Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om grundlagsändringar beträffande ordningen för samarbete mellan regering och riksdag i utrikespolitiska angelägenheter.

1924-05-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:153, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om grundlagsändringar beträffande ordningen för samarbete mellan regering och riksdag i utrikespolitiska angelägenheter.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 153.

7

Nr 153.

Godkänd av första kammaren den 9 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

om grundlagsändringar beträffande ordningen för samarbete

mellan regering och riksdag i utrikespolitiska angelägenheter.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.)

Till Konungen.

I särskilda, .inom första kammaren väckta motioner, nr 211, 212, 217

och 223 har hemställts:

a) i motionen nr 211,

»att riksdagen ville beträffande utrikesnämnden för sin del besluta,

att vad i 50 § andra stycket riksdagsordningen stadgas därom, att suppleant

ej må inträda såsom ledamot i annat fall än då ledighet i nämnden

inträffar och att suppleant ej må övervara sammanträdena, skall utgå.»

b) i motionen nr 212,

»att riksdagen ville beträffande utrikesnämnden för sin del besluta,

att 50 § riksdagsordningen erhåller det tillägg, att protokoll föres över

nämndens sammanträden, dock att i fråga om ärende, i vilket tystnadsplikt

ålagts, skall gälla vad om statsrådsprotokolls offentliggörande är

stadgat.»

c) i motionen nr 217,

»att riksdagen ville beträffande riksdagens omedelbara befattning med

utrikesärenden för sin del besluta sådant tillägg till grundlagen, att det

åligger ministern för utrikesärendena, att i början av varje riksdag och

sedermera, så ofta omständigheterna det föranleda, lämna icke blott, såsom

nu är stadgat i 54 § regeringsformen, utrikesnämnden, utan i all

synnerhet riksdagen en framställning av det utrikespolitiska läget; kunnande

för ändamålet exempelvis 56 § riksdagsordningen erhålla ett tillägg

av ungefär följande lydelse:

''Ministern för utrikesärendena skall i början av varje riksdag och sedermera,

så ofta omständigheterna det föranleda, lämna riksdagen vid ge
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 153.

mensamt sammanträde med båda kamrarna en framställning av de allmänna

utrikespolitiska förhållanden, som kunna för riket erhålla betydelse.

Framställningen bör i god tid före sammanträdet i tryck utdelas

till riksdagens samtliga ledamöter, dock att meddelande i viss fråga eller

någon del därav, som uppenbarligen anses böra hållas hemligt, må i skriften

allenast omnämnas såsom föremål för framställningen. Ej vare ledamot

av riksdagen förmenat att yttra sig över vad sålunda meddelats.

Ministern för utrikes ärendena äger bestämma, om i fall, som här avses,

riksdagens sammanräden skola helt eller delvis hållas inom lyckta dörrar.

’»

d) i motionen nr 223,

att riksdagen måtte i grundlagsenlig ordning antaga följande förslag

till ändrad lydelse av § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen:

Regeringsformen § 54.

Vid varje riksdag skall bildas en nämnd, att med Konungen rådpläga

om ärenden, som angå rikets förhållande till främmande makter. Denna

utrikesnämnd skall till ledamöter hava kamrarnas talmän och tjugu av

kamrarna valda medlemmar. Suppleanter äro för talmännen vice talmännen

och för övriga ledamöter de personer kamrarna därtill utse. Rådplägning

med nämnden bör i alla utrikesärenden av större vikt äga rum

före avgörandet. Då ärendet förekommer till behandling, -skola alla tillgängliga

handlingar och upplysningar meddelas. De beslut Konungen

fattar i ärenden, som varit föremål för rådplägning med nämnden, varde

delgivna dess ledamöter senast vid nästa sammanträde.

Ministern för utrikes ärendena skall i början av varje riksdag och sedermera

så ofta omständigheterna det föranleda lämna nämnden en framställning

av de allmänna utrikespolitiska förhållanden, som kunna för

riket erhålla betydelse.

Nämndens ledamöter och deras suppleanter böra visa största varsamhet

i avseende å meddelanden till andra om vad vid nämndens sammanträden

förekommit. Konungen eller den, som i hans frånvaro leder förhandlingarna,

meddele i varje särskilt fall, huruvida eller i vad utsträckning

tystnadsplikt är av nöden, och vare ledamöter och suppleanter därtill

förbundna. Ledamot eller suppleant skall första gången han är vid

sammanträde närvarande avgiva försäkran om tystnadspliktens iakttagande.

- Riksdagsordningen § 50. t

Inom sex dagar efter riksdagens öppnande skall vardera kammaren

bland sina medlemmar och på sätt om val till utskott är stadgat utse tio

ledamöter och lika många suppleanter att tillsammans med kamrarnas

talmän och vice talmän bilda den i § 54 regeringsformen omförmälda

utrikesnämnd. Talmän och vice talmän tillhöra nämnden intill nästa

talmansval. Övriga ledamöter och suppleanter utöva sin befattning till

dess nytt ^ al förrättas vid nästa riksdag. Ledamot eller suppleant, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 153. 9

avgår ur riksdagen innan den tid, för vilken han blivit vald till riksdagsman,

tilländalupit, eller som utnämnes till statsråd, skall dock ej

vidare anses tillhöra nämnden. Förordnar Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem, behålle utan binder därav nämndens

ledamöter och suppleanter sina befattningar.

Suppleant skall såsom ledamot inträda i niimnden, när ordinarie ledamot

avgår eller lar förfall. Beträffande den ordning, som vid inträde

skall iakttagas mellan de valda suppleanterna, gälle enahanda bestämmelser

som i fråga om suppleants inträde i utskott. Suppleant må övervara

alla sammanträden av nämnden men saknar rätt att därvid yttra

sig, så framt han ej deltager i stället för ordinarie ledamot.

Konungen sammankallar nämnden så ofta ärendena det fordra och

leder nämndens förhandlingar, när han är tillstädes. I Konungens frånvaro

föres ordet av statsministern eller, om han ej är närvarande, av ministern

för utrikes ärendena. Andra statsrådsledamöter, så ock särskilda

sakkunniga må av Konungen tillkallas. Sekreterare hos nämnden förordnar

Konungen.

Skulle minst sex av nämndens ledamöter hos ministern för utrikes ärendena

göra framställning om rådplägning i viss uppgiven fråga, varde

nämnden sammankallad. Om under tid, då riksdagen icke är samlad, dylik

framställning göres av ett mindre antal eller allenast av en av nämndens

ledamöter, böra, där ej Konungen omedelbart bifaller yrkandet, alla

tillgängliga upplysningar i saken ofördröjligen lämnas den eller dem,

som avlåtit framställningen.

Kallelse till sammanträde bör om möjligt utfärdas minst åtta dagar

före den dag, då sammanträdet skall äga rum. Kallelsen skall vara åtföljd

av föredragningslista jämte tillgängliga handlingar och upplysningar

i övrigt. Det åligger ledamot och suppleant att beträffande föredragningslista,

handlingar och upplysningar iakttaga den tystnadsplikt Konungen

prövar nödvändig.

Om minst tvenne ledamöter av nämnden, en från vardera kammaren,

hos talmännen sådant påyrka, må nämnden av talmännen kallas till enskilt

sammanträde för överläggning i utrikesangelägenlieter. Ordförande

vare vid dylikt sammanträde den av talmännen, vilken såsom talman bevistat

de flesta riksdagarna, och vid förfall för honom talmannen i medkammaren.

Skulle ingendera vara vid sammanträdet närvarande, handhaves

ordförandeskapet i samma ordning av kamrarnas förste vice talmän

och vid förfall för dem av kamrarnas andre vice talmän. När.

fråga, som förekommit vid officiellt sammanträde av nämnden, upptages

vid enskilt sammanträde, skall den tystnadsplikt, som till äventyrs föreskrivits

vid frågans behandling å det officiella mötet, oförändrad gälla.

Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen

är samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är

samlad, utgår ersättning enligt de i 12 och 23 §§ bestämda grunder.»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 153.

Under åberopande av vad som anförts i konstitutionsutskottets bifogade

utlåtande nr 22, vilket av riksdagen godkänts, dock med den ändring av

motiveringen, att den a sid. 8 i näst sista stycket förekommande mening,

som börjar med orden »Ur synpunkten av» och slutar med orden »för *

ordinarie ledamöter», skulle utgå, får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t ville dels föranstalta om utredning angående möjliga förbättringar

i formerna för utrikesnämndens verksamhet ävensom angående de åtgärder,

som må kunna vidtagas i syfte att riksdagens ledamöter i vidsträcktare

mån än nu är fallet måtte erhålla regelbunden kännedom om viktiga utrikespolitiska

förhållanden, dels för riksdagen framlägga de förslag, vartill

utredningen må föranleda.

Stockholm den 10 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.