Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 192i—1925 under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

1924-04-09 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:10a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 192i—1925 under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

1

Nr 10 A.

Godkänd av första kammaren den 9 april 1924.

Godkänd av andra kammaren den 9 april 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande

utgifterna för budgetåret 192i—1925 under riksstatens

tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 10 och 18 samt memorial nr 27.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1924—1925

har Eders Kungl. Maj:t i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen

till handelsdepartémentet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag) att

till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, utöver det

ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av

14,172 kronor.

Riksdagen har till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet,

utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett

extra anslag av 14,172 kronor.

Centrala verk med underlydande stater.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att, med godkännande

av det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade förslaget

till stat för kommerskollegium, att tillämpas från och med den 1

juli 1924, minska det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium,

nu 514,420 kronor, med 10,000 kronor till 504,420 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 192i. Vi samt. Nr 10 A.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har, med godkännande av det av departementschefen i

statsrådsprotokollet över handelsärenden den 2 januari 1924 förordade

förslaget till stat för kommerskollegium, att tillämpas från och med den

1 juli 1924, minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium,

nu 514,420 kronor, med 10,000 kronor till 504,420 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till upprätthållande

av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 58,400 kronor.

Då riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts under förevarande

punkt framlagda förslag, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet, utöver det

ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra

anslag av 58,400 kronor.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 7) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen för budgetåret

1924—1925 anvisat ett extra anslag av 6,048 kronor.

5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden åt två

assistenter vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller

arbetsöverföring för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av

12,096 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till anordnande

av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra anslag av 198,450 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 198,450

kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att, med godkännande

av ny stat för navigationsskolorna i riket, att tillämpas från

och med den 1 juli 1924, sänka det ordinarie anslaget till navigationsskolorna,

nu 178,645 kronor, med 10,145 kronor till 168,500 kronor.

Det ordinarie anslaget till navigationsskolorna är i riksstaten för budgetåret

1923—1924 upptaget med 178,645 kronor. Av detta anslag äro

enligt den för navigationsskolorna gällande staten 86,300 kronor avsedda

till löner åt föreståndare och ordinarie lärare, 67,770 kronor till arvoden

åt extra lärare, 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och andra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 3

inventariers underhall och törökande samt till utgiftei löi biunsie, lys

hållning m. in., 10,525 kronor till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden

in. in. och 1,200 kronor till arvode åt en examensförrättare i l:a

och 2:a maskinistklasserna, varjämte till Eders Kungl. Maj:ts disposition

ställts ett belopp av 3,000 kronor.

Utöver det ordinarie anslaget har under eu följd av år för beredande

av ytterligare medel för navigationsskolornas uppvärmning och belysning

å extra stat anvisats ett särskilt anslag, vilket för innevarande budgetår

är upptaget med ett belopp av 3,800 kronor.

Den av EdersKungl.Maj:t nu föreslagnanedsättningenav ordinarie anslaget

till navigationsskolorna är föranledd dels av indragning av 3:dje maskinistklassen

vid navigationsskolan i Malmö och en av de vid Stockholms navigationsskola

inrättade tvenne 2:a maskinistklasserna, dels ock av ifrågasatt

minskning ej mindre av den i staten för navigationsskolorna ingående

anslagsposten till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. in. från

10,525 kronor till 9,000 kronor än även av den till Eders Kungl. Maj:ts

disposition ställda anslagsposten å 3,000 kronor till 1,010 kronor.

För beredande av ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning

och belysning har Eders Kungl. Maj:t under nästföljande punkt

äskat ett anslag å 2,800 kronor.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till stat för navigationsskolorna

har icke givit riksdagen anledning till erinran, och har riksdagen

likaledes ansett sig böra anvisa det av Eders Kungl. Maj:t för

beredande av ytterligare medel till ifrågavarande skolors uppvärmning

och belysning äskade anslaget. Återkommande till detta anslag under

nästföljande punkt får riksdagen alltså nu anmäla, att riksdagen, med

godkännande av stat för navigationsskolorna i riket av den lydelse, bilaga

A vid denna skrivelse utvisar, att tillämpas från och med den 1 juli

1924, sänkt det ordinarie anslaget till navigationsskolorna, nu 178,645

kronor, med 10,145 kronor till 168,500 kronor.

8;o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) och under

hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört, får

riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande av ytterligare medel till

navigationsskolornas uppvärmning och belysning a riksstaten föi budget

året 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 2,800 kronor.

9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

13) har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagit det ordinarie

reservationsanslaget till navigationslärarkursen utan angivet belopp.

10;o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

vid undervisningsanstalter för sjöfart, nu 11,000 kronor, med 12,000 kronor

till 23,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att

dels från och med den 1 juli 1924 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

vid lots- och fyrstaten på följande sätt:

Distriktsbefal och personal å distriktsexpeditionerna.

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

3 lotskaptener......................................................................... A 11

3 » A 10

7 lotslöjtnanter .............................................................................. A 9

9 expeditionsbiträden, manliga ................................................... A 4

eller kvinnliga B 2

Lotspersonal.

18 överlotsar

... A

8

19 lotsförmän

å

l:a klass lotsplats.............................................

... A

7

27 »

»

2:a » » .............................................

... A

5

337 lotsar

»

l:a » » ............................................

... A

4

85 »

»

2:a » » ............................................

... A

3

42 lotsförmän

»

3:e » » ............................................

... A

3

48 lotsar

»

3:e » » .............................................

... A

2

Personal å fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare

å

l:a klass fyrskepp ...........................................

... A

8

1 distriktsfyrmästare................................................................

... A

8

26 fyrmästare

å

l:a klass fyr ...................................................

... A

8

1 »

»

gasstation .......................................................

... A

8

6 *

»

2:a klass fyrskepp ........................................

... A

6

37 »

»

2:a » fyr ....................................................

A

6

2 »

»

3:e » fyrskepp ..........................................

A

4

20 »

»

3:e » fyr ...................................................

.. A

4

24 fyrvaktare

»

l:a » fyrskepp ..........................................

A

3

27 »

.»

l:a » fyr ...................................................

A

3

1 »

»

gasstation ........................................................

A

3

8 »

»

2:a och 3:e klass fyrskepp.............................

A

2

48 »

»

2:a » 3:e » fyr .....................................

A

2

99 fyrbiträden

å

fyrskepp, fyr och gasstation .........................

A

1

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare................................................................................ A 9

7 maskinister.............................................................................. A 6;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 5

dels ock, med godkännande av de ntav departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade förslag till avlöningsstat för lotstyrelsen, till av

löningsstat för lots- och fyrstaten samt till omkostnadsstat för lots- och

fyrinrättningen, att tillämpas från och med den 1 juli 1924, minska det

ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen, nu 6,105,915 kronor,

med 361,415 kronor till 5,744,500 kronor.

Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen väckt

motion, (I: 168) vari hemställts, att riksdagen i huvudsaklig anslutning

till en av skolöverstyrelsen och lotsstyrelsen gemensamt verkställd utredning

måtte besluta,

dels följande grunder i fråga om undervisningen av lots- och fyrpersonalens

barn, nämligen:

1) Lots- och fyrpersonalens barn äga åtnjuta undervisning i skolor tillhöriga

de skoldistrikt, inom vilka de äro bosatta. Där antalet barn sådant

påkallar, upprättas särskild, till vederbörande lots- eller fyrplats förlagd

skola.

2) Där barnen på grund av skolvägarnas längd och beskaffenhet icke

lämpligen kunna under skoltiden kvarbo i hemmet, utgår bidrag till inackordering

eller till hållande av skolhushåll.

3) För skola, som, på sätt under punkt 1 sagts, upprättats på lots- eller

fyrplats, upplåter statsverket lokaler med nödigt bränsle. Förutom understöd

enligt gällande bestämmelser till lärarens avlöning lämnar lotsverket

åt läraren bostad med bränsle eller ersättning därför enligt bestämmelserna

i gällande bostadsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor.

4) För barn, vilka på sätt under punkt 2 sagts icke under skolgången

kunna kvarbo i hemmet, lämnas inackorderingsbidrag eller bidrag för

skolhushåll efter ortens pris med lägst 20 och högst 40 kronor per månad,

vartill statsbidrag utgår med 8/io. För barn, som åtnjuter undervisning

i folkskola eller fortsättningsskola, må statsbidrag till inackordering eller

hållande av skolhushåll utgå, så länge det tillhört sådan skola. För barn,

som undervisas i annan skola än ovan nämnts, må dylikt bidrag utgå från

och med höstterminnen det år, barnet fyller 7 år, till och med vårterminen

det år, det fyller 13 år;

dels ock för bestridande av kostnaderna härför, med uteslutande av det

i lotsverkets stat uppförda anslaget till undervisningsanstalterna vid lotsverket,

i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag

till skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn samt för

nästkommande budgetår uppföra sagda anslag med 36,000 kronor.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t i fråga om förevarande anslag föreslagit riksdagen

har riksdagen icke funnit anledning till erinran, liksom ej heller mot

de framlagda statförslagen.

Vad den ovanberörda motionen beträffar, bär riksdagen visserligen, i likhet

med vad däri framhålles, ansett, att lotsbarnskolorna i sin nuvarande anordning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

måste betraktas såsom mindre tillfredsställande, och synes det riksdagen, som

funnit syftet med motionen behjärtansvärt, i hög grad önskvärt, att en omorganisation

av skolundervisningen för lots- och fyrpersonalens barn snarast

möjligt kommer till stånd. Då emellertid frågan är av rätt invecklad beskaffenhet,

har det icke synts riksdagen tillrådligt att på grundval av enskild

motion vidtaga åtgärder i saken, utan torde frågan först efter närmare

utredning av Eders Kungl. Maj:t böra underställas riksdagens prövning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels från och med den 1 juli 1924 bestämt antalet ordinarie befattningshavare

vid lots- och fyrstaten på följande sätt:

Distriktsbefäl och personal å distrlktsexpeditionerna.

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

3 lotskaptener ................................................................................... A 11

3 » ...................-................................................................. A 10

7 lotslöjtnanter...................................................................................... A 9

9 expeditionsbiträden, manliga............................................................ A 4

eller kvinnliga.................................................. B 2

Lotspersonal.

18 överlotsar ......................................................................................... A 8

19 lotsförmän å l:a klass lotsplats.................................................... A 7

27 » » 2:a » » ................................................... A 5

337 lotsar » l:a » » A 4

85 » » 2:a » » A 3

42 lotsförmän » 3:e » * A 3

48 lotsar » 3:e » » A 2

Personal & fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp................................................... A 8

1 distriktsfyrmästare .......................................................................... A 8

26 fyrmästare å l:a klass fyr............................................................... A 8

1 » » gasstation.................................................................. A 8

6 »■ » 2:a klass fyrskepp..................................................... A 6

37 » » 2:a » fyr............................................................. A 6

2 » » 3:e » fyrskepp..................................................... A 4

20 » » 3:e » fyr ............. A 4

24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp...................................................... A 3

27 » » l:a » fyr............................................................... A 3

1 » » gasstation .................................................................. A 3

8 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ...................................... A 2

48 » » 2:a » 3:e » fyr ............................................... A 2

99 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation.................................... A 1

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Personal ä lotsverkets ångfartyg-.

7

1 befälhavare ...................................................................................... A 9

7 maskinister......................................................................................... A 6;

dels ock med godkännande av de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 2 januari 1924 förordade förslag till

avlöningsstat för lotsstyrelsen, till avlöningsstat för lots- och fyrstaten

samt till omkostnadsstat för lots- och fyrinrättningen, att tillämpas från

och med den 1 juli 1924, minskat det ordinarie förslagsanslaget till lotsoch

fyrinrättningen, nu 6,105,915 kronor, med 361,415 kronor till 5,744,500

kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18)

dels besluta, att den vid avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

fogade tjänsteförteckningen må, vad patent- och registreringsverket

angår, från och med den 1 juli 1924 erhålla följande ändrade

utseende:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

Generaldirektör............................................................................ A 3

Byråchefer .............................................................................................. B 20

Byrådirektörer ......................................................................................... B 18

Förste byråingenjörer .............................................................................. B 15

Bibliotekarie................................ B 15

Sekreterare ................................................................................................ B 15

Byråingenjörer ......................................................................................... B 13

Kassör och räkenskapsförare ............................................................... B 13

Registrator ..................................................................................... B 13

Notarier ...................................................................................................... B 13

Kontorsskrivare, kvinnlig....................................................................... C 5

Kanslibiträden, kvinnliga........................................................................ C 3

Kontorsbiträden, kvinnliga ................................ C 2

Skrivbiträden, kvinnliga........................................................................... C 1

Förste expeditionsvakt............................................................................. B 3

Expeditionsvakter .................................................................................... B 1;

dels från och med den 1 juli 1924 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

hos patent- och registreringsverket på följande sätt:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 generaldirektör .................................................................................. A 3

6 byråchefer .......................................................................................... B 20

19 byrådirektörer...................................................................................... B 18

4 förste byråingenjörer........................................................................... B 15

1 bibliotekarie........................................................................................ B 15

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Befattningshavare. Avlöningegrad.

1 sekreterare ........................................................................................ g 25

5 byråingenjörer .................................................................................. B 23

1 kassör och räkenskapsförare............................................................. B 23

1 registrator............................................................................................ B 13

4 notarier ............................................................................. B 13

1 kontorsskrivare, kvinnlig ............................................................... C 5

6 kanslibiträden, kvinnliga................................................................... c 3

15 kontorsbiträden, kvinnliga................................................................ q 2

2 skrivbiträden, kvinnliga............................................................... q 2

1 förste expeditionsvakt ...................................................................... B 3

5 expeditionsvakter............................................................................... B 1;

dels ock, med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget

till stat för patent- och registreringsverket, att tillämpas från och

med den 1 juli 1924, minska det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande

av patent- och registreringsverkets verksamhet, nu 936,000

kronor, med 14,800 kronor till 921,200 kronor,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel.

De förslag i skilda hänseenden, som under förevarande punkt framlagts,

har riksdagen funnit sig böra bifalla och får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat att den vid avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

fogade tjänsteförteckningen må, vad patent- och registreringsverket

angår, från och med den 1 juli 1924 erhålla följande ändrade utseende:

Befattningshavare.

Generaldirektör......................

Byråchefer...............................

Byrådirektörer ......................

Förste byråingenjörer ..........

Bibliotekarie..........................

Sekreterare ............................

Byråingenjörer ......................

Kassör och räkenskapsförare

Eegistrator ...........................

Notarier ..................................

Kontorsskrivare, kvinnlig ....

Kanslibiträden, kvinnliga ...

Kontorsbiträden, kvinnliga .

Skrivbiträden, kvinnliga.......

Förste expeditionsvakt..........

Expeditionsvakter...................

Avlöningsgrad.

A 3

B 20

......... B 18

B 15

B 15

B 15

B 13

......... B 13

B 13

B 13

......... C 5

......... C 3

......... C 2

......... C 1

........ B 3

........ B 1;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

9

dels från och med den 1 juli 1924 bestämt antalet ordinarie befattningshavare

hos patent- och registreringsverket på följande sätt:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 generaldirektör ................................................................................. A 3

6 byråchefer......................................................................................... B 20

19 byrådirektörer..................................................................................... B 18

4 förste byråingenjörer........................................................................ B 15

1 bibliotekarie.................................................................... B 15

1 sekreterare............................................................................................ B 15

5 byråingenjörer.................................................................................. B 13

1 kassör och räkenskapsförare.............................................................. B 13

1 registrator........................................................................................ B 13

4 notarier .............................................................................................. B 13

1 kontorsskrivare, kvinnlig .................................................................. C 5

6 kanslibiträden, kvinnliga..................................................................... C 3

15 kontorsbiträden, kvinnliga............................................................. C 2

2 skrivbiträden, kvinnliga ................................................................... C 1

1 förste expeditionsvakt ..................................................................... B 3

5 expeditionsvakter.............................................................................. B 1;

dels ock med godkännande av det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över bandelsärenden den 2 januari 1924 förordade förslaget till stat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas från och med den 1 juli 1924,

minskat det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av patent- och

registreringsverkets verksamhet, nu 936,000 kronor, med 14,800 kronor till

921,200 kronor,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 20) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum,

dels till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet och

länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och anmälningar

till förenings- m. fl. register för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra

förslagsanslag av 4,000 kronor,

dels ock medgivit, att de till nämnda myndigheter inflytande avgifter

för sådana registreringar och anmälningar må tillföras detta anslag såsom

särskilda uppbördsmedel.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att

dels från och med 1 juli 1924 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

hos statens provningsanstalt på följande sätt:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Befattningshavare. Avlöningsgrad

1 överdirektör........................................................................................ A 2

5 avdelningschefer .............................................................................. B 19

4 förste avdelningsingenjörer.............................................................. B 15

4 avdelningsingenjörer........................................................................... B 13

1 kassör och räkenskapsförare ........................................................... B 12

2 kontorsskrivare .................................................................................... C 5

2 laboriatoriebiträden av l:a klass ...................................................... C 5

4 » » 2:a » ..................................................... C 4

1 kanslibiträde ........................................................................... Q 3

1 förste verkmästare ........................................................................... B 8

1 verkmästare.................... .................................................................. B 6

1 instrumentmakare ............................................................................ B 5

1 expeditionsvakt ................................................................................. B 1;

dels ock, med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget

till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med

den 1 juli 1924, minska det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande

av provningsanstaltens verksamhet, nu 306,500 kronor, med 17,300 kronor

till 289,200 kronor,

att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit, får sålunda anmäla, att riksdagen

dels från och med den 1 juli 1924 bestämt antalet ordinarie befattningshavare

hos statens provningsanstalt på följande sätt:

Befattningshavare.

Avlöningsgrad

1 överdirektör .................................

5 avdelningschefer.............................

4 förste avdelningsingenjörer...........

4 avdelningsingenjörer ..................

1 kassör och räkenskapsförare ........

2 kontorsskrivare .............................

2 laboratoriebiträden av l:a klass

4 » » 2:a »

1 kanslibiträde ..................................

1 förste verkmästare..........................

1 verkmästare ...................................

1 instrumentmakare .......................

1 expeditionsvakt .............................

A 2

B 19

B 15

B 13

B 12

C 5

C 5

C 4

C 3

B 8

B 6

B 5

B 1;

dels ock med godkännande av det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 2 januari 1924 förordade förslaget till

stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med den 1 juli

1924, minskat det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 11

provningsanstaltens verksamhet, nu 306,500 kronor, med 17,300 kronor till

‘289,200 kronor,

att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.

Handel och sjöfart.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att, under

förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes

efter i huvudsak den nu följda planen, såsom bidrag till underhållande

av samma skola under läsåret 1924 ''1925 å riksstaten för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens

i Stockholm styrelse utbetalas med hälften under senare

halvåret 1924 och återstående hälften under förra halvåret 1925 under

villkor, att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan komma att

finnas inrättade under hela läsåret 1924 1925.

Riksdagen, som icke halt något att erinra mot Eders Kungl. Majrts

förevarande förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, under förutsättning

att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i huvudsak

den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande av samma skola

under läsåret 1924—1925 å riksstaten för budgetåret 1924 1925 anvisat

ett extra anslag av 40,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens i

Stockholm styrelse utbetalas med hälften under senare halvåret 1924 och

återstående hälften under förra halvåret 1925 under villkor, att minst tolv

friplatser för studerande vid högskolan komma att finnas inrättade under

hela läsåret 1924—1925.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att såsom

understöd till auktoriserade handelskammare i riket, att utgå med ett

belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare under av departementschefen

förordade villkor, å riksstaten för budgetåret 1924 1925 anvisa ett

extra anslag av 24,000 kronor.

Jämväl för år 1924 torde de auktoriserade handelskamrarna i riket böra

i viss utsträckning beredas understöd av statsmedel.

Vad anslagsbeloppets storlek beträffar har, såsom av statsrådsprotokollet

framgår, kommerskollegium för sin del uttalat, att redan det förut åt

envar handelskammare tillmätta beloppet av 3,000 kronor varit synnerligen

knappt och att kollegium därför vore av den meningen, att anslaget,

så snart förhållandena det medgåve, ånyo borde höjas till samma storlek,

som det tidigare under en följd av år haft. För nästkommande budgetår

har emellertid kollegium av sparsamhetsskäl icke ifrågasatt högre belopp

än som utgått för år 1923. Eders Kungl. Maj:t har ock upptagit anslaget

för budgetåret med oförändrat belopp.

Denna Eders Kungl. Maj:ts ståndpunkt till frågan har riksdagen under

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

förhandenvarande förhållanden ansett sig böra godtaga. Med hänsyn till

de avsevärda nedsättningar, som redan vidtagits och ytterligare måste vidtagas

såväl i anslagen till statens egna verk och inrättningar som även i

bidragen till enskilda, har riksdagen sålunda funnit skäl icke föreligga

att å förevarande punkt gå utöver Eders Kungl. Maj:ts, å kommerskollegii

framställning i ämnet grundade förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom understöd till auktoriserade

handelskammare i riket, att utgå med ett belopp av 2,000 kronor till

envar handelskammare under av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 2 januari 1924 förordade villkor, å riksstaten för

budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 24,000 kronor.

17:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 27) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, såsom understöd för år 1924, på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 2 januari 1924 förordats, till

svenska handelskammare i utlandet å riksstaten för budgetåret 1924—1925

anvisat ett extra anslag av 50,000 kronor.

18:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, under villkor

att Sveriges allmänna exportförening under år 1924 bedriver sin verksamhet

i huvudsakligen den form och i minst den omfattning, som i företedd

förslagsstat för samma år angives, samt att i granskningen av föreningens

verksamhet och räkenskaper deltager en av Eders Kungl. Maj:t

förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under sistnämnda

år å riksstaten för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag

av 20,000 kronor med skyldighet för föreningen att såväl till chefen för

handelsdepartementet som ock till kommerskollegium avgiva berättelse om

föreningens verksamhet under år 1924 ävensom redogörelse för föreningens

ekonomiska ställning vid utgången av samma år.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag liar riksdagen till

täckande av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna under år

1925 för en internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å riksstaten

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra förslagsanslag av 900 kronor.

20:o) Eders Kungl. Majct har föreslagit riksdagen (punkt 30) att å riksstaten

för budgetåret 1924—1925 för ersättning till sjömanshusen anvisa ett extra

anslag av 140,000 kronor för beredande under år 1924 åt sjömanshusen

av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning

och redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets

räkning.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

dagen till behandling förehaft två särskilda inom riksdagen väckta

motioner. ! den ena (II: 46) har yrkats, att riksdagen måtte höja det under

förevarande punkt upptagna anslaget till sjömanshusen från av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna 140,000 kronor med 22,000 kronor till 162,000

kronor, och i den andra (II: 234) har hemställts, att riksdagen måtte i

riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga det extra anslaget för beredande

under år 1924 åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande

bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt för

andra dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning till 162,000 kronor.

I motionen nr 46 har anförts följande:

»I årets statsverksproposition under tionde huvudtiteln föreslår Kungl.

Maj:t riksdagen att för budgetåret 1924—1925 inknappa anslaget till sjömanshusen

från nu gällande kronor 162,000 till kronor 140,000.

Som stöd för denna inknappning av anslaget anför statsrådet Wohlin

bl. a. att: ’En sänkning av anslaget till exempelvis 140,000 kronor skulle

med hänsyn till det stora antalet sjömanshus, 47 stycken, på vilket anslaget

fördelas, endast i jämförelsevis ringa mån inverka på det till varje

särskilt sjömanshus senast beviljade understödsbeloppet och knappast behöva

föranleda någon minskning i omfattningen av den av sjömanshusen

bedrivna understödsverksamheten. Sjömanshusens kapitaltillgångar hava

nämligen, enligt vad jag från kommerskollegium inhämtat, under femårsperioden

1918—1922 i medeltal per år ökats med 2.o procent, medan kollegium

i en år 1921 till sjömanshusen avlåten skrivelse angående normerna

för understödsutdelningen förklarat sig finna en årlig fondering av 2

procent nöjaktigt betryggande för den framtida verksamheten. Den ovan

ifrågasatta anslagsnedsättningen torde vid sådant förhållande kunna —

utan att behöva föranleda inskränkning av understödsverksamheten —

i mån av behov kompenseras genom en något minskad fondering''.

Nu är det ju emellertid så, att sjömanshusens inkomster huvudsakligen

utgöras av de medel, som inflyta genom att 1 procent av varje sjömans

intjänta lön tillfaller sjömanshuset. Och det måste väl betraktas som i

hög grad olämpligt att för statens administrativa verksamhet använda

dessa sjöfolkets understödsmedel.»

Motionen nr 234 är av följande lydelse:

»I propositionen angående anslagen under tionde huvudtiteln har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1924—1925 för

ersättning till sjömanshusen anvisa ett extra anslag av 140,000 kronor.

''Anslaget avser att utgöra ''skälig ersättning för dem åliggande bestyr

med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt för andra dem åvilande

uppgifter för statsverkets räkning’.

Detta anslag till sjömanshusen, vilket efter att hava utgått för vart och

ett av åren 1900—1911 med 30,000 kronor samt sedermera till och med år

1920 med 40,000 kronor per år, höjdes från och med år 1921 till 162,000

kronor.

Som bekant utöva sjömanshusen, vid sidan av bestyren för statsverkets

räkning, sedan gammalt eu synnerligen behjärtansvärd verksamhet genom

utdelande av understöd till behövande sjöfolk eller deras efterlevande

änkor och barn. Särskilt med hänsyn till sjömanshusens ifrågavarande

verksamhet synes mig den föreslagna sänkningen av deras statsanslag

icke vara befogad. Jag tillåter mig här i korthet erinra om en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

del omständigheter, som synts mig böra hava mera beaktats vid de överväganden,

som lett till förslaget om anslagets sänkning.

Sjömanshusen representera en mycket gammal institution. Verksamheten

började år 1748 genom inrättandet av Stockholms sjömanshus och

Göteborgs år 1752, varefter i rask följd tillkommo sjömanshus i flertalet

stapelstäder. Ett närmare studium av såväl motiven till det reglemente,

vilket uppgjordes i samband med sjömanshusinstitutionens tillkomst, som

ock själva reglementets bestämmelser och handlingarna rörande tillkomsten

av de sjömanshus, som trädde det första i spåren, giver otvetydigt

vid handen, att sjömanshusens främsta uppgift var understödsverksamheten.

Den följande utvecklingen utvisar ett allt längre gående anlitande

av sjömanshusen för huvudsakligen statliga uppgifter. Omfattningen

av dessa senare uppgifter framgår därav, att densamma utan

erinran från något håll beräknats numera utgöra 75 procent av sjömanshusens

hela arbetsområde. Genom att staten under lång tid underlåtit att

i tillräcklig grad bidraga till de härav föranledda avsevärda förvaltningskostnaderna,

hava givetvis de avgifter, som särskilt sjöfolket i form

av s. k. hyresavgifter betala till sjömanshusen, till en del undandraga

det ändamål, vartill desamma äro avsedda, nämligen understödsverksamheten.

Enligt av ’1917 års sjömanshuskommitterade’ verkställda beräkningar

i sitt den 18 november 1919 avgivna betänkande skulle staten

blott sedan 1889 på detta sätt fråndraga sjömanshuskassorna och understödsverksamheten

ett belopp, räntor oräknade, av minst VA miljon

kronor.

Det var tydligen påpekandet härav, som föranledde 1915 års riksdag att

begära den i innevarande års proposition omförmälda undersökningen om

förhållandet mellan sjömanshusens statliga och övriga uppgifter. Jag vill

härutinnan särskilt fästa uppmärksamheten på att riksdagen i samband

därmed uttalade, att när nyssnämnda undersökning blivit verkställd,

’borde enligt riksdagens förmenande staten omedelbart till sjömanshusen

erlägga det årliga belopp, som kunde befinnas utgöra skälig ersättning

för sjömanshusens arbete för statens räkning''.

Riksdagen, som fann frågan om sjömanspensioneringen böra snarast

upptagas till förnyad behandling, uttalade samtidigt såsom sin mening,

’att förverkligandet av de önskemål, som av riksdagen’ förut ’framhållits,

nämligen ökat statsbidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader samt

utjämning och förbättring av sjömanshusens understöds verksamhet, icke

finge fördröjas av eu utredning av pensionsfrågan och densammas slutliga

lösning*’.

Den begärda utredningen, som strax efteråt igångsattes, gav beträffande

beräkningen av förhållandet mellan sjömanshusens statliga och

andra uppgifter det resultat, jag redan här ovan angivit, varjämte den utvisade,

som ju måste hava varit att vänta, att ett bland de främsta och

nödvändigaste medlen till förbättrande och utjämnande av sjömanshusens

understödsverksamhet var, att staten ökade sitt bidrag till sjömanshusen

till ett belopp, som stode i rättvist förhållande till statens anlitande av sjömanshusen

för statliga uppgifter.

Vid de närmare överväganden, som följde i anledning av de förslag, vari

den anbefallda utredningen resulterade, befanns, att förslagen stode i det

samband med frågan om sjöfolkspensioneringen, att de icke borde slutligt

bedömas, förrän sistnämnda fråga slutbehandlats. För att emellertid så

långt möjligt tillgodose det trängande behovet av förstärkning av sjömans
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr JO A.

15

liusens möjligheter att tillfredsställande besörja understödsverksamheten

och sålunda tillmötesgå även riksdagens egna uttalade önskningar i saken,

framställdes på sin tid förslaget, att riksdagen skulle anvisa ett belopp för

ändamålet, som utgjorde 75 procent av kostnaderna för det billigaste av de

två förslag rörande sjömanshusens organisation, som förelågo, därvid, för

att riksdagen ej heller skulle behöva föregripa sitt slutliga ståndpunktstagande

vis å vis det i själva verket rätta förhållandet mellan sjömanshusens

statliga och andra uppgifter, icke togs med i beräkning några som

helst dyrtidstillägg på de kostnadsbelopp vid förkrigsnivå, nämnda förslag

innefattade. På detta sätt tillkom det av riksdagen sedermera utan

ringaste erinran godkända anslagsbeloppet, 162,000 kronor, varom föredragande

departementschefen fann sig kunna göra det i årets statsverksproposition

refererade uttalandet, att han ''av råd i ärendet förekommit

blivit övertygad om, att statsverkets kostnader icke kunde ställa sig lägre

än vad sålunda beräknats’.

Det lärer vara det sålunda ökade anslaget till sjömanshusen och do därigenom

något ökade möjligheterna att verksamt bidraga till i varje fall

understödsverksamhetens utjämnande de olika sjömanshusen emellan, som

föranlett kommerskollegium att 29 mars år 1921 utfärda de av departementschefen

antydda normerna för utdelningen av understöd. Jag kan

icke dela herr departementschefens uppfattning av innebörden av nämnda

kommerskollegii yttrande, varom i statsverkspropositionen säges, att kollegium

''förklarat sig finna en årlig fondering av 2 procent nöjaktigt betryggande

för den framtida verksamheten’. Jag har berett mig tillfälle att

taga del av denna skrivelse och kan av de däri använda ordalagen icke

draga samma slutsats som herr departementschefen. Det heter nämligen

däri: ''för ett framtida något så när jämnt1 besörjande av understödsverksamlieten

kräves en årlig fondering av omkring1 2 procent av kassans kapitalbehållning

vid senaste bokslut’. Av sammanhanget, vari detta uttryck

förekommer, framgår att kollegium härmed icke avsett att reglera understöden

uppåt, utan endast velat sörja för att framtiden icke skulle behöva

föra med sig regleringen av dessa nedåt, varjämte åsyftats att underlätta

den av riksdagen begärda utjämningen av verksamheten och en synnerlig

behövlig förbättring av understödens belopp. Understöden måste genomsnittligt

sett betraktas såsom allt för låga: år 1922 i genomsnitt för understödstagare,

enligt vad jag inhämtat, endast omkring 73 kronor. Jag

tillåter mig vidare erinra om att anledningen till den av herr departementschefen

påtalade relativt höga fonderingen, i medeltal för åren 1918

—1922: 2.9 procent per år, uppenbarligen beror på rent tillfälliga förhållanden,

nämligen bland annat de höga inkomsterna, särskilt under år 1920,

av hyresavgifter, som sedermera i själva verket avsevärt nedgått på grund

av hyrornas alltjämt fortgående sänkning. Därtill kommer ock, att inkomsten

av tonavgifter alltid är osäker, då den är beroende av utrikessjöfartens

omfattning. Man har föga anledning antaga, att en fortsatt fondering

av 2.» procent skulle kunna fortsättas ens med bibehållande av den

nuvarande omfattningen av understödsverksamheten, som i stället uppenbarligen

måste tillgodoses kraftigare än hittills.

Det kan då icke te sig tillrådligt att nu företaga en sänkning av statens

redan förut i underkant beräknade bidrag.

Jag kan i detta sammanhang icke underlåta påpeka, att de i förhållande

till penningvärdet ytterligt blygsamma understöden icke kunna anses

1 Kursiverat här.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

motsvara syftet med användningen av de utgifter, som bland annat av

sjöfolket under långa tider erlagts till sjömanshusen, och nu väsentligt

förhöjts, vilket också icke utan fog torde vara en allmän uppfattning

inom sjöfartskretsar.

Beloppen kunna enligt vad jag erfarit för närvarande antagas utgöra i

medeltal, räknat på 10 månaders seglationstid: för fullbefaren sjöman 15

å 18 kronor, för underbefäl 25 å 40 kronor och för befälhavare 50 ä 80 kronor

per år.

Även redarnas bidrag ha genom den under år 1918 genomförda höjningen

av beräkningsgrunden för tonavgifterna avsevärt ökats.

Därjämte vill jag erinra om att, frånsett understöden, sjömanshusens utgifter,

vilka år 1916 uppgingo till 269,748 kronor, därav till avlöningar

190,193 kronor, år 1922 uppgingo till 503,761 kronor, därav till avlöningar

357,874 kronor. Någon annan avsevärd minskning å dessa än den, som

kan ske å avlöningarna genom sjunkande index, torde icke kunna förväntas.

De utdelade understöden, s. k. gratial, uppgingo, frånsett de s. k.

tillfälliga understöden, år 1916 till sammanlagt 330,060 kronor och år 1922

till sammanlagt 387,922 kronor.

Då sjömanshusens första uppgift är understödsverksamhet, torde disproportionen

vara uppenbar. Den av 1917 års sjömanshuskommitterade beräknade

andel i dessa kostnader, som skulle påvila staten, skulle alltså,

även om icke dyrtidstilläggen beräknas, för år 1922 uppgå till över 300,000

kronor. Anslaget, som nu föreslås nedsatt till 140,000, utgick samma år

med 162,000 kronor.

Det synes mig under dessa förhållanden, att den sänkning av statsunderstödet,

som i den kungl. propositionen föreslagits, icke skulle vara tillräckligt

motiverad. Den skulle utan att ur budgetsynpunkt äga större

betydelse motverka möjligheterna för utjämnande och förbättrande av

sjömanshusens understödsverksamhet och innebära tillgodoseende av

statsintressen på bekostnad av de intressen, som ligga bakom sjöfolks och

redares avgifter till sjömanshusen.»

Vid anmälan av förevarande anslag,säskande har departementschefen

anfört, att, då frågan om sjömanshusens omorganisation icke kunde upptagas

till prövning i sådan tid, att anslagsberäkningen för nästinstundande

statsregleringsperiod därav kunde påverkas, han ansett sig böra

utgå ifrån, att den i avseende å statsbidraget till sjömanshusen nu tilllämpade,

mera provisoriska anordningen borde i huvudsak förbliva gällande

även i vad angår bidraget för år 1924.

Detta har emellertid synts departementschefen icke hindra, att såsom

ett led i de pågående besparingssträvandena en viss nedsättning av den

för de senaste åren utgående anslagssumman, 162,000 kronor, vidtoges.

En sänkning av anslaget till 140,000 kronor har sålunda av departementschefen

ifrågasatts.

Till departementschefens förslag härutinnan kan riksdagen emellertid

icke ansluta sig. För genomförandet av den för sjömanshusens ekonomiska

verksamhet, särskilt understödsntdelningen, fastställda planen

synes nämligen riksdagen önskvärt, att de faktorer, som härå inverka, i

största möjliga utsträckning lämnas orubbade. Då, såsom ock motionsvis på
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

17

pekats, av sjömanshusens förnämsta inkomstkällor — hyresavgifter, tonavgifter,

räntor å sjömanshuskassorna och statsanslaget — hyresavgifterna

på grund av hyrornas nedåtgående måste befaras komma att under närmaste

framtiden minskas samt tonavgiftsuppbörden, vilken ju är beroende

av utrikessjöfartens större eller mindre livlighet, alltid är osäker,

synes det riksdagen sålunda angeläget, att statens bidrag till sjömanshusen

för utförande av uppgifter för statens räkning icke minskas. I betraktande

härav och med hänsyn jämväl tagen till statens förhållande till sjömanshusen

under olika tider och det sätt, varpå syftet med sjömanshusens inrättande

därvid tillgodosetts, har riksdagen alltså funnit sig böra upptaga

anslaget till sjömanshusen för nästkommande budgetår med samma

belopp, som under senare åren anvisats.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med

bifall till ovanberörda motioner å riksstaten för budgetåret 1924—1925

för ersättning till sjömanshusen anvisat ett extra anslag av 162,000 kronor

för beredande under år 1924 åt sjömanshusen av skälig ersättning för

dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt

för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning.

21:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 31) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till läkarundersökning av sjöfolk i enlighet med de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 2 januari 1924

angivna grunder å riksstaten för budgetåret 1924—1925 beviljat ett extra

förslagsanslag av 35,000 kronor.

22:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1924—1925 anvisat till arvode med 2,000 kronor åt envar av två

dispachörsassistenter, anställda den ene i Stockholm och den andre i

Göteborg, ett extra anslag av 4,000 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 33) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till täckande av den å Sverige för år 1924 belöpande delen av kostnaderna

för uppehållande av internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten å riksstaten för budgetåret 1924—1925 beviljat ett extra förslagsanslag

av 9,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 sand. Nr 10 A.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

24:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har

riksdagen i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagit det ordinarie

reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande

länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen

hörer, utan angivet belopp.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att i riksstaten

för budgetåret 1924—1925 upptaga

dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»

ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med oförändrat

belopp, 8,000 kronor,

dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen, nämligen:

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan

mindre industri,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom

industrien

och

reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade

tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, utan angivna belopp.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om upptagande med oförändrat belopp av

det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»

ingående anslaget till manufakturernas befrämjande har icke givit riksdagen

anledning till erinran, och har riksdagen likaledes ansett sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande reseunderstöd åt de hantverkare

m. fl., varom här är fråga.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen upptagit

dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av

slöjderna» ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med oförändrat

belopp, 8,000 kronor,

dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen, nämligen:
reservationsanslaget

till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan

mindre industri,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom

industrien

och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 19

reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade

tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, utan angivna belopp.

26:o) I enlighet med Eders Kung!. Maj:ts förslag har riksdagen sänkt

det ordinarie anslaget till befrämjande av husslöjden, nu 20,000 kronor,

med 5,000 kronor till 15,000 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit rikdagen (punkt 37) att för budgetåret

1924—1925 anvisa

dels för avlönande av eu förste torvingenjör och tre torvingenjörer ett

extra anslag av 29,900 kronor,

varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola utgå allenast

under förutsättning att hans bostadsort är Stockholm,

dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra anslag av 1,500

kronor,

dels ock till beredande, i män av behov, efter hittills tillämpade grunder,

av personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och torvingenjörerna,

i varje fall under förutsättning att vederbörande befattningshavare fortfarande

med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap, ett extra anslag

av 3,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har för budgetåret 1924—1925 anvisat

dels för avlönande av en förste torvingenjör och tre torvingenjörer ett

extra anslag av 29,900 kronor,

varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola utgå allenast

under förutsättning att hans bostadsort är Stockholm,

dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra anslag av 1,500

kronor,

dels ock till beredande, i mån av behov, efter hittills tillämpade grunder,

av personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och torvingenjörerna,

i varje fall under förutsättning att vederbörande befattningshavare fortfarande

med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap, ett extra anslag av

3,500 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) har riksdagen

under de av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 2 januari 1924 angivna villkor såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations

verksamhet under år 1924 å riksstaten för budgetåret 1924

1925 anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till statsunderstöd

för utbildande av lärlingar m. m. för budgetåret 1924 1925

anvisa ett extra anslag av 20,620 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

framställning, har till statsunderstöd för utbildande av lärlingar m. m. för

budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 20,620 kronor.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har riksdagen åt

föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet

för budgetåret 1924 1925 anvisat ett extra anslag av 8,000 kronor.

31:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) har riksdagen

åt svenska slöjdföreningen såsom bidrag för uppehållande av dess verksamhet

under år 1924 å riksstaten för budgetåret 1924—1925 anvisat

ett extra anslag av 10,000 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att till

bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet för budgetåret 1924_

1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion,

(II. 229), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret

1923 1924 under rubriken tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet

inom kraft- och bränsleområdet å tionde huvudtiteln bevilja ett extra

anslag å 12,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t ställas till ingenjörerna

S. V. Berghs och K. E. Larssons disposition för fortsatt

försöksdrift vid i motionen omnämnd anläggning på i huvudsak samma

villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämts vid under år 1923 beviljat

understöd.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Som bekant beviljade 1921 års riksdag å tilläggsstat under tionde huvudtiteln

ett extra anslag å 105,000 kronor att utnyttjas för de anläggningar

eller främjande av de experiment å våra oljeskiffrars bearbetning,

som Kung!. Maj:t efter särskild prövning därvid funnit bäst motiverade.

Detta anslag är nu förbrukat. Kungl. Maj:t har efter prövning

funnit lämpligt tilldela ingenjörerna Bergh och Larsson, vilka fullt fristående

och självständigt arbetat på denna uppgift och vilkas arbete särskilt

uppmärksammats av statsutskottet vid 1921 års riksdag, utav detta

anslag ett belopp av 40,000 kronor i två omgångar, varav 10,000 kronor år

1921 användes för förberedande försök i mindre skala och 30,000 kronor år

1923 tilldelades dem för en anläggning i industriell skala för att stadfästa

och bekräfta de vid den första mindre anläggningen vunna synnerligen

goda resultaten.

Försöken i större skala hava fullföljts enligt fastställt program, och såsom

framgått av pressen och även av uttalanden av en del statsfunktionärer,

som besökt anläggningen, hava mycket lovande resultat vunnits.

Allmänt har uttryckts tillfredsställelse över att med så relativt blygsamt

kapital, som staten beviljat för detta ändamål, ett så positivt resultat

kunnat vinnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JiUcsdayens skrivelse AV 10 A.

•21

Våra alunskiffer utföra ju, som är allmänt bekant, förutom stenkolen

i Skåne en av Sveriges mera betydande fossila naturtillgångar, som,

om de användas till att förse landet med olja, torde räcka flera hundra

år framåt. En oljeindustri, bedriven ungefär i samma omfattning som

exempelvis den skotska skiffer oljeindustrien, skulle kunna täcka en betydande

del av vårt oljebehov och giva sysselsättning åt icke mindre än

omkring 10,000 personer.

Då samtidigt med oljan högvärdig gas utvinnes, lämplig för diverse

värmeändamål, resultera dessa nya uppslag i ett rationellt utnyttjande och

omläggande av den befintliga kalkindustrien, som f. n. endast utnyttjar en

obetydlig del av skiffrarna, samt kommer nedläggandet av ett relativt

ringa kapital att medföra en betydande vinst för den för jordbruket så viktiga

kalkbränningsindustrien. En intressant utredning över denna sak

för exempelvis Kinnekulle, där den befintliga försöksanläggningen är förlagd,

kommer att ställas till utskottets förfogande.

Den utomordentligt stora betydelse, som en inhemsk oljeindustri, förlagd

inne i landet, där rikliga transportleder, sjöar, kanaler och järnvägar finnas,

kan icke nog uppskattas, särskilt vid tillfällen, då vi genom politiska

förvecklingar få de yttre förbindelserna avskurna, ävensom om man betänker,

att den nu kända mängden bergolja endast beräknas kunna räcka

en mansålder framåt och att hela världspolitiken f. n. till stor del rör sig

om behärskandet av oljefyndigheterna.

Herrar Bergh och Larsson hava arbetat med stor försiktighet, i det att

ingenjör Bergh först företagit noggranna vetenskapliga undersökningar,

och hava båda sedan gemensamt tagit sig an den praktiska sidan av saken,

varvid utvecklingen gått från mindre till allt större och större uppgifter.

Försöksdriften vid Kinnekulle, sedan ugnen i mitten av augusti blivit

färdigställd, har endast kunnat pågå under 2 månaders tid, då vid denna

tidpunkt det dem tilldelade anslaget, fast det handhafts med största sparsamhet,

redan betydligt överskridits. Driftresultaten hava kontrollerats

av norra och mellersta Sveriges ångpanneförening, vars utlåtande likaledes

kommer att ställas till utskottets förfogande.

Då det ur flera synpunkter vore högligen önskvärt att snarast möjligt

och i samband med tidigare försök fortsätta driften utöver en längre tidsperiod

än de två månader, som den nu försiggått, så vågar jag hoppas,

att riksdagen än ytterligare må befinnas villig bevilja medel för att täcka

de direkta kostnader, utan någon ersättning för företagarna själva, som en

fortsatt drift erfordrar under cirka ett halvt års tid.

Kostnaderna härför beräknas i runt tal uppgå till 12,000 kronor. En sådan

fortsatt drift av anläggningen, medan den ännu kan utnyttjas för försöksändamål,

skulle medföra, att skiffer från ett flertal olika områden skulle

kunna undersökas och i samband därmed den utvunna oljan, omkring 60

ton, kunna provas för olika ändamål, såsom bränsle och drivmedel för fartyg,

såväl vid marinen, handelsflottan som vid fiskeflottan, för provningar

av motorer avsedda för järnvägar, för jordbruksändamål etc. Sådana provningar

kunna då utföras i så stor skala, att full säkerhet skulle kunna vinnas

om oljans praktiska värde.

Herrar Bergh och Larsson ha förbundit sig att ställa alla erforderliga

uppgifter till det utskotts förfogande, som kommer att behandla denna sak.

Det ringa kapitalbehov, som här erfordras för att komplettera de redan

vunna resultaten, motiverar, trots att allt nu måste gå i sparsamhetens tec
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

ken, enligt min åsikt, på grund av denna frågas störa nationalekonomiska

betydelse, väl denna statsutgift.»

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett, att, med hänsyn

till den stora betydelse den av ingenjörsvetenskapsakademien bedrivna

verksamheten inom kraft- och bränsleområdet uppenbarligen äger för vår

nationella hushållning, verksamheten bör så långt möjligt uppehållas även

under nu rådande tryckta ekonomiska förhållanden.

Vad särskilt beträffar den gren av ifrågavarande verksamhet, som avser

oljeframställning ur alunskiffer, till vilken verksamhets bedrivande Eders

Kungl. Maj:t jämväl beviljat statsunderstöd åt de i motionen omförmälda

ingenjörerna Bergh och Larsson, synes denna verksamhet riksdagen värd

allt beaktande och uppmuntran. Under erinran om att 1921 års riksdag

uttalat sig för, att även på enskild väg igångsatta försök å förevarande

område må understödjas''med statsmedel, anser riksdagen sålunda att detta

jämväl må kunna ske under nästkommande budgetår, i huvudsak i enlighet

med motionärens förslag. Emellertid har riksdagen funnit sig icke böra,

på sätt motionären ifrågasatt, härtill anvisa särskilt anslag, utan bör det

begärda understödet, vars storlek må ankomma på närmare prövning av

Eders Kungl. Maj:t, kunna inrymmas i det av Eders Kungl. Maj:t äskade

anslaget utan att höjning av detta anslag vidtages.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag och ovanberörda motion till bedrivande genom

ingenjörsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet

inom kraft- och bränsleområdet m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisat

ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Diverse.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,

nu 75,000 kronor, med 25,000 kronor till 100,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har höjt det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och

expenser, ved m. m., nu 75,000 kronor, med 25,000 kronor till 100,000

kronor.

34:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader (punkt 45) kommer riksdagen att framdeles

anmäla sitt beslut.

35:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 46) har riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

23

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 75,000 kronor, med

15,000 kronor till 00,000 kronor.

36:o) Riksdagen får slutligen anmäla, att riksdagen i riksstaten för

budgetåret 1024—1925 upptagit samtliga ordinarie anslag under tionde

huvudtiteln, vilka icke härovan blivit särskilt omförmälda, med oförändrade

belopp.

Stockholm den 9 april 1924.

Med undersåtlig vördnad.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Bilaga A.

Stat för navigationsskolorna i riket.

Tjänst-

Lön

görings-

pen-

Orts-

tillägg

Arvo-

den

Summa

ningar

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1 föreståndare .................. .................................

3,050

1,950

5.000

3 . ....................................................

9,150

5,850

—

—

15,000

1 „ ......................................................

2,850

1,650

—

—

4,500

1 lärare vid navigationsavdelning .........................

2,150

1,050

300

—

3,500

!» * - ...........................

19,350

9,450

2,700

—

31,500

1 - „ ..........................

2,150

1,050

—

—

3,200

2 „ ...........................

4,300

2,100

—

—

6,400

1 „ „ maskinistavdelning ............................

2,150

1.050

300

—

3,500

3 . - .............................

6,450

3,150

900

—

10,500

1 „ ..............................

Arvoden till extra lärare i sjökaptensklasser, beräknade

2,150

1,050

—

3,200

ä 150 kronor för undervisningstimme per vecka

(150X30) .......................................................

Arvoden till extra lärare i sjökaptens- och styrmans-

'' -

—

5,400

klasser, beräknade å 120 kronor för undervisnings- timme per vecka (120 x 98) .................................

_

__

11,760

Arvode till 1 extra lärare i skepparklass..................

Arvoden till extra lärare i skepparklasser, beräknade

—

1,200

1,200

å 40 kronor för undervisningstimme per vecka

(40X12)............................................................

_

480

Arvoden till extra lärare i l:a och 2:a maskinistklasser,

beräknade å 150 kronor för undervisningstimme

19,500

Arvoden till extra lärare i l:a och 2:a maskinistklasser,

beräknade å 120 kronor för undervisningstimme

per vecka (120X130) ..........................................

_

15,600

Arvoden till 3 extra lärare i 3:e maskinistklasser......

Arvoden till extra lärare i hälso- och förbandslära.

—

—

—

1,200

3,600

beräknade å 7 kronor 50 öre för varje timmes un- dervisningsskvldighet (7: »ox480) .......................

_

_

_

3,600

Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven-

tariers underhåll och förökande samt till utgifter

för bränsle, lyshållning m. m...............................

_

_

_

9,8501

1 examensförrättare i l:a och 2:a maskinistklasser

Till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden

—

—

—

1,200

1,200

m. m. enligt överstyrelsens bestämmande ............

—

—

—

—

9,000

Till Kung!. Maj:ts disposition.................................

—

— |

—

-

1,010

Summa kronor

—

-

—

—

168,500,

Anmärkningar:

l:o. För föreståndare kan avlöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare

500 kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring avlöningen höjas

varje gång med likaledes 500 kronor. Av varje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150

kronor till tjänstgöringspenningarna.

2:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande av de i staten uppförda avlöningsförmåner

gäller vad därom särskilt finnes stadgat.

3:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes av den stad, där skolan är belägen.

Stockholm. Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.