Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser rörande hyra ävensom i ämnet väckta motioner.
1923-03-09 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1923:45, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser rörande hyra ävensom i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 45.
1
Nr 45.
Godkänd av första kammaren den 9 mars 1923.
Godkänd av andra kammaren den 7 mars 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser
rörande hyra ävensom i ämnet väckta motioner.
(Första lagutskottets utlåtande nr 6 samt memorial nr 8 och 9.)
Till Konungen.
Genom en den 26 januari 1923 dagtecknad proposition, nr 31, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag
av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag med vissa bestämmelser
rörande byra.
I samband med berörda proposition bar riksdagen till behandling
förehaft åtta inom riksdagen väckta motioner.
Under hänvisning till vad som anförts i första lagutskottets utlåtande
nr 6 samt memorial nr 8 och 9, av vilka tryckta exemplar härvid
fogas, får riksdagen tillkännagiva, att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat
skick godkänna det genom ifrågavarande proposition framlagda
lagförslaget, i anledning av samma proposition för sin del antagit följande:
Lag
med vissa bestämmelser rörande hyra.
Med ändring av vad lag eller författning innehåller häremot
stridande förordnas som följer:
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 saml. Nr 45.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 45.
Om hyresbelopp.
1 §•
För tid efter den 30 september 1923 skall utgå den hyra, som är
avtalad eller, i de fall varom i 2 § sägs, skall anses avtalad, och äge
med undantag för de i nämnda § omförmälda fall hyresnämnds beslut
ingen inverkan på hyrans storlek.
2 §•
Har hyresgäst'' i den ordning, som angives i 8 § 5 mom. i lagen
den 30 juni 1920 med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring
m. m. eller lagen i samma ämne den 17 juni 1921, antagit hyresvärdens
vid uppsägning på grund av 1 mom. b) samma § gjorda erbjudande
att mot förändrad hyra fortfarande förhyra lägenheten, då skall,
så framt hyra för tid efter den 30 september 1923 skall utgå enligt det
sålunda tillkomna avtalet, hyran för sådan tid anses avtalad till belopp,
som för liden närmast före den 1 oktober 1923 varit gällande, med iakttagande
likväl, där för nämnda tider i avtalet icke angivits samma hyresbelopp,
att hyran för varje tidsperiod efter utgången av september månad
1923 skall anses avtalad till belopp förhållande sig till det för samma
tidsperiod i avtalet angivna hyresbeloppet lika som den för tiden närmast
före den 1 oktober 1923 gällande hyran till det hyresbelopp, vilket för
denna tid nämnts i avtalet.
Lag samma vare, där eljest uttryckligen avtalats, att hyra skall
vara eller må göras beroende av hyresnämnds beprövande.
I fråga om ersättning för värme och varmvattensberedning gälle
dock för de i första och andra styckena omförmälda fall, sa framt dylik
ersättning för tiden närmast före den 1 oktober 1923 beräknats särskilt
för • sig, att ersättningen skall utgå antingen enligt de allmänna grunder,
som hyresnämnden, på sätt i 3 § stadgas, fastställer för tid efter den 30
september 1923, eller ock, där nämnden enligt samma § på därom gjord
framställning för visst hyresförhållande fastställt ersättningens belopp
eller grunderna för dess beräknande, i enlighet med vad hyresnämnden
sålunda bestämt.
3 §•
För beräknande i de i 2 § tredje stycket avsedda fall av ersättning
för värme och varmvattensberedning för tid efter den 30 september 1923
skall hyresnämnd senast den 15 augusti samma ar fastställa allmänna
Riksdagens skrivelse Nr 45.
3
grunder, dock med rätt för nämnden att senare jämka desamma, om
förhållandena det betinga; och åligger det nämnden, efter framställning
■av hyresvärd eller hyresgäst, att beträffande visst hyresförhållande med
tillämpning av de allmänna grunderna eller, om så finnes påkallat, med
avvikelse från desamma fastställa ersättningens belopp eller grunderna
för dess beräknande. Sådan framställning skall göras före den 1 september
1923, hyresnämnd dock obetaget att till behandling upptaga
framställning, som göres senare.
Om rätt till uppsägning i vissa fall.
4 §•
Där hyra, som är bestämd genom avtal ingånget före den 1 juli
1922, för tid efter den 30 september 1923 märkligen överstiger den hyra,
som av hyresnämnd senast fastställts för någon del av tiden 1 oktober
1921—31 mars 1923, samt hyresförhållandet icke, enligt vad avtalat är,
kan genom uppsägning efter den 15 mars 1923 bringas att upphöra med
utgången av september månad samma år eller tidigare, då må hyresnämnden,
när skäl därtill äro, kunna medgiva hyresgästen att ändock
uppsäga hyresavtalet till den 1 oktober 1923. Då sådant medgivande
lämnas, skall hyresnämnden tillika angiva den hyra, som nämnden för
tiden från och med sistnämnda dag anser skälig. Uppsägningen vare
icke gällande, såvida hyresvärden i den ordning, nedan sägs, förbinder sig
att åtnöjas med den hyra, som nämnden i sitt beslut angivit såsom skälig.
Ansökan om rätt att verkställa uppsägning, som nyss sagts, skall
göras hos hyresnämnden före den 1 april 1923; och bör nämnden före
den 20 i samma månad meddela beslut över ansökningen.
Uppsägning enligt denna § skall ske skriftligen före den 1 maj
1923; och varde hyresnämndens beslut fogat vid uppsägningshandlingen.
I denna skall meddelas, att uppsägningen icke gäller, därest hyresvärden
förbinder sig att från och med den 1 oktober 1923 under återstående
avtalstiden åtnöjas med viss angiven hyra, ej understigande den, som
nämnden vid uppsägningsrättens medgivande ansett skälig. I uppsägningshandlingen
skall därjämte angivas den tid, minst femton dagar från
uppsägningsdagen, inom vilken hyresvärden, vid äventyr av hyresavtalets
upphörande, har att lämna hyresgästen meddelande, att han går in på
framställningen om jämkning av hyran; och skall i uppsägningshandlingen
intagas erinran om berörda äventyr.
4
Riksdagens skrivelse Nr 45.
Har hyresvärden till hyresgästen under dennes vanliga adress från
postanstalt inom riket i rekommenderat brev avsänt förklaring, att han
går in på framställningen om jämkning av hyran, skall så anses, som
om antagandet kommit hyresgästen tillhanda den dag, då "brevet avlämnades
å posten.
Om överklagande av hyresnämnds beslut m. in.
5 §•
1. Har vid hyresnämnds beslut i fråga, som i 3 § sägs, ledamot
av hyresnämnd varit jävig eller av annan orsak obehörig, eller nämnden
överskridit sin befogenhet, eller annan felaktighet ägt rum i avseende på
ärendets behandling, må part, som är med beslutet missnöjd, däröver föra
klagan, i Stockholm hos överståthållarämbetet, i annan stad, där magistrat
finnes, hos denna samt i övriga orter hos Konungens befallningshavande
inom trettio dagar efter erhållen del av beslutet.
2. Bestämmelserna i 14 § av lagen den 17 juni 1921 skola lända
till efterrättelse jämväl efter den 30 september 1923.
3. Finner prövningsmyndighet skäl att på grund av felaktighet i
avseende på ärendets behandling undanröja hyresnämnds beslut, och kan,
med hänsyn till tiden för upphörandet av hyresnämndernas verksamhet,
återförvisning av ärendet till hyresnämnd icke lämpligen äga rum, meddele
förstnämnda myndighet erforderligt beslut i själva sakem
4. Mot beslut, som prövningsmyndighet meddelat på grund av
bestämmelserna i 1 eller 3 mom , må talan ej föras.
Om hyrans erläggande i vissa fall.
6 §•
I den mån hyra för lägenhet, som omfattar högst fyra rum, kök
däri inbegripet, och helt eller delvis är uthyrd till bostad, enligt avtalet
skall erläggas i förskott för längre tid än en månad, gälle likväl såsom
förfallodag för den på varje kalendermånad belöpande hyran sista söckendagen
av nästföregående månad, dock att därigenom icke någon del av
hyran skall anses förfallen tidigare än i avtalet bestämts samt att hyran
för den under hyrestiden helt eller delvis infallande första kalendermånaden
skall erläggas å avtalad förfallodag.
Riksdagens skrivelse Nr 45
5
7 §•
År hyresrätt förverkad på grund av dröjsmål med hyrans erläggande,
men sker rättelse senast å tolvte söckendagen från den dag, då
hyresvärden genom behörig delgivning av vräkningsansökan eller annorledes
i laga ordning verkställt uppsägning, skall, oavsett vad därom må
hava avtalats, uppsägningen vara utan verkan och dröjsmålet icke vidare
kunna åberopas såsom grund för hyresgästens skiljande från lägenheten.
Har hyresvärden, under åberopande av dröjsmålet, hos domstol,
överexekutor eller skiljemän påyrkat hyresgästens vräkande från lägenheten,
må beslut, varigenom yrkandet på berörda grund bifalles, icke
meddelas, förr än fjorton söckendagar förflutit från uppsägningsdagen. I
fall, som nu sagts, ankommer det på hyresgäst, vilken inom behörig tid
vidtagit rättelse, att sådant hos myndigheten eller skiljemännen anmäla
och styrka. Där beslut om vräkning meddelats, går detsamma i vanlig
ordning i verkställighet, såvida ej myndighet, varest talan emot beslutet
föres, annorlunda förordnar.
8 §.
Har från postanstalt inom riket hyra genom postanvisning avsänts
till hyresvärden under dennes vanliga adress, skall städse med avseende
å frågan, huruvida hyresgästen bevarat eller, i fall. som avses i 7 §,
återvunnit sin rätt till lägenheten, även om annorlunda avtalats, så anses,
som om hyran kommit hyresvärden tillhanda den dag, då anvisningen
avlämnades å postanstalten.
Är någon satt att å hyresvärdens vägnar uppbära hyra, skall vad
ovan stadgats gälla även beträffande hyrans erläggande till denne.
Om kommunal bostadsförmedling.
9 §•
1. Inom stad med en mantalsskriven folkmängd vid 1923 års ingång
av minst 30,000 skall, där icke Konungen på framställning av stadsfullmäktige
medgiver undantag, genom kommunens försorg förmedlas
uthyrning av omöblerade bostadslägenheter.
2. Konungen äger på framställning av stadsfullmäktige i stad, där
bostadsförmedling jämlikt 1 mom. eller eljest av kommunen ombesörjes,
förordna om skyldighet för hyresvärd att, beträffande omöblerad bostadslägenhet,
enligt därom i sammanhang med förordnandet givna föreskrifter
6
Riksdagens skrivelse Nr 45.
göra anmälan om hyresledighets inträdande och upphörande ävensom
lämna andra för förmedlingen erforderliga uppgifter.
Har sådant förordnande meddelats, vare den, som försummar att
1 föreskriven tid och ordning göra anmälan eller lämna uppgift, förfallen
till ansvar av böter från och med fem till och med tvåhundra kronor.
3. Stadsfullmäktige äga besluta, huru kommunal bostadsförmedling
skall anordnas, samt huruvida och med vilka belopp avgifter för
sådan förmedling skola utgå, dock att, där anmälningsskyldighet jämlikt
2 mom. föreskrivits, fullgörande därav icke må medföra skyldighet för
hyresvärden att erlägga avgift, med mindre han vid sin anmälan tillika
påkallar förmedling.
Om påföljder vid oskäliga hyresanspråk.
10 §.
Den som vid uthyrning av lägenhet, möblerad eller omöblerad, eller
vid överlåtelse av hyresrätt till sådan lägenhet tager eller för sig eller
annan betingar vederlag, av vad slag det vara må, som, enligt vad han
insett eller bort inse, är uppenbart oskäligt, straffes med böter från och
med tjugufem till och med tiotusen kronor eller med fängelse i högst
ett år. Såsom uthyrning av lägenhet skall anses även upplåtande eller
överlåtande av delägarrätt i fastighet eller i bolag eller förening, som
äger fastighet, när avtalets syfte uppenbarligen är att vinna eller bevara
tillgång till lägenhet.
Vad i första stycket stadgas äge dock ej tillämpning, där av omständigheterna
framgår, att sådant förfarande, som där beskrives, icke
inneburit utnyttjande av annan persons trångmål med avseende å möjligheten
att vinna eller bevara tillgång till en efter hans förhållanden nödig
lägenhet.
Fälles någon till straff för brott, som i denna § sägs, må domstolen,
efter ty skäligt finnes, kunna förplikta gärningsmannen att utgiva,
helt eller delvis, värdet av taget eller avtalat vederlag.
Om skiljeavtal angående hyrestvister.
11 §•
Har mellan hyresvärd och hyresgäst avtalats, att av hyresförhållandet
härflytande framtida tvist skall hänskjutas till avgörande av skiljemän,
utan att avtalet innefattar förbehåll om rätt för parterna att klandra
Riksdagens skrivelse Nr 45.
7
skiljedomen, skall dylikt avtal, även om annorlunda överenskommits, icke
äga tillämpning å tvist angående hyresgästens rätt eller skyldighet att
tillträda eller behålla lägenheten.
I fråga om skiljeavtal, som i första stycket sagts, vare, oavsett vad
avtalet därom må innehålla, så ansett, som om skiljemän ej nämnts i
avtalet och däri ej heller meddelats särskilda bestämmelser angående
skiljemännens antal och tillsättande eller beträffande skiljemannaförfarandet;
och skall förty i berörda hänseenden tillämpas vad lagen den 28
oktober 1887 om skiljemän för sådant fall stadgar. Yad nu sagts utgöre
dock ej hinder för avtal med bindande verkan, varigenom den tid, inom
vilken skiljemannaåtgärden skall vara avslutad, bestämmes kortare än
den i nämnda lag angivna tid av sex månader.
Om åtals anställande in. ni.
12 §.
1. Förseelser, som avses i 9 § 2 mom. och 10 §, skola åtalas av
allmän åklagare, de i 9 § 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild
sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan icke
finnes, vid allmän domstol och de i 10 § angivna vid allmän domstol.
2. Böter, vilka ådömas enligt 9 § 2 mom., skola tillfalla vederbörande
kommun. Böter, som ådömas enligt 10 §, så ock vad gärningsmannen
enligt 10 § tredje stycket förpliktas utgiva tillfälle kronan.
3. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas
enligt allmänna strafflagen.
Denna lag träder med undantag för 9, 10 och 12 §§, vilka skola
gälla från och med den 1 oktober 1923, i kraft den 15 mars samma år.
I fråga om hyresrätt, som upplåtits före den 15 mars 1923, skola
6 och 11 §§ icke tillämpas, dock att underlåtenhet att enligt avtal erlägga
hyran i förskott för längre tid än en månad icke berättigar till uppsägning,
så länge hyresgästen sist å andra söckendagen av varje månad till fullo
erlägger den på samma månad belöpande hyran. Är hyresavtal, som
slutits före den 15 mars 1923, ingånget för obestämd tid eller med förbehåll
om rätt för såväl hyresvärden som hyresgästen att uppsäga avtalet,
och sker ej efter den 14 mars 1923 uppsägning till den dag, då
på grund av sådan uppsägning avtalet tidigast kunnat frånträdas, skall
6 § utan inskränkning tillämpas beträffande hyra, som belöper å tid
8
Riksdagens skrivelse Nr 45.
från och med sistnämnda dag, och 11 § gälla i fall, då skiljeavtalets
tillämpning påkallas samma dag eller senare.
Bestämmelserna i 7 § skola icke tillämpas i fall, då uppsägning,
som där avses, ägt rum före den 15 mars 1923.
Vad i 10 § stadgats skall gälla till och med den 30 september
1926, dock att beträffande i nämnda § omförmäld, under tiden för paragrafens
giltighet begången förseelse vad i lagen är stadgat skall gälla
även efter sistnämnda dag.
Stockholm den 9 mars 1923.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1923. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Sonor
•230938
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.