 28 februari 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda

framställning om anslag till bestridande av kostnaderna

för en utredning angående jordförhållandena i Kopparbergs

län jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 17.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1923—1924 har

Eders Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln, med åberopande av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

samma dag, punkt 9, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna

för en utredning angående jordförhållandena i Kopparbergs län för

budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra reservationsanslag å 54,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har

riksdagen till behandling förehaft en inom andra kammaren väckt motion

(nr 100), vari hemställts, att riksdagen vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts

hemställan om anslag för en utredning angående jordförhållandena i

Kopparbergs län måtte uttala, att för berörda utredning böra, förutom de

sakkunniga, som i propositionen angivas, tillkallas jämväl representanter

för den praktiska erfarenheten bland länets jordbrukande befolkning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

5

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:

»I årets statsverksproposition (andra huvudtiteln, punkt 9 sid. 11 nr 3)

föreslås riksdagen att till bestridande av kostnaderna för en utredning

angående jordförhållandena i Kopparbergs län för budgetåret 1923—1924

bevilja ett extra reservationsanslag å 54,000 kronor.

Ett nytt initiativ har härmed tagits till ordnande av de egenartade

jordförhållandena i Dalarna.

Närmast skulle övervägas, vilka lagstiftningsåtgärder kunna finnas

tjänliga i syfte huvudsakligen att inom länet befordra eu lämplig ägosammandragning.

Detta syfte torde vinna understöd av envar, som har kännedom

om olägenheterna av den mångenstädes i Dalarna för långt drivna ägosplittringen.

Särskild tillfredsställelse måste möta departementschefens

upprepade understrykande av, att frågornas lösning måste sökas under

största möjliga hänsynstagande till de för Dalarna säregna förhållanden

och under beaktande av de från ortsbefolkningen framförda synpunkterna.

Den som känner folkstämningen i jordfrågan i Dalarna nödgas

emellertid, med allt erkännande av det nu föreliggande förslagets syfte,

sätta i fråga, huruvida den planerade utredningen, sådan den i propositionen

skisserats, öppnar utsikt till uppnående av ett resultat, som kan

bliva tillfredsställande och i varje fall motsvara utredningskostnaderna.

Arbetet med utredningen är tänkt att verkställas av eu ledamot av

högsta domstolen med biträde av någon yngre jurist samt av lantmätare.

Men även om på detta sätt den högsta kvalificerade juridiska arbetskraft

kan för den föreliggande uppgiften erhållas, skall det säkerligen för

denna möta betydande svårigheter att intränga i Dalarnas säregna och

tilltrasslade jordförhållanden. Och även om arbetet resulterar i ett,

kanske i flera hänseenden förtjänstfullt lagförslag, är därmed ingen säkerhet

given för möjligheten att vinna länets jordbrukande befolkning för

samma lagförslag. Kommissionen för Dalarnas indelning i skifteslag,

vilken numera förklarats vilande, erbjuder ett lärorikt exempel på omöjligheten

att genom en ensidigt sammansatt kommitté bereda väg för en

förbättring av Dalarnas jordförhållanden. En ensidigt juridiskt inriktad

utredning skulle med största sannolikhet leda till ett negativt resultat,

alldeles som den ensidiga lantmätareutredningen. Icke ens jurister och

lantmätare i förening torde ensamma kunna nämnvärt befordra en lösning

av de jordproblem i Dalarna, som sedan länge påkallat lagstiftningens

uppmärksamhet. För den, som har erfarenhet om dessa problem

och som känner huru väsentligt olika de uppfattas av den jordbrukande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Biksdagens skrivelse Nr 40.

befolkningen, står det klart, att här föreligger en fråga, som är i lika

hög grad praktisk-psykologisk som den är en juridisk eller lantmäterifråga.

Med hänsyn härtill synes det icke blott välbetänkt men nödvändigt

att söka från början vinna ortsbefolkningens egen medverkan till utarbetande

av förslag, som kunna, särskilt genom en lämplig ägosammandragning,

möjliggöra en förbättring av länets jordförhållanden. För den nu

planerade utredningen under juridisk ledning bör därför också i anslutning

härtill anlitas den praktiska sakkunskap, som äger erfarenhet om

och förtrogenhet med länets säregna jordförhållanden och som uppbäres

av den jordbrukande befolkningens förtroende.

Skulle härav följa någon kostnadsökning för den planerade utredningen,

torde denna för nästa budgetår kunna bestridas av det anslag,

som under nionde huvudtiteln beviljas till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga. Något ökat anslag torde sålunda vid bifall till denna

motion icke erfordras för det nu ifrågavarande utredningsarbetet.»

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att de i Kopparbergs

län rådande egenartade jordförhållandena göra det ofrånkomligt att

åtminstone tillsvidare hålla ifrågavarande län utanför den för landet i

övrigt avsedda jorddelningslagstiftningen. Frågan om ordnande av jordförhållandena

i Dalarna synes ock riksdagen, med hänsyn till att de för varje

år, som går, bliva alltmera tilltrasslade, icke böra ställas på framtiden,

utan torde, på sätt departementschefen förordat, ett utredningsarbete böra

snarast möjligt igångsättas, avseende i första hand plan för vinnande av

en lösning av frågan genom åtgärder, som i största möjliga mån anknyta

sig till nuvarande förhållanden. Då riksdagen sålunda finner sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om medels anvisande för ändamålet

i fråga, vill riksdagen emellertid framhålla angelägenheten av, att frågans

lösning sker under hänsynstagande till från ortsbefolkningen framförda

synpunkter.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle utredningsarbetet verkställas

av en ledamot av högsta domstolen med biträde av någon yngre

jurist samt av lantmätare. I likhet med motionärerna anser emellertid

riksdagen starka skäl tala för att härvid jämväl redan från början den

praktiska sakkunskap, som står att vinna från ortsbefolkningens sida, anmodas

medverka för uppgiftens lösning. Riksdagen har sålunda ansett,

att vid utredningens igångsättande representanter för länets jordbrukande

befolkning böra tillkallas.

Vad slutligen det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget beträffar,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

lliksdagr.ns skrivelse Nr 40.

har riksdagen icke funnit skäl till erinran mot anslagsbeloppets beräkning,

och har riksdagen alltså funnit sig böra anvisa detsamma. Riksdagen

förutsätter emellertid, att kostnaderna, så långt möjligt är, begränsas.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

till bestridande av kostnaderna för en utredning angående jordförhållandena

i Kopparbergs län för budgetåret 1923—1924 beviljat ett

extra reservationsanslag å 54,000 kronor.

Stockholm den 28 februari 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.