Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1924-05-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:167, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 167.

5

Nr 167.

Godkänd av första kammaren den 15 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 16 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition

med förslag till förordning om ändring i vissa delar

av förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt m. m.

ävensom i ämnet väckta motioner.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 41.)

Till Konungen.

I en den 21 mars 1924 dagtecknad proposition, nr 206, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över tinansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

l:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni

1922 (nr 260) om automobilskatt,

2:o) förordning om särskild skatt å bensin;

dels besluta, att rubriken 1099 i gällande tulltaxa skall från och med

den 1 juli 1924 erhålla följande ändrade lydelse:

Kvantitet

för tullbe- räkning:en.

Tullsats.

Kronor

öre

1099

1099 V,

Mineraloljor, nativa eller råa ävensom renade:

petroleumbensin och gasolin...........................

andra slag, såsom lysoljor och smörjoljor;

ävensom paraffin, rå eller renad, jordvax

(ozokerit) samt ceresin ................................

1 lit.

fria

Öl

.

dels förklara, att vad i § 4 h) i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med

tulltaxa för inkommande varor är stadgat i fråga om tullfrihet för skeppsförnödenheter

från och med den 1 juli 1924 icke skall hava avseende å till

tulltaxerubriken 1099 hänförlig vara, då den medföres å farkost såsom

driftmateriel för denna;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 167.

dels besluta, att från och med den 1 juli 1924 tullfrihet må åtnjutas för

sådan vara, då den till riket medföres å fortskaffningsmedel såsom driftmateriel

för detta, dock endast för den myckenhet, som vederbörande tullmyndighet

prövar icke överstiga behovet under resan;

dels ock besluta, att vid restitution jämlikt 3 § i förordningen om särskild

skatt å bensin av sådan skatt tillika skall restitueras den å bensinen

belöpande tull.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft, bland andra,

följande tre inom riksdagen väckta motioner, nämligen nr 294 i första

kammaren samt nr 419 och nr 443 i andra kammaren.

I motionen nr 294 i första kammaren har hemställts, att riksdagen måtte

besluta:

l:o) att 5 § c) av förslaget till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 2 juni 1922 om automobilskatt skall erhålla följande lydelse:

för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med åtta kronor

för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens egen vikt

vid användning av tyngsta till automobilen hörande karosseri;

2:o) att i 5 § sista stycket orden »som avses i c) och d)» skola utgå; •

3:°) att uti 1 § av förslaget till förordning om särskild skatt å bensin den

särskilda skatten må bestämmas till 8 öre för liter;

4:o) att’rubriken 1099 i gällande tulltaxa skall från och med den 1 juli

1924 erhålla följande ändrade lydelse:

KYantitet

Tullsats

för tullbe-

räkningen

Kronor

öre

1099. Petroleumbensin och gasolin .......

1 lit.

02

I motionen nr 419 i andra kammaren har väckts förslag, i syfte att den

föreslagna särskilda skatten skulle komma att omfatta ej blott bensin utan

jämväl alla andra slag av flytande motorbränsle, inbegripet motorsprit,

med undantag av fotogen och råolja.

I motionen nr 443 i andra kammaren har förslagits, bland annat, att

riksdagen måtte avslå föreliggande proposition, i vad den avser förhöjning

av skatten å automobiler.

Såsom chefen för finansdepartementet närmare utvecklat, torde den nuvarande

beskattningen av automobilväsendet icke inbringa tillnärmelsevis tillräckliga

medel att ersätta den av automobiltrafiken förorsakade vägslitningen. Med

hänsyn härtill har riksdagen ansett befogat, att en höjning vidtages av det

bidrag automobilväsendet lämnar till vägarna.

Då riksdagen härefter haft att taga ställning till frågan, efter vilka

grunder detta ökade bidrag lämpligen bör uttagas, har riksdagen icke kunnat

helt ansluta sig till de i propositionen föreliggande förslagen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 167.

Då skatten å själva fordonen åtminstone icke i högre grad tager hänsyn

till den förslitning å vägarna automobilerna åstadkomma, verkar densamma

ofta godtyckligt. Uttages en mera avsevärd del av de behövliga skattebeloppen

å denna väg, skulle de vagnar, som kördes i -yrkesmässig trafik eller

eljest användes i större utsträckning, försättas i ett i förhållande till andra

automobiler gynnsamt läge. Såsom ett särskilt skäl att icke här i landet uttaga

högre skatt genom avgift å innehavet kan framhållas, att, till följd av med

klimatförhållandena sammanhängande omständigheter, möjligheten att utnyttja

fordonen är väsentligt olika inom skilda delar av landet. Härtill kommer att

med gällande uppbördsförfarande skatten å fordonen, som erlägges i sin helhet

vid ett och samma tillfälle, för de skattskyldiga kännes mera betungande än å

ringarna eller bränslet utgående avgifter. Även om det ur flera synpunkter kan

anses lämpligt och rättvist, att, vid sidan av efter andra grunder utgående

avgifter, bibehålla en skatt å fordonen, synes på ovan anförda skäl försiktighet

böra iakttagas vid skatteskalans avvägande. På grund därav och då

de ökade skattebelopp, automobilismen bör erlägga till vägväsendet, synas

lämpligare kunna uttagas genom avgifter å förbrukningsartiklar, har riksdagen

ansett, att någon höjning av skatten å fordonen icke bör vidtagas.

Den i motiveringen till propositionen behandlade möjligheten att höja

skatten å gummiringar har vissa företräden ur synpunkten av en rättvis

skattefördelning. Emellertid utgör redan nu skatten ett i förhållande till

ringarnas eget värde avsevärt belopp. Det torde därför kunna ifrågasättas,

om ringarna tåla en så stark ökning av skattebelastningen, att ett mera betydande

belopp därigenom skulle kunna erhållas. Riksdagen har därför icke

biträtt ett i motionsväg framställt förslag om höjning av ringskatten.

En tredje väg, å vilken automobilskatten skulle kunna uttagas, vore att

med en särskild avgift belägga det för automobildriften använda bränslet.

En dylik beskattningsmetod är såtillvida tillfredsställande, som bränslet kan

betraktas såsom en god mätare av den vägförstörande verkan automobilerna

utöva, då mängden av förbrukat bränsle i regel står i direkt proportion till

den vägsträcka automobilen tillryggalagt, automobilens tyngd samt körhastigheten.

Mot en bränsleskatt hava, då fråga om en sådan skatt tidigare väckts,

framställts flera erinringar, framför allt, att skatten näppeligen skulle kunna

avvägas så, att icke jämväl bränsle, som användes för andra ändamål än

automobildrift, komme att drabbas av densamma. Genom att, såsom i propositionen

föreslagits, erlagd skatt komme att återbetalas i det övervägande

flertalet fall, där bensinen i större omfattning använts för annat ändamål

än motordrift, torde dock värdet av de framförda betänkligheterna betydligt

förringas. Med hänsyn härtill har riksdagen ansett sig kunna förorda införandet

av en avgift å motorbränsle.

Enligt propositionen har icke annat slag av motorbränsle än bensin gjorts

till föremål för beskattning. För närvarande torde bensinen vara det enda

slag av bränsle, som i större omfattning användes för automobildrift. På

grund av de lättnader i de hittillsvarande villkoren för försäljning av motor
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 167.

sprit, som riksdagen numera, med bifall till propositionen nr 193 (riksdagens

skrivelse nr 166), beslutat, har emellertid större möjlighet vunnits

för, att motorspriten skall komma att mera allmänt vinna avsättning för

motordrift. I den mån så bleve förhållandet, komme en skatt, som drabbade

enbart bensinen, icke längre att utgöra en rättvis grund för skattefördelningen.

Riksdagen har därför funnit den särskilda skatten böra omfatta

jämväl motorsprit samt antagit det i enlighet härmed omarbetade

författningsförslaget.

Beträffande skattens belopp har riksdagen beslutat en höjning med

1 öre till 5 öre för liter. Härigenom skulle åtminstone större delen av det

skattebelopp, som beräknats skola inflyta genom en höjning av skatten å

fordonen, komma att ersättas.

Genom den föreslagna tullen å bensin erhålles den fördelen, att bensinen

kommer att behandlas såsom tullpliktig vara och förty olovlig införsel av

bensin bliva straffbar. Enligt riksdagens mening föreligger icke ur annan

synpunkt skäl för införande av sådan tull. Med hänsyn härtill har riksdagen

ansett tullavgiften böra begränsas till en tiondedel av den föreslagna

eller till 1 öre för 10 liter.

Ehuru på ovan anförda grunder jämväl motorspriten bör drabbas av

den särskilda skatten, synas dock flera skäl tala för att till en början befria

spriten från skattens utgörande. På grund av den kraftiga utveckling,

automobilismen tagit och säkerligen alltfort kommer att taga, är det

givetvis av stor vikt att erhålla ett inhemskt motorbränsle. Betydelsen

härav ökas därigenom, att det torde kunna ifrågasättas, om tillgången på

bensin kan för en mera avsevärd framtid täcka den år från år stegrade efterfrågan.

Man måste följaktligen räkna med, att bensinen skall komma att

fördyras. Det får därför anses förenligt med en klok ekonomi att, i den

mån så kan ske utan större uppoffringar från det allmännas sida, de redan

förefintliga sulfitfabrikerna beredas möjlighet att i större utsträckning än

hittills framställa sprit för automobildrift. Genom att denna produktion

upprätthålles och utvecklas böra ökade erfarenheter kunna vinnas rörande

spritens antändbarhet för berörda ändamål, vare sig densamma användes

i förening med bensin eller enbart, samt tillfälle erhållas att åstadkomma

tekniska förbättringar beträffande spritens framställning och denaturering.

Oaktat motorspriten torde kunna tillhandahållas till ett pris icke överstigande

bensinens, synas vissa svårigheter förefinnas för denna sprit att

upptaga tävlan med bensinen. En övergång från bensin- till spritförbrukning

kan knappast väntas äga rum, för såvitt ej priset å spriten

sättes avsevärt lägre än bensinpriset. Under den tid motorspriten, ej

minst på grund av försäljningsrestriktioner, varit så gott som utestängd

från marknaden, har vidare försäljningen av bensin organiserats genom

ett väl utvecklat distributionsnät. En nödvändig förutsättning för, att

motorspriten skall kunna med framgång konkurrera med bensinen, synes

därför vara, att ett stöd gives åt sulfitspritindustrien under den tid, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 167.

9

motorspriten inarbetas å marknaden. Riksdagen har ansett, att ett sådant stöd

lämpligen bör lämnas i form av tillfällig befrielse från den särskilda

skatten. Av det nu anförda följer därför, att, i den mån berörda syfte

vinnes och förty förutsättningarna för den medgivna skattebefrielsen icke

längre förefinnas, densamma bör upphöra. Därest det åter skulle framgå,

att motorspriten trots dessa lättnader saknade möjlighet att upptaga tävlan

med det utländska bränslet, skulle jämväl anledning saknas att bibehålla

nämnda undantagsbestämmelse. Riksdagen har på grund av det nu anförda

beslutat, att den särskilda skatteförordningen, i vad den avser motorsprit,

skall träda i tillämpning först fem år efter det bensinskatten införts.

Genom det nu anförda har riksdagen även angivit sin ståndpunkt till

ovanberörda, i motionerna nr 294 i första kammaren samt nr 419 och nr

443 i andra kammaren framställda yrkanden.

Mot de föreslagna detaljändringarna i automobilskatteförordningen har

riksdagen icke funnit något att erinra.

Då i förordningen om handel med skattefri sprit närmare angivits, vad

med motorsprit förstås, har riksdagen ansett tillräckligt att hänvisa

till den i sistnämnda förordning lämnade bestämningen. Den särskilda

skatten å motorsprit torde böra erläggas av den, för vilkens räkning denaturering

sker, i samband med denatureringen. Föremål för skatten utgör

den färdigdenaturerade varan. För den händelse i denatureringsmedlet

ingår bensin, bör restitution av erlagd bensinskatt kunna medgivas

jämlikt 3 § b).

Slutligen har riksdagen ansett, att förordningen, i vad den avser skatt å

bensin, bör träda i kraft redan den 1 juni 1924.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen, som icke kunnat oförändrad

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 206, med

anledning tillika av motionerna nr 294 i första kammaren samt nr 419 och

nr 443 i andra kammaren, sistnämnda motion i här ifrågavarande del,

för sin del

a) antagit ovan omförmälda, vid propositionen fogade förslag till förordning

om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt

med den ändringen att 5 § erhåller följande lydelse:

5 §.

Skatt utgår för helt kalenderår räknat med följande belopp:

a) för motorcykel utan bivagn med femton kronor;

b) för motorcykel med bivagn med tjugufem kronor;

c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med åtta kronor

för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens egen vikt

vid användning av tyngsta till automobilen hörande karosseri; samt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 167.

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,

med femtio kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av

automobilens egen vikt vid användning av tyngsta till automobilen

hörande karosseri.

b) antagit följande förslag till

Förordning om särskild skatt å bensin och motorsprit.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

För bensin, som till riket införes och för vilken icke enligt särskilda bestämmelser

tullfrihet åtnjutes, samt för motorsprit skall i den ordning nedan

stadgas erläggas särskild skatt av 5 öre för liter.

I denna förordning förstås med

bensin mineraloljor, vilka enligt gällande tulltaxa hänföras till petroleumbensin

eller gasolin; samt med

motorsprit sådan sprit, som enligt gällande förordning angående handel

med skattefri sprit är att anse såsom motorsprit.

2 §.

1 mom. Särskild skatt å bensin skall samtidigt med tullen till tullverket

erläggas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd eller

utebliven betalning gäller beträffande särskild skatt å bensin vad rörande

tullavgifter finnes stadgat.

2 mom. Särskild skatt å motorsprit skall erläggas av den, för vilkens

räkning denaturering sker. Inbetalning av skatten skall verkställas genom

insättning å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning.

3 $.

Restitution av skatt, som i denna förordning avses, må åtnjutas:

a) för bensin eller motorsprit, som i oförändrat skick till myckenhet av

minst femhundra liter på en gång utföres till utrikes ort eller svensk frihamn;

samt

b) för bensin, som med eller utan tillsats av annat ämne användes för

annat tekniskt ändamål än motordrift.

4 §•

Restitution enligt 3 § b) må tillgodokomma allenast den, som erhållit förhandstillstånd

att åtnjuta sådan förmån.

Meddelande av tillstånd, som nu är sagt, ankommer på Kungl. Maj:t, som

jämväl bestämmer de närmare villkoren för tillståndets åtnjutande. Tillstånd

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 167. 11

må icke meddelas annan än den, som är känd såsom redbar och i övrigt

prövas lämplig.

5 %.

Fråga om restitution av erlagt skattebelopp prövas av generaltullstyrelsen.

Därest] restitution medgivits, skall styrelsen av medel, som influtit genom

särskild] skatt å bensin, till vederbörande utbetala vad som sålunda skall

restitueras.

6 §.

De närmare bestämmelser, som erfordras för tillämpning av denna förordning,

meddelas av Konungen.

7 §.

Angående fördelning av influten skatt är särskilt stadgat.

Denna förordning träder i kraft, i vad densamma avser särskild skatt å

bensin, den 1 juni 1924 samt, i vad den avser särskild skatt å motorsprit,

den 1 juli 1929.

c) beslutat, att rubriken 1099 i gällande tulltaxa skall från och med den

1 juni 1924 erhålla följande ändrade lydelse:

Kvantitet

för tullbe- räkningen.

Tullsats.

1099

Mineraloljor, natt va eller råa

ävensom renade:

petroleumbensin och gaso- lin ....................................

10 lit.

Kronor

öre

Öl

1099 V,

andra slag, såsom lysoljor

och smörjoljor; ävensom

paraffin, rå eller renad,

jordvax (ozokerit) samt

ceresin................................

fria

d) förklarat, att vad i § 4 h) i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80)

med tulltaxa för inkommande varor är stadgat i fråga om tullfrihet för skeppsförnödenheter

från och med den 1 juni 1924 icke skall hava avseende å till

tulltaxerubriken 1099 hänförlig vara, då den medföres å farkost såsom driftmateriel

för denna;

e) beslutat, att från och med den 1 juni 1924 tullfrihet må åtnjutas för

sådan vara, då den till riket medföres å fortskaffningsmedel såsom driftmateriel

för detta, dock endast för den myckenhet, som vederbörande tullmyndighet

prövar icke överstiga behovet under resan;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 167.

f) beslutat, att vid restitution jämlik! 3 § i förordningen om särskild skatt

a bensin av sådan skatt tillika skall restitueras den å bensinen belöpande

tull.

Vilket riksdagen härmed får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva.

Stockholm den 16 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.