Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar.

1923-03-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1923:60, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagen* skrivelse Nr 60.

1

Nr 60.

Godkänd av första kammaren den 21 mars 1929.

Godkänd av andra kammaren den 21 mars 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj:t under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen

gjorda framställningar.

(Statsutskottets utfilande nr 24.)

Till Konungen.

l:o) I den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1923—

1924 har Eders Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln föreslagit riksdagen

(punkt 10 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden nämnda dag) att dels godkänna av departementschefen

framlagt förslag till stat för justitiekanslersexpeditionen

att tillämpas från och med budgetåret 1923—1924, dels ock i riksstaten

upptaga ordinarie förslagsanslaget till justitiekanslersexpeditionen med

46,400 kronor.

För justitiekanslersexpeditionen är fastställd att gälla från och

med år 1922 följande

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 60.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 60.

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ kronor 38,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................... » 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m.

förslagsanslag, högst............................................................. » 7,300

Renskrivning, förslagsanslag ............................. » 1,200

Summa kronor 48,200.

1 enlighet härmed hava för justitiekanslersexpeditionen beviljats

förslagsanslag för år 1922 med 48,200 kronor och för första halvåret

1923 med halva denna summa eller 24,100 kronor.

Det av departementschefen nu framlagda förslaget till ny stat för

budgetåret 1923—1924 äger följande utseende:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..... kronor 38,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................... » 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in. ... » 5,500

Renskrivning, förslagsanslag .............................. »_1,200

Summa kronor 46,400.

Såsom av ovanstående framgår, innebär departementschefens föreliggande

förslag vid jämförelse med den nu gällande staten en nedsättning

av den för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

upptagna anslagsposten, 7,300 kronor, med 1,800 kronor till 5,500

kronor.

Den sålunda ifrågasatta nedsättningen av nämnda anslagspost är

föranledd därav, att departementschefen vid densammas beräknande utgått

från, att den granskning av fånglistorna, som för närvarande sker

hos justitiekanslersämbetet, skulle kunna upphöra, på grund varav arvodet

till en av de nuvarande båda amanuenserna vid ämbetet syntes

kunna inbesparas. Enligt vad till riksdagens kännedom kommit, har

emellertid departementschefen numera funnit den sålunda föreslagna

anordningen icke böra fullföljas.

På grund härav skulle det visserligen kunna ifrågasättas, huruvida

icke anslaget till justitiekanslersexpeditionen borde bibehållas vid dess

nuvarande storlek.

Då emellertid riksdagen i allt fall — på sätt den i statsrådsprotokollet

omnämnda granskningsnämnden uttalat — ansett anslaget kunna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 60. 3

begränsas till det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet, får riksdagen

anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden den 8 januari 1923 framlagda förslaget till

stat för justitiekanslersexpeditionen att tillämpas från och med budgetåret

1923—1924,

dels och i riksstaten upptagit ordinarie förslagsanslaget till justitiekanslersexpeditionen

med 46,400 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att

dels godkänna av departementschefen framlagt förslag till ny stat för

nedre justitierevisionen att tillämpas från och med budgetåret 1923—1924;

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till nedre

justitierevisionen med 431,000 kronor;

dels ock medgiva, att till den protokollssekreterare, som kan bliva

förordnad att förestå en nyinrättad central avdelning av nedre justitierevisionens

kansli, må, utöver det arvode, som kan tillkomma honom

såsom biträdande vid mottagning av veckomål, från det i nedre justitierevisionens

stat upptagna anslaget till icke-ordinarie befattningshavare

in. m. utbetalas ett ytterligare årligt arvode å 500 kronor.

Från och med år 1922 gäller för nedre justitierevisionen följande

ordinarie

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................

Arvoden å 500 kronor till den revisionssekreterare, som

av Kungl. Maj:t förordnas att vara ordförande i nedre

justitierevisionen, till den protokollssekreterare, som

biträder vid mottagning av veckomål, samt till den

registrator, som ombesörjer verkets ekonomi och uppbörd

m. m., förslagsanslag, högst....................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst ........................................................

Renskrivningskostnad, förslagsanslag ...............................

kronor 381,500

» 10,000

» 1,500

» 43,000

» 5,000

Summa kronor 441,000.

Den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923—1924 nu föreslagna stateu

för nedre justitierevisionen är av följande lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 60.

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... kronor 381,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................. » 10,000

Arvoden å 500 kronor till den revisionssekreterare, som

av Kungl. Maj:t förordnas att vara ordförande i nedre

justitierevisionen, till den protokollssekreterare, som

biträder vid mottagning av veckomål, samt till den

registrator, som ombesörjer verkets ekonomi och uppbörd

m. m........................................................................... » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. » 33,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag ............................. »_5,000

Summa kronor 431,000.

Uen sålunda föreslagna staten skiljer sig, såsom av ovanstående

framgår, från den nu gällande därutinnan, att anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. nedsatts från 43,000

kronor med 10,000 kronor till 33,000 kronor. Nedsättningen är föranledd

därav, att viss omorganisation av nedre justitierevisionens kansli

blivit av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, bar nämligen, med hänsyn

till att den nuvarande anordningen med amanuenstjänster inom justitierevisionsexpeditionen

befunnits olämplig, inom justitiedepartementet upprättats

en promemoria med förslag till ny organisation av de för utförande

av amanuensernas göromål erforderliga arbetskrafter samt till

en del i samband därmed stående åtgärder, allt i syfte att söka nedbringa

justitierevisionens nuvarande anslag till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m.

Det i nämnda promemoria utarbetade förslaget till omorganisation

går i huvudsak ut därpå, att — med avskaffande av de å revisionssekreterare!

ärna indelade amanuenserna — inom justitierevisionens kansli

skulle bildas en central avdelning. Som föreståndare å denna avdelning

skulle placeras den protokollssekreterare, som enligt nuvarande arbetsordning

har att biträda den revisionssekreterare, som har mottagning av

veckomål. Å den nybildade centrala kansliavdelningen skulle vidare tjänstgöra

dels två tjänstemän med heltidstjäustgöring — förslagsvis benämnda

andre protokollssekreterare — i ställning motsvarande statsdepartementens

andre kanslisekreterare, dels en amanuens, dels ock erforderligt antal

kvinnliga kontorsbiträden. Härtill skulle komma, så länge revisionen åtnjöte

tillfällig förstärkning av sina arbetskrafter, ytterligare en amanuens.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 60. 5

Enligt, det framställda förslaget skulle vidare till föreståndaren för

avdelningen itråga utgå ett särskilt årligt arvode utöver det, som enligt

den ordinarie staten skulle tillkomma honom såsom protokollssekreterare

å mottagningsroteln och skulle härjämte medel erfordras till två kontorsbiträden

utöver dem, som för närvarande äro i revisionen anställda.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande inför Eders Kungl. Magt

hade, enligt vad statsrådsprotokollet jämväl utvisar, nämnda promemoria

remitterats till nedre justitierevisionen för yttrande och ansåg departementschefen

sig icke kunna taga definitiv ståndpunkt till det väckta

omorganisationsförslaget, innan svar å remissen ingått.

Enligt vad riksdagen inhämtat, hava inom nedre justitierevisionen

skiljaktiga meningar gjort sig gällande rörande lämpligaste sättet för

omorganisationens genomförande. Då det emellertid icke synes nödigt,

att riksdagen nu intager ställning till denna fråga, och då i varje fall

omorganisationen bör kunna genomföras inom den ram, som uppdragits

genom anslagets ifrågasatta begränsning, får riksdagen, som i övrigt

icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit, anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden den 8 januari 1923 framlagda förslaget till

ny stat för nedre justitierevisionen att tillämpas från och med budgetåret

1923 — 1924,

dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till nedre

justitierevisionen med 431,000 kronor,

dels ock medgivit, att till den protokollssekreterare, som kan bliva

förordnad att förestå en nyinrättad central avdelning av nedre justitierevisionens

kansli, må, utöver det arvode, som kan tillkomma honom

såsom biträdande vid mottagning av veckomål, från det i nedre

justitierevisionens stat upptagna anslaget till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. utbetalas ett ytterligare årligt arvode å 500 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för

tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter med fyra

tillförordnade revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare,

en amanuens och två tillförorduade skrivbiträden för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra anslag å 54,250 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen ansett ådagalägga

nödvändigheten av, att nedre justitierevisionen för budgetåret

1923—1924 erhåller den tillfälliga förstärkning av arbetskrafterna, som

av Eders Kungl. Maj:t föreslagits. Riksdagen får dock uttala den för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 60.

väntan, att arbetet i revisionen så ordnas, att om möjligt anslag av

ifrågavarande art hädanefter icke måtte bliva erforderligt,

Riksdagen har alltså för tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens

arbetskrafter med fyra tillförordnade revisionssekreterare, en

tillförordnad protokollssekreterare, en amanuens och två tillförordnade

skrivbiträden för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag å 54,250

kronor.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) har

riksdagen till avlönande av en expeditionsvakt å extra stat i nedre justitierevisionen

för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag å 2,364

kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att för

tillfällig förstärkning av hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1923

—1924 bevilja ett extra anslag å 217,750 kronor.

I motiveringen till förevarande anslagsäskande har departementschefen

bl. a. uttalat, att han ännu icke intagit någon definitiv ståndpunkt

till frågan i vilken utsträckning hovrätterna borde förstärkas med extra

arbetskrafter. Han hade ansett, att vad man framför allt borde inrikta

sig på vore att genom vidtagande av lämpliga åtgärder söka dels av

hovrätterna i deras ordinarie sammansättning utvinna en mot den årliga

tillströmningen av mål svarande arbetsprodukt och dymedelst förhindra

uppkomsten av nya balanser, dels i görligaste mån påskynda avarbetandet

av bestående balanser med anlitande av extra arbetskrafter. I sådant

syfte hade departementschefen låtit i justitiedepartementet upprätta en

promemoria med förslag till vissa organisatoriska ändringar rörande hovrätterna

jämte beräkningar över den tid, de extra divisionerna ytterligare

skulle behöva vara i verksamhet för balansernas avarbetande, över

denna promemoria, som även innehölle förslag till vissa författningsändringar,

ägnade att minska tillströmningen av mål till hovrätterna samt

utvinna ökad arbetstid för målens föredragande till slutligt avgörande,

hade yttranden från hovrätterna visserligen vid statsverkspropositionens

avlåtande inkommit, och Eders Kungl. Maj:t hade redan meddelat vissa

organisatoriska bestämmelser rörande hovrätterna att tillämpas från vårsessionens

början för bättre utnyttjande av fiskalernas arbetskrafter till

uppnående av ökad arbetsprodukt, men tiden hade dock varit alltför knapp,

för att departementschefen skulle hava hunnit taga definitiv ståndpunkt

till alla de spörsmål, som i promemorian och hovrätternas yttranden berördes.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 60.

Eu tryckt redogörelse för promemorian, hovrätternas yttranden och

de av Eders Kungl. Maj:t genom särskilda brev till hovrätterna den 30

december 1922 meddelade organisatoriska bestämmelserna, vilka skola

vinna tillämpning tills vidare under första halvåret 1923, har tillställts

riksdagens vederbörande utskott. Vidare har till utskottet överlämnats

tryckt exemplar av det statsrådsprotokoll, varigenom de i statsverkspropositionen

förebådade lagförslagen angående införande av obligatorisk

kommunikation av besvärsmål och stämpelavgift för rätt till fullföljd

av talan i hovrätt remitterats till lagrådet. I nämnda protokoll

finnas intagna statistiska siffror, utvisande antalet till hovrätterna inkomna

och där avgjorda mål under de senare åren ävensom där förefintliga

balanser å olika slag av mål.

I anslutning till vad sålunda förekommit är, enligt vad riksdagen

inhämtat, inom justitiedepartementet för närvarande föremål för övervägande

frågan, vilka bestämmelser rörande hovrätternas arbetssätt, i

händelse av bifall till anslagsäskandet, böra meddelas att gälla från och

med den 1 juli 1923. I sådant avseende har meddelats följande:

De bestämmelser, som innehållas i förut omförmälda brev till hovrätterna

den 30 december 1922, äro avsedda att även efter den 30 juni

1923 i huvudsak lända till efterrättelse, dock med här nedan nämnda

ändringar och tillägg.

I skånska hovrätten skulle, sedan den där för närvarande inrättade

extra divisionen upphört, vilket torde komma att äga rum senast från

och med den 1 oktober 1923, å vardera av hovrättens två ordinarie

divisioner finnas en extra ledamot samt, i likhet med vad före den 1

januari innevarande år varit fallet, två fiskal er och en biträdande fiskal.

I samband härmed torde komma att tagas under övervägande, huruvida

ej beträffande arbetssättet vid skånska hovrätten bör införas den anordning,

som av Svea hovrätt i av densamma den 2 december 1921

avgivet utlåtande ifrågasatts att gälla vid den föreslagna norrländska

hovrätten, eller att vardera sålunda förstärkta divisionen skulle komma

att sammanträda varje vecka i regel 5 i stället för, såsom för närvarande

är händelsen, 4 dagar samt att presidenten, som för närvarande

tjänstgör som ordförande å en av divisionerna, i stället finge sig ålagt

att utöva ordförandeskapet å vardera divisionen en dag var vecka,

vilken dag det hovrättsråd, som eljest fungerar som ordförande, skulle

vara fri från arbete å ämbetsrummet.

I syfte att ytterligare förenkla arbetsmetoderna och bringa dessa

i närmare överensstämmelse med vad som kommit till uttryck i under

senare tid beträffande andra verk utfärdade instruktioner har vidare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 60.

tänkts, att vissa ärenden, som för närvarande av hovrätterna handläggas

i plenum, skulle kunna överflyttas, vissa grupper att avgöras av hovrätt

i dess sammansättning å division och vissa andra grupper att

avgöras av vederbörande president ensam.

Under förutsättning att ovan nämnda åtgärder till begränsningav

antalet till hovrätterna fullföljda mål samt till lättande i övrigt av

hovrätternas arbetsbörda bliva vidtagna, har man tänkt sig,, att det

hädanefter skulle bliva möjligt för varje hovrätts ordinarie divisioner

att årligen i stort sett avgöra ett lika stort antal mål, som under loppet

av ett år inkomma till vederbörande hovrätt. I hovrätternas arbetsordningar

skulle i anslutning härtill intagas bestämmelser, enligt vilka

det som regel skulle åligga hovrätterna att fullgöra en dylik arbetsprestation.

Om emellertid under något år antalet inkommande mål

skulle väsentligt överstiga vad i den till hovrätterna i ärendet remitterade

promemorian förutsatts, skulle det tillkomma Eders Kungl. Maj:t

att medgiva den tillfälliga förstärkning av arbetskrafterna, som Eders

Kungl. Maj:t kunde finna påkallad.

Att ovanberörda, för närvarande tillämpade organisatoriska bestämmelser

med här nämnda ifrågasatta ändringar och tillägg bringas

i tillämpning från och med den 1 juli 1923 har synts riksdagens icke

giva anledning till erinran. Skulle emellertid, på sätt nyss nämnts,

antalet inkommande mål under något år väsentligt överstiga vad i den

till hovrätterna remitterade promemorian förutsatts, torde enligt riksdagens

mening frågan om förstärkning av hovrätternas arbetskrafter böra underställas

rikdagens prövning.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och då riksdagen icke

haft något att erinra vare sig mot beräkningen av det för nu ifrågavarande

budgetår äskade anslagsbeloppet eller mot att de båda extra

divisioner, som enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut den 7 juli 1922 skola

vara till och med den 15 mars 1923 inrättade vid Svea och Göta hovrätter,

fortsätta sin verksamhet jämväl därefter till det nya budgetårets

början, får riksdagen anmäla, att riksdagen för tillfällig förstärkning av

hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1923—1924 beviljat ett extra

anslag å 217,750 kronor.

Stockholm den 21 mars 1923.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.