Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1923—1924 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

1923-04-21 · 60 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 57 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:5a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1923—1924 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1

Nr 5 A.

Godkäncl av första kammaren den 21 april 1923.

Godkänd av andra kammaren den 21 april 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar

rörande utgifterna för budgetåret 1923—1924

under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen

till socialdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1923—

1924 har Eders Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande

anslagen till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda

dag) att i riksstaten uppföra det ordinarie anslaget till departementschefen

med 24,000 kronor.

Riksdagen har i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till departementschefen

med 24,000 kronor.

2:o) Eders Kungl Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2)

dels besluta sådana ändringar i staten för socialdepartementet, att

från och med den 1 juli 1923 ej mindre anslagsposten avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m. nedsättes från 51,300 kronor

med 17,300 kronor till 34,000 kronor än även under rubriken ersättning

till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören upptages en anslagspost

å 6,000 kronor;

dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli med 272,600

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 5 A.

852 23 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, har icke givit riksdagen

anledning till erinran, och får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat sådana ändringar i staten för socialdepartementet, att

från och med den 1 juli 1923 ej mindre anslagsposten avlöningar till icke

ordinarie befattningshavare m. m. nedsättes från 51,300 kronor med 17,300

kronor till 34,000 kronor än även under rubriken ersättning till sakkunniga

biträden åt fattigvårdsinspektören upptages en anslagspost å 6,000

kronor,

dels ock i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli med 272,600 kronor.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen

i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till övergångsstat för

socialdepartementet med 5,200 kronor.

4:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 4) har riksdagen för beredande av ersättning till särskild föredragande

för bo stad särenden för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra

anslag av 2,500 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 5). har riksdagen i riksstaten uppfört det ''ordinarie förslagsanslaget

till riksför säkring sanstalten med 238,500 kronor.

6:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för

upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag

av 1,365,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla de under förevarande punkt

i skilda avseenden framlagda förslagen och får sålunda anmäla, att

riksdagen för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver

det ordinarie anslaget, för budgetåret 1923 — 1924 anvisat ett extra

förslagsanslag av 1,365,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och

37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i arbete med 150,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag, har i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete med 150,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 3

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har

riksdagen för riksför säkring sanstaltens dödsfallsersättning ar i anledning av

livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslänefond för budgetåret

1923—1924 anvisat ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.

9:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 9) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till statens bidrag till fiskares försäkring med 15,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att i

riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet

med 87,000 kronor.

Enligt den för försäkringsrådet vid 1917 års riksdag fastställda

staten består rådet av en president, två ordinarie försäkringsråd samt

två representanter för arbetsgivare och två representanter för arbetare,

varjämte å ordinarie stat äro uppförda en ^sekreterare, en notarie, två

kvinnliga biträden och en vaktmästare. Å extra stat beviljades dessutom

anslag till ett försäkringsråd, en sekreterare, en notarie och en

vaktmästare.

Såsom den av Eders Kungl. Magt den 5 oktober 1922 tillkallade

granskningsnämnden för utredning av möjligheten av besparingar, särskilt

i personalhänseende, vid vissa verk erinrat, lades till grund för bestämmande

av personalbehovet ett beräknat antal besvärsmål av 3,000

för år, dock att ovan nämnda antal befattningshavare ansågs behövligt

även för det fall att besvärsmålens antal icke skulle bliva större än

omkring 1,500. Enligt planen skulle målen handläggas på två avdelningar

med fyra föredragningsdagar i veckan; en dag i veckan skulle

ägnas åt justering och en dag åt behandling av allmänna ärenden och

av ärenden, som av rådet upptagas till prövning utan föregående besvär.

Skulle mot förmodan antalet mål bliva så ringa, att någon uppdelning på

särskilda avdelningar icke skulle erfordras, ansågs det möjligt att frånräkna

de på extra stat uppförda befattningshavarna.

Emellertid arbetar försäkringsrådet allenast på en avdelning och

antalet inkomna besvärsmål ha utgjort blott 120 år 1918, 647 år

1919, 829 år 1920, 778 år 1921 och 1,155 år 1922. De mål, som utan

att besvär anförts infordrats för granskning, hava utgjort år 1920 492,

år 1921 672 och år 1922 328. Målen hava i plenum företagits till avgörande

blott en gång i veckan, varjämte två dagar i veckan förberedande

föredragning inför presidenten ägt rum.

Av det sålunda anförda framgår, att antalet besvärsmål varit väsentligt

mindre än det beräknade samt att slutlig föredragning av mål skett

blott en gång i veckan i stället för avsedda fyra.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Att under sådana förhållanden den hos försäkringsrådet nu anställda

personalen bör kunna i väsentlig mån inskränkas, synes riksdagen uppenbart.

Visserligen innebär Eders Kungl. Maj:ts under nästföljande punkt

Iramlagda förslag, att den på extra stat uppförda personalen skulle från

och med nästkommande budgetår indragas, men har det synts riksdagen

kunna med fog ifrågasättas, huruvida icke genom andra organisatoriska

förändringar i försäkringsrådets verksamhet anslagen till rådet borde

kunna ytterligare begränsas. Vid den utredning härutinnan, som enligt

riksdagens förmenande sålunda bör komma till stånd, torde bland annat

böra tagas under övervägande, huruvida det kan anses erforderligt, att

chefsbefattningen hos försäkringsrådet, efter det den nuvarande i fråga

om hela det sociala försäkringsväsendets tillkomst högt förtjänte innehavaren

av detta ämbete uppnått pensionsåldern, likställes med chefsbefattningarna

i hovrätterna och kammarrätten eller om ej försäkringsrådets

ledning skulle kunna utövas av befattningshavare i lägre

tjänstegrad. Likaså har riksdagen ansett det böra tagas under omprövning,

huruvida icke antalet arbetsgivare- och arbetarerepresentanter

hos lörsäkringsrådet skulle kunna begränsas till en av vardera slaget.

Slutligen synes det riksdagen böra undersökas, huruvida icke mindre

hyreskostnader skäligen skulle kunna åvägabringas — särskilt i betraktande

av den personalminskning, som från och med nästkommande

budgetår kommer att äga rum.

Linder åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen, som funnit

sig höra anvisa de av Eders Kungl. Magt nu äskade anslagen till försäkringsrådet,

under förevarande punkt dels anmäla, att riksdagen i riksstaten

uppfört det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet med

87.000 kronor,

dels ock anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning

om och på vad sätt en omorganisation av försäkringsrådet må kunna

åstadkommas, åsyftande en förenkling av försäkringsrådets verksamhet

och minskning i utgifterna för detsamma.

ll:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 11) har riksdagen för upprätthållande av försök säkring srådets verksamhet

för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra förslagsanslag av

27.000 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kung], Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 12) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till socialstyrelsen med 312,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att

för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr o A. 5

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 115,300

kronor.

Av det av Eders Kungl. Maj:t för upprätthållande av socialstyrelsens

verksamhet äskade anslaget, 115,300 kronor, är ett belopp av 15,300

kronor avsett för fortsatt bestridande av kostnaderna för den genom

styrelsens försorg anordnade kontrollen över bränsleförbrukningen inom

vissa av statsverket disponerade byggnader och lokaler m. m., för vars

anordnande Eders Kungl. Maj:t hittills beviljat medel från femte huvudtitelns

allmänna besparingar och samma huvudtitels anslag till extra

utgifter. Att, på sätt Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, avlöningarna

till den härför erforderliga personalen för budgetåret 1923—1924 anvisas

att utgå från nu ifrågavarande anslag, har icke givit riksdagen anledning

till erinran, och synes det riksdagen likaledes önskvärt, att, såsom

Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt, socialstyrelsens uppdrag utvidgas till att

jämväl omfatta bränslekontroll över av riksdagen och dess verk använda

byggnader och lokaler.

För upprätthållande av socialstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet

under nu ifrågavarande budgetår har Eders Kungl. Maj:t ansett

den personal, som för närvarande är för ändamålet hos styrelsen anställd

eller en förste byråingenjör, en byråingenjör och ett kontorsbiträde,

alltjämt vara erforderlig, och har Eders Kungl. Maj:t, såsom ovan

nämnts, för avlöningar åt personalen i fråga äskat ett anslag å 15,300

kronor. Riksdagen, som funnit sig böra anvisa det sålunda äskade

anslagsbeloppet, har emellertid ansett det böra tagas under övervägande,

huruvida krav på ingenjörsutbildning bör ställas å båda de

för verksamheten erforderliga manliga befattningshavarna och om icke

göromålen kunna så fördelas, att en del av dem anförtros en utbildad

ingenjör och en del överlåtes åt en person med praktisk utbildning å

ifrågavarande område.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och då riksdagen i övrigt

icke haft något att erinra mot vad Eders Kung!. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av

115,300 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att av

det av riksdagen för anordnandet av en allmän levnadskostnadsund ersökning

beviljade anslaget av 80,000 kronor för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra anslag av 27,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifråga
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

6

varande förslag, får anmäla, att riksdagen av det av riksdagen för anordnandet

av en allmän levnadskostnadsundersökning beviljade anslaget av

80.000 kronor för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av

27.000 kronor.

15:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 15) bar riksdagen för budgetåret 1923 — 1924 anvisat, att

ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande och användas till ersättning

åt förlikning smän m. m. för medling i arbetstvister, ett extra förslagsanslag

av 120,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att

till bestridande av kostnaderna för centrala skiljenämnden för vissa

arbetstvister anvisa ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar riksdagen ansett sig

böra bifalla. Riksdagen vill dock uttala den förväntan, att kostnaderna

för nämndens verksamhet så långt möjligt är begränsas. Riksdagen

bar alltså till bestridande av kostnaderna för centrala skiljenämnden för

vissa arbetstvister anvisat ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.

17:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 17) bar riksdagen för budgetåret 1923—1924 såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda skiljedomare i arbetstvister

anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

18:o) Med bifall till Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

(punkt 18) har riksdagen för budgetåret 1923 —1924 anvisat, att

för befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i

riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse med gällande grunder, ett

extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att för

budgetåret 1923—1924 anvisa — att i huvudsaklig överensstämmelse med

nu gällande grunder utgå såsom bidrag till resekostnader för medellösa

arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan

ort än där de vistas — ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har för budgetåret 1923—1924 anvisat — att i

huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder utgå såsom

bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt

anvisats arbete å annan ort än där de vistas — ett extra förslagsanslag

av 15,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att till

understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande

personer för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av

160.000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

7

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har till understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets

införande nödlidande personer för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra

förslagsanslag av 160,000 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att

såsom bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 500 kronor.

Riksdagen bar icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag

till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel för budgetåret 1923—1924 anvisat

ett extra anslag av 500 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 23)

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare

inom yrkesinspektionen;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare inom yrkesinspektionen

och deras placering i lönegrad på följande sätt:

Avlöningsgrad.

9 yrkesinspektörer, manliga................................................ B 18

9 assistenter, manliga ........................................................... B 13

18 underinspektörer ............................................................... B 9

dels godkänna av departementschefen framlagt förslag till ordinarie

stat och övergångsstat för yrkesinspektionen;

dels besluta vissa i statsrådsprotokollet intagna särskilda bestämmelser

att från och med den 1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande

de tjänstemän inom yrkesinspektionen, å vilka avlöningsreglementet

skall äga tillämpning;

dels godkänna, i vad yrkesinspektrisen och de kvinnliga assistenterna

angår, vissa tillägg till och ändring i de vid hittills gällande avlöningsstat

för yrkesinspektionen fästade villkor och bestämmelser;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman inom yrkesinspektionen,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att äga

tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon

del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

— i förskott, vid ingången av juli månad 1923 till honom

skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad

tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni

månad år 1923 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1923, om de

dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

bestridas av den i ordinarie staten för yrkesinspektionen upptagna anslagsposten

för avlöningar till ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva

löneregleringen för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden

må i tillämpliga delar gälla även beträffande yrkesinspektionen;

dels medgiva, att vederbörliga ersättningar till vikarier för å övergångsstat

uppförda befattningshavare inom yrkesinspektionen, utöver å

samma stat tillgängliga avlöningsmedel, må bestridas av den i ordinarie

staten för inspektionen upptagna anslagsposten till vikariatsersättningar;

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen

arbetarskydd uppförda ordinarie anslaget till yrkesinspektionen, under

samma avdelning uppföra ej mindre under rubriken »Yrkesinspektionen,

ordinarie stat» ett ordinarie förslagsanslag av 269,100 kronor, än

även under rubriken »Yrkesinspektionen, övergångsstat» ett ordinarie

anslag av 9,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag angående reglering av löneförhållanden

m. m. vid yrkesinspektionen, vilket förslag i allt väsentligt

ansluter sig till ett av 1902 års löneregleringskommitté avgivet betänkande

i ämnet, har riksdagen funnit sig böra bifalla. Riksdagen har

sålunda ansett de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsgraderna

för yrkesinspektörer, manliga assistenter och underinspektörer lämpligt

avvägda, och har riksdagen likaledes funnit sig kunna giva sin anslutning

till den provisoriska anordning i fråga om löneförmånernas reglering för

yrkesinspektrisen och de kvinnliga assistenterna, Eders Kungl. Maj:ts

förslag innebär. Då riksdagen ock ansett sig böra godkänna de särskilda

avlöningsbestämmelser för befattningshavarna vid yrkesinspektionen, som

Eders Kungl. Maj:t föreslagit och ej heller i övrigt funnit skäl till

erinran mot förslaget i fråga, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare

inom yrkesinspektionen;

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare inom yrkesinspektionen

och deras placering i lönegrad på följande sätt:

Avlöningsgrad.

9 yrkesinspektörer, manliga ............................................................. B 18

9 assistenter, manliga .......................................................................... B 13

18 underinspektörer ............................................................................... B 9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

<>

dels godkänt dot av departementschefen framlagda förslaget till ordinarie

stat och övergångsstat för yrkesinspektionen;

dels beslutat följande särskilda bestämmelser att från och med den

1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande de tjänstemän inom yrkesinspektionen,

å vilka avlöningsreglementet skall äga tillämpning:

tjänsteman inom yrkesinspektionen skall vara underkastad i särskild

ordning meddelade bestämmelser rörande förbud att för egen eller annans

räkning driva eller hava del eller anställning i vissa företag eller för

sådant företag åtaga sig uppdrag mot ersättning;

i stället för vad i 21 § i avlöningsreglementet sägs om semester

skall beträffande manlig assistent och underinspektör gälla, att sådan

tjänsteman må, i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång och utan kostnad för statsverket, kunna medgivas tjänstfrihet

under högst 35 dagar inom ett och samma kalenderår;

dels godkänt, i vad yrkesinspektrisen och de kvinnliga assistenterna

angår, följande tillägg till och ändring i de vid hittills gällande avlöningsstat

för yrkesinspektionen fästade villkor och bestämmelser:

att, när det erfordras för beredande av semester åt yrkesinspektrisen,

kvinnlig assistent skall vara skyldig att, om hon förordnas därtill, bestrida

yrkesinspektrisens befattning mot åtnjutande av ett belopp, motsvarande

de för den högre befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

i stället för egna tjänstgöringspenningar;

att, i stället för den befattningshavare inom yrkesinspektionen medgivna

förmån att under viss tid vistas utom vederbörande tjänstgöringsområde,

yrkesinspektrisen årligen må, när det kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 35 dagar, intill det

år, under vilket hon fyller 40 år, och 45 dagar från och med nämnda

år, samt kvinnlig assistent må, i den mån sådant kan ske utan hinder

för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket, kunna

medgivas tjänstfrihet med bibehållande av oavkortad avlöning under

högst 35 dagar inom ett och samma kalenderår;

dels beslutat, att, där sådan ordinarie tjänsteman inom yrkesinspektionen,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att äga

tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del

av avlöningen -— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

— i förskott, vid ingången av juli månad 1923 till honom

skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad

tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni

månad år 1923 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1923, om

de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;

Bihang till riksdagens protokoll 19X3. 14 samt. Nr 5 A. 852 23 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

bestridas av den i ordinarie staten för yrkesinspektionen upptagna anslagsposten

för avlöningar till ordinarie tjänstemän;

dels förklarat, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva

löneregleringen för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden

må i tillämpliga delar gälla även beträffande yrkesinspektionen;
dels

medgivit, att vederbörliga ersättningar till vikarier för å övergångsstat

uppförda befattningshavare inom jnrkesinspektionen, utöver å

samma stat tillgängliga avlöningsmedel, må bestridas av den i ordinarie

staten för inspektionen upptagna anslagsposten till vikariatsersättningar;

dels ock med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen

arbetarskydd uppförda ordinarie anslaget till yrkesinspektionen, under

samma avdelning uppfört ej mindre under rubriken »Yrkesinspektionen,

ordinarie stat» ett ordinarie förslagsanslag av 269,100 kronor, än även

under rubriken »Yrkesinspektionen, övergångsstat''»'') ett ordinarie anslag av

9,500 kronor.

23:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 24) och under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående

punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att såsom provisoriska avlöningstillägg må för budgetåret

1923—1924 utgå till yrkesinspektrisen ett belopp av 2,500 kronor,

därav 1,650 kronor betraktas såsom lön och 850 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

samt till en var av de ordinarie kvinnliga assistenterna

ett belopp av 1,800 kronor, därav 1,200 kronor betraktas såsom

lön och 600 kronor såsom tjänstgöringspenningar, skolande i fråga om

åtnjutande av nämnda avlöningstillägg i tillämpliga delar gälla enahanda

bestämmelser, som fastställts beträffande avlöningar å stat för ifrågavarande

tj änstemän;

dels ock för beredande av provisoriska avlöningstillägg åt vissa ordinarie

befattningshavare vid yrkesinspektionen för nämnda budgetår beviljat

ett extra anslag av 6,100 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att

för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 77,900

kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:t.s under

förevarande punkt framlagda förslag, får alltså anmäla, att riksdagen

lör upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 77,900

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 5 A
25:o)

I enlighet, med Eders Knngl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 26) har riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för den av föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade

permanenta utställningen av skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i

arbetet för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 4,000

kronor.

26:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 27) att dels

godkänna det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie stat

för statens tvångsarbetsanstalter, dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter med 532,000

kronor.

Vad först beträffar Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser

ordinarie staten för statens tvångearbetsanstalt å Svartsjö, innebär sagda

förslag vid jämförelse med den för sistlidet år fastställda staten dels

att anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän skulle uppföras

med oförändrat belopp, dels en höjning av anslagsposterna till vikariatsersättningar

och till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare med

respektive 5,000 och 10,000 kronor, dels ock slutligen en nedsättning

av anslaget till »övriga kostnader för driften» med 35,000 kronor. Vad

Eders Kungl. Maj:t sålunda i olika hänseenden föreslagit, har icke givit

riksdagen anledning till erinran.

Vidkommande härefter Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till

tvångsarbetsanstalten i Landskrona innebär sagda förslag, vad avlöningsstaten

angår, att anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän

skidle upptagas med oförändrat belopp, under det att anslagen till

vikariatsersättningar och avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

skulle höjas med 500 respektive 22,000 kronor. Jämväl Eders Kung!. Maj :ts

förslag i denna del har riksdagen ansett sig böra bifalla. Vad däremot

angår anslaget för »övriga kostnader för driften» vid Landskronaanstalten,

har riksdagen icke kunnat undgå att finna detsamma högt beräknat.

Riksdagen har emellertid efter övervägande ansett sig icke böra

vidtaga någon nedsättning av anslaget i fråga och får sålunda anmäla,

att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie

stat för statens tvångsarbetsanstalter;

dels ock i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till statens

tvångsarbetsanstalter med 532,000 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att dels

godkänna det av departementschefen förordade förslaget till övergångsstat

för statens tvångsarbetsanstalter, dels ock i riksstaten uppföra det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter: övergångsstat

med 7,600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,

har alltså dels godkänt det av departementschefen förordade förslaget

till övergångsstat för statens tvångsarbetsanstalter, dels ock i riksstaten

uppfört det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter: övergångsstat

med 7,600 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att till

bestridande av kostnaderna för vissa hygieniska anordningar i nattcellbyggnaden

vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Riksdagen, som funnit den i ämnet lämnade utredningen ådagalägga

behovet av, att de hygieniska anordningar, varom här är fråga, komma

till stånd, har alltså ansett sig böra anvisa medel för ändamålet. Då

riksdagen ej heller haft något att erinra mot det av Eders Kungl. Maj:t

äskade anslagsbeloppet, får riksdagen anmäla, att riksdagen till bestridande

av kostnaderna för vissa hygieniska anordningar i nattcellbyggnaden

vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö för budgetåret 1923—1924 anvisat

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för utlöpande

av vissa ändringsarbeten vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona

för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra reservationsanslag: av

16,500 kronor.

. Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av i ärendet ingivna

ritningar och kostnadsförslag, har funnit Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning tillfyllest motiverad. Då det av Eders Kung], Maj:t

äskade anslagsbeloppet ej heller givit riksdagen anledning till erinran,

har riksdagen alltså för utförande av vissa ändringsarbeten vid statens

tvångsarbetsanstalt i Landskrona för budgetåret 1923—1924 anvisat ett

extra reservationsanslag av 16,500 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till

driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, får alltså anmäla, att riksdagen till driftkostnader

för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret 1923

—1924 anvisat ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor.

31 ro) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) har

riksdagen till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister i Landskrona

för budgetåret 1923 —1924 anvisat ett extra förslag-sanslag; av

3,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr f> A.

13

32:o) Eders Kung],. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att för

budgetåret 1923—1924 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett extra anslag av

40,945 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 39,700 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anvisandet av ett

anslag å 40,945 kronor till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Venngarn, har icke givit riksdagen

anledning till erinran, och har riksdagen alltså funnit sig böra

bevilja anslagsbeloppet i fråga.

Vad härefter angår Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag

till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt, har riksdagen vid

prövning av detsamma funnit sig ock kunna bifalla förslaget härutinnan.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1923—

1924 anvisat dels till avlöningar och vikariats^ sättning ar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett extra anslag

av 40,945 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma

anstalt ett extra förslagsanslag av 39,700 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34)

att för budgetåret 1923 —1924 anvisa

dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,

handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor,

dels såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden

rörande alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor;

ävensom medgiva,

dels att av ovannämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten

Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1923—1924 utgå bidrag till driftkostnaderna

med ej mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats,

än även ett belopp för vårddag, som med en krona understiger

det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget,

dels att uppkommen behållning på det å 1922 års riksstat upptagna

förslagsanslaget, högst, 100,000 kronor, till understöd åt nykterhets
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

nämilderna m. m. må för samma ändamål användas under budgetåret

1923—1924,

dels ock att jord, som står under kronans omedelbara disposition

eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt

skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens

försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade

mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,

må, efter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd

prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun,

förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att såsom bidrag

till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader måtte anvisas

ett anslag av enahanda belopp, som årligen utgått under åren 1919—

1922 eller 100,000 kronor. Riksdagen bär funnit sig böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag i denna de!, och har riksdagen ej heller lunnit

skäl till erinran vare sig mot att nu gällande bestämmelser för statsbidrags

utgående jämväl för nästkommande budgetår tillämpas eller att

bidrag för samma tid utgår till Hemmet Gunnarskog enligt nu fastställda

grunder.

Eders Kungl. Maj:ts framställning om ett anslag å 5,000 kronor till

bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister, handräckning,

läkarutlåtanden, viitnesersättningar m. m. har riksdagen ock ansett sig

böra bifalla.

Vad härefter angår Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för

anordnande av erkända alkoholistanslalter, innebär detsamma att statsbidrag,

som enligt nu gällande bestämmelser må tilldelas allenast enskilda

personer, föreningar, stiftelser eller bolag med högst 1,000 kronor

för varje vårdplats, jämväl må tillkomma landsting och kommuner samt

att statsbidragets maximibelopp må höjas till 2,000 kronor.

Vid den prövning riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj:ts sist berörda förslag

har riksdagen i likhet med departementschefen ansett det vara av behovet

påkallat, att staten till upprättande av nya erkända alkoholistanstalter

på ettmera effektivt sätt än vad för närvarande är falletlämnarekonomiskt

understöd. Såsom nyssnämnts, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

att statsbidragets maximibelopp skulle höjas från 1,000 till 2,000 kronor

för vårdplats, och detta oavsett om fråga är om nybyggnad eller inköp

och ändring av gammal byggnad. Riksdagen anser emellertid, att, liksom

förhållandet är beträffande statsbidrag till arbetshem, gränsen för statsbidragets

åtnjutande vid inköp och ändring av gammal byggnad bör

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

15

sättas något lägre än då fråga är om nybyggnad, och liar riksdagen begränsat

bidraget i förra fallet till 1,500 kronor och sålunda bestämt

detsamma till enahanda belopp, som enligt gällande bestämmelser i dylikt

fall utgår för arbetshem. Skäl för att av denna anledning nedsätta

det av Eders Kungl. Maj:t äskade förslagsanslaget har dock icke synts

riksdagen föreligga.

Vad härefter beträffar Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om utsträckning

av rätten till statsbidrag till landsting och kommuner har

riksdagen funnit sig böra bifalla detsamma. Riksdagen förutsätter dock,

att sådan kontroll för statsbidrags åtnjutande utövas, att missbruk

icke kan befaras.

Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit

riksdagen har icke givit riksdagen anledning till erinran, och får riksdagen

alltså anmäla, att riksdagen

I) för budgetåret 1923—1924 anvisat

dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,

handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättning ar in. m. ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor,

dels såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstaltei'' ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande

alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor;

II) medgivit,

dels att av ovannämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten

Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1923—1924 utgå bidrag till driftkostnaderna

med ej mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats,

än även ett belopp för vårddag, som med en krona understiger

det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget,

dels att uppkommen behållning på det å 1922 års riksstat upptagna

förslagsanslaget, högst, 100,000 kronor, till understöd åt nykterhetsnämnderna

m. m. må för samma ändamål användas under budgetåret

1923—1924,

dels ock att jord, som står under kronans omedelbara disposition

eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång

upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens

försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade

mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmans
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

hus fond, må, efter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd

prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting,

kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att

dels till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder för budgetåret 1923 — 1924 anvisa ett extra anslag av 15,000

kronor;

dels ock besluta, att av nämnda anslag skola under de villkor, som

av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:

a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet

och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhets
sällskapets

verksamhet ............................................ kronor 5,000:_

b) till främjande av järnvägsmännens helnykterbets
förbunds

verksamhet...................... » 1,000:_

c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps re
presentantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet.

.................... » 8,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande

verksamhet...................................................................... » 1,000:_

Summa kronor 15,000: —

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

gjorda framställning har riksdagen till behandling förehaft tre särskilda

inom riksdagen väckta motioner, i vilka föreslagits, bland annat, att

anslagen till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet samt till upprätthållande av

internationella byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande verksamhet

måtte bestämmas till 10,000 kronor för den förstnämnda byrån

och 1,500 kronor för den senare.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har riksdagen

funnit sig böra bifalla detsamma, i vad det angår anvisande av anslag

å 5,000 kronor till främjande av svenska sällskapets för nykterhet och

folkuppfostran verksamhet samt å 1,000 kronor till främjande av järnvägsmännens

helnykterhetsförbunds verksamhet.

Vad däremot angår de av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagen

för främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet samt till bidrag till uppehållande av in
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr A.

17

ternationella byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande verksamsamhet

har riksdagen, i betraktande av de redan förut starkt begränsade

ekonomiska resurser, som stå till dessa organisationers förfogande,

och då de belopp, varmed dessa anslagsposter minskats, 2,000 respektive

500 kronor, icke ur budgetsynpunkt äga särskild betydelse, funnit

sig icke kunna bifalla de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna reduceringarna,

utan har riksdagen ansett sig böra ansluta sig till de motionsvis

gjorda yrkandena om dessa anslags bestämmande till 10,000 respektive

1,500 kronor. I detta sammanhang har riksdagen beslutat, att

medel till förevarande utgifter skola utgå från rusdrycksmedelsfonden.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och

ovanberörda motioner

I) till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskap ens

följder för budgetåret 1923 —1924 anvisat ett extra anslag av 17,500

kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

II) beslutat, att av nämnda anslag skola under de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:

dels till främjande av svenska sällskapet för nykterhet

och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykter
hetssällskapets

verksamhet.......................................... kronor 5,000: —

dels till främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds

verksamhet................. » 1,000: —

dels till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet

..................................................................................... » 10,000: —

dels ock såsom bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande

verksamhet .................................... »_1,500: -

Summa kronor 17,500: —

35:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att i

riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets

befrämjande med 2,470,000 kronor.

Vid anmälan inför Eders Kungl. Maj:t av det under förevarande punkt

gjorda anslagsäskandet och frågorna om extra statsbidrag åt sjukkassor,

som registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, samt angående

understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

har departementschefen anfört följande:

»I likhet med socialstyrelsen finner jag det extra statsbidrag, som

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 5 A. 852 23 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

under de senaste åren utgått till sjukkassorna, icke längre böra bibehållas.

För budgetåret 1923 — 1924 synes därför anslag för detta ändamål

böra beviljas endast med det belopp, som kräves för bestridande

av den del utav 1922 års extra statsbidrag, för vilken medel icke anvisats

å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923. Nämnda belopp

har av socialstyrelsen på anförda skäl ansetts kunna begränsas till

575,000 kronor. Mot denna beräkning torde icke något vara att erinra.

Socialstyrelsen har i sitt yttrande framställt förslag om sådana

ändringar i grunderna för det ordinarie statsbidraget till sjukkassorna,

att åt dessa skulle i annan, mera permanent form beredas någon ersättning

för det extra statsbidraget. Dessa förslag, som gå ut på dels en

ökning av statens bidrag för sjukkassornas direkt sjukvårdande verksamhet,

dels ock sjukdagsbidragets beräknande även för söndagar, synas

mig i och för sig värda allt beaktande. Men huru önskvärt det med

hänsyn till den frivilliga sjukförsäkringens sociala och humanitära betydelse

än vore, att sjukkassorna kunde erhålla den förstärkning i statsunderstödet,

som ett bifall till dessa förslag skulle medföra, finner jag

mig med hänsyn till den rådande statsfinansiella situationen icke kunna

förorda nämnda förslag lika litet som sjukkassesammanslutningarnas

längre gående framställningar, utan måste tillstyrka, att anslaget för

sjukkasseverksamhetens befrämjande för närvarande begränsas till det

belopp, som erfordras för beredande av ordinarie statsbidrag efter oförändrade

grunder. Det anslag, som härför är behövligt under budgetåret

1923 — 1924, har av socialstyrelsen beräknats till 2,470,000 kronor,

och finner jag intet att erinra mot denna beräkning.

Vad beträffar anslaget för understödjande av sjukkassor, som meddela

moderskapslijälp, synes mig socialstyrelsens utredning hava ådagalagt

behovet av den ifrågasatta anslagsförhöjningen, varför jag anser,

att detta anslag för budgetåret 1923—1924 bör bestämmas till 170,000

kronor.»

Till vad departementschefen sålunda i skilda hänseenden föreslagit,

har riksdagen ansett sig böra giva sin anslutning.

Riksdagen får alltså under förevarande punkt anmäla, att riksdagen

i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets

befrämjande med 2,470,000 kronor.

36:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 37) har riksdagen för beredande av extra statsbidrag för år 1922 åt

sjukkassor, som registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, för

budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra förslagsanslag av 575,000 kronor.

37:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38)

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

har riksdagen för understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra förslagsanslag

av 170,000 kronor.

38:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

(punkt 39) har riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat, att

ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande under nämnda

tid av tillsyn över understödsföreningar, ett extra anslag av 6,000 kronor.

39:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 41), har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till pensionsstyrelsen med 624,000 kronor.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att för

upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag

av 630,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i skilda hänseenden

framlagda förslag i fråga om beräkningen av de i anslaget ingående

anslagsposterna har riksdagen funnit sig böra bifalla, och får riksdagen

alltså — utan att nu taga ståndpunkt till den av Eders Kungl. Maj:t

tillsatta granskningsnämndens yttrande i fråga om personalindragning

hos pensionsstyrelsen — anmäla, att riksdagen för upprätthållande av

pensionsstyrelsens verksamhet in. in., utöver det ordinarie anslaget, för

budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra förslagsanslag av 630,000

kronor.

41:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att för

budgetåret 1923—1924 anvisa, att utgå som bidrag till täckande av

statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913 om

allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom lagen den 8 juni

1915 om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda lag blivit

delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, ett extra anslag av

5,265,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava de av pensionsstyrelsen

verkställda beräkningarna angående behovet av anslag för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1923—1924 blivit uppgjorda med tillämpning

av utav riksdagen förut godkända grunder.

Riksdagen har för budgetåret 1923—1924 anvisat, att utgå som

bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen

den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom

lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda

lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, ett extra anslag

av 5,265,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att

för budgetåret 1923—1924 anvisa till ersättning åt postverket för dess

bestyr med pensionsutbetalningar m. in. ett extra förslagsanslag av

410,000 kronor. °

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och har alltså för budgetåret 1923—1924 anvisat

till ersättning åt postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar m. in.

ett extra förslagsanslag av 410,000 kronor.

43.0) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen

(punkt 46) har riksdagen för beredande av ersättning till häradsskrivärna

för upprättande av de i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda

förteckningar för budgetåret 1923—1924 beviljat ett extra förslagsanslag

av 50,000 kronor.

44:o) På grund av Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

(punkt 47) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till

fattigvården i Stockholm och landsorten med 9,564 kronor.

45:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) har

riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till fattiqvarden

i allmänhet med 900,000 kronor.

46.0) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 49) har riksdagen till understöd åt Svenska fattigvårds förbundet

för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag* av 25,000 kronor.

47:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 50) har riksdagen för gäldande av Sveriges bidrag till den internationella

föreningen för barnaskydd för budgetåret 1923—1924 anvisat

ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

48:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har

riksdagen för budgetåret 1923—1924 till statsinspektion av fattigvården

anvisat ett extra anslag av 49,650 kronor.

49m) Eders Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att för

budgetåret 1923 —1924 till beredande av statsbidrag till uppförande

eller inrättande av i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisa

ett extra förslagsanslag’ av 100,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret

1923- 1924 till beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande

av i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisat ett extra förslagsanslag

av 100,000 kronor.

50m) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att för

budgetåret 1923 1924 till beredande av statsbidrag till driftkostna
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr A .

21

derna vid i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett extra

förslagsanslag av 35,000 kronor.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen visserligen ansett

det kunna ifrågasättas, huruvida icke beloppet av det år 1920 bestämda

statsbidraget, uppgående till 500 kronor för år och intagen person,

numera borde något sänkas, har likväl, med hänsyn till att någon erfarenhet

ännu icke vunnits rörande driftkostnaderna vid ifrågavarande

anstalter, icke velat motsätta sig Eders Kungl. Mapts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1923—1924 till beredande

av statsbidrag till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda arbetshem

anvisat ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor.

51:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att,

med uteslutande ur riksstaten av de ordinarie anslagen till allmänna barnhuset

i Stockholm, till frimurarbarnhuset och till barnhusen i landsorten,

under rubriken barnhusen uppföra ett ordinarie anslag med 115,830

kronor.

Då riksdagen i likhet med departementschefen ansett det ur budgetteknisk

synpunkt lämpligt, att ovanberörda särskilda anslag sammanslås

till ett anslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen, med uteslutande

ur riksstaten av de ordinarie anslagen till allmänna barnhuset i Stockholm,

till frimurarbarnhuset och till barnhusen i landsorten, under rubriken

barnhusen uppfört ett ordinarie anslag med 115,830 kronor.

52:o) Med bifall till Eders Kungl. Mapts därom gjorda framställning

(punkt 55) har riksdagen till understöd åt Drottning Sophias skyddshem

för budgetåret 1923 —1924 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

53:o) Eders Kungl. Mapt har föreslagit riksdagen (punkt 56) att

till understöd åt frälsningsarméns räddningshem för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra anslag av 9,000 kronor.

Med hänsyn till den betydelsefulla verksamhet, frälsningsarméns

räddningshem bedriva, har riksdagen ansett sig böra anvisa fortsatt anslag

till understöd åt hemmen i fråga. Då riksdagen ej heller funnit skäl

till erinran vare sig mot det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet

eller de av Eders Kungl. Maj: t för anslagets åtnjutande föreslagna

villkoren, har riksdagen alltså till undwstöd åt frälsningsarméns

räddningshem för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av

9,000 kronor.

54:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 57) har riksdagen till understöd åt Vita bandets småbrukshem

Håkanstorp för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag

av 2,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

55:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 58) har riksdagen

dels medgivit sådan ändring i den ordinarie staten för medicinalstyrelsen,

att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

vetenskapliga rådet, veterinärrådet m. m. från och med den 1

juli 1923 nedsättes från 94,000 kronor med 14,000 kronor till 80,000

kronor,

dels ock i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till

medicinalstyrelsen med 351,100 kronor.

56:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 59) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till

medicinalstyrelsen: övergångsstat med 4,500 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) att

för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av

30,800 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har alltså för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet,

utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisat

ett extra anslag av 30,800 kronor.

58:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har

riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska

laboratorium med 102,290 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att

för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska laboratorium,

utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

extra anslag av 35,000 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har

riksdagen ansett sig böra bifalla, och får riksdagen alltså anmäla, att

riksdagen för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska laboratorium,

utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1923—i924 anvisat

ett extra anslag av 35,000 kronor.

60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har

riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till statens rättskemiska

laboratorium med 16,750 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

23

61:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 64) har riksdagen till upprätthållande av driften vid statens

rättskemiska laboratorium, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret

1923—1924 anvisat ett extra anslag av 5,200 kronor.

62:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att

för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 24,250 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen

anledning till erinran, och får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen för

upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret

1923—1924 anvisat ett extra anslag av 24,250 kronor.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66)

dels medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och

provinsialläkare må från och med år 1924 uppföras ytterligare fem

provinsialläkare, en var med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav

4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna

komma två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor efter fem år

och det andra jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni

1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och

med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter

riksdagens hörande gjorda tillägg tinnes stadgat i fråga om motsvarande

befattningar;

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, i riksstaten uppföra

det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare

med 1,575,050 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har

riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion, vari

hemställts, att riksdagen måtte, med bifall i övrigt till vad Eders Kungl.

Maj:t under förevarande punkt föreslagit, å avlöningsstaten för förste

provinsialläkare och provinsialläkare från och med år 1924 uppföra ytterligare

10 provinsialläkare och i anledning härav uppföra det ordinarie

anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare med 1,588,800

kronor.

Vad beträffar antalet av de distrikt, som enligt riksdagens förmenande

från och med år 1924 böra nyinrättas, har riksdagen efter

övervägande ansett sig böra bifalla vad motionären i sådant avseende

föreslagit.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda motion,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels medgivit, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och

provinsialläkare må från och med år 1924 uppföras ytterligare tio

provinsialläkare, en var med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav

4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna

komma två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor efter fem år

och det andra jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år,

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni

1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och

med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter

riksdagens hörande gjorda tillägg tinnes stadgat i fråga om motsvarande

befattningar,

dels och i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare med 1,588,800 kronor.

64:o) Sled bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 67) har riksdagen för skrivbiträde och övriga expenser åt förste

provinsialläkare ävensom för anställande av biträdande förste provinsialläkare

för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 48,400

kronor.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att till

bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden,

att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med gällande grunder, för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har

riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, vari hemställts, att riksdagen ville

medgiva, att statsbidrag tilldelas Ålmeboda socken i Kronobergs län

samt Eringsboda och Tvings socknar i Blekinge län, eller eventuellt

endast de sistnämnda två, för anskaffande av bostad åt provinsialläkaren

inom distriktet med ett belopp motsvarande en tredjedel av de kostnader

sagda kommuner kunna styrka sig hava haft för ifrågavarande ändamål;

dels en motion, däri föreslagits, att riksdagen måtte besluta att anvisa

ett belopp av 20,000 kronor att utgå till Lycksele kommun som

bidrag till uppförande av bostad för provinsialläkaren;

dels ock slutligen en motion, däri hemställts, att riksdagen måtte

besluta medgiva, att av det å 1922 års riksstat beviljade reservationsanslaget,

150,000 kronor, till bidrag för uppförande av bostäder åt

provinsialläkare å landsbygden, måtte åt Jörns kommun i Västerbottens

län få såsom bidrag för av kommunen uppförd läkarebostad utbetalas

21,600 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

25

Såsom i statsrådsprotokollet erinras, anmälde 1921 års riksdag i skrivelse

nr 313, att riksdagen med bifall till därom av Eders Kungl. Maj:t i

proposition nr 262 gjord framställning, till bidrag för anskaffande av

bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på extra stat för år 1922

anvisat ett reservationsanslag å 150,001) kronor, att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder.

För ifrågavarande ändamål anvisade sedermera sistlidet års riksdag

ett anslag å 50,000 kronor.

De av departementschefen i ovanberörda statsrådsprotokoll angivna

grunderna, vilka i huvudsak ansluta sig till provinsialläkardistriktskommitténs

den 16 december 1920 dagtecknade utlåtande i denna del,

kunna i korthet sammanfattas sålunda.

Beredandet av bostäder åt provinsialläkare borde icke enhetligt genomföras

genom ett obligatoriskt åläggande för landsting, provinsialläkardistrikt eller den

kommun, där provinsialläkaren vore stationerad, att tillhandahålla bostad, utan

ordnas på frivillighetens väg efter ortens förhållanden, varvid bidrag borde i mån

av tillgängliga medel i varje enskilt fall utgå efter Eders Kungl. Majrts prövning.

Bidraget skulle, med undantag för ett angivet distrikt, ej uppgå till mer än högst

1/j av den beräknade kostnaden och ej överstiga 30,000 kronor. Det skulle

kunna utgå, även då befintlig bostad inköptes och ändrades till provinsialläkarbostad

samt i fråga om vissa norrländska distrikt även vid större tillbyggnad

eller förändring av provinsialläkarbostad. Bostaden skulle uppföras efter av

medicinalstyrelsen fastställda ritningar, dock att de olika typer för bostäder, som

genom kommitténs försorg utarbetats, icke borde vara ovillkorligen bindande vid

bostädernas uppförande utom i fråga om rummens maximiantal, sex rum och

kök, avsedda för läkaren och hans familj, samt tre mottagningsrum eller, om

läkarmottagning kunde anordnas i sjukstuga, ett mottagningsrum. Vid bidrags

beviljande skulle föreskrivas, att läkaren ägde rätt att bebo lägenheten mot en

hyra icke överstigande 1,800 kronor för år.

I sin ovannämnda skrivelse framhöll riksdagen, bland annat, att

man i första hand borde tillse, huruvida icke en provinsialläkarbostad

kunde på annat sätt erhållas, exempelvis genom förhyrande eller upplåtande

av förefintliga för ändamålet lämpade lägenheter, och att den

anvisade utvägen med statsbidrag till uppförande av särskilda bostäder

endast borde subsidiärt ifrågakomma. Vidare uttalade riksdagen sin

anslutning till den i utredningen framhållna synpunkten, att de särskilt

uppgjorda bostadstyperna icke borde vara ovillkorligt bindande vid bostädernas

uppförande. Tvärtom syntes det riksdagen, att en viss frihet

därutinnan borde råda, varigenom kunde vinnas ekonomiskt fördelaktigare

resultat, som utan att äventyra bostädernas ändamål fullt ut

motsvarade de anspråk, som rimligen borde ställas på dylika lägenheter.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 11 sand. Nr 5 A. 852 23 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Efter det medicinalstyrelsen och statskontoret avgivit förslag till

bestämmelser i ämnet, hava dylika bestämmelser utfärdats genom kungörelser

den 2 december 1921 (sv. förf.-saml. nr 687 och 688); och

ansluta sig dessa bestämmelser till de av vederbörande departementschef

och riksdagen angivna riktlinjerna.

Vid anmälan av frågan om statsbidrag för nu ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1923—1924 har departementschefen anfört följande:

»Av hittills ingivna ansökningar om statsbidrag för uppförande av

bostäder åt provinsialläkare hava, med hänsyn till gällande bestämmelser,

endast tre kunnat bifallas. I dessa tre fall har Kungl. Maj:t genom

särskilda beslut den 7 och den 21 juli samt den 3 november 1922 beviljat

statsbidrag med sammanlagt högst 56,666 kronor 66 öre. Av de beviljade

anslagen om tillhopa 200,000 kronor återstå alltså odisponerade

omkring 143,000 kronor, vilken summa, även med beräkning efter

maximibidraget 30,000 kronor, mer än förslår till statsbidrag för ytterligare

4 bostäder. Ehuru jag tillfullo delar medicinalstyrelsens uppfattning

om bostadsfrågans stora betydelse för rekryteringen av provinsialläkarkåren,

särskilt i rikets norra delar, finner jag mig vid angivna förhållande

kunna föreslå en begränsning av anslaget för budgetåret

1923 —1924 till 30,000 kronor.»

Till vad departementschefen sålunda föreslagit har riksdagen velat

giva sin anslutning.

Vidkommande härefter de i ämnet väckta motionerna har riksdagen

vid den prövning riksdagen ägnat desamma icke kunnat undgå att finna

att med hänsyn till avfattningen av de i ämnet meddelade bestämmelserna

vissa svårigheter uppstått vid dessas tillämpning, och har det synts

riksdagen, att på grund härav vissa distrikt, som enligt riksdagens förmenande

bort komma i åtnjutande av statsbidrag, icke tillerkänts dylikt.

Till dessa torde såväl Ålmeboda, Eringsboda och Tvings socknars

provinsialläkardistrikt som Lycksele distrikt kunna räknas. I båda dessa

fall har nämligen distriktens anskaffning av läkarebostäderna skett under

förhållanden, som för distrikten ifråga synes kunna medföra rätt till bidrag

ur nämnda anslag. Riksdagen har dock icke ansett sig böra, såsom

motions vis föreslagits, genom omedelbart beslut fixera beloppen av statsbidraget

i fråga, utan bör enligt riksdagens mening prövningen härav,

därest från distrikten i vederbörlig ordning ingivas förnyade ansökningar,

därvid ingivna handlingar torde, i den mån så befinues lämpligt,

kunna åberopas, bero på Eders Kungl. Maj:t. Vad däremot Jörns provinsialläkardistrikt

beträffar, har det synts riksdagen uppenbart, att detta

distrikt jämlikt gällande bestämmelser icke kan tillerkännas rätt till

understöd av statsmedel.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

27

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

till bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden,

att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med gällande grunder,

för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra reservationsanslag av

30,000 kronor.

6ö:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att till

provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare,

att utgå på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för budgetåret 1923 —1924

anvisa ett extra anslag av 234,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag, har till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare

och provinsialläkare, att utgå på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer,

för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 234,000

kronor.

67:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till

beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare i enlighet med av

riksdagen godkända grunder för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, hava av de

för åren 1921 och 1922 beviljade anslagen till flyttningsbidrag åt vissa

provinsialläkare utbetalts allenast 600 kronor under det förstnämnda

året och 101 kronor 25 öre under det senare.

Med hänsyn härtill har riksdagen ansett sig kunna vidtaga en nedsättning

av det av Eders Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande budgetår

äskade anslaget, och har riksdagen begränsat detsamma till 5,000 kronor.

Riksdagen har alltså till beredande av flyttningsbidrag åt vissa

provinsialläkare i enlighet med av riksdagen godkända grunder för budgetåret

1923—1924 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

68:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 71) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie reservationsanslaget

till resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl. i riksstaten

för budgetåret 1923 — 1924 icke upptaga något belopp.

69:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 72) har riksdagen dels medgivit, att av uppkomna reservationer

å det ordinarie reservationsanslaget till avlöning åt civila läkarstipendiater

må för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning åt

fyra civila läkarstipendiater under budgetåret 1923—1924 användas ett

belopp av 6,000 kronor, dels ock beslutat, att beträffande ifrågavarande

ordinarie anslag i riksstaten för nämnda budgetår icke upptaga något

belopp.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

70:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73) har

riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till bidrag

till extra provinsialläkares avlönande med 30,000 kronor.

71:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 74) har riksdagen för beredande av dyrtidstillägg år 1923 åt vissa

extra provinsialläkare, enligt motsvarande grunder som under år 1922, för

budgetåret 1923 —1924 anvisat ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75)

dels medgiva sådan ändring i den ordinarie staten för hospital och

asyler, att posten till övriga kostnader för hospitals underhåll, nu

4,000,000 kronor, förslagsanslag, nedsättes med 2,250,000 kronor till

1.750.000 kronor, förslagsanslag;

dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

hospital och asyler med 10,055,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, har alltså dels medgivit sådan ändring i den ordinarie staten

för hospital och asyler, att posten till övriga kostnader för hospitals

underhåll, nu 4,000,000 kronor, förslagsanslag, nedsättes med 2,250,000

kronor till 1,750,000 kronor, förslagsanslag, dels ock i riksstaten uppfört

det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler med 10,065,000

kronor.

73:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 76) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till övergångsstat för hospital och asyler med 122,520 kronor.

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har

riksdagen av det utav 1918 års lagtima riksdag beviljade anslaget å

230.000 kronor såsom bidrag till de befordringsavgifter, vilka befattningshavare,

tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid hospital och asyler,

hava att, därest de från och med år 1919 tillträda befattning å ordinarie

stat, enligt reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa till nämnda

kassa erlägga, för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av

22,500 kronor.

75:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 78) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie

reservationsanslaget till resestipendier åt vid hospital och asyler anställda

läkare i riksstaten för budgetåret 1923—1924 icke upptaga något belopp.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att för

ombyggnad av värmeledningen för de s. k. B- och C-paviljongerna vid

Lunds hospital i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören H.

Theorell den 30 augusti 1920 avgivet förslag för budgetåret 1923 —1924

anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2tf

Riks dagern skrivelse Nr 5 A.

Då riksdagen av den i ämnet förebragta utredningen blivit övertygad

om, att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ändringen av värmeledningssystemen

vid ovannämnda paviljonger vid Lunds hospital är synnerligen

av behovet påkallad, och då riksdagen icke haft något att

erinra mot det för arbetets utförande beräknade kostnadsbeloppet, får

riksdagen alltså anmäla, att riksdagen för ombyggnad av värmeledningen

för de s. k. B- och C-paviljongerna vid Lunds hospital i huvudsaklig

överensstämmelse med av ingenjören H. Theorell den 30 augusti 1920

avgivet förslag för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor.

77:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att

för uppförande av en ny ekonomibyggnad och för utförande av vissa

påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital, utöver för dessa ändamål

förut beviljade belopp, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 310,000 kronor.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett, att nu ifrågavarande

byggnadsarbeten snarast möjligt böra komma till utförande, och

har riksdagen alltså funnit sig böra anvisa medel för ändamålet. Vid

granskning av de i ärendet framlagda kostnadsberäkningarna har riksdagen

emellertid icke kunnat undgå att finna, att posten till ritningar,

kontroll m. m. för påbyggnadsarbetena vid hospitalet, som enligt de av

Eders Kungl. Maj:t godkända beräkningarna upptagits till 18,100 kronor,

bör kunna något begränsas, och har riksdagen bestämt denna

post till 14,500 kronor. På grund härav har det av Eders Kungl. Maj:t

äskade anslagsbeloppet nedsatts till i runt tal 307,000 kronor.

Riksdagen har alltså för uppförande av en ny ekonomibyggnad och

för utförande av vissa påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital, utöver för

dessa ändamål förut beviljade belopp, för budgetåret 1923—1924 anvisat

ett extra reservationsanslag av 307,000 kronor.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81)

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till anstalter

för obildbara sinnesslöa med 427,000 kronor,

dels ock medgiva av departementschefen förordad ändring i grunderna

för anslagets användning.

I riksstaten för år 1922 äro uppförda följande ordinarie förslagsanslag,

nämligen ett å 450,000 kronor till anstalter för obildbara sinnesslöa,

ett å 700,000 kronor till anstalter för bildbara sinnesslöa, som

icke äro fallandesjuka, och ett å 100,000 kronor till epileptikeranstalter.

För första halvåret 1923 är vart och ett av anslagen uppfört med hälften

av det för år 1922 anvisade beloppet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Statsbidragen till ifrågavarande anstalter utgå efter grunder, som

äro fastställda dels i kungörelse den 24 oktober 1919 angående understöd

av statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa (sv. förf.-saml.

nr 658), dels ock i kungörelse samma dag angående understöd av statsmedel

åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

och åt epileptikeranstalter (nr 659).

Med hänsyn till den allmänna prissänkningen har departementschefen

ansett, att en mindre nedsättning av statsbidragens belopp, vilka fastställdes

vid 1919 års lagtima riksdag, bör kunna äga rum. Departementschefen

har därför förordat, att de statsbidrag, som komma att utgå från

anslag, vilka beviljas för budgetåret 1923—1924 och därefter följande

budgetår, tillsvidare bestämmas till följande belopp:

för obildbara sinnesslöa högst 190 kronor;

för bildbara sinnesslöa

i uppfostringsanstalt 190 kronor för interna elever och 95 kronor

för externa elever, med iakttagande liksom hittills, att statsbidrag till

enskild anstalt må utgå med högst nämnda belopp,

i arbetshem 140 kronor eller, där arbetshemmet är enskilt, högst

nämnda belopp, och

i av arbetshem anordnad kontrollerad familjevård högst 95- kronor; samt

för fallandesjuka (eventuellt blinda sinnesslöa)

i uppfostringsanstalt 235 kronor och

i arbetshem likaledes 235 kronor,

allt för halvår, respektive lästermin.

I övrigt har departementschefen funnit, att de villkor och bestämmelser,

som för närvarande gälla för statsbidrag, böra lämnas oförändrade.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits hava de för statsbidragen erforderliga

anslagen för budgetåret 1923 — 1924 ansetts kunna nedsättas,

anslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa till 427,000 kronor, anslaget

till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, till 665,U00

kronor samt anslaget till epileptikeranstalter till 95,000 kronor.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett skäligt, att

med hänsyn till den allmänna prissänkningen en mindre nedsättning

av ovan omförmälta statsbidrags belopp vidtages. Då riksdagen jämväl

funnit de av departementschefen föreslagna reduceringarna av statsbidragen

väl avvägda, får riksdagen, som i övrigt icke funnit skäl till

erinran mot vad under förevarande punkt föreslagits, alltså nu anmäla,

att riksdagen dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till anstalter för obildbara sinnesslöa med 427,000 kronor, dels ock med
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr ■> A.

31

givit den av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 8 januari 1923 förordade ändringen i grunderna för anslagets

användning.

79:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 82) har riksdagen dels i riksstaten uppfört det ordinarie

förslagsanslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

med 665,000 kronor, dels ock medgivit den av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 8 januari 1923 förordade

ändringen i grunderna för anslagets användning.

80:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) har riksdagen

dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter

med 95,000 kronor, dels ock godkänt de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 8 januari 1923 förordade

ändringarna i grunderna för anslagets användning.

81:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att

för budgetåret 1923—1924 bevilja

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag

av 12,025 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 25,500 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

gjorda framställning har riksdagen till behandling förehaft en inom

riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen med fastställande

av i motionen föreslagen avlöningsstat och omkostnadsstat samt avgiftsstorlek,

måtte för budgetåret 1923—1924 bevilja

dels till avlöningar och vikariatsersättningar in. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra

anslag av högst 15,675 kronor (i stället för av Eders Kungl. Maj:t

begärda 12,025),

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 22,115 kronor (i stället för av Eders Kung].

Maj:t begärda 25,500).

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Då 1921 års riksdag beviljade anslag till anordnande av en uppfostringsanstalt

för vanartade sinnesslöa gossar å Salbohed, fastställdes

följande avlöningsstat för anstalten för år 1922:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Lön

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Bedu-

cerat

belopp

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

i

1 föreståndare......

2,300

100

2,200

1,200

3,400

|Efter 5 år kan lönen kojas

| med 400 kronor, efter 10

^ år med ytterligare 400

kronor och efter 15 år med

\ än ytterligare 400 kronor.

1 lärare ...............

1,600

50

1,550

1,000

2,550

/Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

( år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år med

l än ytterligare 300 kronor.

1 arbetsledare ......

> • ......

1,000

1,000

25

25

975

975

500

500

1,475}

1,475)

[Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 100 kronor och efter

| 10 år med ytterligare 10 0

[ kronor.

600

25

575

575

2,550

Efter 5 år kan lönen höjas

med 50 kronor och efter

10 år med ytterligare 5 0

Till vikariatsersätt- ningar och extra

personal samt

tj änstepersonal..

kronor. Därjämte fri

kost och tvätt samt

möblerad bostad.

Summa kronor

—

—

12,025

Anmärkningar

1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) samt,

om elektriskt ljus införts, fri belysning. Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur

och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Husmodem äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp

för var dag, vartill kosthållet för henne beräknats.

3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt.

höjes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.

Uti den vid nämnda riksdag fastställda staten för anstaltens driftkostnader

i övrigt räknades med 30 elever. Anstalten öppnades först

i slutet av november 1922, men redan uppgår det sammanlagda antalet

intagna och anmälda, som enligt reglementet äro berättigade till inträde,

i det närmaste till nämnda siffra. Antalet intagna är nämligen nu 15,

medan antalet till inträde berättigade anmälda uppgår till 14. Enligt

vad jag vid besök å anstalten inhämtat, har anstaltsledningen emellertid

funnit det vara omöjligt att mottaga alla dessa exspektanter förrän antalet

arbetsledare blivit ökat. Det har nämligen visat sig, att man icke

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

kan hava alltför störa arbetslag, när fråga är om vanartade sinnesslöa.

I övrigt är behovet av ökning i arbetsledarnas antal i och för sig av

behovet påkallat, enär deras tjänstgörings- och vakttid under nuvarande

förhållanden blir alldeles orimligt lång. Till belysande av detta förhållande

må här återgivas en från de två nuvarande arbetsledare till anstaltens

styrelse ingiven skrivelse, vilken har följande lydelse:

»Till styrelsen för statens uppfostringsanstalt, Salbohed.

Undertecknade anhålla vördsamt, att den tjänstgöring, vi för närvarande

äro ålagda, i någon mån lättas.

Arbetstiden för den icke vaktliavande är tillräckligt lång med ett så tröttande

arbete i 10 timmar för dag. Detta anse vi oss dock kunna utföra, varför

det ej är i arbetstiden utan den vakttjänst, vi därutöver äro ålagda, som vi anhålla

om lättnad.

Det åligger den vaktliavande att klockan 7 på morgonen övertaga vakten

och det därmed sammanhängande arbetet, vilket sedan fortsätter till klockan 9 e.m.

med uppehåll vid måltiderna endast så lång tid, som därtill är nödvändig. Därtill

kommer, att vi vid helgerna skola varannan dag vara bundna av tjänsten,

eller om den ene skall kunna få någon ledighet, den andre..då måste åtaga sig

ovannämnda långa tjänstgöring två eller tre dagar i följd. Även beträffande de

två fridagar i månaden vi erhålla, är det svårt att ordna med, så att den vakthavande

ej pålägges ännu större arbetsbörda under dessa dagar.

I betraktande av detta anhålla vi att en manlig arbetsledare för de inre

göromålen anställes i stället för att dessa nu skola utföras under ledning av

kvinnlig personal, vilket inverkar mycket menligt på gossarnas lydnad och respekt

för arbetsledarna, samtidigt som det är den kvinnliga personalen svårt att leda

sådant arbete som smörjning av skodonen, inforsling av koks och ved samt skötsel

av värmepannorna, vilka nu få vara utan tillsyn halva dagarna, så att, om man

fyller dem med större mängd koks, de utveckla för hög värme eller i motsatt

fall slockna.

Skulle det ej vara styrelsen möjligt att anställa någon mera arbetsledare —

fast eller tillfällig — hoppas vi dock få lättnad i den nu alltför uppslitande vakttjänsten,

som ser oss för tröttande ut att än i 6 månader — kanske längre —

få ensamma bära.

Salbohed den 16 december 1922.

Karl Héllman. Carl G. Cederlund.

Arbetsledare. Arbetsledare.»

Då man icke gärna kan ålägga nattvakten mer än 10 timmars

tjänstgöringstid (9 e. m.—7 f. m.), men vanartade sinnesslöa gossar

måste hava oavbruten tillsyn dygnet om, blir det icke möjligt att genomföra

den begärda lättnaden i vakttjänstgöringen, förr än arbetsledarnas

antal blivit ökat.

Då Kungl. Maj:t nu föreslagit, att den hittills fastställda avlöningsstaten

skulle gälla oförändrad även för nästa budgetår (5:e huvudtiteln,

sid. 208—215), skulle en anslutning från riksdagens sida till denna

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 5 A. 852 23 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

uppfattning alltså innebära, att det i ovan återgivna skrivelse anförda

missförhållandet i varje fall icke skulle kunna bli avhjälpt före den 1

juli 1924 (!). Man kan väl ändock icke gärna låta det fortgå så länge,

att en familjefader —- båda arbetsledarna äro gifta — skall varannan

dag hava en tjänstgöringstid av 14 timmar (7 f. m.—9 e. m.). En ökning

av arbetsledarnas antal torde sålunda vara oundviklig. Som ovan

framhållits är anställandet av en tredje arbetsledare även förutsättningen

för att alla anmälda skola kunna mottagas. Framför allt är det

fullkomligt uteslutet, att några vanartade epileptiska barn, varav ett

flertal äro anmälda, skola kunna mottagas utan ökning av arbetsledarnas

antal, då sådana barn äro i behov av särskilt noggrann tillsyn.

Vad beträffar Kungl. Maj:ts förslag till omkostnadsstat för anstalten

under nästa budgetår räknas däri — som ovan nämnts — med 30 elever

liksom uti nu gällande stat. Eu väsentlig ökning av anstaltens beläggning

är emellertid nödvändig, därest densamma under det kommande

budgetåret skall kunna bli till det gagn, som med densamma åsyftats.

Som bekant är ju anstaltens uppgift att mottaga sådana å de statsunderstödda

sinnesslö- och epileptikerskolorna intagna gossar, som å

dessa visat sig olämpliga för samlivet eller i deltagandet av arbetet

därstädes, och vilkas utskrivning från nämnda anstalter utgör ett villkor

för statsbidrags utgående till dem (kungl. kungörelse den 24 okt. 1919,

sv. författningssamling nr 659). Före tillkomsten av statens sinnesslöskolor

stod i regel ingen annan utväg öppen än att hemsända dessa

de mest svårskötta bland de sinnesslöa och epileptiska barnen — något

som helt naturligt beredde de kommunala myndigheter, som därvid

blevo nödsakade att omhändertaga dem, mycket stora svårigheter. Då

det sammanlagda antalet av å Salbohedsanstalten intagna och till inträde

berättigade anmälda — såsom ovan nämnts — redan nu i det närmaste

uppgår till det i Kungl. Maj:ts förslag till omkostnadsstat upptagna

elevantalet, så skulle ju, om ej detta kunde väsentligen överskridas,

följden bliva den, att de gossar, som under nästa budgetår komma att

behöva, såsom för samlivet olämpliga, utskrivas från de statsunderstödda

sinnesslö- och epileptikerskolorna, måste — i likhet med vad förut varit

brukligt — hemsändas till sina kommuner. En sådan åtgärd synes

mig dock något avita, då den anstalt, som är anordnad för att kunna

befria kommunerna från omsorgen om de vanartade sinnesslöa och

epileptiska gossarna, ännu ha många platser lediga. Båda de två för

elever avsedda byggnaderna beräknas nämligen rymma tillsammantagna

55 platser och enbart den barackbyggnad, som hittills är tagen i anspråk

för eleverna, och vilken ju måste i sin helhet uppvärmas, rymmer

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 35

över ett 40-tal platser. Att det före den 30 juni 1924, då nästa budgetår

utgår, kommer att ingå ytterligare minst ett 10-tal anmälningar

till denna anstalt, är ställt utom allt tvivel.

Av det nu anförda torde tydligt framgå, att om Salbohedsanstalten

under nästa budgetår skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin

uppgift, måste den hava möjlighet att kunna mottaga minst ett 40-tal

elever. Enligt anstaltsledningens bestämda uppfattning låter detta sig

icke göra, med mindre 4 arbetsledare anställas, nämligen 3 för arbetet

utomhus och å verkstäderna samt en för tillsyn av sådana epileptiska

eller starkt rymningsbegärliga elever, som endast kunna sysselsättas

inom baracken (med handaslöjd av ena eller andra slaget). Med detta

antal arbetsledare torde emellertid 40-talet elever, därest så skulle visa

sig behövligt, kunna överskridas.

För en sådan ökning i elevernas antal torde icke behövas någon

ytterligare lärarkraft, då många av de intagna överskridit den egentliga

skolåldern, varför två skolklasser alltjämt torde bli tillräckliga. För att

föreståndaren emellertid skall få tid till den undervisning, som i så fall

måste påläggas honom, därest elevantalet överskrider 30-talet, torde det

dock bli nödvändigt, att — såsom skolöverstyrelsen uti sitt yttrande i

frågan föreslog — ett särskilt belopp å 700 kronor beräknades för att

möjliggöra befrielse för föreståndaren från skyldigheten att föra anstaltens

räkenskaper. Någon ökning uti antalet kvinnlig ekonomipersonal

torde däremot icke bli behövlig, därest elevantalet går upp till

40-talet eller därutöver, då för uppgiften lämpade elever kunna biträda

med handräckning åt kökspersonalen, diskning m. m. .

Nu inser jag alltför väl, att det under nuvarande finansiella situation

icke går för sig att föreslå höjning av en utgiftsstat utan att. inkomststaten

ävenledes ökas. En mindre allmän höjning av elevavgiften, som

vid denna anstalt bestämts till 365 kronor för år, synes mig emellertid

kunna ha fog för sig. Visserligen är det i och för sig önskligt att

avgifterna å statens anstalter hållas så låga som möjligt, men i själva

verket överstiga avgifterna vid övriga statens anstaltei inom sinnessjuk

och abnormvården nämnda belopp. Vid hospitalen är avgiften sålunda

1 krona 10 öre per dag (vilket dock är 40 öre mindre än föregående

år) och vid blindanstalterna, inklusive anstalten för blinda med komplicerat

lyte (av vilka det stora flertalet äro sinnesslöa) är årsavgiften 400

kronor. Det synes mig rimligt, att avgiften vid Salbohedsanstalten för

de vanartade sinnesslöa barn, som icke äro fallandesjuka, höjes till samma

belopp. Vad åter beträffar de vanartade epileptiska barnen, synas mig

goda skäl tala för att avgiften för dem sättes avsevärt högre, då de

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

kräva vida mera tillsyn och många av dem på grund av sin sjukdom

ofta icke kunna tagas med i arbete utomhus eller på verkstäderna,

varför mottagandet av epileptiska barn med nödvändighet kräver, att

en arbetsledare ständigt finnes uti själva anstaltsbyggnaden för dessa

barns sysselsättning inom denna. Då nu årsavgiften vid epileptikeranstalterna

(till vilka statsbidraget hittills utgått med 500 kronor per år

och elev) är 1,000 kronor per elev, synes det mig, att elevavgiften för

å Salbobedsanstalten intagna epileptiska barn utan olägenhet sättes till

det dubbla mot den i det föregående föreslagna avgiften för övriga därstädes

intagna barn eller till 800 kronor. Ty givet är, att detta belopp

gärna erlägges för en elev, vilken såsom vanartad måste utskrivas från

epileptikeranstalt, där än högre avgift erlagts, blott anstaltsplats kan

beredas honom, så att han ej blir hemsänd till kommunen. Ute i

bygderna saknas nämligen helt naturligt möjlighet att på lämpligt sätt

omhändertaga dylika svårskötta abnorma.

I anslutning till det ovan anförda får jag sålunda påyrka, att den

av Kungl. Maj:t föreslagna avlöning sstaten för Salbohedsanstalten ökas

med 2 arbetsledare, vardera med en begynnelselön av 1,475 kronor,

samt med ett anslag å 700 kronor till räkenskapernas förande, varigenom

denna stat kommer att sluta å (12,025 + 3,650 =) 15,675 kronor.

Emellertid borde lämpligen föreskrivas, att sistnämnda anslag finge tagas

i anspråk först sedan anstalten nått en viss beläggningssiffra, exempelvis

30, och att vidare den tredje arbetsledaren finge anställas först sedan

elevantalet överskridit 20-talet och den fjärde icke förr än detsamma

överskridit 30-talet.

I fråga om omkostnadsstaten föreslås, att däri räknas med 40 elever.

Då detta antal, som nämnts, rymmes uti den byggnad, som hittills tagits

i anspråk för eleverna, så medför denna ökning av elevantalet icke

någon ökning i utgifterna för värme och lyse. Även åtskilliga andra

utgifter, såsom för fastighetens underhåll, onera in. in., beröras icke

heller av beläggningens storlek. De enda poster uti Kungl. Maj:ts förslag

till omkostnadsstat, som kräva ökning genom ett större elevantal,

äro: kosthåll (med 1 krona 10 öre per dag och elev), beklädnad och

sängkläder (med 125 kronor per år och elev) samt tvätt och renhållning

(med 40 kronor per år och elev). En omkostnadsstat, som räknar med

40 elever, skulle sålunda komma att sluta å (36,450 + 5,665 =) 42,115

kronor.

I detta sammanhang må även erinras därom, att kostnaden per

elev blir icke så litet minskad genom beläggningens höjande till 40.

Enligt Kungl. Majrts förslag till utgiftsstat för 30 elever blir årskost
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

37

nåden för varje elev ——1,615 kronor SO öre.

Med den här före
-

slagna utgiftsstaten för 40 elever blir däremot årskostnaden per elev

~7,79

40

57 790

allenast - - = 1,444 kronor 75 öre.

Vad inkomsterna beträffar, skulle dessa, med de av mig föreslagna

avgifterna och om man räknar med 30 icke-epileptiska sinnesslöa och

10 fallandesjuka, under budgetåret komma att uppgå till 30 x 400 =

= 12,000 kronor + 10 x 800 = 8,000 kronor, summa 20,000 kronor.»

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hade Salbohedsanstalten vid

tidpunkten för skolöverstyrelsens till Eders Kungl. Maj:t ingivna framställning

angående anslag för upprätthållande av anstaltens verksamhet

under budgetåret 1923—1924 ännu icke påbörjat sin verksamhet. På

grund härav saknades varje praktisk erfarenhet, som kunde läggas till

grund för bedömande av frågan, i vilken utsträckning dess utrymme

kunde komma att tagas i anspråk under ifrågavarande budgetperiod.

Ehuru överstyrelsen sålunda av principiella skäl ansåge det i viss män

betänkligt att, särskilt i fråga om en verksamhet, som i vårt land vore

ny och oprövad, vidtaga åtgärder för utvidgning av anstalten, innan

behov av sådan utvidgning blivit av erfarenheten otvetydigt klarlagt,

förklarade sig överstyrelsen å andra sidan icke kunna förbise det angelägna

i, att de vanartade sinnesslöa, för vilka anstalten vore avsedd,

i största möjliga utsträckning bleve omhändertagna. Denna angelägenhet

syntes överstyrelsen så stor, att styrelsen ansåg sig böra överväga

möjligheterna för att, utan en direkt höjning av gällande utgiftsstater,

bereda medel att tillgodose ett före utgången av nu ifrågavarande

budgetperiod möjligen uppkommande behov av mera avsevärd utvidgning.

För att möjliggöra detta ifrågasatte överstyrelsen, huruvida icke

för sådan utvidgning borde beräknas visst anslagsbelopp, som likväl icke

skulle få tagas i anspråk förrän efter särskild prövning, om och i vilken

utsträckning utökning av anstaltspersonalen och förstärkning av vissa i

driftkostnadsstaten upptagna utgiftsposter vore erforderlig, och syntes

styrelsen denna prövning böra verkställas av Eders Kungl. Maj:t. De anslagsbelopp,

som sålunda prövades erforderliga för anstaltens verksamhet,

borde enligt överstyrelsens mening sedermera för närmast följande

budgetår upptagas i staten.

Vidkommande storleken av det belopp, som borde beräknas kunna

stå till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för en möjligen behövlig utvidgning

av anstalten, utgick överstyrelsen vid beräknandet av detta belopp

från en ökning av elevantalet till 48. Beträffande avlöningsstaten ansåg

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

överstyrelsen tillräckligt, att lärarkrafterna ökades genom anställande

av endast en lärarinna med av styrelsen föreslagna kontanta avlöningsförmåner,

2,150 kronor årligen. Med hänsyn härtill förordade överstyrelsen

emellertid, att ett särskilt belopp av 700 kronor beräknades

för att möjliggöra befrielse för föreståndaren från skyldigheten att föra

anstaltens räkenskaper. I fråga om arbetsledarna ansåg sig överstyrelsen

i likhet med anstaltsstyrelsen icke för det dåvarande kunna

ifrågasätta anställande av mer än en ny sådan befattningshavare. Anställande

av ett nytt biträde åt husmodern med en beräknad kontant

avlöning av 275 kronor årligen syntes vidare vara erforderligt.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande inför Eders Kungl. Maj:t

har departementschefen, under betonande av att det för visso måste

betraktas som en social angelägenhet av vikt, att de vanartade sinnesslöa

i så stor utsträckning som möjligt bleve på lämpligt sätt omhändertagna,

likväl med hänsyn till den statstinansiella situationen ansett

det vara med betänkligheter förenat att nu vidtaga åtgärder för en utvidgning

av den så nyligen beslutade anstalten, innan praktisk erfarenhet

vunnits om behovet av sådan utvidgning och om beskaffenheten av

anstaltens elevmateriel. I varje fall har det synts departementschefen,

att intagningen av elever i anstalten tillsvidare borde begränsas till

sådant antal, att anstaltens verksamhet kunde upprätthållas utan ökning

av den personal, för vilken gällande stat vore beräknad.

Av vad sålunda anförts framgår, att det vid statsverkspropositionens

avgivande icke var känt, vilken omfattning anstaltens verksamhet

och de därmed förenade göromålen allt från början skulle komma att

taga samt att på grund härav möjlighet icke förefanns att bedöma

storleken av den för anstaltens verksamhet nödiga personalen.

Den i motionen lämnade utredningen härutinnan samt vad riksdagens

vederbörande utskott i övrigt i föreliggande fråga inhämtat, har emellertid

bibringat riksdagen den uppfattningen, att även med anstaltens nuvarande

beläggning anstaltens arbetsledarepersonal måste anses otillräcklig. Såsom

den i ämnet väckta motionen sålunda utvisar, uppgick vid tidpunkten

för densammas avgivande, den 19 januari 1923, antalet intagna elever

till femton och utgjorde antalet till inträde berättigade fjorton. Av

dessa senare hava numera enligt riksdagen tillhandakomna upplysningar

sex intagits å anstalten, men har antalet exspektanter likväl stegrats till

aderton. Med hänsyn till angelägenheten av att åtgärd snarast vidtoges

för att bereda de nu anställda arbetsledarna erforderlig lättnad

i deras tjänstgöring, har ock, enligt vad till riksdagens kännedom kommit,

skolöverstyrelsen, efter därom gjord framställning av anstaltens

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

39

styrelse och sedan överstyrelsen förrättat inspektion av anstalten, i

skrivelse till Eders Kungl. Maj:t av den 13 februari 1923 hemställt dels om

rätt att å driftkostnadsanslaget för anstalten för innevarande budgetår,

i den mån det vore nödvändigt, anlita extra hjälp för att bereda sådan

lättnad, dels ock att Eders Kungl. Maj:t måtte för beredande av anslagtill

ökat antal arbetsledare för budgetåret 1923—1924 vidtaga den åtgärd,

Eders Kungl. Magt prövade lämplig.

På grund härav och då genom en utvidgad beläggning av anstalten

den nytta, densamma bereder samhället, väsentligt ökas, har

riksdagen ansett sig böra från och med nästa budgetår å anstaltens

avlöningsstat uppföra ytterligare två arbetsledare. 1 vilken utsträckning

extra hjälp dessförinnan må beredas anstalten torde böra ankomma

på Eders Kungl. Maj:ts prövning. Riksdagen vill ock i detta sammanhang

framhålla, att, enligt vad såväl skolöverstyrelsen anfört som ock

i motionen påpekats, genom en sådan utökning av arbetsledarepersonalen

ett 40-tal elever kan å anstalten intagas.

Motionären har vidare föreslagit, att, under förutsättning, att anstaltens

föreståndare pålägges ytterligare undervisningsskyldighet, därest

elevantalet överskrider 30, ett särskilt belopp å 700 kronor måtte å

staten beräknas för att möjliggöra befrielse för anstaltens föreståndare

från den honom nu påvilande skyldigheten att föra anstaltens räkenskaper.

Jämväl motionärens förslag härutinnan har riksdagen funnit sig

böra bifalla.

Vad slutligen beträffar de av motionären föreslagna förhöjningarna

av elevavgifterna vid ifrågavarande anstalt, har riksdagen funnit de skäl,

motionären anfört till stöd för sin framställning i denna del, beaktansvärda,

och har riksdagen alltså ansett sig böra förorda en förhöjning av

ifrågavarande avgifter i enlighet med motionärens förslag.

I enlighet med vad riksdagen sålunda beslutat kommer den, av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsstaten för Salbohedsanstalten att ökas

med ytterligare två arbetsledare, vardera med en begynnelseavlöning

av 1,475 kronor, samt med ett anslag å 700 kronor till räkenskapernas

förande.

Vad omkostnadsstaten angår, skulle utgifterna å denna beräknas

för 40 elever. Då detta antal inrymmes uti den byggnad, som hittills

tagits i anspråk för eleverna, medför denna ökning av elevantalet icke

någon förhöjning av flertalet utgiftsposter. De enda poster uti Eders

Kungl. Maj:ts förslag till omkostnadsstat, som kräva ökning, äro kosthåll för

personalen, kosthåll för eleverna, beklädnad och sängkläder samt tvätt

och renhållning. Till förstberörda utgiftspost har motionären vid be
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

räknandet av omkostnadsstaten för anstalten på i motionen angivet skäl

icke tagit hänsyn, men torde enligt riksdagens mening så böra ske i

betraktande av, att anstaltens beläggning med all sannolikhet kommer

att konstant hålla sig över 30-talet. Däremot har riksdagen ansett, att

posten för diverse utgifter bör i och för totalbeloppets avrundning

tåla någon minskning, förslagsvis till 1,261 kronor 25 öre.

Vad inkomsterna beträffar, skulle dessa med av riksdagen beslutade

avgifter och om man, på sätt motionären ifrågasatt, räknar med 30

icke-epileptiska sinnesslöa och 10 fallandesjuka, under budgetåret komma

att uppgå till 20,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och ovanberörda

motion

I) godkänt följande avlönings- och omkostnadsstater för statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar, att tillämpas från och med

budgetåret 1923—1924:

Lön

Tj änst- görings- pen- ningar

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Redu-

cerat.

belopp

Summa

1 föreståndare......

2,300

100

2,200

1,200

3,400

Efter 5 år kan lönen höjas

med 400 kronor, efter 10

år med ytterligare 400

kronor och efter 15 år med

än ytterligere 400 kronor.

1 lärare ...............

a

1,600

50

1,550

1,000

2.550

f Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

c år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år med

1 än ytterligare 300 kronor.

1 arbetsledare ......

3 » ......

1,000

3,000

25

75

975

2,925

500

1,500

1,475

4,425

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 100 kronor och efter

| 10 år med ytterligare 100

[ kronor.

1 husmoder .........

i

600

25

575

—

575

Efter 5 år kan lönen höjas

med 50 kronor och efter

10 år med ytterligare 50

kronor. Därjämte fri

kost och tvätt samt

möblerad bostad.

j Till vikariatsersätt- ningar, extra per- sonal och. tjänste- personal samt för

förande av räken- skaperna .........

-

3,250

Summa kronor

—

_

—

15,675

s. 41 Kontrollera mot PDF

lliksdagens skrivelse Nr 5 A.

41

Anmärkningar:

1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) samt,

om elektriskt ljus införts, fri belysning. Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur

och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp

för var dag, vartill kosthållet för henne beräknats.

3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,

höjes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.

Omkostnadsstat.

Utgifter:

Kosthåll för personalen (5 stycken å kronor 1:75 per dag), förslagsvis

.......................................................................................

Kosthåll för eleverna (40 stycken å kronor 1:10 per dag), förslagsvis

........................................................................................

Beklädnad och sängkläder (ä 125 kronor per elev), förslagsvis...

Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis.............................

Läkare och sjukvård, förslagsvis ...................................................

Värme och lyse, förslagsvis ...........................................................

Tvätt och renhållning, förslagsvis...................................................

Fastighetens underhåll, förslagsvis ................................................

Onera, arrende, hyror och brandförsäkring, förslagsvis...............

Underhåll av inventarier, förslagsvis .............................................

Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis................................................

Elevbelöningar, förslagsvis...............................................................

Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis..........................................

Diverse utgifter, förslagsvis ...........................................................

kronor 3,193: 75

kronor

16,060

5.000

500

2.000

7.000

1,600

1.000

2,800

1,000

300

300

100

1,261

25

Summa kronor 42,115

Inkomster:

Avgifter för 40 elever, förslagsvis....................

Statens tillskott, förslagsvis ..............................

............ kronor 20,000: —

............. » 22,115: —

Summa kronor 42,115: —

II) beslutat, att elevavgifterna vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa gossar från och med budgetåret 1923—1924 skola utgå med

400 kronor per år för vanartade sinnesslöa gossar, som icke äro fallandesjuka,

samt med 800 kronor per år för vanartade sinnesslöa gossar, som

tillika äro fallandesjuka; samt

III) för sagda budgetår beviljat

dels till avlöningar och vikariatsersättning ar in. in. åt befattning shav are

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag av

15,675 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett

extra förslagsanslag av 22,115 kronor.

82:o) Eders Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att för

budgetåret 1923—1924 bevilja

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 5 A.

852 23 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra

anslag av 7,760 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 14,400 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

gjorda framställning har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion, däri hemställts, att riksdagen, med fastställande av

i motionen föreslagen avlöningsstat och omkostnadsstat samt avgiftsstorlek,

måtte för budgetåret 1923—1924 bevilja

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag

av högst 8,600 kronor (i stället för av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 7,760

kronor),

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 14,075 kronor (i stället för av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna 14,400 kronor).

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat för uppfostringsanstalten

för sinnesslöa flickor vid Vänersborg (öde huvudtiteln sid. 215—219)

innebär icke någon ändring av den avlöningsstat, som fastställdes, då

1921 års riksdag beviljade anslag till denna anstalts upprättande, och

vilken stat upptog 1 föreståndarinna med 2,400 kronors lön (och 3 ålderstillägg

å 300 kronor efter resp. 5, 10 och 15 år), 1 handarbetslärarinna

med 1,750 kronors lön (och 3 ålderstillägg å 200 kronor efter resp. 5,

10 och 15 år) och 1 vaktmästare med 1,475 kronors lön (och 2 ålderstillägg

å 100 kronor efter resp. 5 och 10 år) samt i ersättning för bostad

och bränsle 400 kronor, ävensom till vikariatsersättningar och extra

personal samt tjänstepersonal 1,735, summa 7,760 kronor. Att Kungl.

Maj:t icke föreslagit någon ökning i denna stat sammanhänger med det

förhållandet, att Kungl. Maj:t även för budgetåret 1923—1924 räknat

med en beläggning av allenast 15 eller det antal elever, varmed räknats

uti den av 1921 års riksdag fastställda utgiftsstaten för anstalten. Nu

är det visserligen sant, att skall intagning å denna anstalt för vanartade

sinnesslöa flickor ske allenast genom överflyttning från de statsunderstödda

sinnesslö- och epileptikerskolorna av därstädes såsom olämpliga

för samlivet befunna flickor, torde anstaltens beläggning icke komma att

överskrida 15-talet vid nästa budgetårs slut. Då emellertid den nuvarande

anstaltsbyggnaden rymmer 40 platser, vore det givetvis i hög

grad oekonomiskt att under längre tid utnyttja så ringa del av utrymmet,

s. 43 Kontrollera mot PDF

lliksdagens skrivelse Nr 5 A.

43

då driftkostnaderna per elev ju bliva vida större, ju mindre beläggningen

är (so nedan). Sinnesslövårdssakkunnige, vilka uppgjort förslaget till

denna anstalts anordnande, hava också tagit initiativ för möjliggörande

av en hastigare beläggning av anstalten. Den 15 augusti 1922 ingåvo

nämligen nämnda sakkunnige följande skrivelse till Kungl. Maj:t:

’8innesslövårdssakkunniga hava i sitt den 12 februari 1921 avgivna betänkande

angående upprättandet av uppfostringsanstalter för vanartade sinnesslöa

föreslagit, att i sådan anstalt endast skulle få intagas elev, som vore eller förut

varit intagen i skola för sinnesslöa eller fallandesjuka eller i skyddshem för vanartade

barn (betänkandet sid. 34 ff., reglementsförslagens 1 §).

De sakkunnigas förslag innebar vidare, att i anslutning till ifrågavarande

uppfostringsanstalter skulle kunna anordnas arbetshemsavdelningar för sådana

vanartade sinnesslöa, vilka uppnått den ålder, att de icke lämpade sig för skolhem,

men vilka med hänsyn till vanartens eller den psykiska abnormitetens beskaffenhet

icke nödvändigt behövde vårdas å vare sig sluten anstalt eller öanstalt och vilka

därför icke voro i behov av överflyttning till de anstalter för vuxna vanartade

sinnesslöa, som enligt de sakkunnigas förslag borde upprättas. Vid uppfostringsanstalten

för gossar borde denna arbetshemsavdelning anordnas såsom särskilt

annex, medan vid uppfostringsanstalten för flickor arbetsheinseleverna syntes

kunna utan olägenhet omhändertagas i själva skolhemmet, blott detta kunde tillräckligt

effektivt isoleras från yttervärlden (sid. 40, 53—54 m. fl.).

Till de sålunda ifrågasatta arbetshemsavdelningarna skulle i första hand överflyttas

sådana i skolhemmen för vanartade intagna, vilka efter avslutad utbildning

därstädes befunnes kunna tvärstanna vid vederbörande anstalt. I skolhemmet för

flickor, vilket enligt de sakkunnigas beräkningar vid öppnandet blott till en mindre

del komme att upptagas av skolelever, borde emellertid enligt förslaget (sid. 53—55)

kunna till en början intagas även åtskilliga äldre elever, vilka redan från intagningen

komme att bliva arbetshemselever. Aven beträffande dessa skulle emellertid

gälla den ovan berörda principen, att intagning finge äga rum endast av sådana

elever, vilka tidigare varit intagna i sinnesslö- eller epileptikerskola eller i

skyddshem.

Vid uppgörandet av berörda förslag hade de sakkunniga utgått ifrån, att

utredningen om nyssnämnda fristående arbetshem skulle kunna fullbordas inom

sådan tid, att dessa anstalter kunde komma till stånd omkring två år efter uppfostringsanstalternas

upprättande. Då det emellertid på grund av särskilda omständigheter

icke varit möjligt att slutföra utredningen inom den ursprungligen

avsedda tiden och frågan om arbetsliemmens upprättande därför icke kan komma

att avgöras förrän betydligt senare än tidigare beräknats, kommer bristen på möjligheter

för ett tillfredsställande omhändertagande av ett stort antal vuxna vanartade

sinnesslöa fortfarande under en avsevärd tid att med oförminskad styrka

göra sig gällande.

Om angelägenheten av att å lämplig anstalt omhändertaga ifrågavarande

sinnesslöa, i främsta rummet sådana sinnesslöa kvinnor, vilka äro i sexuellt avseende

opålitliga, har särskilt de sakkunnigas ordförande i egenskap av medicinskpsykiatrisk

inspektör över sinnesslöanstalterna haft tillfälle att erhålla upprepade

påminnelser. I all synnerhet har på sistone, sedan beslutet om upprättande av

en anstalt för vanartade kvinnliga sinnesslöa börjat bliva bekant, inkommit förfrågningar

angående möjligheten att på denna anstalt bereda plats för till vuxen

ålder komna kvinnliga sinnesslöa, vilka icke på betryggande sätt kunna vårdas

vare sig i hemmen eller å fattigvårdsanstalterna.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Ehuru de sakkunniga i fråga om grunderna för intagning i skolhemmen för

vanartade fortfarande principiellt äro av samma uppfattning, som kommit till uttryck

i de ovan refererade förslagen, hava de sakkunniga med hänsyn till nyssnämnda

erfarenheter likväl ansett sig böra överväga möjligheterna att i avvaktan

på tillkomsten av ett arbetshem för vanartade sinnesslöa kvinnor skapa utvägar

för omhändertagande jämväl av sådana vanartade kvinnliga sinnesslöa, vilka icke

tidigare varit intagna å förut angivna uppfostringsanstalter.

Vid behandlingen av denna fråga hava de sakkunniga funnit sig böra förorda,

att vid upprättandet av den beslutade uppfostringsanstalten för vanartade

sinnesslöa flickor måtte medgivas, att i denna anstalt må, där sådant finnes utan

skada för anstaltens verksamhet kunna ske, tills vidare intill dess arbetshem för

vanartade sinnesslöa kvinnor kommit till stånd, intagas kvinnliga sinnesslöa, vilka

på grund av vanart äro olämpliga att omhändertagas annorstädes än å anstalt

för vanartade sinnesslöa. Vid förordnandet av denna anordning förutsattes givetvis

att, sedan arbetshem för vanartade kvinnliga sinnesslöa tillkommit, dit överflyttas

sådana i skolhemmets arbetshemsavdelning intagna, vilka lämpligare vårdas

i särskilt arbetshem.

De sakkunniga hava så mycket hellre ansett sig kunna förorda den här

ifrågasatta övergångsanordningen, som det finnes grundad anledning antaga, att

det skolhem i Vänersborg, som skall användas för den ifrågavarande uppfostringsanstalten

och vilket inrymmer omkring 40 platser, under de närmaste åren av

sin verksamhet icke kommer att bliva fullbelagt med de intagningsbestämmelser,

som ursprungligen föreslagits.

Ansökning om intagning bör även i fråga om här avhandlade sinnesslöa ingivas

till anstaltens styrelse, vilken har att pröva densamma. Vid ansökningen

torde, i anslutning till vad i 3 § av förslaget till reglemente för anstalten föreskrivits,

böra fogas läkarintyg, avfattat i enlighet med vederbörligen fastställt

formulär, uppgifter rörande den sinnesslöas uppförande och levnadsförhållanden,

vilka uppgifter, där ansökan göres av annan än kommunal myndighet, böra vara

attesterade av pastor eller ordförande i kommunalnämnd eller barnavårdsnämnd,

samt vederbörandes förbindelse att ansvara för erläggande till anstalten av stadgad

avgift för eleven.

Några särskilda föreskrifter beträffande behandlingen av ifrågavarande sinnesslöa

torde icke erfordras.

Under åberopande av det anförda få de sakkunniga vördsamt hemställa, att

herr statsrådet behagade vidtaga åtgärder för att i samband med utfärdande av

reglemente för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor måtte dels medgivas,

att utan hinder av bestämmelserna i sagda reglemente i anstalten må, där

sådant finnes utan skada för verksamheten vid densamma kunna ske, tills vidare

intagas även till vuxen ålder kommen kvinnlig sinnesslö, som icke är eller varit

intagen i sådan anstalt, som i reglementets 1 § 1 mom. omförmäles, men vilken

till följd av vanart är olämplig att omhändertagas annorstädes än å anstalt för

vanartade sinnesslöa, dels ock förordnas, att ansökan om inträde för sinnesslö,

varom här är fråga, skall vara åtföljd av

1) läkarintyg, avfattat i enlighet med fastställt formulär;

2) uppgifter rörande den sinnesslöas uppförande och levnadsförhållanden,

vilka uppgifter, där ansökan göres av annan än kommunal myndighet, skola vara

attesterade av pastor eller ordförande i kommunalnämnd eller barnavårdsnämnd;

samt

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

liiksdagens skrivelse Nr 5 A.

3) en av målsman eller annan vederbörande i överensstämmelse med fastställt

formulär utfärdad förbindelse att ansvara för erläggande till anstalten av

stadgad avgift för eleven.’

Med anledning av denna framställning har Kungl. Maj:t i nådigt

brev den 9 november 1922 lämnat medgivande att å här ifrågavarande

anstalt må, där så linnes utan skada för verksamheten vid anstalten

kunna ske, tillsvidare intagas till vuxen ålder kommen kvinnlig sitinesslö,

ehuru hon icke är eller varit intagen i sinnesslö- eller epileptikerskola,

skyddshem eller tvångsuppfostringsanstalt men till följd av vanart icke

lämpligen kan omhändertagas annorstädes än å anstalt för vanartade

sinnesslöa.

Skall detta medgivande få någon praktisk betydelse, måste givetvis

anstaltens beläggning under nästa budgetår ökas utöver det antal, varmed

Kungl. Maj:t räknat i sitt förslag till utgiftsstat. Från allmän social

synpunkt är det ju också i hög grad önskvärt, att alla befintliga resurser

för omhändertagande av vuxna vanartade sinnesslöa så långt möjligt

utnyttjas, då dylika ute i samhället ofta bli mycket kostbara för kommunen.

Det är nämligen mycket vanligt, att dessa sinnesslöa flickor,

vilka icke sällan hava ett mycket starkt driftliv, föda det ena barnet

efter det andra till världen. Helt naturligt komma därför platserna å

statsanstalten för vanartade sinnesslöa flickor att bliva mycket eftersökta.

Emellertid är det ej tillrådligt att redan under nästa budgetår fullbelägga

anstalten, då platser för mottagande av sådana sinnesslöa flickor,

som visat sig olämpliga för samlivet å de statsunderstödda sinnesslöocli

epileptikerskolorna, böra finnas disponibla i den nuvarande anstaltsbyggnaden

under de närmaste åren, till dess anstalten blivit utvidgad

eller arbetshem för vuxna vanartade sinnesslöa — såsom planen är —

blivit anordnat på annan plats. Det torde därför ej vara skäl att under

nästa budgetår låta beläggningen ökas över 30-talet.

Räknar man sålunda med eu beläggning av 30 elever, torde — i

betraktande därav att det här är fråga om arbetsföra flickor, som hava

sin sysselsättning inom ett i sin helhet inhägnat område — dock icke

behövas ökning i antalet befattningshavare undantagandes den för tillsynen

nödiga sköterskepersonalen. För tillsynen under dagen kräves

d*å tvenne sköterskor i stället för en. I detta sammanhang må i övrigt

framhållas, att mot eu under åratal fortsatt så ringa beläggning av

anstalten, att endast en sköterska kan anställas, talar även det skälet,

att denna sköterska skulle få en alldeles orimligt lång tjänstgöringsoch

vakttid (jämför motionen rörande Salbohedsanstalten). Två dagsköterskor

torde emellertid bli tillräckliga även sedan den nuvarande anstaltsbyggnaden

fullbelagts. Under förutsättning att anstalten även mot
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

tager vanartade sinnesslöa flickor, som äro epileptiska — något som givetvis

är i hög grad önskvärt — kräves emellertid även en nattsköterska.

Med här föreslagen beläggning skulle det i avlöning sstaten upptagna

beloppet till vikariatersättningar och extra personal samt tjänstepersonal:

1,735 kronor — varav är beräknat till lön åt kokerska 540 kronor, åt

köksbiträde 420 kronor och åt en sköterska 420 kronor — alltså behöva

ökas med allenast lön för två sköterskor eller 840 kronor, vadan

denna stat alltså komme att sluta å (7,760 + 840 =) 8,600 kronor.

Emellertid borde lämpligen föreskrivas, att den andra dagsköterskan

finge anställas först efter det 15-talet överskridits och nattsköterskan

först efter det någon fallandesjuk blivit intagen.

Vad beträffar omkostnadsstaten, som i Kungl. Maj:ts förslag är upptagen

till 19,875 kronor, medför den här föreslagna ökade beläggningen,

då byggnaden i sin helhet ju i allt fall måste uppvärmas, höjning av

allenast följande poster: kosthåll för personalen (ytterligare 2 stycken

å 1 krona 75 öre per dag =) 1,277 kronor 50 öre, kosthåll för eleverna

(med 1 krona 10 öre per dag och elev), beklädnader och sängkläder

(med 100 kronor per år och elev) samt tvätt och renhållning (med 40

kronor per år och elev). En omkostnadsstat, som räknar med 30 elever,

skulle sålunda komma att sluta å (19,875 + 9,400 =) 29,275 kronor.

Såsom framgår av en jämförelse mellan den av Kungl. Maj:t framlagda

utgiftsstaten, vilken räknar med en beläggning av 15, och den

här föreslagna utgiftsstaten, som räknar med den dubbla beläggningen,

innebär den senare en betydligt lägre driftkostnad per elev. Enligt

Kungl. Maj:ts förslag till utgiftsstat blir årskostnaden för varje elev

27,635

jg— — 1,842 kronor 33 öre. Med den här föreslagna utgiftsstaten

blir däremot årskostnaden för varje elev endast

37,875

30

= 1,262 kronor

50 öre.

Beträffande inkomstfrågan hänvisas till den i dag väckta motionen

rörande ändring i staten för uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar

å Salbohed, vari närmare utvecklats skälen för där framlagt förslag att

vid statens sinnesslöanstalter höja årsavgiften för sinnesslöa, som icke

äro behäftade med epilepsi, till 400 kronor och för fallandesjuka till

800 kronor. Med dessa avgifter och om man räknar med 22 ickeepileptiska

sinnesslöa och 8 fallandesjuka skulle inkomsterna under budgetåret

komma att uppgå till 22 x 400 = 8,800 kronor + 8 x 800 — 6,400

kronor, summa 15,200 kronor.»

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

47

Såsom den i ärendet lämnade redogörelsen utvisar, har Eders

Kungl. Maj:t vid beräknandet av utgiftsstat för Vänersborgsanstalten

för budgetåret 1923—1924 utgått ifrån, att antalet elever vid anstalten

skulle såsom hittills beräknas till femton, och har jämväl med hänsyn

härtill, vad beträffar den för anstaltens verksamhet erforderliga personalen,

någon ändring icke föreslagits. Därest, såsom förutsatts, intagning

å anstalten allenast skulle ske genom överflyttning från de statsunderstödda

sinnesslö- och epileptikeranstalterna av därstädes såsom

olämpliga befunna flickor, torde ock enligt riksdagens mening anstaltens

beläggning ej heller komma att överskrida nämnda antal.

Av den i ämnet väckta motionen framgår emellertid, att Eders Kungl.

Maj:t med anledning av därom av de s. k. sinnesslövårdssakkunniga

gjord framställning genom brev den 9 november 1922 medgivit, att å

här ifrågavarande anstalt finge, där så funnes utan skada för verksamheten

vid anstalten kunna ske, tillsvidare intagas till vuxen ålder kommen

kvinnlig sinnesslö, ehuru hon icke vore eller varit intagen i sinnesslö-

eller epileptikerskola, skyddshem eller tvångsuppfostringsanstalt

men till följd av vanart icke lämpligen kunde omhändertagas annorstädes

än å anstalt för vanartade sinnesslöa. Därest detta medgivande

skall få någon praktisk betydelse, har det synts riksdagen, i likhet med

motionärerna, att eu ökad beläggning av anstalten under nästa budgetår

torde vara oundgänglig. Då den nuvarande anstaltsbyggnaden rymmer

fyratio platser, har det ock, vid det förhållande att vårdbehövande utöver

det nu beräknade antalet intagna förefinnas, synts riksdagen oekonomiskt

att under längre tid utnyttja så ringa del av utrymmet, särskilt som

driftkostnaderna för elev ju bliva större, ju mindre beläggningen är.

Med hänsyn härtill och i betraktande i övrigt av de skäl, motionärerna

anfört till stöd för sitt förslag, har riksdagen funnit, att vid beräknandet

av anslag till anstalten antalet elever bör beräknas till trettio.

Vid en sålunda ökad beläggning av anstalten har det synts riksdagen

ofrånkomligt, att sköterskepersonalen förstärkes. Motionärerna hava

härutinnan föreslagit anställandet dels av ytterligare en sköterska för

tillsynen under dagen, dels ock — under förutsättning att anstalten

även mottoge vanartade sinnesslöa flickor, som vore epileptiska — en

nattsköterska. Mot motionärernas förslag härutinnan har riksdagen icke

haft något att erinra, dock att riksdagen, i likhet med motionärerna,

ansett, att dagsköterskan icke må anställas, förrän elevantalet överskridit

femton och nattsköterskan först efter det någon fallandesjuk

blivit å anstalten intagen.

Vad inkomsterna för ifrågavarande anstalt beträffar, hava motionärerna

hänvisat till den under föregående punkt omförmälda motionen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Kr 5 A.

rörande ändring i staten för uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar

å Salbobed, vari närmare utvecklats skälen för där framlagt förslag att

vid statens sinnesslöanstalter höja årsavgiften för sinnesslöa, som icke

äro behäftade med epilepsi, till 400 kronor och för fallandesjuka till

800 kronor. Riksdagen, som, på sätt förut nämnts, funnit sig böra bifalla

de för Salbohedsanstalten föreslagna förhöjda elevavgifter, har ej

heller funnit skäl till erinran emot, att årsavgiften för elev även vid

Vanersborgsanstalten bestämmes i enlighet med motionärernas förslag.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen icke funnit något

att erinra emot de av motionärerna föreslagna avlönings- och omkost■nadsstaterna

för anstalten i fråga, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag och

med bifall till ovanberörda motion -

1) godkänt följande avlönings- och omkostnadsstater för statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor, att tillämpas från och med

budgetåret 1923—1924.

Avlöning sstat.

.

.i- * ; . : • . •

Lön

Tj änst- görings- pen- ningar

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Summa

1 föreståndarinna..

1,650

50

1,600

800

2,400

[Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

J år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 300

kronor.

1 handarbetslära-

1,000

50

950

800

1,750

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor, efter 10

år med ytterligare 200

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 200

kronor.

1 vaktmästare ......

1,000

25

975

500

1,475

[Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 100 kronor och efter

| 10 år med ytterligare 100

L kronor.

Ersättning för bo- | stad och bränsle

åt vaktmästaren

400

Vikariatsersättnin- gar och extraper- sonal samt tjän- stepersonal .......

2,575

Summa kronor

—

—

—

8,600

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

49

Anmärkningar:

1. Föreståndarinnan och handarbetslärarinnan erhålla fri hostad, fri uppvärmning samt

elektrisk belysning. Armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Därest föreståndarinna eller handarbetslärarinna äger delaktighet i statsunderstödd

pensionsanstalt, höjes avlöningen med mot pensionsavgift svarande belopp.

Omkostnadsstat.

Utgifter.

Kosthåll för personalen (5 st. å kronor 1: 75 per dag), förslagsvis.

.....................................................................................

Kosthåll för eleverna (30 st. å kronor 1: 10 per dag), förslagsvis

.................................................................................

Beklädnader och sängkläder (ä 100 kronor per elev), förslagsvis

Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis .........................

Läkare och sjukvård, förslagsvis...................................................

Värme och lyse, förslagsvis ............................................................

Tvätt och renhållning, förslagsvis ................................................

Fastighetens underhåll, förslagsvis................................................

Underhåll av inventarier, förslagsvis.............................................

Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis .............................................

Elevbelöningar, förslagsvis ............................................................

Diverse utgifter, förslagsvis...........................................................

kronor 3,193: 75

» 12,045: —

» 3,000: —

» 300: —

» 600: —

» 5,000: —

» 1,200: —

» 500: —

» 500: —

» 750: —

» 150: —

» 2,036:25

Summa kronor 29,275: —

Inkomster.

Avgifter för 30 elever, förslagsvis................................................... kronor 15,200: —

Statens tillskott, förslagsvis.......................................................... » 14,075: —

Summa kronor 29,275: —

II) beslutat, att elevavgifterna vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa flickor från och med budgetåret 1923—1924 skola utgå med

400 kronor för sinnesslöa flickor, som icke äro behäftade med fallandesjuka,

samt med 800 kronor för sinnesslöa flickor, som tillika äro

fallandesjuka;

III) för sagda budgetår beviljat

dels till avlöningar och vikariatsersättning ar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag

av 8,600 kronor,

dels ock till bidrag till driftskostnader i övrigt vid samma anstalt ett

extra förslagsanslag av 14,075 kronor.

83:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 86) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till

lasaretts underhåll med 15,774 kronor.

84:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 87) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie reservaBihang

till riksdagens protokoll 1923. 14 samt Nr 5 A. 85* 23 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

tionsanslaget till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl. i

riksstaten för budgetåret 1923—1924 icke upptaga något belopp.

85:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88) har

riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till underhåll av

Järvsö sjukhus för spetälska med 23,500 kronor.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att till

täckande av motsedd brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö

sjukhus för spetälska för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag

av 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har till täckande av motsedd brist å ordinarie anslaget

till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska för budgetåret 1923—1924

anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90) att

till beredande av understöd åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.

Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har till beredande av understöd

åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret 1923—1924 anvisat ett

extra anslag av 5,000 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att

dels till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 230,000 kronor;

dels ock medgiva, att till utförande av vissa byggnadsarbeten vid

kustsanatoriet Apelviken må av Eders Kungl. Maj:t beviljas föreningen för

kustvård åt skrofulösa barn ett bidrag av högst 178,500 kronor, att utgå

av nämnda anslag i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande bidrag

från anslaget gällande grunder och på villkor i övrigt, som må

av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ett anslag å 230,000

kronor till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

har riksdagen ansett sig böra bifalla. Då riksdagen ej heller

haft något att erinra mot, att statsbidrag från ifrågavarande anslag med

av Eders Kungl. Maj:t föreslaget belopp beviljas för utförande av de

ifrågasatta byggnadsarbetena vid kustsanatoriet Apelviken, får riksdagen

alltså anmäla, att riksdagen

dels till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra reservationsanslag

av 230,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. •>!

dels ock medgivit, att till utförande av vissa byggnadsarbeten vid

kustsanatoriet Apelviken må av Eders Kungl. Maj:t beviljas föreningen

för kustvård åt skrofulösa barn ett bidrag av högst 178,500 kronor,

att utgå av nämnda anslag i huvudsaklig överensstämmelse med de

rörande bidrag från anslaget gällande grunder och på villkor i övrigt,

som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

89:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92) att

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag

för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter med 2,67o,000 kronor;

dels ock medgiva av departementschefen förordade ändringar i

grunderna för anslagets användning.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har

riksdagen till behandling förehaft två likalydande motioner, däri hemställts,

att riksdagen ville med avslag på Eders Kungl. Maj:ts förslag

om ändring i grunderna för det ordinarie förslagsanslaget till bidrag

för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalterna uppföra nämnda

anslag i riksstaten med 2,900,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag och ovanberörda motioner dels i riksstaten

uppfört det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna vid

tubei''kulossjukvårdsanstalter med 2,790,000 kronor, dels ock medgivit de

av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 8

januari 1923 förordade ändringarna i grunderna för anslagets användning,

att tillämpas från och med den 1 januari 1924.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att för

beredande av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för

resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna

för budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra förslagsanslag

av 35,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har alltså för beredande av bidrag, till medellösa eller

mindre bemedlade personer för resor till och från de vid västkusten belägna

statsunderstödda kustsanatorierna för budgetåret 1923—1924 beviljat ett

extra förslagsanslag av 35,000 kronor.

91:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag

(punkt 94) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie reservationsanslaget

till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvärd

i riksstaten för budgetåret 1923—1924 icke upptaga något belopp.

92:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95) har

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

riksdagen såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid de

genom medel ur Konung Osear II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna,

att användas i enlighet med av Eders Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser, för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av

300.000 kronor.

93:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen

(punkt 96) har riksdagen för budgetåret 1923—1924 till statsbidrag för

understödjande av dispensärverksamhet, under villkor i huvudsaklig överensstämmelse

med de nu gällande, beviljat ett extra förslagsanslag: av

400.000 kronor.

94:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 97) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till bekostande av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa

med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer från landsorten med

50.000 kronor.

95:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 98) har riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat, att

utgå i huvudsaklig överensstämmelse med gällande grunder,

dels såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets

poliklinik ett extra anslag av 15,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets

klinik ett extra förslagsanslag av 31,000 kronor.

96:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 99) har riksdagen för beredande av bidrag, enligt nu gällande

grunder, till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till och

från radiumhemmet i Stockholm för budgetåret 1923—1924 anvisat ett

extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100) att till

statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,800,000

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen ansett sig

böra bifalla. Riksdagen vill dock härvid uttala, att riksdagen förutsätter,

att de i epidemilagen meddelade bestämmelserna angående skyldighet för

epidemidistrikt att hava tillgång till erforderligt antal platser å sjukhus,

avsedda för personer, som äro behäftade med någon av de i 2 § 1 mom.

av nämnda lag uppräknade sjukdomar, tillämpas på sådant sätt, att

landstingen ej betungas av större kostnader för epidemisjukvårdens

ordnande än som äro av förhållandena betingade.

Riksdagen har alltså till statsbidrag för uppförande, inrättande eller

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

53

inlösen av epidemisjukhus för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra

förslagsanslag av 1,800,000 kronor.

98:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101) att till

statsbidrag för driften av epidemisjukhus för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra förslagsanslag av 700,000 kronor.

Eiksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,

har till statsbidrag för driften av epidemisjukhus för budgetåret 1923—

1924 anvisat ett extra förslagsanslag av 700,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kliniker

vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med

137,000 kronor;

dels ock medgiva av departementschefen förordad ändring i grunderna

för anslagets användning.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har 1922 års riksdag

dels medgivit, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll av

skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra

inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. må från och

med år 1923 utgå i enlighet med de av chefen för socialdepartementet

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari 1922 förordade

grunderna, dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna till 79,000

kronor, det ordinarie förslagsanslaget till underhåll av skol- och uppfostringshem

för vanföra till 45,400 kronor samt det ordinarie förslagsanslaget

till de av ovannämnda föreningar för bistånd åt vanföra inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra in. m. till 77,500 kronor.

I och med riksdagens godtagande av ovannämnda grunder har

fastslagits, att statsbidragen till vanföreanstalterna för tiden efter 1923

års ingång icke längre skola utgå efter glidande skala utan med fasta

belopp för varje patient eller elev, dock med bibehållande av principen

att staten skall gälda ungefär halva driftkostnaden.

De statsbidrag, som chefen för socialdepartementet ovannämnda

den 7 januari 1922 förordade att utgå till vanföreanstalternas underhåll

för första halvåret 1923, framgå av följande tablå:

till vanföreanstalternas i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg kliniker,

per dag och patient ......................................................... kronor 2: 70

till skol- och uppfostringshemmen för vanföra, per

dag och patient .............................................................................. » 2:50

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

till undervisningsanstalternas för vanföra interna elever,

per elev och månad...................................................................... kronor 68: —

till samma undervisningsanstalters externa elever,

per elev och månad........................................................................ j> 27:—

Med hänsyn till den allmänna prissänkningen har departementschefen

nu funnit en mindre nedsättning av statsbidragsbeloppen kunna äga

rum. Departementschefen har sålunda förordat, att de statsbidrag, som

komma att utgå från anslag, vilka beviljas för budgetåret 1923—1924

och tiden därefter, tillsvidare skola bestämmas på följande sätt:

till vanföreanstalternas i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg kliniker,

per dag och patient................................................................. kronor 2: 55

till skol- och uppfostringshemmen för vanföra, per dag

och patient .............................................................................. » 2: 35

till undervisningsanstalternas för vanföra interna elever,

per elev och månad................................................................. » 63: —

till samma undervisningsanstalters externa elever, per elev

och månad ............................................................................... » 25: —

Vid bifall till detta förslag hava de för budgetåret 1923—1924 erforderliga

anslagen, med ledning av belastningen å anslagen för år

1921, ansetts kunna beräknas till 137,000 kronor för klinikerna, 73,000

kronor för skol- och uppfostringshemmen och 136,000 kronor för undervisningsanstalterna.

Då riksdagen i likhet med departementschefen ansett, att med

hänsyn till den allmänna prissänkningen en nedsättning av statsbidragen

till ovannämnda anstalter bör kunna vidtagas och då de av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna bidragsbeloppen för ifrågavarande budgetår synts riksdagen

väl avvägda, får riksdagen alltså under nu förevarande punkt

anmäla, att riksdagen dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg

med 137,000 kronor dels ock medgivit den av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 8 januari 1923 förordade

ändringen i grunderna för anslagets användning.

100:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 103) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till polikliniker vid vanf öreanstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg med 15,000 kronor.

101:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104)

har riksdagen dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till

underhåll av skal- och uppfösning shem för vanföra med 73,000 kronor

s. 55 Kontrollera mot PDF

lli/csdagens skrivelse Nr 5 A.

55

dels och medgivit den av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 8 januari 1923 förordade ändringen i grunderna för

anslagets användning.

102:o) Eders Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 105) att i

riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för

vanföra jämte vårdare till och från vanföreanstalt eller i samband med

sådan anstalt anordnat skol- och uppfostringshem med 00,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså anmäla, att riksdagen i riksstaten uppfört det

ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare

till och från vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat

skol- och uppfo strings hem med 60,000 kronor.

103:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 106) har riksdagen dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna

för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra in. in.

med 136,000 kronor, dels ock medgivit de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 8 januari 1923 förordade ändringarna

i grunderna för anslagets användning.

104:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 107) att

i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bestridande av

kostnader för allmän hälso- och sjukvård med 1,200,000 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda

förslag har riksdagen uppmärksammat, dels att 1922 års statsrevisorer

med hänsyn till de betungande utgifter, staten på grund av gällande

bestämmelser angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar

måst vidkännas, i sin till årets riksdag avgivna berättelse erinrat, hurusom

vid 1922 års riksdag andra lagutskottet i sitt uttalande i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad

lydelse av 5 § i ovanberörda lag den 20 juni 1918 ifrågasatt, huruvida

icke med hänsyn till dåvarande penningvärde anledning funnes till

övervägande, om till ytterligare besparing någon jämkning jämväl kunde

ske beträffande vissa poster i den uti kungörelsen den 13 december

1918 innefattade läkartaxan för förrättningar av nu ifrågavarande slag

dels ock att medicinalstyrelsen i ett med anledning härav avgivet yttrande

funnit sig kunna förorda ändringar av allenast tvenne poster i berörda

taxa nämligen de som hänföra sig till bakteriologiska undersökningar

och tagning av blodprov. Riksdagen har emellertid ansett det

kunna ifrågasättas, huruvida icke en nedsättning av den för »förnyat

besök» hos läkaren fastställda avgiften jämväl bör kunna vidtagas.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Vad det av Eders'' Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet beträffar,

har riksdagen icke velat motsätta sig anvisandet av detsamma, och får

riksdagen alltså anmäla, att riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie

förslagsanslaget till bestridande av kostnader för allmän hälso- och sjukvård

med 1,200,000 kronor.

105:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 108) att till

beredande av bidrag, i enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända

grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

förslagsanslag av 25,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har till beredande av bidrag, i enlighet med av

1918 års lagtima riksdag godkända grunder, för lindring i mindre bemedlade

patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1923

—1924 anvisat ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor.

106:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109) att

för budgetåret 1923 —1924 anvisa

dels till bestridande av kostnaderna för statens skola för utbildning

av distriktssköterskor ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor,

dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda

skola ett extra anslag av 25,000 kronor,

dels ock för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor

i enlighet med gällande grunder ett extra förslagsanslag av

250,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret

1923—1924 anvisat

dels till bestridande av kostnaderna för statens skola för utbildning

av distriktssköterskor ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor,

dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda

skola ett extra anslag av 25,000 kronor,

dels och för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor

i enlighet med gällande grunder ett extra förslagsanslag av 250,000

kronor.

107:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 111) har riksdagen för beredande av statsbidrag till avlöning

åt distriktsb ammor skor för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra förslagsanslag

av 500,000 kronor.

108:o) Eders Kungl. Maj:t, har föreslagit riksdagen (punkt 113) att i

riksstaten uppföra det ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen

och barnbördshusen med 67,283 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

57

Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning

har icke givit riksdagen anledning till erinran, och får riksdagen alltså

anmäla, att riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till

barnmorskeundervisningen och barnbördshusen med 67,283 kronor.

109:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114) har

riksdagen till anordnande av repetitionskurser för barnmorskor för budgetåret

1923—1924 anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.

110:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 115) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till

ortopediska institutet med 8,250 kronor.

lll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 116) att

i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppymp^

ningen med 310,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till

skyddskoppympning en med 310,000 kronor.

112:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117)

har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till karantänsanstalten

på Känsö med 17,600 kronor.

113:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 118) har riksdagen såsom bidrag till skolföreståndaren J. Henrikssons

i Rostock verksamhet för odling av frön för uppdragande av

medicinalväxter m. in. för'' budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag

av 2,500 kronor.

114:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119) har

riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till Svenska läkarsällskapet

med 2,500 kronor.

115:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 120) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälsovårdsbyrån

i Paris med 5,000 kronor.

överståthållarämbetet.

116:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 122) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget

till överståthållarämbetet med 123,822 kronor.

117:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) har

riksdagen för fortsatt utgivande av tidningen J)Polisunder>''ättelser» för

budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 60,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 5 A. 85* 28 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

118:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 125) att

såsom bidrag till upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck för

budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har såsom bidrag till upprätthållande av centralbyrån

för fingeravtryck för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av

25,000 kronor.

Landsstaten.

119:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 126) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget

till landshövdingarna med 318,500 kronor.

120:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 127) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till

tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna med 1,459,100 kronor.

121:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128) har

riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till sakkunniga till

biträde vid utredningar m. m. med 6,000 kronor.

122:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 129) att

i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt

extra länsnotarier m. m. med 300,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har i riksstaten uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till arvoden åt extra länsnotarier m. m: med 300,000 kronor.

123:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 130) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget till

fögderiförvaltningarna med 2,358,531 kronor.

124:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131)

har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till vikariatsersättning

ar vid fögderiförvaltningarna med 40,000 kronor.

125:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 132) bär riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie anslaget

till övergångsstat för landsstaten med 25,700 kronor.

126:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 133) att

till beredande av ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten

i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett

extra anslag av 3,750 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, förutsätter emellertid, att, därest ortstillägg åt de av

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr ö A.

59

departementschefen omnämnda två vaktmästarna vid länsstyrelsen kommer

att ingå i eventuellt dem tillkommande tillfälligt lönetillägg, motsvarande

belopp inbesparas å förevarande anslag.

Riksdagen har alltså till beredande av ortstillägg till vissa tjänstemän

och betjänte vid landsstaten i Göteborgs och Bohus län för budgetåret

1923—1924 anvisat ett extra anslag av 3,750 kronor.

127:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 134) att för

budgetåret 1923—1924 till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka

på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas, anvisa, att

användas i huvudsak efter hittills gällande grunder, ett extra förslagsanslag

av 1,200,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har för budgetåret 1923—1924 till avlöning och underhåll

av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena

påkallas, anvisat, att användas i huvudsak efter hittills gällande grunder,

ett extra förslagsanslag av 1,200,000 kronor.

128:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135) har

riksdagen för budgetåret 1923—1924 till ei''sättning åt lappfogdar m. ra.

beviljat ett extra reservationsanslag av 43,550 kronor.

129:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 136) att för

budgetåret 1923—1924 till bestridande av vissa kostnader i anledning

av år 1922 förrättade val av landstingsmän samt av kommunal- och

municipalfullmäktige anvisa ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har för budgetåret 1923—1924 till bestridande av vissa kostnader•

i anledning av år 1922 förrättade val av landstingsmän samt av kommunaloch

municipalfullmäktige anvisat ett extra förslagsanslag av 80,000

kronor.

Diverse.

130:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) har

riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg

med 600,000 kronor.

131:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 138) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar med 800,000 kronor.

132:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139) har

riksdagen i riksstaten uppfört ett ordinarie reservationsanslag till kommittéer

och utredningar genom sakhmniga med 125,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

133:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 140) har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter med 120,000 kronor.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 141) att

i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. med 1,400,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved, m. m. med 1,400,000 kronor.

Stockholm den 21 april 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans boktr., 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.