Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om anvisande ytterligare av visst belopp för uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet i lånköping.

1924-05-23 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1924:183, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om anvisande ytterligare av visst belopp för uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet i lånköping.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 188.

7

Nr 183.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om

anvisande ytterligare av visst belopp för uppförande av

nya byggnader för folkskoleseminariet i lånköping.

(Statsutskottets utlåtande nr 74.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen Täckt motion, II: 98, har hemställts, att riksdagen

må, med godkännande i huvudsak av föreliggande nya av arkitekten A. V.

Fagerström utarbetade ritningar alt. B, av det för uppförande av nya byggnader

för folkskoleseminariet i Linköping beviljade beloppet av 1,800,000

kronor anvisa för budgetåret 1923—1924 såsom extra reservationsanslag ett

belopp av 13,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag beslöt 1922 års riksdag, att byggnader

för ett dubbelseminarium i Linköping skulle å viss närmare angiven

tomt uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten, numera

byggnadsrådet Georg A. Nilsson upprättade ritningar samt anvisade för påbörjande

av sagda byggnadsarbeten på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 ett reservationsanslag av 150,000 kronor. Genom beslut den 9

juni 1922 anbefallde Eders Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att med behörigt beaktande

av vissa av riksdagen gjorda uttalanden i samråd med skolöverstyrelsen

uppgöra fullständiga huvudritningar jämte beskrivning och kostnadsberäkning

för uppförande å den avsedda tomten av ifrågavarande dubbelseminarium

i huvudsaklig överensstämmelse med de av arkitekten Nilsson

uppgjorda ritningarna. Byggnadsstyrelsen uppdrog då åt arkitekten hos

styrelsen A. V. Fagerström att på grundval av Nilssons ritningar uppgöra

huvud ritningar jämte beskrivning och ny kostnadsberäkning. Byggnadskostnaderna,

som i augusti 1922 uppskattades till 2,263,000 kronor, beräknades

av byggnadsstyrelsen sedermera i dess den 27 november 1922 av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

“ Riksdagens skrivelse Nr 183.

givna utlåtande till 1,950,000 kronor. Då häri ingingo redan anvisade

150,000 kronor, skulle alltså för ändamålet ytterligare erfordras 1,800,000

kronor. I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag beviljade 1923 års riksdag

till ifrågavarande byggnadsföretag, utöver redan anvisat anslag å 150,000

kronor, ett belopp av 1,800,000 samt anvisade för budgetåret 1923—1924

såsom extra reservationsanslag ett belopp av 800,000 kronor.

Sedan Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 17 augusti 1923 anbefallt skolöverstyrelsen

att taga i övervägande, huruvida genom inskränkning av lokalutrymmen

eller eljest sådan förenkling kunde ske i det föreliggande förslaget

till nybyggnad, som kunde leda till en minskning av de beräknade

byggnadskostnad erna, avgav skolöverstyrelsen den 4 september 1923 utlåtande

i sådant hänseende, varvid överstyrelsen ifrågasatte vissa inskränkningar

i förslaget. Byggnadsstyrelsen, som därefter anbefalldes avgiva förnyat

yttrande i ärendet, avgav den 6 december 1923 sådant yttrande och

meddelade därvid, att styrelsen uppdragit åt arkitekten Fagerström att, i

syfte att nedpressa kostnaderna, omarbeta förslaget och därvid följa de av

skolöverst}7relsen i dess sistberörda utlåtande gjorda anvisningar samt även

i övrigt vidtaga alla de förenklingar, som kunde befinnas möjliga. Det sålunda

omarbetade förslaget skulle, enligt vad byggnadsstyrelsen meddelade,

draga en kostnad av 1,563,000 kronor, varav emellertid redan av riksdagen

anvisats sammanlagt 950,000 kronor. Byggnadsstyrelsen erinrade om att

styrelsen i skrivelse den 23 augusti 1923 hemställt om förslag till riksdagen

om anvisande för budgetåret 1924—1925 av ytterligare 600,000 kronor för

ändamålet, varvid styrelsen utgått från att byggnadsarbetena skulle inom

kort igångsättas, samt framhöll i sin senare skrivelse av förenämnda 6 december

1923, att, då så ännu icke blivit fallet, för byggnadsarbetenas bedrivande

intill den 1 juli 1925 icke erfordrades ytterligare medel utöver

redan anvisade 950,000 kronor.

Någon framställning i ämnet från Eders Kungl. Maj:ts sida till innevarande års

riksdag har icke blivit gjord. I ovanberörda motion påkallas emellertid ett

omedelbart igångsättande av de beslutade byggnadsarbetena.

Genom det i december 1923 omarbetade förslaget skulle en besparing i

förhållande till de förutvarande kostnaderna vinnas å 387,000 kronor, eller,

med frånräknande av vissa arkitektarvoden, 364,000 kronor. Riksdagen,

vars vederbörande utskott tagit del av detta förslag, har icke funnit

någon anledning till erinran mot detsamma.

Emellertid har, efter vad riksdagen inhämtat, frågan varit föremål för

förnyad omprövning från Eders Kungl. Maj:t sida. Genom remiss den 16 februari

1924 anbefallde Eders Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen att

avgiva gemensamt utlåtande i ämnet och därvid särskilt yttra sig om, dels

huruvida det med hänsvn till den nuvarande och beräknade tillgången å

folkskollärare kunde anses vara av förhållandena påkallat, att för folkskoleseminariet

i Linköping redan nu uppfördes en nybyggnad avsedd för ett

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 183.

9

dubbelseminarium, eller huruvida en byggnad för ett enkelseminarium för

närvarande kunde anses tillräcklig, dock eventuellt med sådan planläggning,

att den vid behov kunde utbyggas såsom dubbelseminarium, dels i vad mån

byggnadskostnader och driftkostnader kunde nedbringas vid en mera koncentrerad

planläggning av byggnaden, dels och, därest byggnad för ett enkelseminarium

ansåges för närvarande vara tillfyllest, huruvida den nuvarande

seminarietomten därvid lämpligen kunde komma till användning. I anledning

härav hava ämbetsverken i utlåtande den 27 mars 1924 yttrat sig. Till en

Dörjan har på anförda skäl gjorts gällande, att det enligt ämbetsverkens

mening måste anses påkallat, att för ifrågavarande folkskoleseminarium redan

nu uppfördes en nybyggnad, avsedd för ett dubbelseminarium, därvid ämbetsverken

särskilt betonat behovet av att tillgodose tillgången på manliga lärare.

Beträffande frågan, i vad mån byggnadskostnader och driftkostnader skulle

kunna nedbringas vid en mera koncentrerad planläggning av byggnaden,

framhålla ämbetsverken, att en mera koncentrerad planläggning av seminariebyggnaden

än den i det föreliggande förslaget angivna givetvis vore möjlig,

men att en sådan koncentrering icke kunde vinnas på annat sätt än att det

vid de nyare seminarieanläggningarna i allmänhet använda plansystemet

med lärosalar allenast på korridorernas ena sida frånginges. Det skulle

sålunda bliva erforderligt att i stället anordna mittkorridorer med lärosalar

förlagda å bägge sidor. Genom en dylik anordning skulle den sammanlagda

korridorlängden komma att uppgå till ungefär hälften av den i det Fagerströmska

förslaget angivna, varjämte endast två trappor skulle erfordras.

De delar av byggnaden, som inrymde högtidssal, administrationslokaler och

gymnastiklokaler, kunde däremot icke genom en förändrad planläggning

minskas. Dessa lokaler skulle emellertid, därest planläggningen av övriga

delar av byggnaden förändrades på angivet sätt, lämpligen kunna förläggas

till två lika stora flyglar, vilka sammanbyggdes med själva skolbyggnaden

på sätt, som givetvis vore beroende på, huru byggnaden förlädes å tomten.

Genom den sålunda skisserade koncentreringen av planläggningen av de för

undervisningsändamål avsedda delarna av en byggnad för ett dubbelseminarium

anse ämbetsverken en besparing kunna vinnas beträffande byggnadskostnaderna

av i lyckligaste fall högst 150,000 kronor. Besparingen beträffande

uppvärmningskostnaderna kunde beräknas uppgå till omkring 4,000

kronor för år. Emellertid hava ämbetsverken framhållit, att det ur allmän

pedagogisk synpunkt mötte betänkligheter att uppföra seminariebyggnaden

i enlighet med det angivna koncentrerade plansystemet. Då de besparingar

beträffande byggnads- och driftkostnader, som härigenom skulle vinnas, icke

uppvägde de nackdelar, med vilka detsamma vore förbundet, ansågo sig

ämbetsverken böra avstyrka ett frångående av den i arkitekten Fagerströms

förslag angivna planläggningen av seminariebyggnaden.

Riksdagens vederbörande utskott har jämväl tagit del av nu senast

skisserade förslag. Under förutsättning att med det ifrågasatta koncentrerade

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 183.

byggnadssättet intet eftergives i fråga om undervisningslokalernas omfattning

samt byggnaderna jämväl i övrigt komma att bliva för sin uppgift

fullt ändamålsenliga, har riksdagen intet att invända mot att nybyggnaden

kommer till stånd i enlighet härmed.

Genom besök, som ledamöter av riksdagens vederbörande utskott å ort

och ställe gjort, har riksdagen erhållit den uppfattningen, att ett trängande

behov föreligger att få seminariets byggnadsfråga snarast löst. Enligt riksdagens

mening är det sålunda mest angeläget tillse, att de ifrågasatta

byggnadsarbetena varda omedelbart igångsatta. Yad angår frågan efter vilken

plan byggnaden bör uppföras, har riksdagen ovan förklarat sig ej hava

något att erinra mot vare sig det i december 1923 av arkitekten Fagerström

omarbetade förslaget eller det senast skisserade koncentrerade plansystemet.

Riksdagen anser, att det bör stå Eders Kungl. Maj:t fritt att efter omprövning

och aktgivande å samtliga på frågan inverkande omständigheter välja

mellan de båda byggnadssätten, därvid riksdagen dock förutsätter, att de

fortsatta undersökningarna bedrivas med sådan skyndsamhet, att icke byggnadsarbetenas

påbörjande ytterligare varder någon avsevärdare tid uppskjutet.

Några medel utöver vad redan för ändamålet av riksdagen anvisats

lära icke erfordras för budgetåret 1924—1925.

Riksdagen får alltså i anledning av ovanberörda motion förklara, att från

riksdagens sida icke hinder möter för Eders Kungl. Maj:t att låta igångsätta

^byggnadsarbete^ vid folkskoleseminariet i Linköping i enlighet med vad

riksdagen ovan anfört.

Stockholm den 23 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.