Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anskaffande av ett statens isbrytarfartyg.

1924-05-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:158, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anskaffande av ett statens isbrytarfartyg.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 158.

7

TsTr 158.

Godkänd av första kammaren den 16 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 16 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående anskaffande av ett statens

isbrytarfartyg.

(Statsutskottets utlåtande nr 61.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 19 mars 1924 dagtecknad proposition,

nr 156, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att, med godkännande av de av departementschefen angivna grunderna

för beredande av de för ändamålet erforderliga medlen, besluta anskaffande

av ett statens isbrytarfartyg för en beräknad kostnad av sammanlagt högst

2,100,000 kronor.

Att vårt land med hänsyn till sitt läge och de svårigheter, som måste

övervinnas för utvecklingen av dess vintersjöfart, kommit att intaga ett

mycket efterblivet läge i förhållande till grannländerna ej blott med avseende

på tillgängligt, för vintersjöfart användbart tonnage utan framförallt

vad angår medel att säkerställa och betrygga en sådan sjöfart, torde

få anses ostridigt. Om man bortser från det visserligen icke obetydliga

utlägg av statsmedel, som utgått för anskaffning, drift och underhåll av

den Stockholms stad tillhöriga »Isbrytaren II», ävensom eljest för öppenhållande

av vintertrafik å Stockholm, har svenska staten hittills knappast

nedlagt några kostnader på utvecklingen av vintersjöfart på våra kuster.

Användandet för statsverket och utom Stockholms skärgård av nämnda

havsisbrytare förutsätter, såsom propositionen jämväl utvisar, särskilda

överenskommelser och är för övrigt förenat med så stora formella svårigheter

och . därav följande tidsutdräkt, att det endast i utomordentliga fall

kan ifrågasättas. De senaste vintrarnas erfarenheter torde ock till fullo

ådagalagt nödvändigheten av, att staten äger större möjlighet än vad nu är

fallet att lämna sjöfarten erforderligt stöd och hjälp i dess ansträngningar

att uppehålla vintertrafiken på våra kuster. Med hänsyn härtill och på

grund av de skäl, som i propositionen anförts, har riksdagen i likhet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 158.

med departementschefen ansett frågan om anskaffandet av en statsisbrytare

icke längre böra undanskjutas.

Vad angår fartygets typ och dimensioner, har departementschefen anslutit

sig i huvudsak till 1924 års sakkunnigas av kommerskollegium och

lotsstyrelsen tillstyrkta förslag, därvid departementschefen emellertid framhållit,

att möjlighet borde hållas öppen att däri göra de jämkningar, som,

särskilt med hänsyn till de senaste månadernas erfarenheter, kunde befinnas

önskvärda. Departementschefens förslag härutinnan har icke givit

riksdagen anledning till erinran och har riksdagen ej heller haft något att

erinra mot förslaget, i vad detsamma avser fartygets maskinstyrka, dess

inrättande för oljeeldning och anskaffningskostnad. Riksdagen vill dock i

detta sammanhang uttala önskvärdheten sv att, så vitt sådant visar sig

möjligt med behörigt tillgodoseende av statens ekonomiska intresse, fartyget

bygges och utrustas i Sverige.

Att på sätt departementschefen föreslagit, fartygets skötsel anförtros åt

flottans varv samt att detsamma bemannas med manskap från flottan,

synes riksdagen lämpligt.

Vad underhålls- och driftkostnaderna beträffar, hava de av kommerskollegium

och lotsstyrelsen i sådant hänseende uppgjorda kalkylerna synts

departementschefen väl ägnade att läggas till grund för bedömandet av de

utgifter av djdik art, som anskaffandet av statsisbrytaren skulle medföra.

Detta synes ock riksdagen vara fallet.

Beträffande härefter frågan om upptagande av särskild avgift av sjöfarten

till täckande av sistberörda kostnader har departementschefen ansett

någon befogad erinran icke kunna riktas mot en dylik anordning.

Då emellertid denna fråga icke bliver aktuell, förrän isbrytarfartyget kan

tagas i bruk, och detta i varje fall icke lärer kunna ske tidigare än vintersäsongen

1925—1926, har, i och för vissa ytterligare överväganden i

saken, med det definitiva ståndspunktstagandet ansetts tillsvidare kunna

anstå. Till denna departementschefens mening ansluter sig riksdagen.

Riksdagen anser sig dock böra redan nu uttala, att enligt dess mening

den ytterligare utredning i det hänseende, varom fråga är, lämpligen bör

bedrivas i samband med den av Eders Kungl. Maj:t anbefallda, men numera

vilande undersökningen rörande sjöfartsavgifterna i allmänhet.

Vidkommande slutligen frågan om sättet för medels anskaffande till

byggets igångsättande har departementschefen förordat, att från handelsoch

sjöfartsfonden ställes till förfogande ett belopp, som, därest återbetalning

äger rum av det för anakaffandet av Stockholms stads större isbrytarfartyg

beviljade statsbidraget, beräknats till 450,000 kronor men eljest

till 800,000 kronor, och har departementschefen härvid förutsatt, dels i

förstnämnda fall att hela det belopp, som av staden till statsverket återbetalas,

må tagas i anspråk för ifrågavarande bygge, dels ock att medel

för täckande av återstående delen, 1,300,000 kronor, av de för ändamålet

beräknade kostnaderna anvisas å riksstaten för budgetåret 1925—

1926.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 158.

På av departementschefoii anförda skål ansluter sig riksdagen till förslaget

om, att handels- och sjöfartsfonden, vars syfte just är tillgodoseendet

av sjöfartens och handelns intressen och vilkas tillvaratagande den ifrågasatta

anskaffningen av isbrytarfartyget i främsta rummet avser, i sin mån

anlitas för ändamålet i fråga. Riksdagen, som förutsätter, att underhandlingarna

med Stockholms stad angående återbetalning till staten av det för

anskaffandet av stadens större isbrytarfartyg beviljade statsbidraget fullföljas,

anser emellertid att, även om återbetalning kommer att äga rum,

vilket synes riksdagen önskligt, fondens bidrag i allt fall bör bestämmas

till det av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta högre beloppet. Härigenom och

för såvitt återbetalning sker, skulle å riksstaten för budgetåret 1925

1926 ett lägre anslag än Eders Kungl. Maj:t beräknat erfordras.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition och

med bestämmande av ovan angivna grunder, för beredande av de för ändamålet

erforderliga medlen, beslutat anskaffande av ett statens isbrytarfartyg

för en beräknad kostnad av sammanlagt 2.100,000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.