Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående sättet för amortering och förräntning av statslån till Hultsfred—Västervik— Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag.

1924-05-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:157, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående sättet för amortering och förräntning av statslån till Hultsfred—Västervik— Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 157.

tfr 157.

Godkänd av första kammaren den 14 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

May.ts proposition angående sättet för amortering och

förräntning av statslån till Hultsfred—Västervik—

Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag.

(Bankoutskottets utlåtande nr 34.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 22 sistlidna februari dagtecknad proposition

nr 55 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

l:o) medgiva, att Hultsfred—Västervik—Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolags

skuld för i propositionen omförmälda, den 24 november 1876 beviljade

statslån å ursprungligen 1,750,000 kronor och 1,865,000 kronor

må, räknat från och med den 1 januari 1924, regleras på sådant sätt, att

därav bildas två särskilda lån, nämligen dels ett å 1,787,660 kronor 27

öre, motsvarande den 31 december 1923 icke förfallet kapital jämte anståndsränta,

den senare beräknad till sitt nutidsvärde, dels ock ett å

3,384,321 kronor 69 öre, utgörande samma dag förfallna kapital- och

räntebelopp;

2:o) föreskriva, att för de nya lånens erhållande skola gälla följande

villkor och bestämmelser:

att, sedan bolagets järnvägar Hultsfred—Jenny, Västervik—Åtvidaberg—Bersbo

och Norsholm—-Bersbo med bibanor sammanslagits till en

järnväg, till riksgäldskontoret skall avlämnas inteckning i hela den därigenom

uppkomna järn vägsfastigheten med bästa förmånsrätt för lånet å

1,787,660 kronor 27 öre och med förmånsrätt näst därefter för lånet å

3,384,321 kronor 69 öre;

att annuiteterna beräknas efter fem och fyra tiondels procent å vederbörande

lånebelopp, av vilka annuiteter först gottgöres ränta efter fyra

och en halv procent å oguldet kapitalbelopp av lånet å 1,787,660 kronor

27 öre och efter fem procent å oguldet kapitalbelopp av lånet å 3,384,321

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse, Nr 157. 5

kronor 69 öre samt återstoden utgör avbetalning å vederbörande lånebelopp

;

att nämnda annuiteter skola till riksgäldskontor inbetalas första gången

den 31 december 1924 och sedermera samma dag varje år, intill dess lånen

blivit till fullo betalda;

att emellertid bolaget må vara berättigat att, när det så önskar, öka

amorteringarna å lånen eller helt och hållet inbetala desamma; samt

att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges,

bolaget skall, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt,

därå gälda årlig ränta efter fem procent beträffande lånet å 1,787,660

kronor 27 öre samt fem och en halv procent i fråga om lånet å 3,384,321

kronor 69 öre.

Såsom fullmäktige i riksgäldskontoret i avgivet yttrande erinra, hava alltsedan

år 1881, med undantag för vissa angivna år, inbetalningar å ifrågavarande

båda statslån verkställts till kontoret. Dessa inbetalningar hava

emellertid varit otillräckliga, varigenom efter hand uppkommit en skuld, utgörande

den 31 december 1923 icke mindre än 5,372,511 kronor 46 öre, fördelad

på sätt fullmäktige närmare angivit. Enligt vad fullmäktige tillika meddela,

innehar riksgäldskontoret för denna skuld numera inteckningssäkerhet

till belopp, som med omkring 550,000 kronor understiger kontorets nyssnämnda

fordran hos här ifrågavarande järnvägsaktiebolag.

Även om staten alltså redan nu må anses hava en någorlunda tillfredsställande

säkerhet för sin fordran hos bolaget, anser riksdagen det vara

önskvärt, att en reglering av bolagets skuldförhållanden till staten kommer

till stånd. I detta avseende hava fullmäktige framhållit, att det borde

tillses, att amorteringsplanen avvägdes så, att skulden betalades på kortast

möjliga tid och att annuiteterna ej bestämdes högre än som kunde anses

svara mot bolagets betalningsförmåga.

Enligt bolagets plan för skuldernas ordnande skulle de årliga annuiteterna

å statsskulden under åren 1924—1964 komma att uppgå till sammanlagt

279,287 kronor, varvid iakttagits, att anståndsräntorna lagts till

kapitalskulderna för att med dem förräntas, dock ej med sina nominella

belopp utan med det beräknade nutidsvärdet efter 4 V* procent. Efter

år 1964 skulle den årliga inbetalningen minskas till 182,753 kronor.

Fullmäktige hava för sin del ansett sig kunna tillstyrka bifall till det

av bolaget framställda förslaget, såsom innebärande en för såväl staten

som bolaget antaglig uppgörelse av de svävande skuldförhållandena. För

ifrågavarande skuldreglering hava fullmäktige föreslagit vissa villkor angående

dels avlämnande till riksgäldskontoret av inteckning i hela järnvägen

och dödande av nuvarande inteckningar, dels ock rånte- och annuitetsberäkningar

m. m. Fullmäktige hava emellertid dessutom framhållit,

att i likhet med vad som syntes komma att bliva fallet vid beviljande av

nya lån från allmänna järnvägslånefonden borde föreskrivas, att utdelning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 157.

till aktieägarna i bolaget ej finge verkställas, om bolagets ställning vore

sådan, att inbetalningen av närmast förfallande annuiteter å statslånen därigenom

omöjliggjordes eller försenades, ävensom att, därest betalningsskyldigheten

för statslånen ej behörigen fullgjordes, bolaget endast efter

av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall lämnat medgivande finge inköpa

andra järnvägar, förvärva aktier i andra järnvägsbolag eller eljest vidtaga åtgärder,

som innebure utvidgning av bolagets verksamhet.

I likhet med departementschefen anser riksdagen den här ifrågasatta

anordningen vara till gagn såväl för det allmänna som för bolaget. Riksdagen

har ock förut i likartade fall medgivit kapitalisering av förfallen

skuld å järnvägslån på huvudsakligen samma villkor, som nu ifrågasättas.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava emellertid i detta fall föreslagit vissa

särskilda villkor beträffande utdelning till aktieägarna och vidtagande av

åtgärder, som innebära utvidgning av bolagets verksamhet. I sistnämnda

avseende skulle nämligen, därest betalningsskyldigheten för statslånen ej

behörigen fullgjordes, dylika åtgärder få vidtagas endast efter Eders Kungl.

Maj:ts medgivande i varje särskilt fall. Häremot synes icke vara annat att

erinra, än att ett dylikt medgivande icke bör göras beroende av huruvida betalningsskyldigheten

för statslånen fullgöres eller ej. Riksdagen anser nämligen,

att i varje fall Eders Kungl. Maj:ts samtycke bör av bolaget inhämtas

för vidtagande av åtgärder i ovanberörda syfte.

Då riksdagen i övrigt icke haft något att erinra mot propositionen, får

riksdagen, som förutsätter, att för de nya lånen komma att föreskrivas jämväl

ovannämnda av fullmäktige föreslagna villkor med det däri av riksdagen

gjorda tillägg, anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 55

av riksdagen bifallits.

Stockholm den 14 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.